FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
Avdelning 31
SÖKANDE
DOM 2015-02-12 Medd�lad i Stockholm
Målm Sida 1 (14) 22045-15
KURRENSVERKET
Astar AB, 556614-8093
Ombud: Advokaterna Jimmy Camelind och Christian Martinsso Onr
AktbU
MAQS Advokatbyrå Göteborg AB Box 11918
404 39 Göteborg
MOTPART
Arbetsförmedlingen, 202100-2114 113 99 Stockholm
SAKEN
Offentlig upphandling
FÖRVALTNINGSRÅTTENSAVGÖRANDE
KON
Avd
J..1 KSnr
2016 �02- 1 1
 Förvaltningsrätten avslår ansökan.
   Dok.Id 674947
Postadress Besöksadress
Telefax
08-561 680 01 forvaltniugsrattenistockholm@dom.se
Expeditionstid
måndag - fredag 08:00-16:30
   Tegeluddsvägen 1
Telefon
  115 76 Stockholm
08-561 680 00
 E-post:
 
      Sida2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22045-15
I STOCKHOLM
· YRKANDENM.M.
   Arbetsförmedlingen genomför, som förenklat förfarande enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, en upphandling av arbets­ marknadsutbildning inom industriteknik. I tilldelningsbeslut daterat den
2 oktober 2015 meddelade Arbetsförmedlingen att myndigheten avser att sluta avtal med anbudsgivare för denna utbildning på 52 olika orter. På orterna Köping, Tierp, Umeå och Örnsköldsvik avser Arbetsförmedlingen att sluta avtal med Astar AB (Astar) och på övriga 48 orter med andra anbudsgivare.
Astar yrkar att upphandlingen ska göras om på leveransortema Kalmar, Mjölby, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Södertälje och Västerås.
Till stöd för sin talan anför Astar bland annat följande. Arbetsfönnedlingens förfrågningsunderlag brister i tydlighet och transparens. Utvärderingsmodell och poängskala saknar vägledning för vad som tillmäts betydelse och Ar­ betsförmedlingen har därigenom skapat sig fri prövningsrätt. Arbetsförmed­ lingen har valt tre kvalitetskriterier. För varje kriterium kan ett anbud få
maximalt betyg 10 och maximalt mervärde uppgår till 1 000 kr per kursdel­ tagarvecka. Kriterierna är 1) beskrivning av utbildningens upplägg och ge­ nomförande, 2) beskrivning av anbudsgivarens förmåga och möjlighet att anpassa utbildningen till deltagare 1.ned särskilda behov inklusive yrkesspe­ cifik svenska och 3) beskrivning av anbudsgivarens lokala samarbete och APL-företag. - Kriterium 3 är uppdelat i fyra delkriterier, relaterade till
a) marknadsföring av utbildningen i det lokala näringslivet, b) redovisning av det lokala näringslivet och kontakterna och samarbetet med detta,
c) redovisning av respektive APL-företags inriktning och verksamhet och
d) motivering av hur redovisat arbetssätt enligt punkt a-c leder till anpassade utbildningar och förbättrat samarbete med befintliga APL-företag samt nya sådana samarbetspartners. Det är oklart om delkriterierna a-d tillmäts olika
        
      Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22045-15
 I STOCKHOLM
 betydelse vid utvärdering. - Betygsättning av kriterierna sker enligt en tio­ gradig poängskala med beskrivningar. Av förfrågningsunderlaget framgår inte vad som krävs för att nå respektive poängnivå och det saknas informa­ tion som gör att en anbudsgivare kan anpassa sitt svar till olika poängnivåer. Det är högst oklart vad sorn avses och vari skillnaden består mellan nivå 10, 9 och 8-6. Genom lokutionen "bedöms tillföra tjänsten ett mervärde över medel" i betygssteg 8 -6 kan Arbetsförmedlingen dessutom poängsätta be­ skrivningen med betyg 8-6 beroende på i vilken grad anbudet bedöms upp­ fylla målsättningen. Det är oklart vilken grad som krävs för att erhålla 6, 7 eller 8 poäng. Arbetsförmedlingen har inte definierat vad som avses med
mervärde och laborerar dessutom med olika typer av mervärden: maximalt mervärde, högt mervärde och mervärde över medel. Poängtilldelningen för merparten av anbuden har klumpats ihop i mitten av poängskalan, och ingen av de erfarna anbudsgivarna har tilldelats poäng inom de två högsta poäng­ nivåerna. Det stärker bilden att förutsättningarna för att utforma anbuden varit bristfälliga och det förefaller osannolikt att alla anbudsgivare skulle ha misslyckats med att redogöra för en utbildning som motsvarar en högre poängnivå. - Arbetsförmedlingen har inte heller gett någon vägledning via
funktionen Frågor och svar. Exempelvis har Arbetsförmedlingen, beträffan­ de kriterium 3, fått en fråga huruvida antalet redovisade sam.arbetsavtal med APL-företag har någon betydelse vid utvärderingen och, om så är fallet, huruvida det finns en övre gräns för när antalet APL-företag anses tillräck­ ligt och inte tillför ett mervärde. Arbetsförmedlingen svarade att det inte går att sätta antalet APL-företag i direkt relation till poängsättning, då det är ett flertal parametrar som vägs in i bedömningen. Arbetsförmedlingen har inte förklarat vilka parametrar som avses. - Ett förfrågningsunderlag med nu nämnda brister, där underkriteriema saknar viktning och en samlad bedöm­ ning gjorts, uppfyller inte kraven på förutsebarhet och transparens, jämför Kammarrätten i Stockholms dom den 6 februari 2013 i mål nr 7362-12. Enligt EU-domstolens avgörande C-19/00 SIAC, ställs mycket höga krav på förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller för att de inte ska hamna i
      
I' 'I
   Sida4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22045-15
I STOCIIBOLM
konflikt med principerna i LOU, se även Kammarrätten i Stockholms dom den 24 juni 2010 i mål nr 1805-10. Principen om öppenhet innebär att alla villkor och bestämmelser avseende förfarandet i en upphandling ska uttryck­ as klart, precist och otvetydigt, se EU-domstolens avgörande C-368/10 Max Havelaar. Utvärderingskriterier måste vara mätbara, se EU-domstolens av­ göranden C-513/99 Concordia Bus och C-532/06 Lianakis samt Kammar­ rätten i Göteborgs dom den 20 januari 2011 i mål nr 4599-10 ochKammar­ rätten i Sundsvalls dom den 8 november 2010 i mål nr 2086-10. Det måste
klart och tydligt framgå vad som ska uppfyllas och vad som kommer att till­ mätas vikt och betydelse, se Lianakis samt Kammarrätten i Jönköpings dom den 27 maj 2015 i mål nr 3418-14 och Kammarrätten i Stockholms dom den 26 oktober 2015 i mål nr 5098-15, och hur poängsättningen ska ske, se EU­ domstolens avgörande C-448/01 Wienstrom. Otydliga poängskalor har un­ derkänts i vägledande avgöranden av Kammarrätten i Göteborg, se dom den 20 mars 2009 i mål nr 6996-08 och Kammarrätten i Stockholm, se dom den 18 mars 2010 i mål nr 5925-09. I dom den 20 maj 2015 av Kammarrätten i Göteborg, mål nr 6727-14, ansågs strida mot transparensprincipen att det
saknades information om hur halvpoäng skulle hanteras, eftersom det med­ förde att den upphandlande myndigheten gav sig själv möjligheten att välja detta vid utvärderingen. - I detta fall framgår inte heller i något utvärde­ ringsprotokoll eller liknande varför anbudsgivama tilldelats viss poäng. Vidare har Arbetsförmedlingen frångått angivna principer för utvärdering. Avseende utvärderingskriterium 3 har Astar, på områdena Kalmar och Gnosjö, lämnat kvalitetsmässigt lika beskrivningar och lika antal samarbets­ avtal. Ändå fick Astar på detta kriterium 4 poäng i Gnosjö och 6 poäng i Kalmar. Det är korrekt att deras redogörelse för Kalmar var något längre än den för Gnosjö på delkriterium b), men på delkriterium a) var deras redogör­ else längre och bättre för Gnosjö än för Kalmar. Astars antal offererade APL -platser var 22 stycken i Kalmar och 24 i Gnosjö. Att fem samarbetsavtal i Gnosjö tecknats med företag som också ingår i anbudet för Jönköping är i sig korrekt, till följd av att APL-företag bedriver verksamhet mellan två av
          
 I i I ,
I ',
II
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
Sida 5 DOM 22045-15
upphandlingens leveransorter, men motsvarande förfarande har inte gett sämre poäng för Stockholm/Södertälje eller Motala/Norrköping, Att Astar på kriterium 3 fick 2 poäng mindre i Gnosjö än i Kalmar kan inte motiveras, och Arbetsförmedlingen verkar ha tillämpat en relativ poängsättning. På samma kriterium gav Astar också för Örnsköldsvik en beskrivning likvärdig den för Motala respektive Norrköping med betydligt fä1Te samarbetsavtal än på sistnämnda leveransorter. Ändå fick Astar på detta kriterium 6 poäng i Örnsköldsvik och Norrköping men 5 poäng i Motala. Vid anbudslämnandet har det givetvis inte varit möjligt att känna till vilka leveransmter Astar skulle komn1a att tilldelas. Mot bakgrund av nu angivna skäl är det också oproportionerligt att kräva att anbudsgivama redan vid tiden för anbuds­
lämnandet ska välja och ange för vilken specifik leveransort varje samar­ betsavtal åberopas. Astar har lämnat anbud på 24 leveransorter. Om det funnits ett tydligt förfrågningsunderlag, med en poängskala som innehåller mätbara kriterier, skulle Astar ha kunnat utforma sitt anbud på ett annat sätt. Avsaknaden därav har medfört att Astar inte kunnat ge in sitt bästa anbud. Astar har lidit eller riskerar att lida skada av förfrågningsunderlagets brister.
Arbetsförmedlingen bestrider bifall till ansökan om ingripande enligt LOU.
Arbetsförmedlingen anför bland annat följande. Arbetsförmedlingens utvär­ deringsmodell har utformats på ett sådant sätt att Astar kunnat avgöra vad som tillmäts betydelse vid. upphandlingen. Arbetsförmedlingen har inte från­ gått denna till förmån för en relativ utvärderingsmodell, och inte skapat en fri prövningsrätt. I punkten 1.5.2 i förfrågningsunderlaget har Arbetsförmedling­ en angett att myndigheten tillämpar en mervärdesmodell. Det är en absolut utvärderingsmodell, eftersom utvärderingen av ett anbud inte är beroende av utvärderingen av andra anbud. Mervärdesmodellen avser att lämna utrymme för en bedömning av leverantörernas kompetenser och kvalitet genom att de själva far beskriva bästa upplägg för att nå målen och för att härutöver skapa mervärde, ytterst för den enskilde kursdeltagaren. - Förkortningen APL i
   
I! I'
I,
  FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM
Sida 6 22045-15
kvalitetskriterium 3 står för arbetsplatsförlagt lärande, och Arbetsförmedling­ en h ar förtydligat kriteriet i Frågor och svar den 9 juli 2015 enligt följande : "De punkter uppräknade under X.2.5, Anbudsgivarnas lokala samarbete och APL företag, utgör inte separata utvärderingskriterier. Intentionen med 'uppdelningen' i punktform. a-d har varit att visa vad anbudslämnaren som
minimum ska redovisa. Avsikten med denna uppställning är att underlätta för anbudsgivareattbesvarafråganpåettstruktureratsätt.SvarenpåX2. .5,An­ budsgivarnas lokala samarbete och APL företag, kommer att resultera i en sammanvägd bedömning. Samtliga beskrivningar bör utgå från Arbetsför­
medlingenskravgällandekapacitet". -Arbetsformedlingenhar gjortenvär­ dering av anbuden. Upphandlingslagstiftningen kräver inte att en anbudsgiv­ are på förhand, genom att ta del av förfrågningsundedaget, ska kunna förutse utfallet av anbudets utvärdering. Astar har haft samma möjlighet som andra rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare att tolka kriterier­
na, vilka är förenliga med LOU även om de till någon del innefattar subjek­ tiva bedömningar. Det finns inget krav på att varje steg i en betygsskala ska beskrivas med ord i förfrågningsunderlaget, se Kammarrätten i Stockholms dom den 3 juli 2009 i mål m 3014-09. - Astar gav en mer ingående beskriv­ ning av det lokala näringslivet i Kalmar äni Gnosjö, vilket förklarar skillnad­ en i Astars poäng mellan dessa leveransorter. Med utgångspunkt i dessa skill­ nader har Arbetsförmedlingen måst göra en rimlighetsbedömning av antalet tillgängliga APL-platser för varje ort. En avvägning har även gjorts i förhåll­ ande till kapacitetskrav som gäller för respektive leveransort. Då detta är skälet till den mindre skillnaden i betygspoäng mellan dessa leveransorter har det inte varit fråga om frångående av den absoluta utvärderingsmodellen. Det­ samma äger tillämpning också beträffande den lilla skillnadeni Astars poäng på å ena sidan Motala, å andra sidan Norrköping och Örnsköldsvik. - För­ frågningsunderlagets punkter 36.2.5 (Kalmar) och 38.2.5 (Gnosjö) innebär att antalet möjliga deltagare som omfattas av samarbete med tilltänkta APL­ företag kommer att utvärderas. Därtill kommer att, för leveransort Gnosjö, Astar har tillgodoräknat sig fem samarbetsavtal med APL-företag, som också
   
 I!
I,
I'
       FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
DOM
Sida 7 2204 5 - 1 5
 ingår i deras anbud för leveransort Jönköping. Med hänsyn härtill, och då ka­ pacitetskravet är detsamma för Kalmar och Gnosjö oavsett skillnader i nä­ ringslivets omfattning, innebär värderingen av Astars anbud att möjligheten att tillföra tjänsten ett mervärde över medel lagts på betygsnivå 6 för Kalmar och betygsnivå 4, strax under medel, för Gnosjö. Det framgår inte av Astars ansökan på vad sätt denna utvärdering skulle vara oförenlig med. de upphand­ lingsrättsliga principerna. - Astar har inte fullgjort den åberopsbörda som åvilar en sökande enligt Högsta förvaltningsdomstolens avgörande som
refererats under beteckningen RÅ 2009 ref. 69, beträffande vilka omständig­ heter som talan om fel i upphandlingen grundas på. Tydligen anser Astar att förfrågningsunderlaget är invändningsfritt på de leveranso1ter där Astar till­ delats avtal trots att utvärderingsmodellen ligger i förfrågningsunderlagets generella del som är lika för alla leveransorter. En talan som innebär att sanuna betygssystem är transparent på leveransorter där Astar fått tilldelning, men brister på andra leveransorter, är otydlig. På utvärderingsmodellens kva­
litetspoäng har Astar, på 21 av 24 leveransorter där bolaget lämnat anbud, fått högst poäng antingen ensamt eller tillsammans med annan leverantör. Inga specifika omständigheter har åberopats som gör att upphandlingen skulle vara felaktig just på de leveransorter som omfattas av Astars ansökan om över­ prövning.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 9 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-dislaiminerande sätt, genomföra upphandlingar på ett öppet sätt samt iaktta principerna om ömsesidigt erkännande och propor­ tionalitet. Av 1 6 kap. 6 § framgår att rätten ska besluta att upphandlingen ska göras om eller rättas ifall den upphandlande myndigheten brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestämmelse i
     
 I,
     Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22045- 1 5
I STOCKHOLM
denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma attlidaskada.Av15kap.2och3 §§LOUföljerattblandannatförstaoch sextonde kapitlen LOU ska tillämpas även på förenklade förfaranden. EU­ direktivet som ligger till grund för LOU är inte direkt tillämpligt på förenk­ lade förfaranden men EU-domstolens avgöranden kan ändå vara till tolk­
ningshjälp även här.
Förfrågningsunderlaget
En upphandlande myndighet har stor frihet att själv utforma förfrågnings­ underlag och utvärderingsmodell inom de ramar som ges av de allmänna principerna i 1 kap. 9 § LOU, se Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ2010ref. 78 ochHFD2012ref.48.Publikasvarpåfrågorunderan­ budstiden ska ses som en tillagd del av förfrågningsunderlaget, se Kammar­ rätten i Jönköpings dom den 2 september 20 1 3 i mål nr 1 245 - 1 3 .
D e skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp lagen om offentlig upphandling och gemenskapsrätten inte träds för när, se
RÅ 2002 ref. 50. I detta avgörande fann Högsta förvaltningsdomstolen också att även om en specificerin� av poängsättningen i förfrågningsunder­ laget kunde ha varit av värde, visade den totalpoäng som angetts den vikt som upphandlande myndighet avsåg att tillmäta de olika tj änsterna. I före­ varande fall finns ingen viktning och ingen sådan har heller getts sken av att finnas .
Astar har åberopat ett rikligt antal avgöranden från EU-domstolen och kam­ marrätterna vari uttalas att förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller ska vara förutsebara och tydliga och att det ska framgå hur poängsättningen kommer att gå till och vad som kommer att tUlmätas betydelse. Alla dessa
           ..1

Ii II
   Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22045-15
I STOCKHOLM
fall är i och för sig relevanta. Förvaltningsrätten anser dock att det måste be­ aktas vilken typ av tjänster som upphandlas i förevarande måljämfört med vad som upphandlades i de avgöranden Astar åberopar.
I de av Astar åberopade avgörandena var det i nästan samtliga fall fråga om antingen varor (fasadskyltar, kaffeautomater, motorer, skyddsvästar, för­ handsmaterial), tjänster av tämligen teknisk karaktär (hantering av mudder­ massor, elförsörjning) eller tjänster där den upphandlande myndigheten åt­ minstone kan antas ha haft stora kunskaper om de lokala förhållandena och den efterfrågade tjänstens tänkta detaljer redan när förfrågningsunderlaget upprättades (äldreboende och företagshälsovård inom kommunen, bygg­ och anläggningsarbeten, busslinjer i staden). Mer exakta krav eller kriterier kunde enligt förvaltningsrättens mening förväntas uppställas av de upphand­
lande myndigheterna i dessa fall.
I avgörandena Lianakis och Kammarrätten i Göteborgs dom den 20 mars 2009 i mål nr 6996-08, kan det anses ha varit fråga om tjänster där mer okända faktorer och oförutsägbara behov kan uppkomma; i det förstnämnda fallet upphandlades fastighetsregister, stadsplanering och genomförande­ åtgärder i ett kommunområde och i det sistnämnda fallet fastighetsjour med störningstjänster. Dessa tjänster hm· i nämnda avseenden större likheter med vad Arbetsförmedlingen upphandlar i detta fall. Grundema för domstolarnas ingripanden var dock i Lianakis att upphandlande myndighet hade samman­ blandat kvalificerings- och utvärderingskriterier och i målet med mål nr 6996-08 att den hade tillämpat en otydlig relativ utvärderingsmodell med kriterier som ''bäst", "näst bäst" etc. Inga sådana �mständigheter har enligt förvaltningsrättens mening framkommit i nu aktuellt fall.
Arbetsförmedlingen upphandlar en arbetsmarknadsutbildning som ska äga rum på 52 orter inom hela Sverige. De lokala förhållandena avseende arbets­ marknaden och näringslivet samt vilka APL-företag som kan finnas måste
             
III,Ii
     Sida 10 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 22045- 1 5
antas skifta stort mellan de olika orterna, och Arbets:formedlingens centrala upphandlingsenhet kan rimligen inte ha alla kunskaper om detta på förhand. I detta fall bedömer förvaltningsrätten därför att det måste finnas en stö1Te tolerans för att beskrivningarna av vad som efterfrågas och hur detta ska utvärderas är mindre exakta, och att det ligger ett större ansvar på anbuds­ givaren att med egna ord beskriva vad som offereras. Enligt förvaltningsrätt­ ens mening är det inte heller oproportionerligt att kräva att anbudsgivarna redan vid tiden för anbudslämnandet ska välja och ange för vilken specifik leveransort varje samarbetsavtal åberopas.
Av de kvalitetskriterier som sammanvägs med priset och som Astar anser inte varit tillräckligt tydliga är det första, "Innehåll, upplägg och genom­ förande", redovisat på sex sidor (punkten 1.4.1, s. 10 - 15) i förfrågnings­ underlagets generella del. Där beskrivs vad de sex modulerna ska innehålla (testrnodul, industriteknisk grundutbildning, skärande bearbetning och styrd produktion, underhåll och service, svets- och plåtbearbetning samt arbets­ platsförlagt lärande), vilka moment som ska ingå i respektive modul, vilka tilläggsmoduler som kan tillkomma samt vilka "mjuka kompetenser" som Arbetsförmedlingen värdesätter (flexibilitet och utveckling, initiativ, kom­ munikation, kvalitetsmedvetenhet, laganda och stresstålighet). Dessa kvali­ tetskriterier anser förvaltningsrätten att Arbetsförmedlingen har beskrivit tillräckligt tydligt.
Det andra kvalitetskriteriet, "Tillgänglighet och anpassning" (punkten
1 .4.2), är klart kortare beskrivet. Där anges dock tydligt vilka deltagare som anpassningen framför allt tar sikte på, nämligen dem som har begränsade
kunskaper i svenska språket, och där betonas vikten av att utbildningen an­ passas för att underlätta språkutveckling, språkförståelse och förståelse för arbetssätt och sammanhang som är viktiga för det yrke och den bransch man utbildas för. Med tanke på att den demografiska och språkliga strukturen kan variera kraftigt mellan olika svenska orter som ingår i upphandlingen, är
I STOCKHOLM
              
 I:I:I,I'
   Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22045-15
den enligt förvaltningsrättens mening svårt att se hur Arbetsförmedlingen kunde ha varit mycket mer detaljerad gällande gruppen språksvaga. I sista meningen skulle lokutionen "deltagare i behov av särskilt stöd" kunna ha utvecklats tydligare, men även detta kan variera mellan orterna. Förvalt­ ningsrätten anser inte att beskrivningen av detta kriterium brister på sätt som utgör någon överträdelse av LOU.
Det tredje kvalitetskriteriet, "Samarbete kring deltagare eller uppdrag", är knapphändigt beskrivet i förfrågningsunderlagets generella del och där anges i, punkten 1.4.3, endast följande: "Leverantören ska samarbeta med Arbets­ förmedlingens specialister och leverantörer för expertmedverkan som upp­ handlas av Arbetsförmedlingen. Leverantören ska även samarbeta med arbetsgivare för att på bästa sätt kunna lösa specifika utbildningsbehov". En
rikligare beskrivning finns istället i förfrågningsunderlagets del för varje upphandlingsort, t.ex. for Kalmar i punkten 36.2.5. Där framgår att anbuds­ givaren ska redovisa a) hur den avser att marknadsföra utbildningen mot det lokala näringslivet, b) hur det lokala näringslivet ser ut och vilka kontakter och samarbetsplaner som finns, c) hur respektive APL-företags inriktning och verksamhet ser ut och d) hur redovisat arbetssätt leder till anpassade utbild­ ningar och förbättrat samarbete med befintliga APL-foretag samt hur detta leder till nya samarbetspartners/APL-företag. Frågorna är enligt förvalt:­ ningsrättens mening tillräckligt tydliga och premierar anbudsgivare som har sådan kunskap och förankring hos det lokala arbetslivet som Arbetsförmed­ lingen vill dra nytta av och som leverantören på orten kan förväntas ha störst kännedom om. Kriteriet förtydligas ytterligare genom Frågor och svar som Arbetsförmedlingen citerat och Astar har inte motsagt att detta var ett publikt svar under anbudstiden. Där framgick att samtliga beskrivningar bör utgå från Arbetsförmedlingens krav gällande kapacitet (det anges t.ex. för Kalmar att 800 kursdeltagarveckor är g aranterade och att 1 400 kursdeltagarveckor av­ ropades under förra perioden) och att a-d inte är några separata utvärderings-
I STOCKHOLM
        
I1
II
       Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22045-15
I STOCKHOLM
kriterier utan endast avser att underlätta ett strukturerat svar. Förvaltningsrätt­ en anser att även utvärderingskriterium nr 3 är tillräckligt tydligt.
Också poängskalan 1-10 anser förvaltningsrätten vara tillräckligt tydlig.
S o m A r b e t s fö rm e d l i n g e n p å p e k a t fi n n s d e t i n te e n s n åg o t la- a v p å a t t v arj e
p o ä n g s t e g s k a b e s kr i v a s m e d o r d ; j ä rn.fo r , u t ö v e r RÅ 2 0 0 2 r e f . 5 0 , d e t a v Arbetsförmedlingen åberopade avgörandet av Kammarrätten i Stockholm den 3 juli 2009 i mål nr 3014-09 (se särskilt s. 87 i länsrättens dom vilken kammarrätten inte ändrade); kammarrätten framhöll också att det inte är möjligt att en anbudsgivare på förhand ska kunna förntse utfallet av värde­ ringen av sitt anbud genom att ta del av förfrågningsunderlaget. Förvalt­
ningsrätten anser att Arbetsförmedlingens beskrivning av poängskalan är tillräckligt tydlig. Att de tre kvalitetskriteriema är lika viktade framgår av punkten 1.5.3 i förfrågningsunderlagets genetella del.
Sammanfa ttningsvis finner förvaltningsrätten att Arbetsförmedlingen inte
ö v e r t r ä t t n åg o n b e s t ä m m e l s e i L O U e l l e r n åg o n a n n a n r e l e v a n t r e g e l e l l e r princip i upphandlingens konkurrensuppsökande skede. Skäl att fötordna att upphandlingen ska göras om, på någon av orterna eller i den generella delen, saknas därför.
Utvärderingen
Vad gäller frågan om Arbetsförmedlingens utvärdering av anbuden har skett i strid med LOU konstaterar förvaltningsrätten först att en upphandlande myndighet allmänt sett måste anses ha en stor frihet att inom ramen för ett affärsmässigt övervägande värdera anbud som kvalificerat sig till anbuds­ utvärderingen. Förvaltningsrättens prövning är i LOU-mål en laglighets­ prövning och ska, till skillnad från i de flesta andra förvaltningsrättsliga mål, inte innefatta någon lämplighetsprövning, se Heckscher, Skaförvaltnings-
            
 I!I1•III'
    Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22045-15
domstolarnas roll ändras? En rättspolitisk betraktelse i En statsvetares olikasfiirer, 2010s. 118.
Förvaltningsrättens överprövning tar sålede.s inte sikte på upphandlingens materiella resultat utan endast på om den upphandlande myndigheten för­ farit formellt korrekt och iakttagit de upphandlingsprinciper och förfarande­ regler som anges i LOU, se HFD 20 1 3 ref. 5. I Kammarrätten i Stockholms dom den 5 september 2012 i mål nr 2304-12 uttalas bland annat att den upp­ handlande myndigheten, vilken är den som faktiskt ska köpa de varor eller
tjänster som är föremål för upphandling, får anses bäst lämpad att utvärdera lämnade anbud utifrån de krav som har ställts i förfrågningsunderlaget och att det kan vara oundvikligt att vissa krav blir föremål för en subjektiv be­ dömning. I dom av Kammarrätten i Jönköping den 4 februari 2009 i mål nr 5-09 uttalas att när en bedömning väsentligen måste vila på skönsmässiga bedömningar får den upphandlande enhetens värdering godtas, om det inte finns uppenbara skäl till en annan bedömning. Detta rättsläge, kombinerat med att det som upphandlas i förevarande fall är utbildning av humankapital där det ligger i sakens natur att utvärderingskriteriema inte kan vara lika
förutsebara och objektiva som i fråga om till exempel tekniska produkter, gör att den åberopsbörda, som i enlighet med det a v Arbetsförmedlingen åberopade rättsfallet RÅ 2009 ref. 69 åvilar den som gör gällande att en upphandling är felaktig, vilar särskilt tungt på Astar i detta fall.
Astar har gjort gällande två konkreta påstådda inkonsekvenser i Arbets­ förmedlingens utvärdering av kvalitetskriterium 3 (Beskrivning av anbuds­ givarens lokala samarbete och APL-företag): att Astar fick lägre poäng på kriterium i Motala (5) än vad man fick i Norrköping respektive Örnskölds­ vik (6), samt att Astar fick lägre poäng i Gnosjö (4) än i Kalmar (6) och att d e t p o än g a v d r a g A s t ar å s a m k a d e s fö r G n o sj ö p å . g r u n d a v A P L - fö r e t a g e n där överlappar APL-företagen i Jönköping inte hade någon motsvarighet vid andra liknande överlappningar i Astars anbud. Den enda korrigering som
I STOCKHOLM
              
II
      Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22045-15
I STOCKHOLM
 ens vore tänkbar i målet om inkonsekvens föreligger är givetvis att höja Astars lägre poäng, inte att sänka den högre. Emellertid ingår varken Motala eller Gnosjö i de 01ter vari Astar yrkar rättelse, vilket Astar endast har gjort på orterna Kalmar, Mjölby, Norrköping, Sundsvall, Stockholm, Södertälje och Västerås. Med andra ord kan h1gen av de av Astar påstådda inkonsek­ venser riskera att åsamka Astar någon skada som kan ha relevans i målet. Att andra anbudsgivare - vars anbud inte ens är processmaterial - inte heller fått de allra hög�ta kvalitetsbetyg som även Astar gått miste om är inte heller något som förvaltningsrätten kan utreda eller ingripa mot inom ramen för detta mål.
Inte heller på någon annan punkt har Astar påvisat att det föreligger någon fel i utvärderingen som föranleder rättelse enligt LOU. Astars ansökan om överprövning ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Info1mation om hur man överklagar finns i bilaga 1 (DV3109/1 ALOU).
Rådman
David Muncl( har föredragit målet.
                
I;!'I'II
    ,I.�
HUR MAN ÖVERKLAGAR � PRÖVNINGSTILLSTÅND
SVERIGES DOMSTOLAR
 Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skri.va till Karoroardi.tten i Stockholm. Skri­ velsen ska dock skickas eller lämnas till föt­ valtningsrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ .oingsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelatsvidenmuntligförhandling, ellerdet vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha koro.tnit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. 'riden för över­ klagan.det för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kamroanätten fordras att prövningstillstånd meddelas, Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om
1. detfinnsanledningattbetvivlariktighetenav det slut som förvaltoingsrätten har kommit till,
2. detinteutanattsådanttillståndmeddelasgår att bedöma riktigheten av det slut som för­ valtningsrätten har kommit till,
3. detäravviktfötledningavrättst:illäropning­ en att överldagandet prövas av högre rätt, el­ ler
4. detannarsfinnssynnerligaskälattpröva överklagandet
Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast Det är därför v.iktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till karotnarrätten varför man anser att pröv­ ningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnumtner till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress
där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål. arunälas till kammarrät­ ten.
2. den dom/beslut som överklagas tned upp­ gift om förvaltningsrättens namn, målnum­ mer samt dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd,
4, den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få til l stånd,
5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Adressen till förvaltningsrätten framgår av do­ men/beslutet.
Ivissamålfåravtalslutasinnantidenföröver­ klagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt
• lagen(2007:1091)omoffentligupphandling,
• lagen (2007:1092) om upphandling inom olnrådena vatten, energi, transporter och posttjänster, eller
• lagen(2011:1029)omupphandlingpåför- svars- och säkethetsområdet.
I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullst.ändig information finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagaroa.
Behöver Ni fler upplysningar om hur man över­ klagar kan Ni vända Et till förvaltningsrätten.
    www.domstol.se
  
   ..,,.,,6,
)<f;