FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Allmänna avdelningen SÖKANDE DOM 2013-02-25 Meddelad i Stockho1m Mål nr 21919-12 Enhet 14 Sida 1 (13) GRM Intemational AB, 556597-1800 Mäster Samuelsgatan 60 111 21 Stockholm KONKURRENSVERKET //013 02 25 Avd Dnr .KSnr Ombud: Advokat Kristian Pedersen och jur. kand. Jenny Crafoord Advokatfirman Delphi KB Box 1432 111 84 Stockholm MOTPART SIDA, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 105 25 Stockholm SAKEN Offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår GRM Jntemational AB:s ansökan. Aktbil Dok.Id 305149 Postadress Besöksadress Telefax 08-561 680 01 :Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00 115 76 Stockholm Tegeluddsvägen 1 1'e1efon 08-561 680 00 E-post: forvaltningsrattenistockholrn@dom.se Sida2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM:.., 21919-12 I STOCKHOLM -,!4.·- Allmänna avdelningen BAKGRUND Styrelsen for internationellt utvecklingssamarbete (SIDA) genomför en upphandling av stöd till utveckling av marknader och värdekedjor inom jordbruket i Liberia (dnr2011-001004, hädanefter "upphandlingen"). I tilldelningsbeslut den 11 oktober2012 meddelade SIDA att man avser._att slu_ta kontrakt med Adam Smith International (ASI), med m9tiveringen att ASI lämnat det anbud som varit mest ekonomiskt fördelaktigt. Enligt upphandlingsprotokollet kom GRM International Jj.B (GRM) på andra plats med 85 poäng i utvärderingen, två poäng mindre än ASI. YRKANDEN M.M. GRM yrkar att upphandlingen ska göras om på den grunden att SIDA har brutit mot likabehandlingsprincipen och transparensprincipen i 1 kap. 9 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, och att GRM därav lidit eller r iskerar att lida skada genom försämrade möjligheter till framgång i upphandlingen. Till stöd för sin talan anför GRM bl.a. följande. Utvärderingsmodellen har varit så bristfällig att SIDA inte kunnat genomföra en förutsebar, likabehandlande och objektiv utvärdering utifrån den. Även utvärderingen av anbuden har varit bristfällig, men detta har orsakats av utvärderings­ modellen i sig. En otydlig utvärderingsmodell kan aldrig resultera i en konsekventochtydlig_ utvärdering.Eftersomdetä�frågaomenkomplex tjänst i en komplex _region måste det ställas höga krav på utvärderings­ modellen. Av förfrågningsunderlaget kan inte utläsas vad som medför att anbudsgivarens redogörelse ska anses vara "mycket bra", "bra", "tillfredsställande" eller "dålig". Det finns ingen beskrivning av vilka . parametrar som kommer att innebära att viss poäng ges. Istället har SIDA, Sida3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2 1919-12 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen genom förfrågningsunderlagets utfonnni:ng, förbehållit·sig i princip fri prövningsrätt. Eftersom SIDA angett en budget som alla anbudsgj.vare har att förhålla sig till � det endast kvalitetsutvärderingen som ligger till grund för tilldelningen. Dänned får poängsättningen, som på grund av utvärderingsmodellens utfonnning ger stort utrymme för godtyckliga bedömningar, en direkt avgörande betydelse. Eftersom det söm. ska utvärderas är en beskrivning, snaral'e än en faktisk förståelse och erfarenhet, får utvärderingen karaktär av en uppsatstävling snarl').fe än av objektiv utvärdering av fä).<.tiska kvaliteter. - Gällande kriterium Al, teamstruktur, har SIDA ansett att ASI:s anbud presenterar ett teain som saknar praktisk erfarenhet, och detta teams kapacitet ifrågasätts. ASI:s teamstruktur kritiseras också för att vara oklar och förvirrande med oklar ansvarsfördelning och otydliga roller. ASI har ändå på denna punkt fått sex poäng av tio vilket står för "tillräcklig men saknar substantiella fördelar". GRM f'ar å andra sidan beröm för en väl fungerande teamstruktur med tydliga funktioner och styrka avseende r elevant kunskap, timing och lokal _ expertis på mellanchefsnivå Trots dessa skillnader i hur teamen har bedömts har GRM och ASI fått samina poäng. GRM har också kritiserats för att ha en alltför stor grnpp av utländska kortsiktiga experter vilket SIDA befarar kommer att innebära ah 1nput blir alltför "utspädd" och att mer personal, än vad som är möjligt utifrån kostnaderna, behöver koordineras. ASI:s anbud presenterar en personalgrupp av motsyarande storlek utan att detta fått motsvarande genomslag i poängtilldelningen eller ens � kommentarerna. En styrka med ASI:s anbud har tydligen varit __ angivande av kompetensutveckling av teamet vilket SIDA menar kompenserar för risker relaterade till teamets .sammansättning. SIDA borde då i förfrågningsunderlaget ha angett att det är viktigt att teamstrukturen är stabil med främst nationella experter, att gruppen inte ska vara för stor samt att kompetensutveckling kommer att väga positivt vid utvärderingen. Vidare har SIDA, gällande GRM:s korttidskonsulter, anfört att det är oklart Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21919-12 hur tillgängliga de kommer att vara och hur mycket expertis de har. Det framgick dock inte i förfrågningsunderlaget att korttidskonsulterna kommer att anses som nyckelpersoner vars tillgänglighet ska bedömas.. Eftersom dessa enligt förfrågningslinderlaget inte är nyckelpersoner bifogade GRM inte CV för dem. GRM kunde inte förstå att korttids-' konsulter skulle anses som nyckelpersoner. - Äve n gällande kriteriet B 1, programapproachen, och B2, designfasen, ·är bristerna i förfrågnings­ underlaget att det inte framgår vad anbudsgivarna ska visa för att anses uppfylla en mycket god förståelse eller genomförbarhet. Den s.k. satellitmodell som ASI presenterar beskrivs_ i utvärderingen som förvirrande i ledningsstrukturen ·och kostsam på grund av stora avstånd, ändå får ASI maximala 15 poäng. Denna poängtilldehring innebär att SIDA antingen inte tillämpat kriteriet korrekt eller att kriteriet har en sådan .oklarhet att utvärderingsgruppen har missförstått kriteriet och dess indikator. -Det s!dlde endast två poäng mellan ASI och GRM. Således hade GRM kunnat vinna upphandlingen om utvärderingskriterierna v�t tydligt beskrivna i för:frägningsunderlaget och utformade utan utrymme för godtycke. · SIDA anser att GRM:s ansökan om överprövning ska avslås. För det fall att förvaltningsrätten finner att vad GRM anfört om hur utvärderingen skett är gmnd för ingripande enligt LOU anser SIDA att rättelse bör väljas �om åtgärd. SIDA anför bl.a följande. SIDA har utformat förfrågningsunderlaget med iakttagan_ deavlikabehandlings-ochtr�parensprincipensamtäveni övrigt genomfö1i upphandlingen i enlighet med LOU. SIDA bestrider att utvärderingsmodellen inte är tillräckligt transparent. - Sveriges samarbete med Liberia ·ska, enligt regeringen, omfatta lantbruksutveckling och näringsliv med regional och internationell handel. Därför har SIDA fått i I STOCKHOLM Allmänna avdelningen Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21919-12 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen uppdrag att finansiera det program som upphandlingen gäller. Målet med programmet, och de resultat som förväntas uppnås, framgår av .. upphandlingens Terms ofReference (ToR) samt programdokumentet, vilka utgör delar av förfrågningsunderlaget. I dessa dokument framgår bl.a. att den leverantör som kontrakteras ska genomföra programmet genom att tillämpa ansatsen i Making Markets Work for the Poor (M4P). SIDA samarbetar med Sveriges ambassad i Monrovia, som kontaktar en s.k. facilitator som ska utforma programmet och ansvara för dess genom­ förande. Det gamla angreppssättet för biståndsprogram av aktuellt slag präglades av "stuprörstänkan:de", centralsfyrning och isolering av samhällsfunkti_ oner. Denna upphandlings synsätt avspeglar istället den nya verkligheten för_ näringslivs- och marknadsutvecklingen där privata aktörers potential ska tas tillvara och anpassning till marknadens föränderlighet anses nödvändig och önskvärd. Kriterier och indikatorer är med nödvändighet brett formulerade, eftersom upphandlingen inte innehåller tekniska specifikationer av en vara, utan anbudsgivaren ska istället redogöra för angreppssätt, synsätt och metoder. SIDA har.angett utvärderingskriterier, viktning av varje kriterium, vilka faktorer som tillmäts betydelse för varje utvärderingskrite\·ium (indikator) samt poängskala SIDA har även särskilt definierat de olika nivåerna i skalan, där t.ex. "poor" förklaras som "not addressed.or not sufficient''. Som ytterligare vägledning anges i ToR närmare det uppdrag som upphandlingen avser, samt ges en beskrivning av bakgrunden och syftet med upphandlingen. Eftersom budgeten är fastställd för uppdraget, fokuserar utvärderingen helt på att bedöma en grupp av konsulter som. föreslås genomföra programmet, deras metod och deras angreppssätt. Till detta kommer utvärdering av anbudsgivarens fmansiella förslag, men med _folrns på kvaliteten i de finansiella aspekterna snarare än kosh1adsnivån. Eftersom syftet med upphandlingen är att identifiera den leverantör som Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21919-12 ISTOCKHOLM Allmänna avdelningen presenterar den bästa metoden och kompetensen för att uppnå fastställda mål, är utvärderingsmodellen väl ägnad att se till att den anbudsgivare som lämnar det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet tilldelas kontraktet. ...:. Gällande utvärderingslaiterium Al har SIDA genom indikatorerna i för:frågningsunderlaget angett att teamstrukturen bl.a. ska vara balanserad och ha en mix av lokal och internationell personal san1t i ToR 5:3 att facilitatom och de andra experterna måste vara kon:�petenta eller utbildade i marknadsutveckling och relaterad M4P-kompetens. Detta är därför tydligt. På detta kriterium har ASI fått sex styrkor och fem svagheter medan GRM fått tio· styrkor och nio svagheter. Såväl ASI:s som GRM:s anbud uppvisar sådana svagheter i förhållande till angivna indikatorer att de inte kan få högre poängnivå än "tillfredsställande". Såvitt avser expertgruppens sammansättning har ASI:s styrka i kompetensutveckling bedömts kompensera för brister i teamets sammansättning avseende klar struktur i implementeringen. B risterna hos GRM:s anbud har på denna punkt inte främst bedömts vara _expe1temas antal, utan a� de är utländska och _ kortfristiga. ASI och GRM har :fatt samma poäng på detta kriterium. - Det utvärderingskriterium som benämns B 1 tar sikte på relevant förståelse för jordbruksrilarknaden i Liberia GRM verkar här ha bl�dat ihop utvärderingskriteriet och dess indikator. Hela kriteriet lyder: "Förståelse för hur agrara marknadssystem i Liberia inte fungerar väl för de fattiga och identifiering av avgörande begränsningar och deras orsaker som programmet kan adressera". Indikator nr 1 är vilken kvalitet, djup, omfattning och releyans som framgår i anbudet. Sammantaget ger utyärderingskriteriet och des� indikatorer en mycket god och tydlig bild av vad SIDA avser att utyärdera. Om SIDA hade gett mer specifika, exakta · och detaljerade anvisningar skulle detta uttömma anbudsgivarens möjlighet att själv visa sin förståelse _genom analys, slutsatser och förslag. Anbuds­ givarens kompetens skulle då inte komma till uttryck p� bästa sätt. För utvärderingen av B l har ORM fått näst högsta poäng för sitt anbud, trots Sida 7 FÖRVALTNJNGSRÄTTEN DOM 2 19 19 -12 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen den brist som det innebär att program.ansatsen inte till fullo genomsyras av den M4P-ansats som anges-i ToR och programdokumentet. Det framgår särskilt av underindikator a) i utvärderingsmatrisen a� M4P..:ansatsen skulle bli en mycket viktig parameter vid utvärderingen av detta kriterium. Gällande B2 framgår tydligt i ToR, och programdokumentet och utvärderingsmatrisen att de brister, som angetts i utvärderingen av GRM:s anbud, inte kan leda till högsta poäng. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Enligt 1 kap. 9 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet·sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalit�t iakttas. 1 16 kap. 6 § LOU anges att om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grund­ läggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma �tt lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts. Förfrågningsunderlagets utformning Förfrågningsunderlaget inkluderar utöver anbudsinbjudffi1: bl.a. listan över utvärderingskriterier med indikatorer, ToR och programdokumentet. Fråga i målet är för det första om detta sammantagna förfrågningsunderlag har brister som medför överträdelse av LOU eller av någon upphandlings­ rättslig princip. SIDA anger i anbudsinbjudan utvärderin.gskriterier, viktning av varje kriterium, faktorer som tillmäts betydelse för utvärderingskriterierna samt Sida 8 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 21919-12 den skala enligt vilken varje utvärderingshiterium kommer att bedömas. SIDA har särskilt definierat de olika nivåerna i skalan som anbuden ska bedömas mot. Nivån "dålig" definieras som "not addressed or not sufficient",nivån"tillfredsställande"som "sufficientbutlackssubstantial advantagesorhas unevenquality","bra"som"adequateandwellsuited to the purpose " och "mycket bra" som "gives added value and shows high qualityonthewhole". AvförfrågningsunderlagetframgårattHstanöver utvärderingskriterier med indikatorer specificerar såväl själva utvärderingskriteriema som vilka parametrar som SIDA kommer att bedöma vid utvärdering av anbuden. Det projekt som upphandlas i detta fall avser till stor del uppgifter som av godtagbara skäl inte låter sig definieras på förhand. Att anbudgivningen delvis får karaktären av en uppsatstävling framstår för förvaltningsrätten som ofrånkomligt eftersom det inte är fråga om en produkt vars prestanda kan dokumenteras på förhand eller om en tjänst som redan tillhandahålles liknande avnämare. Istället är det ett framtidsinriktat projekt som ska tillf?ra Sveriges biståndsverksamhet i Liberia innovation och nytänkande och där man inte kan förutse resultatet utan bara ange vad som är önskvärt. Det är också ofrånkomligt att även en obje�v bedömning av inkomna anbud kan rymma ett mått av subjektivitet, som måste godtas så länge den uppliandlande myndigheten håller sig inom förfrågningsunderlagets ram, jfr dom av Kammarrätten i Göteborg den 4 mars 2010 i mål nr 6420-09. GRM:s invändning om att upphandlingen får karaktären av uppsatstävling synes mest relevant när det gäller kriterium B 1, Programme approach. Där har SIDA mycket riktigt angett att indikator 1, när anbuden på denna punkt skabedömas,avserQuality, depthandcomprehensivenessojtheanalysis andrelevance ofconclusionsfor the Liberian context. Det handlar alltså om att anbudgivaren, i skriftlig form, ska demonstrera sin förståelse för I STOCKHOLM· Allmänna avdelningen Sida9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21 91 9 - 12 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen området för upphandlingen. Förvaltningsrätten finner att detta kriterium. är transparent och står i proportion till föremålet för upphandlinge1:1. Så länge . dessa krav är uppfyllda s41-r det den upphandlande myndigheten fritt att själv formulera förfrågningsunderlaget på det sätt som är lämpligast utifrån det behov som upphandlingen ska tillgodose, jfr dom av Kammarrätten i Stockholm den 26 april201 1 i mål nr 69 69 -10. Det är svårt att föreställa sig hur SIDA, på något annat sätt än genom att infordra en skriftlig framställning, skulle kunna få underlag för attbedöma sådan förståelse hos anbudsgivaren. Inte heller gällande utvärderingskriterium B2, Design phase, har GRM påvisat någon brist i förfrågningsunderlaget som strider mot LOU. -Gällande kriterium Al, Team structure anges, som indikator nr 1, A well specified and balanced team thatprovides the right leve/ and mix ojskills: ojshort and long-term staff; ofsu b-facilitators and other experts; oflocal andinternationalstafj(asdefinedin ToR)forperformance ojthe assignment - with assu red availability at the· right time and with the right numberofmonths/amountsoftime. Ävendennaindikatoranser förvaltningsrätten vara tillräckligt klart formulerad gällande de aspekter där GRM hävdar bristande klarhet, förutom att behovet av k ompetens­ utveckling inte nämns. Detta k an dock, som SIDA påpekat, istället utläsas ur ToR s·.3 där det anges att all Su b-Facilitators and other experts will need to be su itably skilled andlor trained in market-development facilitation and relatedM4P skills. Förvaltningsrätten anser att önskv?rdheten av kompetensutveckling borde ha uttiyckts tydligare i . förfrågningsunderlagetmenattdettainteärenbristavsådan·dignitetatt den strider mot LOU eller dess principer, jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande som refererats- under beteckningen RÅ 2 0 02 r e f. 5 0 . G ä l l a n d e G R M : s p r e s u m t i o n a t t d e t b a r a v a r . f ö r Sida10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21919-12 Alhnänna avdelningen nyckelpersoner som tillgänglighet och CV skulle anges, saknar detta stöd i förfrågningsunderlaget varför GRM:s invändning på denna punkt kan lämnas utan avseende. Förvaltningsrätten anser sammanfattningsvis att förfrågningsunderlaget uppfyller kraven enligt LOU. Emellertid har GRM anfört att också SIDA:s utvärdering varit bristfällig. Även oni förvaltningsrätten inte delar GRM:s ståndpunkt att förfrågningsunderlaget är så bristfälligt att det nödvändigtvis lett till brister i utvärderingen, ska förvaltningsrätten pröva om det fim:is brister i utvärderingen oavsett vad dessa brister i så fall beror på. Utv.ärderingen Totalpoängen för vinnande ASI blev 87 poäng och GRM kom tvåa med 8 5 poäng. GRM har påstått att det finns brister i utvärderingen a v även andra anbudsgivare än ASI och GRM, påståenden som förvaltningsrätten dock inte redovisat ovan, eftersom den utvärdering som avser ASI och GRM är den enda relevanta för målet. GRM kan inte lida skada över hur poängen satts på en anbudsgivare �om fått lägre totalpoäng än GRM. Förvaltningsrätten ska därför pröva hur SIDA utvärderat ASI respektive ...... dess principer. Förvaltningsrätten kan vid denna prövning inte ikläda sig den upphandlande.myndighetens utvärderande roll. Det är den upphandlande .- myndigheten som får anses bäst lämpad att utvärdera anbuden utifrån de krav-som ställts i förfrågningsunderlaget, jfr dom av Karrui1arrätten i St�ckholm den 5 september2012 i mål nr2304-12. Vid ul?phandling av tjänster där utvärderingen måste vila på skönsmässiga bedömmngar får den upphandlande myndighetens värdering godtas om det inte :finns.uppenbara skäl till en annan bedömning, j fr dom av Kammarrätten i Jönköping den I STOCKHOLM -_ GRM och om denna utvärdering innehåller någon överträdelse av LOU eller FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM Allmänna avdelningen 4 februari2009 i mål nr 5-09 . Om emellertid poängsättningen _har bristande täckning i SIDA:s skriftliga omdömen eller i de kriterier och indikatorer som angetts i förfrågningsunderlaget kan detta strida mot LOU. P å k r i t e r i u m A l , T e a m s t r u c t u r e , h a r b å d e A S I o c h G R l\11 få t t s e x p o ä n g . GRM har ifrågasatt detta genom att räkna upp av SIDA angivna styrkor hos GRM och svagheter hos ASI, men man kan lika lätt plocka fram det motsatta ur SIDA:s utvärderingsmatris. Bland ASI:s styrkor nämns strong M4 P t h e o ry a n d p r a c t i c e t h r o u g h o u t ; e x c e l l e n t b a l a n c e af s k i l l s w i t h i n t h e team offour intervention managers; implementation team leadership good. Bland GRM:s svagheter nämns local expertise thin at top management l e v e ! ; t e a m d o e s n ' t a p p e a r t o h a v e a c o h e r e n t s t r u c t u r e ; t h e n u m b e r oj gender oriented experts in addition to a strongLiberianfu ll time team member may tiltfocus awayfrom inclu siveness (men, women and youth) inta a gender oriented markets and VC developmentprogramme especially. Vikten av att expertis harpractical understanding of participcitory methods and marketfriendly approaches to inclu de women andyou th framgår av avsnitt 5.3 i ToR Förvaltningsrätten finner ingen brist på likabehandling.eller transparens vid ut'-'.ärderingen av detta - kriterium. KriteriumBl,Programmeapproach, äruppdelatitvådelar,därdenförsta avser förståelse för problemen på den liberianska jordbruksmarknaden och den andra avser angripningssättets relevans, genomförbarhet och effektivitet. Den maximaia poängen på kriteriet är 1 5 (5 + 10). ASI har här erhållit 13 poäng ( 5 + 8) och _GRM 12 poäng ( 4 + 8). Avseende förståelse­ delen anges som GRM:s svagheter att approachen är limited onyou th, contextu alization, non-economic constraints; poverty and gender analysis seems weak samt att analysen av cocoa (kakao, vars prnduktion i Libe1ia drabbats hårt av tidigare inbördesklig) var VC analysis (värdekedjeanalys) Sida11 21919-12 Sida12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21919-12 ! STOCKHOLM Allmänna avd_elningen menpolitical/conjlictanalysis notspecific. I programdokument betonas inte barakönsperspek:tiv (3.3.1) utanäven ungdomsperspektiv (3_.3.2) och konflikt- och riskperspek:tiv relaterattill bl.a. oroligheterna i Liberias grannland Elfenbenskusten (4.4). Att brister på dessa punkter lett till att GRM endast fått fyra poäng av fem är enligt förvaltningsrättens mening inte anmärkningsvärt. Avseende relevans-, genomförbarhets- och effektivitetsdelen har både ASI och GRM fått 8 poäng av 10. Båda har fått beröm för M4P-analys, en aspekt vars vikt framgår av indikator2 a}. Dock bedöms ASI:s approach i detta avseende vara Grecit, medan det som styrka hos GRM anges att approachen är M4P oriented, dock som svaghet att den är more VC oriented than M4P. Båda får också beröm för strategi, men kritik på andra punkter. Svagheterna är något fler hos ASI men förvaltningsrätten finner inget felaktigt i att SIDA, vid helhets­ bedöpmingen av detta underkriterium, gett ASI och GRM samma poäng. Gällande laiterium B2, Design Phase, angriper GRM det faktum att ASI fått maximala 15 poäng trots att enligt utvarderingsmatrisen deras satellitmodell, som visserligen verkar innovativ, har en more confu sing line ofcommand and management cost of!arge team mu ch over distance, so anyaddedvalue notexplainednotexplainedlmotivatedenough.Dettaär dock enda svagheten som anges för ASI_ på kriteriet, i övrigt är det bara styrkor. Förvaltningsrätten ser ingen motsägelse i att, trots en angiven svaghet, ge ASI högsta poäng på detta kriterium. Högsta poäng betyder inte felfrihet. Inte heller på någqn annan punkt har GRM enligt förvaltningsrättens uppfattning påvisat fel i utvärderingen av ASI:s eller GRM:s anbud. Att endast två totalpoäng skiljer dem åt visar bara att konkurrensen mellan de två bästa anbudsgivarna vai mycketjämn, inte att det är fel på förutse­ barheten hos utvärderingsmodellen eller de�s tillämpning. Inget skäl för Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21919-12 Allmänna avdelningen ingripande enligt LOU har framkommit i målet, varför GRM:s ansökan ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns ibilaga 1 (DV3109/lALOU) Rådman David Munck har föredragit målet. I STOCKHOLM . , I1-. J¼. !J , . �\fi,fj� HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND SVERIGES DOMSI'OLAR Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Katntrutträtten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kotn:tnit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen for överklagandet :infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Ka.mruarrätten lämnar prövningstillstånd om detäravviktför ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledn:ing förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövnin tillstånd inte meddelas står 3. 4. 5. 6. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillståud, den ändring av förvaltningsrättens beslut som. klaganden vill få till stånd, de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka. tned varje särskilt bevis. gs Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans otnbud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klagan.den anlitar ombud ska denne sända :in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska Niutan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten. I mål om överprövning enligt Ji n ge (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster får avtal slutas :innan tiden för överklagand e av rättens dom eller beslut har löpt ut I de flesta fall får avtal slutas när tio