FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING DOM 2019-06-18 Meddelad i Linköping Sida 1 (16) 2016-2017-19 2019-2022-19 2024-2038-19 2871-2872-19 KONKURRENSVERKf:r 2018 -:c- 1 9 Willis Towers Watson Sweden AB, 556426-5295 MOTPARTER 1-62, se bilaga 1 Avd Dnr Ombud för 1-62: Jurist Sabina Fajkovic Upphandlingscenter, Kommunalförbundet Fjärde storstadsregionen SAKEN Överprövning av upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan. Förvaltningsrättens interimistiska beslut den 3 april 2019 upphör därmed att gälla. BAKGRUND OCH YRKANDEN Upphandlande myndigheter (Beställarna), angivna under 1-62 (se bilaga 1), genomför upphandlingen "Försäkringsförmedlare" dnr UH-2017-152 (Upp­ handlingen). Upphandlingen är indelad i två anbudsområden; "Linköpings kommun m.fl" respektive "Norrköpings kommun m.fl". Förvaltningsrätten fattade den 3 april 2019 interimistiskt beslut om att Beställarna inte :far ingå avtal avseende Upphandlingen till dess att rätten bestämmer något annat. il Mål nr 1960-19 1973-1977-19 1979-1980-19 1982-1993-19 1995-2002-19 2004-2014-19 SÖKANDE Dok.Id 377339 Postadress Box 406 581 04 Linköping Besöksadress Brigadgatan 3 Telefon Telefax 013-25 1100 E-post: forvaltningsrattenilinkoping@dom.se www.forvaltningsrattenilinkoping.domstol.se Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. I LINKÖPING ,.• ., Willis Towers Watson Sweden AB (Bolaget) ansöker om överprövning av Upphandlingen och yrkar att Upphandlingen ska göras om med ett ändrat upphandlingsdokument. Beställarna motsätter sig bifall till ansökan. VAD PARTERNA SAMMANFATTNINGSVIS HAR ANFÖRT Bolaget Beställarna har genom anbudsförfrågan begärt anbud rörande försäkrings­ mäklartjänster. Förfrågan ställs med fasta priser för leverans och utvärdering av vinnande anbud sker med kriterier i Utvärderingsmodell för respektive anbudsområde. Den fasta prisnivån är densamma som med befintlig leveran­ tör för respektive anbudsonn·åde. Beställarna redogör i de obligatoriska kraven samt utvärderingsmodell för vilka kvalificeringskrav respektive yrkesgrupp hos anbudsgivaren skall ha. Förutom den utbildnings- och meritbaserade bakgrund som skall styrkas med CV, så är kvalificeringskravet (se exempelvis "jurist" under punkt 1.0.06) att ha ett antal olika referensuppdrag från kommuner med minst 75 000 invånare, detta i kombination med erfarenheten hos kundgruppen kommuner redan prövad under punkt 1.0.5. I dokument för obligatoriska krav, exempelvis punkten 11.15 (jurist), hänvisar man till samarbetsavtalets punkt 8.15 (jurist) där kvalificerings­ kravet genomgående är bland många andra, kommuner med minst 75 000 invånare. Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 rn.fl Om denna genomgående slaivning och obligatoriska krav står kvar i under­ lagets samtliga delar begränsas marknaden till endast en möjlig anbudsgiv­ are, den befintliga. Det finns ingen branschnorm eller anvisningar från t.ex. SKL som säger att en jurist eller förmedlare som har jobbat 10 år eller mer med kommuner och offentligt sektor i övrigt har mindre erfarenhet av lagstiftning och skadeståndsrätt inom försäkringsområdet för att denne jobbat med kommuner med exempelvis 20 000-50 000 invånare. Det finns totalt 28 kommuner per den 31 december 2018 med 75 000 invånare eller fler. Efter avdrag för kommuner i Göteborg- och Stockholmsområdet, som har egna försäkringsbolag (captives), så återstår cirka 20 kommuner. Marknaden för försäkringsförmedlare inom offentlig sektor är smal och inte särdeles lön-sam och Bolagets tolkning är att Upphandlingen i dessa delar är så pass driven och kravställd så att Beställarna endast kommer få ett anbud från befintlig leverantör. Bolaget har utifrån tidigare förfrågningar med fast pris nyligen anledning tro att befintlig leverantör varit delaktig i utformningen av underlaget då det finns ett kompetensövertag inom upphandling av för-säkringsförmedlare samt egenintressen. Möjligheten för andra aktörer är därmed stängd. Bolaget finner det märkligt och knappast i Beställarnas in-tresse, att Bolaget, ett av Sveriges ledande förmedlarföretag och rådgivare inom försäkringsornrådet inte ges möjlighet att lämna anbud, då ställda obligatoriska krav inledningsvis helt stoppar detta. Bolaget förstår att Beställarna vill ha ett kvalitetsmått på anbudsgivare och tycker det är bra till skillnad från upphandlingar som ensidigt bygger på lägsta pris. Med hänvisning till vad som angetts ovan blir det dock problem­ atiskt då den satta nivån "75 000 invånare" utestänger samtliga verksamma förmedlare, utom den befintliga leverantören, från att ens kunna lämna an­ bud. Bolaget delar vidare uppfattningen att man skall ha rätt kompetens och erfarenhet att utföra uppdraget. Det ges emellertid inte ens möjlighet, om det viktiga är erfarenhet från stora uppdrag, att lämna referenser från t.ex. en region som är en primärkommun, ett större energibolag eller ett Captive där I LINKÖPING Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.±1. I LINKÖPING större kommuner ingår eftersom Beställarna utgår strikt från kommun som referens. Därtill finns det ingen koppling mellan antal invånare i en kommun och dess bedrivna verksamhet enligt Kommunallag, Räddningstjänstlag m.fl Det vill säga en stor såväl som en liten kommun måste bedriva en verksamhet utifrån gällande lagar och ge samma service/utföra samma arbeten till alla kommuninvånare oavsett om det är 7 500 eller 75 000 invånare. En kom­ mun med fler invånare har inte generellt mer komplicerad verksamhet och därmed påkallade försäkringslösningar än kommun med mindre invånar­ antal. Ibland kan det tvärtom vara så att vissa speciella frågor dyker upp endast i mindre kommuner, vilket medför ett större behov av en kompetent förmedlare som jobbat länge inom offentlig verksamhet. Mindre kommuner har också en begränsad egen kompetens i försäkringsfrågor, så fler frågor som normalt löses inom en stor kommuns organisation löses istället av för­ säkringsförmedlaren. Bolaget anser inte att de grundläggande principerna har upprätthållits, eftersom de vilar på "ryggraden" inom all offentlig upphandling, det vill säga affärsmässighet. Denna upphandling bygger inte på affärsmässighet samt att principerna frångåtts, och då inte minst principerna om öppenhet och prop01iionalitet. Aktuella upphandlingsdokument är inte klart och tyd­ ligt formulerade, utan tvärtom. Kravet på 75 000 invånare inte är propor­ tionerligt och rimligt eftersom sammantagen erfarenhet :från försäkrings­ arbete för all offentlig verksamhet - det vill säga kommuner, VA-bolag, renhållningsbolag, fastighetsbolag, industribolag, regioner/landsting etc. - torde vara det mest relevanta för att kunna utföra det uppdrag som efter­ frågas i Upphandlingen. Bolaget finner det slutligen intressant att Beställarna först nu tar sig tid att noga och tydligt förklara hur underlaget är tänkt och uppbyggt samt hur Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. Bolaget (och övriga leverantörer som eventuellt försökt fi1 klarhet) hade kunnat lämna anbud. Bolaget hade uppskattat att fi1 klarhet tidigare i det mycket tillkrånglade (ej transparenta) underlaget, med otaliga hänvisningar fram och åter och krav noterade i olika bilagor som motsätter varandra. Där­ till beträffande att det skulle räcka med Göteborgs stad och Umeå kommun eller andra uppdrag av liknande art i Bolagets internationella verksamhet för att uppfylla uppställt krav på minst 75 000 invånare har Bolaget svårt att förstå utifrån hur Bolaget läst och tolkat de obligatoriska kraven inklusive krav på antal referensbilagor från uppdrag. Bolaget lider eller riskerar att lida avsevärd ekonomisk skada då det trots sin storlek, styrka och erfarenhet sedan decennier inom upphandlade området, inte ens ges en möjlighet att lämna anbud med nuvarande skrivning och därmed kunna tävla om ett avtal under full konkurrens. Avtalsvärdet är ungefär 700 000 kronor årligen för Nonköping respektive Linköping under avtalstiden upp till 6 år dvs. totalt i storleksordningen 8 400 000 kronor. Beställarna Beställarna tillbakavisar Bolagets påstående om att de i Upphandlingen an­ givna fasta priserna är desamma som priserna som respektive organisation betalar idag till befintlig leverantör. Under annonseringstiden i Upphand­ lingen inkom det en fråga angående befintlig leverantörs priser. Frågan har besvarats i "Frågor och svar". En jämförelse mellan detta svar och de i Upphandlingen fasta priserna visar på att priserna inte är desamma. De fasta priserna har inte bestämts utifrån vad befintlig leverantör har för pris idag, utan har istället bestämts utifrån respektive aktuell organisations budgetram i kombination med omfattningen av de aktuella tjänsterna som ska levereras till respektive organisation enligt det nya upphandlade avtalet. Att fastställa de fasta priserna enligt denna metod är inget som strider mot I LINKÖPING Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestänunelse i LOU. Bolaget anför vidare att kraven i Upphandlingen på att respektive åberopat referensuppdrag ska avse en kommun med minst 75 000 invånare är begrän­ sande till endast en möjlig anbudsgivare och därmed oprop01iionerligt att ställa. Beställarna tillbakavisar denna inställning som Bolaget har och redo­ gör nedan för sambandet mellan kravet på 75 000 invånare, upphandlings­ föremålet och de i Upphandlingen angivna organisationernas behov, vilket i sin tur visar att proportionalitetsprincipen i Upphandlingen uppfylls. Linköpings kommun har idag 158 520 invånare och Norrköpings kommun har idag 140 927 invånare. Kravet på att referensuppdragen ska avse en kommun på 75 000 invånare är således cirka hälften av den storlek på antal invånare som dessa två stora kommuner som omfattas av Upphandlingen har vardera. Det är så långt nedåt i antal kommuninvånare per referensupp­ drag som Beställarna har kunnat sträcka sig för att inte riskera att äventyra uppfyllelsen av sitt behov i Upphandlingen. Syftet med proportionalitets­ principen är inte att Beställarna ska vara tvungna att frångå hela eller delar av sitt behov med upphandlingsföremålet. Syftet med den principen är istäl­ let att inte ställa strängare krav än vad som är nödvändigt för att uppfylla be­ hovet. Det faktum att samtliga potentiella leverantörer på marknaden inte kan lämna anbud i Upphandlingen medför inte per automatik att proportion­ alitetsprincipen inte är uppfylld. Upphandlingsföremålet är komplext både på djupet och på bredden och det kräver en leverantör som klarar av att hantera denna typ av komplexitet med skicklighet och gott resultat. I annat fall uppfylls inte Beställarnas behov. Det är enligt Linköpings kommun endast i de större kommunerna, med fler I LINKÖPING Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. än 75 000 invånare, som denna typ av komplexitet återfinns och som en le­ verantör måste ha erfarenhet av för att klara av uppdragen i den nu aktuella upphandlingen. Komplexiteten består bland annat av flera kommunala bolag med sina egna försäkringslösningar. Det är viktigt att säkerställa att leverantören har ett helhetsgrepp om både kommunen och resterande medverkande organisat­ ioner i det upphandlande uppdraget. Inom respektive anbudsområde i Upp­ handlingen finns en koncernstruktur med både andrahands- och tredje­ handsupplåtelser både inom och utanför koncernen. Detta i sin tur ställer höga krav på kompetens vad gäller samtliga i Upphandlingen kravställda kompetenskategorierna. Större kommuner har större och mer komplexa byggprojekt än mindre kommuner. Exempel på detta är "Ostlänken-pro­ jektet" där både Linköpings och Norrköpings kommuner ingår samt ett stort entreprenadprojekt för utbyggnad av inre hamnen i Norrköpings kommun med många olika delar och olika entreprenörer, vilket ställer stora krav på kompetens inom entreprenadjuridik, risker och försäkring. Mindre kommu­ ner har inte lika många skadeärenden och skadeståndskrav, vilket större kommuner har, varför erfarenhet av större kommuner är viktigt för att er­ hålla kompetens inom detta område. Därtill föreligger det påtagliga skillna­ der mellan en liten och en stor kommun vad gäller den frivilliga delen av vad en kommun får arbeta med. Vidare har inte små kommuner alls samma utformning av exempelvis boenden för ensamkommande, LSS-boenden, sportanläggningar och övriga fastigheter. Inte heller är nämnd- och förvalt­ ningsstrukturen av samma komplexitet i en liten kommun som i en stor så­ dan. En stor kommun styrs och bedrivs på ett annat sätt än en mindre kom­ mun. Ärenden som i en liten kommun fattas på delegation är i en stor kom­ mun snarare verkställighetsbeslut på grund av mängden sådana ärenden. Alla mindre kommuner har inte kommunalt VA, egna fastighetsbolag, andrahandsuthyrningar etc. Sammantaget är detta några av de skillnader som föreligger mellan större och mindre kommuner. I LINKÖPING Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl Beställarna tillbakavisar det av Bolaget beskrivna marknadsläget i Sverige och att det endast finns 20 aktuella kommuner i Sverige som uppfyller kra­ vet på minst 75 000 invånare. Under år 2018 har det enligt SCB funnits 29 kommuner med minst 75 000 invånare i Sverige. Att vissa av dessa kommu­ ner har egna försäkringsbolag (captives) och därmed faller bmi, enligt Bola­ gets påstående, är inte korrekt och tillbakavisas härmed. Att ha egna capti­ ves innebär att kommunen har egna försäkringslösningar men det hindrar inte kommunen från att ha egna upphandlade avtal med försäkringsförmed­ lare, eftersom ett captive kan upphandla en del av sina försäkringar samt an­ lita andra tjänster såsom riskingenjörer och jurister. Det är således 29 kom­ muner i Sverige som är aktuella att inhämta referensuppdrag ifrån, vilket en­ ligt Beställarnas mening är tillräckligt många för att det aktuella kravet på referensuppdrag inte ska anses vara opropo1iionerligt. Bolaget har endast påstått och inte kummt visa att endast en leverantör på marknaden kan upp­ fylla uppställt krav på referensuppdrag. Även om det vore sant att endast en leverantör på marknaden klarar av att uppfylla det uppställda kravet är kra­ vet ändå att anses som propo1iionerligt eftersom det motsvarar cirka hälften av invånarantalet som Linköpings- respektive Norrköpings kommun har. Det finns således ett tydligt samband mellan kravet på invånarantal och upp­ handlingsföremålet samt dess komplexitet. Beställarna finner det även vara anmärkningsvärt att Bolaget säger sig inte klara av att uppfylla kravet på minst 75 000 invånare i sina referensuppdrag enligt den beskrivning av erfarenhet som Bolaget angett. Bolaget är ett stmi och internationellt företag som borde ha haft kommuner med minst 75 000 invånare som kunder både i Sverige och i andra länder. Det fanns inget hin­ der för Bolaget att i Upphandlingen åberopa utländska kommuner i sina re­ ferensuppdrag. Bolaget har dock även kunnat uppfylla kravet med referens­ uppdrag från endast svenska kommuner, eftersom Bolaget själv skrivit i ytt­ rande till rätten att Bolaget idag har Göteborgs stad som kund och nyligen I LINKÖPING Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl haft Umeå kommun som kund. Båda dessa kommuner har mer än 75 000 in­ vånare och det hade varit tillräckligt med dessa två som referenter i Upp­ handlingen för att klara av samtliga krav på referensuppdrag. I det fall att någon av Bolagets tilltänkta offererade kompetenser, exempelvis ansvarig jurist eller biträdande jurist, trots ovan sagda inte har arbetat åt Göteborgs stad eller Umeå kommun, fanns det inget hinder för Bolaget att anlita dessa kompetenser via en underleverantör och på det sättet ändå kunna lämna an­ bud i Upphandlingen. Det är härmed visat att Bolagets påstående om att kra­ vet på minst 75 000 invånare utestänger samtliga verkande förmedlare, utom Beställarnas befintliga, inte är sant. Beställarna tillbakavisar Bolagets påstående om att befintlig leverantör varit delaktig i utformningen av underlaget i Upphandlingen. Underlaget är fram­ taget helt oberoende av någon leverantör och med syfte att underlätta för så många leverantörer som möjligt att kunna lämna anbud i Upphandlingen. Att så är fallet visas tydligt genom Upphandlingens upplägg. I bilaga med obligatoriska krav i Upphandlingen ställs samtliga kvalifice­ ringskrav, det vill säga sådana krav som måste vara uppfyllda för att an­ budsgivarens anbud ska kunna gå vidare till nästa fas i Upphandlingen, nämligen utvärderingsfasen. Syftet med de angivna kvalificeringskraven är att så många anbudsgivare som möjligt ska bli kvalificerade samtidigt som de måste uppfylla en viss minsta möjliga kvalitetsnivå i form av utbildning och erfarenhet för att kunna genomföra de upphandlade tjänsterna på ett sätt som motsvarar de i Upphandlingen angivna organisationernas komplexa be­ hov. I bilaga Utvärderingsmodell ställs så kallade "bör-krav" i form av en fortsättning på de uppställda kvalificeringskraven. Syftet med detta upplägg av Upphandlingen är att anbudsgivarna ska :fa tävla om kvalitetskriterier, i form av mer erfarenhet och fler referensuppdrag, så långt som möjligt utan att i första fasen (kvalificeringsfasen) bli uteslutna. Hela detta upplägg av I LINKÖPING DOM Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 1960-19 m.fl. I LINKÖPING Upphandlingen visar på att Beställarna varit måna om att ta tillvara på kon­ kurrensen på marknaden på bästa sätt utan att samtidigt frångå ramen för sitt behov. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Beställarna inte brutit mot de grundläggande principerna enligt 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i LOU. Det kan även konstateras att Beställarna har visat att det finns ett samband mellan antal invånare i en kommun och den komplexiteten i de ärenden som en leverantör av försäkringsförmedlartjänster åtar sig att göra åt kommunen. Av den anledningen och på grund av att Beställarna var tvungna att utgå från sitt behov vid kravställandet i Upphandlingen var kra­ vet på referensuppdrag avseende minst 75 000 invånare ett propo1iionerligt ställt krav. Detta inte minst med avseende på att Linköpings- och Norrkö­ pings kommuns invånarantal är det dubbla än i kravet. Bolaget har inte kun­ nat visa att det lidit eller riskerar att lida skada enligt 20 kap. 6 § LOU. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Rättslig reglering Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömse­ sidigt erkännande och prop01iionalitet (4 kap. 1 § LOU). Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläg­ gande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den far avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § LOU). Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. Förvaltningsrättens bedömning Bolaget har i målet anfört att upphandlingsdokumentet i sin nuvarande form är starkt konkurrensbegränsande då Beställarna ställt krav i Upphandlingen som är oproportionerliga i förhållande till det behov som Upphandlingen syftar till att uppfylla. I upphandlingsdokumentet har uppställts krav på att referensuppdrag avseende respektive offererad konsult ska avse en kommun på 75 000 invånare. En upphandlande myndighet är fri att bestämma hur upphandlingsdoku­ mentet i en upphandling ska utformas samt kriterierna för tilldelning av kontrakt så länge de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU iakttas. Principen om proportionalitet innebär att den upphandlande myndigheten inte far ställa större krav än vad som behövs och är ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen. Kraven ska alltså ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som ska täckas. Därtill följer av svensk rättspraxis att upphandlande myndighet vid utvärde­ ringen har rätt att själv avgöra vilka aspekter i ett anbud som har särskilt värde för den upphandlande myndigheten (se t.ex. RÅ 2010 ref78). De två kommuner som omfattas av Upphandlingen, Linköping och Norrkö­ ping, har idag 158 520 respektive 140 927 invånare. De uppställda kvalifice­ ringskraven innebär således att Beställarna fordrat att anbudsgivarna ska ha hanterat uppdrag för kommuner med åtminstone hälften så många invånare som Linköping och Norrköping har. Enligt förvaltningsrättens bedömning är det ofrånkomligt att typen av frågor ändras och komplexiteten ökar i olika avseenden i takt med kommunens storlek. Så är fallet när det gäller att han­ tera konsulttjänster avseende t.ex. bygg- och entreprenadprojekt, förvaltning och bolag i komplicerade koncernstrukturer. Rätten finner att Beställarna på I LINKÖPING Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. ett trovärdigt sätt har redogjort för de skillnader som faktiskt föreligger av­ seende det upphandlade uppdraget när det gäller större och mindre kommu­ ner och att det mot bakgrund av dessa skillnader måste anses ändamålsenligt och skäligt att ställa krav på att anbudsgivarna ska ha hanterat uppdrag för kommuner av en viss storlek. Kraven har således en tydlig och adekvat koppling till upphandlingsföremålet. Att kraven innebär en konkurrensbe­ gränsning förändrar inte denna bedömning då den negativa inverkan som fö­ religger i konkurrenshänseende inte kan anses oproportionerlig för att uppnå det eftersträvade syftet. De uppställda kraven på att referensuppdrag avse­ ende respektive offererad konsult ska avse en kommun på 75 000 invånare bedöms således vara förenliga med proportionalitetsprincipen. Det ska framhållas att det förhållandet att endast en eller ett :fatal leverantörer har möjlighet att lämna anbud i en upphandling inte behöver innebära att kravställningen är otillåten (jfr EU-domstolens avgörande i mål C-513/99 Concordia p. 85). Vad gäller Bolagets påstående om att de i Upphandlingen angivna fasta priserna är desamma som priserna som respektive organisation betalar idag till befintlig leverantör så framgår det vid jämförelse mellan svaret på fråga nr 160063 i "Frågor och svar" och de i Upphandlingen fasta priserna att dessa skiljer sig åt. Slutligen ger utredningen i målet inte stöd för att befintlig leverantör skulle ha varit delaktig i utformningen av underlaget i Upphandlingen. Sammantaget finner förvaltningsrätten att vad Bolaget anfört i målet inte utgör skäl för ingripande mot Upphandlingen. Ansökan om överprövning ska i enlighet härmed avslås. I LINKÖPING Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. I LINKÖPING HUR MAN ÖVERKLAGAR Information om hur man överklagar finns i bilaga 2 (FR-05). Kristina H Samuelsson Rådman Föredragande jurist: Andrea Ritzer Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. I LINKÖPING Bilaga 1 MOTPARTER 1. Linköpings kommun, 212000-0449 (mål nr 1960-19) 2. Linköpings Stadshus AB, 556706-9793 (mål nr 1973-19) 3. AB Stångåstaden, 556041-6850 (mål nr 1974-19) 4. Studentbostäder i Linköping AB, 556596-6792 (mål nr 1975-19) 5. Kulturfastigheter i Linköping AB, 556336-6086 (mål nr 1976-19) 6. Stångåstaden Ebbepark Holding AB, 556426-5295 (mål nr 19 7 7-19) 7. Ebbepark Brf1 AB, 559118-1325 (mål nr 1979-19) 8. Ebbepark Brf2 AB, 559118-1283 (mål nr 1980-19) 9. Ebbepark Brf3 AB, 559118-1309 (mål nr 1982-19) 10. Ebbepark Dynamiken hyresbostäder AB, 559139-0132 (mål nr 1983-19) 11. Ebbepark hyresbostäder AB, 559118-1242 (mål nr 1984-19) 12. TGS Fastigheter rn 3 AB, 556681-1435 (mål nr 1985-19) 13. Byggutveckling Svenska AB, 556627-2117 (mål nr 1986-19) 14. TGS Fastigheter AB, 556643-9773 (mål nr 198 7-19) 15. Boutveckling Bärstadsskogen AB, 556743-6695 (mål nr 1988-19) 16. Linköping Industrin 2 Holding AB, 556929-9828 (mål nr 1989-19) 17. Linköpings Industrin 2 AB, 556930-0055 (mål nr 1990-19) 18. Lejonfastigheter AB, 556477-7851 (mål nr 1991-19) 19. Castoris AB, 556739-9901 (mål nr 1992-19) 20. Sankt Kors Fastighetsaktiebolag, 556026-4342 (mål nr 1993-19) 21. Dukaten Parkeringsservice AB, 559024-8331 (mål nr 1995-19) Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. 22. Kebabfastigheten AB, 559049-1055 (mål nr 1996-19) 23. Linköping Mappen 4 Holding AB, 559100-3909 (mål nr 1997-19) 24. Vreta Kluster AB, 559056-8852 (mål nr 1998-19) 25. Science Park Mjärdevi AB, 556478-9864 (mål nr 1999-19) 26. Visit Linköping & Co AB, 556696-9464 (mål nr 2000-19) 27. Resecentrum Mark o Exploatering i Linköping AB, 556706-9801 (mål nr 2001-19) 28. Linköping City Airport AB, 556819-3634 (mål nr 2002-19) 29. Samordningsförbundet Centrala Östergötland, 222000-2485 (mål nr 2004-19) 30. Upphandlingscenter, Kommunalförbundet Fjärde storstadsregionen, 222000-2527 (mål nr 2005-19) 31. Norrköpings kommun, 212000-0456 (mål nr 2006-19) 32. Norrköping Rådhus AB, 556061-0817 (mål nr 200 7 -19) 33. Hyresbostäder i Norrköping AB, 556064-5847 (mål nr 2008-19) 34. Studentbo i Norrköping Aktiebolag, 556543-3744 (mål nr 2009-19) 35. Hyresbostädershus 1 i Norrköping AB, 556658-5344 (mål nr 2010-19) 36. Bo Teknik i Norrköping AB, 556712-9639 (mål nr 2011-19) 37. Strömvillan AB, 556638-8939 (mål nr 2012-19) 38. Enspännaren i Norrköping AB, 556916-0368 (mål nr 2013-19) 39. Gamlebro AB, 556791-3990 (mål nr 2014-19) 40. Norra Lyckorna 2015 AB, 559017-4446 (mål nr 2016-19) 41. AKM 18 AB, 559112-7021 (mål nr 201 7-19) 42. Indgat 1 AB, 559129-1371 (mål nr 2019-19) I LINKÖPING Sida 16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1960-19 m.fl. 43. Bilbo i Norrköping AB, 559135-7040 (mål nr 2020-19) 44. Sexspännaren i Norrköping AB, 559135-7099 (mål nr 2021-19) 45. No1rn Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB, 556722-7268 (mål nr 2022-19) 46. Näringslivsfastigheter i Norrköping AB, 556085-9026 (mål nr 2024-19) 47. Fastighets AB Herstadberg, 556288-2679 (mål nr 2025-19) 48. Nonköping Norrevo Fastigheter AB, 559028-5747 (mål nr 2026-19) 49. Nodra AB, 556526-9445 (mål nr 202 7-19) 50. Nonköping Fastighetsrenhållning AB, 559178-8483 (mål nr 2028-19) 51. Nonköpings hamn AB, 556007-2679 (mål nr 2029-19) 52. Norrköping Container Freight Station AB, 556792-5481 (mål nr 2030- 19) 53. Nonköping Airport AB, 556721-6006 (mål nr 2031-19) 54. Nonköping Spårvägar AB, 556368-9651 (mål nr 2032-19) 55. Norrköping Parkering AB, 556944-2519 (mål nr 2033-19) 56. Upplev Norrköping AB, 556443-0394 (mål nr 2034-19) 57. Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB, 556486-3198 (mål nr 2035-19) 58. Nonköping Visualisering AB, 556779-5298 (mål nr 2036-19) 59. Nonköping Science Park AB, 5564 15-1404 (mål nr 203 7-19) 60. Trozellis Fond/ Lars Magnus, 825000-2378 (mål nr 2038-19) 61. Scenkonstbolaget i Östergötland AB 5590I5-4547(mål nr 2871-19) 62. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland 222000-2758 (målnr2872-19) I LINKÖPING Ili!l� SVERIGES DOMSTOLAR Hur man överklagar Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tidenräknasoftastfråndendagsomnifick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten rälmas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Gör så här 1. Skrivförvaltningsrättensnamnoch målnummer. 2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande Qäs mer om prövningstillstånd längre ner). 3. Talaomvilkabevisnivillhänvisatill. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skickaellerlämnainöverklagandettill förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 1 0 dagar från det att domstolen avgj ort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. Sida 1 av 2 Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. l��tntnaträttJn.ger prövningstillstånd i fyra .· olika fall. Vill ni veta mer? Ta kontakt med fö1valtningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. ·----------------------------------------------------------------------------------------------- För fullständig information, se: • lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. • lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorerna, 20 kap. • lag (20 1 1 : 1 029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 1 6 kap. • lag (20 1 6: 1 1 47) om upphandling av koncessioner, 16 kap. • lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. • lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorn, 20 kap. • Domstolen bedömer att det finns . anledning att tvivla på att fö1valtnings­ rätten·dönit rätt. • . Domst.dlen anser att det inte går att . bedöma öm förvaltningsrätten dömt rätt • • utan att ta upp målet. Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen. Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. t Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Sida 2 av 2