FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING 2019-06-11 Mål nr 2682-19 Sida 1 (14) SÖKANDE Exleam Education AB, 556960-0215 Ombud: Advokat Thomas Svedberg Thomas Svedberg Advokat & Konsult AB MOTPART Norrköpings kommun, 212000-0456 SAKEN KOHKURRENSVERICET .2019-06- 1 1 A'ld Dnr KSnr Meddelad i Linköping Överprövning av upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan. BAKGRUND OCH YRKANDEN Norrköpings kommun (Beställaren) genomför upphandlingen Vuxenutbild­ ning Distans Vård- och omsorgsprogrammet samt allmänna gymnasiala kurser med dnr UH-2018-447 (Upphandlingen). Upphandlingen genomförs som ett förenklat förfarande enligt LOU och tilldelningsgrund är det eko­ nomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån lägsta pris. Av upphandlingsrap­ port framgår att anbudet från Exleam Education AB (Bolaget) förkastats till följd av bristande kravuppfyllnad. Bolaget ansöker om överprövning av Upphandlingen och yrkar att rättelse ska ske på så sätt att ny utvärdering ska genomföras där Bolagets anbud be­ aktas. Beställaren motsätter sig bifall till ansökan. Aktbil Dok.Id 374395 Postadress Box 406 58104 Linköping Besöksadress Brigadgat an 3 Telefon Telefax 013-25 1100 E-post: forvaltningsrattenilinkoping@dom.se www.forvaltningsrattenilinkoping.domstol.se Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 DOM VAD PARTERNA SAMMANFATTNINGSVIS HAR ANFÖRT Bolaget Av m1delningsbeslutet framgår att Beställaren har förkastat Bolagets anbud �ed följande motivering. . ,•;�•nbudsgivaren Aspvik & Sjölund Invest AB uppfyller inte följande kvalificeringskraven i bilaga Skakrav i förfrågningsunderlaget: Kravet på bilaga Sanningsförsäkran enligt avsnitt 3.1. Anbudsgivaren har bifogat en icke-ifylld bilaga Sanningsförsäkran där bland annat person­ uppgifter saknas. Kravet på omsättningskrav enligt avsnitt 5.1. Företaget är inte ett ny­ etablerat företag varför kravet i stycke 2 i avsnitt 5.1 gäller. Det kravet uppfylls inte i anbudet. " Inledningsvis när det gäller sanningsförsäkran så kan konstateras att det av punkt 6 i upphandlingsföreskrifterna framgår att upphandlingsdokumentet består av ett antal specificerade dokument. Bland dessa dokument återfinns bilagan "Sanningsförsäkran". Det synes råda enighet om att blanketten San­ ningsförsäkran har fogats till övriga dokument i upphandlingsdokumentet av Beställaren. Redan på grund härav framgår att den aktuella blanketten måste anses vara obligatorisk att bifoga anbudet och att det enligt upphand­ lingsföreskrifterna inte finns utrymme för att lämna någon annan typ av för­ säkran. I vart fall går det inte att tolka upphandlingsföreskrifterna på annat sätt när man läser punkt 6 i föreskrifterna tillsammans med punkt 3 i det dokument Sida 2 2682-19 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING ,,,.,;.· Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 som redovisar de obligatoriska kraven. Där anges "Krav på bilaga 3. 1", vil­ ket ger en tydlig koppling till den bilaga avseende sanningsförsäkran som anges i punkt 6 i upphandlingsföreskrifterna och som således ingår i upp­ handlingsdokumentet. Bestämmelserna om vilken utredning en upphandlande myndighet får be­ gära när det gäller kraven enligt 13 kap. 1 § LOU återfinns i 15 kap. 7 § och 15 kap. 9 § samma lag. Den beskrivning av tillåten utredning som där finns är uttömmande, innebärande att den upphandlande myndigheten inte får be­ gära någon annan typ av utredning. I den aktuella upphandlingen har Bestäl­ laren begärt in en sanningsförsäkran vilket Bolaget ifrågasätter om det utgör en godkänd utredning. Av förarbetena (prop. 2015/16:195 sid 1104) till 15 kap. 9 § LOU kan utlä­ sas att " Bestämmelsen anger att den utredning som avses i 7 och 8 §§ i vissa fall kan ersättas av en utsaga som leverantören avgett på heder och samvete eller liknande försäkran. Utsagan ska ha avlagts inför ett behörigt organ. I direktivet exemplifieras att försäkran ska ges under ed eller i de länder där bestämmelser om försäkran under ed saknas en högtidlig försäk­ ran inför behörig rättslig eller administrativ myndighet, notarius publicus eller en godkänd yrkesorganisation." Den sanningsförsäkran som Beställaren har begärt in från anbudsgivarna är uppenbarligen Beställarens helt egna modell och står inte i överensstäm­ melse med reglerna om vad som kan betraktas som en tillåten utredning. Re­ dan på grund härav kan den ingivna sanningsförsäkran inte ligga till grund för ett beslut om uteslutning. Den aktuella sanningsförsäkran är dessutom utformad på ett sätt som inte gör det tydligt att den ska eller ens behöver kompletteras med namn. Ett be­ slut om uteslutning kan inte grundas på förutsättningar som är så otydliga I LINKÖPING Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 som utformningen av denna sanningsförsäkran. Bolaget ifrågasätter också om det är förenligt med gällande GDPR att kräva angivande av namn och andra personuppgifter i en bilaga som ska inges via internet. Som framgår av den sanningsförsäkran som bifogades till Bolagets anbud så har Bolaget undertecknat dokumentet. Genom den utformning som san­ ningsförsäkran :fatt, har Bolaget därigenom intygat (under sanningsförsäk­ ran) att det inte finns någon styrelseledamot som har begått brott av det ak­ tuella slaget, att VD inte har begått brott av det aktuella slaget samt att det inte finns några andra legala företrädare som har begått brott av det aktuella slaget. Därmed har Beställaren :fatt den försäkran som man söker enligt for­ muleringen i punkt 3 under de obligatoriska kraven i upphandlingsdokumen­ tet. Beställaren synes vilja göra gällande att den bilaga avseende sanningsför­ säkran som Bolaget har bifogat till sitt anbud endast skulle innehålla rubri­ ker. Påståendet är uppenbarligen felaktigt. Av 13 kap. 1 § LOU, där de aktuella brotten anges, föreskrivs att "är leve­ rantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören. " Genom den sanningsförsäkran som Bolaget har lämnat tillsammans med sitt anbud har Beställaren :fatt en försäkran om att ingen brottslighet av det aktuella slaget har förekommit inom den aktuella personkretsen. Detta måste vara syftet med kravet på sanningsförsäkran. Mot bakgrund av vad som angetts ovan följer att namn på styrelseledamöter, VD o. s. v. endast utgör en överskottsinformation som inte ger Beställaren I LINKÖPING Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 I LINKÖPING fler eller bättre svar än vad man har fatt genom den inlämnade sanningsför­ säkran. Det är dessutom så att uppgifterna om styrelseledamöter och andra företrädare endast utgör en ögonblicksbild. Dessa företrädare kan bytas ut, vilket naturligtvis inte är ovanligt. Genom den tillämpning som Bolaget me­ nar är korrekt, omfattas även alla dessa nya ledamöter av den inlämnade sanningsförsäkran. Vid motsatt tillämpning skulle den lämnade sanningsför­ säkran endast omfatta de i försäkran angivna personerna. Sammantaget kan konstateras att sanningsförsäkran inte utgör en tillåten ut­ redning enligt 15 kap. LOU, att det inte framgår att sanningsförsäkran behö­ ver kompletteras med namn, att som sanningsförsäkran har utformats har Beställaren fatt den försäkran som man har sökt (även utan namn) samt att det står i strid med LOU att utesluta Bolaget som leverantör på denna grund. Under alla förhållanden kan det inte anses proportionerligt att utesluta en le­ verantör på grund av att namnen har utelämnats när Beställaren faktiskt har fått en försäkran om att brott enligt 13 kap. 1 § LOU inte har begåtts av nå­ gon inom de aktuella personkategorierna. Vad gäller uppställt omsättningskrav i Upphandlingen har Beställaren i sina skäl för förkastande hänvisat till att Bolaget inte är ett nystartat bolag och att det därför är punkt 5.1 andra stycket under de obligatoriska kraven i upp­ handlingsdokumentet som ska tillämpas; krav som Bolaget inte uppfyller. Som framgått ovan är Bolaget i de sammanhang som Upphandlingen berör emellertid en helt nystartad verksamhet varför iställetpunkt 5.1 tredje stycket ska tillämpas. Bolaget uppfyller de krav som uppställs där. Syftet med att uppställa särskilda krav avseende nystartade verksamheter är att ge företag som Bolaget möjlighet att konkurrera med redan befintliga verksamheter. Beställarens tillämpning utgör därför ett brott mot likabehandlingsprincipen eftersom den omöjliggör för Bolaget att delta i U pphandlingen. Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 I LINKÖPING Om rätten skulle finna att det inte finns någon möjlighet att frångå kravet på "nyregistrerat bolag" så utgör kravet ett uppenbart brott mot likabehand­ lingsprincipen. Bolaget har brutit mot de grundläggande principerna i LOU samt mot reg­ lerna om tillåten utredning enligt 15 kap. 7 och 9 § § i LOU i de avseenden som beskrivits ovan. Beställarens agerande har inneburit att Bolaget har lidit eller i vart fall riskerar att lida skada. Upphandlingen är en lägstaprisupp­ handling och av upphandlingsrapport och den prisbilaga som Bolaget bifo­ gat till sitt anbud följer att Bolaget offererat det lägsta priset och därför hade tilldelats uppdraget om Beställaren inte agerat i strid med LOU och de grundläggande principerna. Beställaren Beställaren tillbakavisar Bolagets påstående om att den begärda sannings­ försäkran inte står i överensstämmelse med reglerna om en tillåten utredning enligt 15 kap. 9 § LOU. Såsom Bolaget självt har framfört kan en sannings­ försäkran intygas med hjälp av exempelvis notarius publicus. Detta har Bo­ laget kunnat göra och därmed kunnat bifoga en av exempelvis notarius pub­ licus intygad sanningsförsäkran till sitt anbud. Av punkt 3.1 i bilaga avse­ ende obligatoriska krav i upphandlingsdokumentet framgår endast: "Leverantören ska till anbudet bifoga en sanningsförsäkran - 'Utsaga som leverantören lämnar på heder och samvete inför ett behörigt organ eller av en liknande försäkran' enligt 15 kap. 9 § LOU om att det inte föreligger ute­ slutningsgrund enligt 13 kap. 1 § LOU Utsagan ska omfatta leverantörens styrelse, vd och övriga legala företrädare." Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 I LINKÖPING Den i upphandlingsdokumentet bilagda mallen "Sanningsförsäkran" är end­ ast en mall för att underlätta för anbudsgivare, vilket innebär att Bolaget har kunnat bifoga en annan motsvarande korrekt ifylld och undertecknad bilaga för att kravet hade ansetts vara uppfyllt. Det finns således ingenting i upp­ handlingsdokumentet som har hindrat Bolaget från att lämna in en sannings­ försäkran i enlighet med förarbetena till 15 kap. 9 § LOU. Bolaget valde dock att inte lämna in någon sanningsförsäkran alls, eftersom det dokumen­ tet som Bolaget har skickat in under namnet "Sanningsförsäkran" är inne­ hållsmässigt tomt. Med anledning av att kravet på sanningsförsäkran var författat i enlighet med 15 kap. 9 § LOU och dess förarbeten har inte Bolaget lidit någon skada av kravets utformning. Vidare har Bolagets anbud rätteligen förkastats med anledning av att Bolaget inte har lämnat in en sanningsförsäkran enligt ställt krav i upphandlingsdokumentet. Beställaren tillbakavisar Bolagets påstående om att den aktuella sannings­ försäkran är utformad på ett sätt som inte gör det tydligt att den ska kom­ pletteras med namn. Av ovan citerat aktuellt krav framgår tydligt att san­ ningsförsäkran ska omfatta leverantörens styrelse, vd och övriga legala före­ trädare. Dessutom framgår av mallen för sanningsförsäkran i upphandlings­ dokumentet rubriker "Styrelse", "VD" och "Andra legala företrädare" med punkter under varje rubrik som representerar personer med namn. Detta är enligt Beställaren väldigt tydligt och i enlighet med transparensprincipens krav på tydlighet. Även om rätten skulle anse att det aktuella kravet på san­ ningsförsäkran inte är helt optimalt utformat ska enligt RÅ 2002 ref 50 ett sådant upphandlingsdokument ändå godtas om de grundläggande princi­ perna upprätthålls. Bolaget påstår att enbart undertecknandet av mallen sanningsförsäkran är tillräckligt för att uppfylla aktuellt krav och att namn på styrelse, vd och Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 andra legala företrädare utgör överskottsinformation. Detta tillbakavisas av Beställaren som anser att kravet är att det måste framgå tydligt vilka perso­ ner sanningsförsäkran avser. Bolaget kan således inte rätteligen tolka kravet på namnangivelse som överskottsinformation. I det fall Beställaren hade an­ tagit Bolagets anbud skulle det ha stridit mot likabehandlingsprincipen, ef­ tersom Beställaren i sådant fall hade frångått ett krav för Bolagets räkning. Ett krav som annars gäller för alla anbudsgivare. Dessutom har endast en underskrift: av ett innehållsmässigt tomt dokument med enbart rubriker inget juridiskt värde. Rubriker i ett dokument anses inte juridiskt bindande enligt svenska skrivregler utan är endast till för att upplysa läsaren om innehållet i en text. Detta gäller alla slags dokument. För att underskriften ska ha någon betydelse måste den alltså vara kopplad till något textinnehåll. Beställaren tillbakavisar Bolagets påstående om att det av upphandlingsdo­ kumentet framgår att endast den till upphandlingsdokumentet bifogade blan­ ketten "Sanningsförsäkran" var tvungen att bifogas till anbudet för att upp­ fylla aktuellt uppställt krav på sanningsförsäkran. Den blanketten är till att fungera som en mall för anbudsgivarna och ska vara till hjälp för anbuds­ givarna att författa en sanningsförsäkran som krävs enligt upphandlingsdo­ kumentet. Att det finns en tydlig koppling i upphandlingsdokumentet mellan den däri bifogade mallen "Sanningsförsäkran" och kravet på att till anbudet bifoga en sanningsförsäkran är självklart. Det betyder dock inte att anbuds­ givarna endast fick använda sig av den bifogade mallen för att skapa en san­ ningsförsäkran enligt kravet ifråga, vilket Bolaget påstår. Det finns ingen på det sättet beskrivande mening eller på annat sätt någon antydan i upphand­ lingsdokumentet som skulle kunna tolkas på det sättet. Bolaget har därför kunnat lämna in en sanningsförsäkran i enlighet med förarbetena till 15 kap. 9 § LOU. Bolaget valde dock att inte lämna in någon sanningsförsäkran alls, eftersom det dokumentet som Bolaget skickade in under namnet "Sannings­ försäkran" var innehållsmässigt tomt. I LINKÖPING Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 Beställaren tillbakavisar Bolagets påstående om att den efterfrågade infor­ mationen i sanningsförsäkran "rör sig alltså om information som inte på något sätt är nödvändig för kommunen (eftersom man har :fatt den efter­ frågade garantin) och som inte hade givit kommunen någon ytterligare eller mer relevant information". För det första måste samtliga obligatoriska krav vara uppfyllda i Upphand­ lingen för att en upphandlande myndighet rätteligen ska kunna anta ett anbud. Detta oavsett om anbudsgivaren tycker att ett visst krav är onödigt och irrelevant. Enligt kravet i punkt 3 . 1 i upphandlingsdokumentet framgår uttryckligen att "utsagan ska omfatta leverantörens styrelse, VD och andra legala företrädare". Detta är ett obligatoriskt krav som inte kan bortses från och som Bolaget inte uppfyllde, eftersom Bolaget inte namngav dessa personer. För det andra är kravet att i sanningsförsäkran namnge vilka personer den omfattar att anses vara proportionerligt ställt krav, eftersom namnangivelsen av personer har ett samband med syftet med sanningsförsäkran. Kravet på sanningsförsäkran är ett kvalificeringskrav i Upphandlingen. Det innebär att det är de personer som vid tidpunkten för anbudsgivandet är styrelseledamö­ ter eller andra legala företrädare för Bolaget som ska anges i sanningsför­ säkran. Huruvida dessa personer byts ut efter annonseringstidens utgång är irrelevant för uppfyllelsen av kravet. För det tredje har Upphandlingsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen den 10 mars 2017 utgivit skrivelsen "Belastningsregistrets användning vid offentlig upphandling" i vilken det anges att det i Sverige inte utfärdas sådana utdrag ur belastningsregister som avses i 15 kap 7 § LOU. Det framgår inte av be­ lastningsregistret huruvida den person som utdraget omfattar har gjort sig skyldig till sådan brottslighet som ska medföra uteslutning enligt 13 kap 1 § LOU. En sådan kontroll skulle således inte fylla något syfte för att identi- I LINKÖPING Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 fiera den brottslighet som ska kontrolleras i enlighet med upphandlings­ lagstiftningen. Upphandlingsmyndigheten och Polismyndigheten har därför gjort bedömningen att utdrag ur belastningsregistret ska ersättas med en utsaga som lämnats på heder och samvete i enlighet med 15 kap 9 § LOU, i detta fall bilaga sanningsförsäkran. Då sanningsförsäkran enligt dessa riktlinjer utgör en ersättning för ett utdrag ur belastningsregistret måste det enligt Beställarens mening anses vara en uppenbar felaktighet att inge en bilaga som saknar företagsnamn, organisationsnummer, namn på styrelse, VD samt övriga legala företrädare. Detta är att jämställa med ett belast­ ningsregister som saknar namn eller övriga identitetsuppgifter. En sådan fyller således ingen funktion likväl som den av Bolaget inlämnade tomma dokumentet "Sanningsförsäkran" inte gör. Bolaget ifrågasätter vidare huruvida det är förenligt med dataskyddsförord­ ningen (GDPR) att kräva angivande av namn och andra personuppgifter i en bilaga som ska inges via internet. Beställaren tillbakavisar Bolagets inställ­ ning om att GDPR skulle vara ett hinder för att kräva in namn i den ifråga­ varande sanningsförsäkran. Personuppgifter :far, i enlighet med GDPR, be­ handlas om det finns stöd i lag för det (se artikel 5 GDPR). Beställaren anser därför att den sanningsförsäkran som begärts in i enlighet med 15 kap. 9 § LOU ger stöd för att behandla personuppgifterna. Det bör tilläggas att det är tillräckligt att ett obligatoriskt krav inte är upp­ fyllt för att Beställaren rätteligen ska ha förkastat Bolagets anbud. Beställa­ ren har visat att Bolaget inte uppfyllt det obligatoriska kravet på sannings­ försäkran i punkt 3.1 i upphandlingsdokumentet. Om rätten trots detta skulle anse kravet vara uppfyllt i Bolagets anbud, har anbudet ändå rätteligen för­ kastats med anledningen av att Bolaget inte uppfyller det obligatoriska kra­ vet på omsättning enligt punkt 5. 1 i upphandlingsdokumentet. I LINKÖPING Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 I LINKÖPING Beställaren tillbakavisar Bolagets påstående om att det är att anses som ett nyetablerat företag. Bolaget bildades 28 januari 2014. Det är denna uppgift som Beställaren har att förhålla sig till. Beställaren tillbakavisar vidare Bolagets inställning om att Beställarens till­ lämpning av kravet på omsättning utgör brott mot likabehandlingsprincipen eftersom det omöjliggör för Bolaget att delta i Upphandlingen. Om Bolaget i sitt anbud tydligt hade beskrivit att Bolagets verksamhet startade först år 2018 hade Beställaren kunnat utgå ifrån bedömningen av att Bolaget är nye­ tablerat. Bolaget valde dock själv att inte redogöra för denna uppgift i sitt anbud och då Beställaren därutöver endast kan göra sin bedömning på upp­ gifter från Skatteverket och Bisnode var den enda rätta bedömningen att Bo­ laget inte är nyetablerat. I enlighet med den kontroll som Beställaren genomfört av kravet på omsätt­ ning i punkt 5. 1, stycke 2 i upphandlingsdokumentet uppfyller Bolaget inte omsättningskravet om 1,5 mkr per år under år 2016 och 2017. Dessutom fattas i anbudet bevishandlingar för Bolagets omsättning för år 2017. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Beställaren inte har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan be­ stämmelse i LOU. Bolagets anbud har på flera grunder rätteligen förkastats. Bolaget har därmed inte kunnat visa att Bolaget lidit eller riskerar att lida skada enligt 20 kap. 6 § LOU. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Rättslig reglering Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 I LINKÖPING Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömse­ sidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. 1 § LOU). Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundlägg­ ande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § LOU). Förvaltningsrättens bedömning Frågan i målet rör om Beställaren förfarit korrekt då man förkastat Bolagets anbud på grund av bristande uppfyllelse av (i) obligatoriskt krav i punkt 3.1 under avsnitt 3.0 Sanningsförsäkran - Utsaga på heder och samvete i upp­ handlingsdokumentet samt (ii) omsättningskrav i punkt 5.1 i upphandlings­ dokumentet. Inledningsvis ska noteras att det av 19 kap 18 § LOU framgår att när en fråga om uteslutning enligt 13 kap. 1 - 3 §§ LOU utreds så ska 15 kap. 7 - 9 § § LOU tillämpas. Vidare kan konstateras att det inte av utdrag ur belast­ ningsregistret framgår huruvida den person som utdraget omfattar har gjort sig skyldig till sådan brottslighet som ska medföra uteslutning enligt 13 kap. 1 § LOU (se Upphandlingsmyndighetens och Rikspolisstyrelsens skrivelse "Belastningsregistrets användning vid offentlig upphandling" den 10 mars 2017 med dm UHM-2017-0083 I Al0l.405/2017). Detta medför att 15 kap. 9 § LOU blir tillämplig i förevarande fall. Av förarbetena (prop. 2015/16:195 sid 1104) till 15 kap. 9 § LOU kan utlä­ sas att " B estämmelsen anger att den utredning som avses i 7 och 8 §§ i vissa fall kan ersättas av en utsaga som leverantören avgett på heder och samvete eller liknande försäkran. Utsagan ska ha avlagts inför ett behörigt Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 I LINKÖPING organ. I direktivet exemplifieras att försäkran ska ges under ed eller i de länder där bestämmelser om försäkran under ed saknas en högtidlig försäk­ ran inför behörig rättslig eller administrativ myndighet, notarius publicus eller en godkänd yrkesorganisation." Uppställt krav i punkt 3.1 under avsnitt 3.0 Sanningsförsäkran - Utsaga på heder och samvete är formulerat som följer. " Leverantören ska till anbudet bifoga en sanningsförsäkran - 'Utsaga som leverantören lämnar på heder och samvete inför ett behörigt organ eller av liknande försäkran ' enligt 15 kap. 9 § LOU om att det inte föreligger ute­ slutningsgrund enligt 13 kap. 1 § LOU Utsaga ska omfatta leverantörens styrelse, vd och övriga legala företrädare." Till upphandlingsdokumentet har Beställaren bifogat en mall på sannings­ försäkran som kan användas av anbudsgivarna. Förvaltningsrätten konstaterar att det uppställda kravet i punkt 3.1 är i enlig­ het med 15 kap. 9 § LOU och vad som däri anges avseende formen för den utsaga eller försäkran som kan ersätta i 7 och 8 § § angiven utredning. För­ valtningsrätten anser att Bolaget inte genom utformningen av upphandlings­ dokumenten har förhindrats att inkomma med en sanningsförsäkran som uppfyller kraven i LOU. Förvaltningsrätten anser vidare att den av Bolaget ingivna Sanningsförsäkran inte uppfyller uppställt obligatoriskt krav ef­ tersom namnen på styrelseledamöter och andra legala företrädare inte an­ getts. Bolaget har således brustit i uppfyllnad av ett kvalificeringskrav i Upphand­ lingen. Kravet kan inte anses vara otydligt utformat. Vad Bolaget har anfört Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2682-19 I LINKÖPING medför inte heller att det obligatoriska kravet kan frångås av annan anled­ ning. Beställaren har därmed förfarit korrekt då man förkastat Bolagets an­ bud. Vid denna bedömning finner förvaltningsrätten inte skäl att pröva den övriga invändning som Bolaget framställt i sin ansökan om överprövning. Ansökan om överprövning ska i enlighet härmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Information om hur man överklagar finns i bilaga (FR-05). Kristina Andre Lilj a Rådman Föredragande jurist har varit Andrea Ritzer. iIl1t SVERIGES DOMSTOLAR Hur man överklagar Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tidenräknasoftastfråndendagsomnifick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Gör så här 1. Skrivförvaltningsrättensnamnoch målnummer. 2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande Oäs mer om prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. Sida 1 av 2 www.domstol.se � Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. För fullständig information, se: • lag (2016:1 145) om offentlig upphandling, 20 kap. • lag (20 1 6 : 1 1 46) om upphandling inom försörjningssektorerna, 20 kap. • lag (201 1 : 1 029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 1 6 kap. • lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner, 16 kap. • lag (2016:1145) om offentligupphandling, 20 kap. • lag (20 1 6 : 1 1 46) om upphandling inom försörjningssektorn, 20 kap. Sida 2 av 2 www.domstol.se