FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 Maria Persson DOM I 20n -m- 2 1 Meddelad i Malmö Mål nr 14802--14808-10 E Sida 1 (6) Dok.Id 45428 Postadress Box 4.522 203 20 Malmö Besöksadress Kalendegatan 6 Telefon Telefax 040-35 3.5 00 040-97 24 90 E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 SÖKANDE I Skånsk Larmtjänst AB, 556665-0049 Österlengatan 17 273 32 Tomelilla Ombud: Advokaterna Per Ericsson o�h Lisa Åberg Advokatbyrån Gulliksson AB Box 739 220 07 Lund MOTPARTER 1. Simrishamns kommun 2. Tomelilla kommun 3. Ystads kommun 4. Simrishamns Bostäder AB 5. Österlenhem AB 6. Ystad Hamn Logistik AB 7. Ystad-Österlenregionens Miljöförbund Ombud för 1-7: Mattias Johansson Simrishamns kommun SAKEN Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling, LOU DOMSLUT Förvaltningsrätten avslår yrkandet om ingripande enligt LOU. mål nr 14802-10 E mål nr 14803-10 E mål nr 14804-10 E mål nr 14805-10 E mål nr 14806-10 E mål nr 14807-10 E mål nr 14808-10 E FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM Sida 2 14802--14808-10 E 2011 YRKANDEN M.M. f") Simrishamns kommun, Tomelilla kommun, Ystads kommun, Simrishamns Bostäder AB, Österlenhem AB, Ystad Hamn och Logistik AB samt Ystad­ Österlenregionens Miljöförbund (nedan kommunerna) genomför i samver­ kan upphandling med öppet förfarande av teknisk säkerhet, dm 2010/68. Skånsk Larmtjänst AB (Larmtjänst) ansöker om överprövning av upphand­ lingen och yrkar i första hand att den ska göras om och i andra hand att den får avslutas först sedan rättelse vidtagits på så sätt att Larm�jänsts anbud ska anses ha uppfyllt samtliga skall-krav. Kommunerna motsätter sig bifall till ansökan. Förvaltningsrätten har den 18 november 2010 beslutat att upphandlingen inte får avslutas intill dess annat beslutats. DOMSKÄL Bestämmelser m.m. Enligt 16 kap. 1 och 2 §§ LOU kan rätten pröva om en upphandlande myndighet har brutit mot någon bestämmelse i lagen och, på talan av en leverantör som lidit eller kan komma att lida skada, besluta att en upphand­ ling ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Där­ vid gäller att rätten endast prövar de särskilt angivna frågor som sökanden tar upp. Enligt 1 kap. 9 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantö­ rer på ett likvärdigt och icke-dislaiminerande sätt samt genomföra upp­ handlingar på ett öppet sätt. Därvid gäller att en upphandlande myndighet DOM Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 14802--14808-10 E underlaget. Förfrågningsunderlaget i relevanta delar I det aktuella förfrågningsunderlaget anges i punkt AFB.31, under rubriken Certifiering, att anbudsgivaren ska vara certifierad inom brand, inbrotts­ larm samt cctv, enligt SBF 1008:1, SSF 1061 utgåva I och SSF 1015 utgå­ va 2 med godkännande i larmklass 1 till 3. Larmtiänsts argumentation För en beställare är det angeläget att välja en säkerhetsleverantör som upp­ fyller de krav på larmklass som gäller i förhållande till beställarens fastig­ hetsbestånd, verksamhet och lokaler. Kraven på beställaren avseende larm­ klass ställs huvudsakligen av försäkringsbolag men kan även komma från andra. Larmklass 1 används vanligtvis i förhållande till kontor, bostäder samt kommunala objekt. Skyddet består oftast av rörelsedetektorer som detekterar inbrott. Larmklass 2 används vanligtvis i förhållande till butiker och kontor där det finns stöldbegärligt gods. Skyddet består oftast av ett komplett skydd av samtliga dönar, fönster samt rörelsedetektorer på insi­ dan. Larmklass 3 krävs endast i väldigt sällsynta fall och enligt Rikspolis­ styrelsens föreskrifter krävs larmklass 3 bl.a. när mer än ett visst antal va­ pen förvaras på en fastighet. Larmklass 3 används bl.a. av banker och mili­ tära installationer och försäkringsbolagen ställer endast krav på larmklass 3 när en försäkringstagare förvarar mycket höga värden i lokalerna. Det är väldigt sällan som larmklass 3 är aktuellt att installera. Kommunerna har ställt krav på att leverantörerna ska ha godkäimande i lannklass 1 till 3. Kommunerna har inte ett fastighetsbestånd eller bedriver verksamhet som kräver larmklass 2 eller 3. Larmklass 3 har ingen relevans I MALMÖ Avdelning 1 i.oH =m= 2 � inte får anta ett anbud som inte uppfyller tillåtna krav enligt förfrågnings­ DOM Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 14802--14808-10 E I MALMÖ Avdelning 1 2011 =m~ 2 j i förhållande till de �jänster som kommunerna upphandlar och kravet har således endast till syfte att utesluta vissa leverantörer. Endast ett fåtal leve­ rantörer i Sverige har certifiering i larmklass .3. Många leverantörer som skulle kunna lämna konkurrenskraftiga anbud har således uteslutits från upphandlingen. Genom att kräv a larmklass 3 har kommunerna disla-imine­ rat leverantörer som inte uppfyller larmklass .3. Det hade varit sakligt grun­ dat att kräva att leverantören är en certifierad anläggningsfirma men det föms ingen saklig grund att ställa ytterligare krav. Inom det relevanta fas­ tighetsbeståndet finns det inte några hav i förhållande till byggnaderna som möjliggör användandet av en anläggningsfirma med ce1iifiering enligt larmklass 3. Kommunerna har inte behandlat leverantörerna på ett likvär­ digt och icke-diskriminerande sätt. Larm�jänst har därmed lidit skada. Kommunernas argumentation Av alla utryckningar som väktare och räddnings�jänst utför i Sverige är 95 procent omotiverade dvs. falsk larm. Detta beror på ett flertal faktorer såsom t.ex. felaktigt handhavande, felaktig projektering eller installation eller undermåliga produkter. Den sammanlagda kostnaden för omotiverade utryckningar är enorm. För att så långt möjligt undvika falsklarm och utgif­ terna som det medför måste kommunerna säkerställa att anläggningen är rätt projekterad, att anläggningen är rätt installerad och att personalen som använder anläggningen är rätt utbildad. Ett ce1iifierat företag har rätt förut­ sättningar för att säkerställa detta. Det krävs klass .3 ce1iifiering vid bl.a. utställningar av olika slag och vid hantering av vapen. Inom Ystads kom­ mun finns det tre anläggningar med klass .3 krav: parkskolan, konstmuseet och klostret. Larmklass 3 innehåller högre sela-etess Ja-av med betydelse för kommunernas verksamheter. I Sverige finns det 62 ce1iifierade företag för lannklass 3 eller högre. Skall-kraven står i propo1iion till de behov som de upphandlande myndigheterna har. DOM Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 2011 =m- 2 i 14802--14808-10 E I MALMÖ Avdelning 1 Förvaltningsrättens bedömning Larmtjänst har inte gj01i gällande att kravet på certifiering i sig skulle vara otillåtet enligt LOU, utan endast att kravet på att leverantören ska vara cer­ tifierad med godkäimande i larrnklass 1 till 3 strider mot principerna i LOU om likvärdig behandling och icke-diskriminering och därmed är särbe­ handlande. Lanntjänst anser att det skulle vara tillräckligt att ställa krav på att leverantören är en ce1iifierad anläggningsfirma. Det som förvaltningsrätten har att pröva är mot den bakgrunden endast om det kan anses vara särbehandlande, på ett sätt som strider mot principerna i LOU, att ställa krav på att leverantören ska vara certifierad med godkän­ nande i larmklass 1 till 3. Enligt förvaltningsrätten har upphandlande myndigheter stor frihet att välja vilken kvalitet de vill ha på det som upphandlas utan att det innebär att det strider mot de unionsrättsliga principerna. Om en upphandlande myndighet gör bedömningen att de vill ha tillgång till larmklass 3 ska detta godtas så länge syftet med kravet inte är att utestänga vissa leverantörer. Det är såle­ des i sig ovidkommande hur många fastigheter som i dagsläget kräver larm.klass 3. Dels kan behovet komma att förändras under avtalstiden, dels kan kommunerna om de så önskar - utan att det i sig strider mot upphand­ lingsrättsliga principer - använda sig av larmsäkerhet av en högre klass än vad som i och för sig är motiverat från försäkringssynpunkt eller liknande. Syftet med upphandlingen kan rimligtvis antas vara att få en god teknisk säkerhet i kommunernas fastighetsbestånd. Mot bakgrund av vad kommu­ nerna har anfö1i som sakliga skäl för att uppställa kravet om ce1iifiering enligt larmklass 3, anser förvaltningsrätten att kravet inte är särbehandlan­ de gentemot vissa leverantörer på ett sådant sätt att det strider mot princi­ perna om likabehandling och icke-diskriminering. Att kravet medför att ett DOM Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 14802--14808-10 E Avdelning 1 I MALMÖ 201� •-m- 2 � mindre antal aktörer på marknaden kan komma i fråga som leverantörer innebär inte i sig att kravet strider mot de upphandlingsrättsliga principerna i LOU. Kommunerna har således haft skäl för att förkasta Larmtjänsts an­ bud och bolagets yrkande om ingripande enligt LOU på den grunden ska därför avslås. Lann�jänst har i sin ansökan också åberopat brister i upphandlingen som är kopplade till utvärderingen av anbuden. Eftersom Larmtjänst inte kvalifi­ cerat sig på ett sådant sätt att deras anbud kan utvärderas, riskerar bolaget inte att lida någon skada vid en eventuell brist i utvärderingsmodellen. Förvaltningsrätten prövar därför inte den frågan. Särskild upplysning Rättens interimistiska beslut upphör i och med denna dom att gälla. Rätten erinrar om att när ett upphandlingskontrakt har tecknats kan ett överkla­ gande av denna dom inte prövas efter det att tio dagar gått från domens meddelandedag, om inte kammarrätten dessförinnan fattar ett interimistiskt beslut om att upphandlingen inte får avslutas. Detta gäller även om domen överklagas inom den anvisade tiden tre veckor. co0 0 "' SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens be­ slut ska skriva till K.ammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för över­ klagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivel­ sen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om det är av vikt för ledning av rättstil­ lämpningen att överklagandet prövas, anled­ ning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast. Det är därför vik­ tigt att det klart och tydligt framgår av överkla­ gandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbets­ platsen och eventuell annan plats där l