FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 30 SÖKANDE DOM 2017-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 12046-17 Kuusakoski Sverige AB, 556569-2414 Ombud: Advokat Robert Svedjetorp Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag Box 124 901 04 Umeå MOTPART Försvarets materielverk 115 88 Stockholm SAKEN Överprövning enlig lagen om offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan. KONKURRENSVERKET Dok.Id 885918 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 680 01 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se wvAv.domstol.se/forvaltningsratt Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:30 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 I STOCKHOLM YRKANDEN M.M. Försvarets Materielverk (FMV) genomför en upphandling av destruktion och återvinning av material från FMV, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (dnr 16FMV10616-18:1). Upphandlingen genomförs som ett öppet förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Av tilldelningsbeslut den 12 maj 2017 framgår att FMV avser teckna avtal enligt en rangordning där Stena Recycling AB placerats på första plats och Kuusakoski Sverige AB placerats på andra plats. Kuusakoski yrkar att förvaltningsrätten ska ingripa mot upphandlingen. Kuusakoski, som anser att upphandlingen i första hand ska rättas på så sätt att en ny utvärdering genomförs där Stenas anbud utesluts och i andra hand görs om, anför bl.a. följande. Såsom upphandlingen är utformad har beställaren i svarsfilen (excelfil) fyllt i vissa värden såsom avfallskod, typ av material och uppskattad årlig volym (fälten C-E). Detta är således givna utgångspunkter för anbudsgivarna. Beträffande fraktionen "Blandat metallskrot" saknar denna dock en egen avfallskod. Någon exakt definition av vad denna post i praktiken kan innehålla - och som därmed kan ange vilket index som i praktiken kommer att reglera den faktiska ersättningen - finns inte. Av egen erfarenhet från att ha haft detta uppdrag åt FMV under ca 10 år vet Kuusakoski att fraktionen "Blandat metallskrot" till 90-95 procent består av järn. De fraktioner som tillkommer utöver järn kan vara trä, plast, tyger eller annat avfall. Dessa fraktioner sitter förenade med järnet och kan inte avskiljas för att sorteras i separata fraktioner. Detta görs maskinellt genom fragmentering av materialet. I fraktionen förekommer ytterst små mängder metaller som aluminium, koppar, nickel och bly. Det är således indexet Järnbruksförnödenheter klass 011 ("JBF") som naturligt bör användas för fraktionen. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 I STOCKHOLM Upphandlingen har dock lämnat det fritt för anbudsgivama att själva välja vilket index (kolumn H) och därmed vilket pris som ska gälla för fraktionen "Blandat metallskrot". Stena har då i stället för JBF valt London Metal Exchange för aluminium ("LME") som är Londonbörsens pris på aluminium, koppar, nickel m.m. Vid den av FMV angivna indexmånaden februari var ersättningen för JBF 1,915 kr/kg och för LME 14,400 kr/kg, vilket alltså innebär att det är betydligt förmånligare att välja ett index med en högre ersättning per kilo. Som svarsfilen är utformad ska anbudsgivaren i kolumn I ange anbuds­ givarens behållning i procent av marknadsvärdet och i kolumn J ange ett belopp i kronor per kilo efter avdrag för anbudsgivarens behållning. Resultatet av denna beräkning blir en intäkt för beställaren i kolumnen L som slutligen summeras i kolumn M och därmed ingår i den totalsumma som under fliken "Total" summeras till det utvärderingspris som ligger till grund för utvärderingen av anbuden. Svarsfilen är således enbart ett underlag för att kunna jämföra de olika anbuden och medför inte någon bundenhet för anbudsgivaren att faktiskt utge ersättning till beställaren med ett visst belopp per kilo. Som framgår av kolumnerna I och J tillfaller det faktiska värdet (efter avdrag för anbuds­ givarens behållning) av "Blandat metallskrot" den upphandlande myndigheten. FMV:s faktiska ersättning är därmed helt beroende på vad omhändertaget blandskrot verkligen visar sig innehålla, inte vilket index som anbudsgivaren har angett. Genom att lämna fritt för anbudsgivaren att själv ange vilket index som helst (utan krav på att det över huvud taget ska vara tillämpligt på den aktuella materialtypen) kan en anbudsgivare på pappret erhålla en godtyckligt högre intäkt för beställaren (kolumn L) och därmed också ett bättre utvärderingspris. 3 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 Att det är innehållet som avgör vilket index som är tillämpligt och vilken summa som FMV kommer att få tillbaka framgår även av punkten 1.1 i Avtalsutkast Destruktion och återvinning ("Avtalet"), i vilken anges att leverantören ska återbetala "det värde som erhållits vid försäljning av den materiel som denne har destruerat och återvunnit". Det upphandlingsrättsliga regelverket tar endast sikte på formerna för upphandlingen av en leverantör, medan den senare avtalsrelationen i första hand ska prövas utifrån vanliga avtalsrättsliga principer. Den avtalsrättsliga innebörden av formuleringen i punkten 1.1 i Avtalet är klar, nämligen att FMV:s rätt till ersättning enbart styrs av vad Stena har erhållit vid försäijningen. Av punkten 2.1 i Avtalet framgår även att om handlingarna innehåller oklarheter eller uppgifter som strider mot varandra ska Avtalet äga företräde framför, bland annat, förfrågningsunderlaget och anbud. Något stöd för att Stena skulle vara skyldig att ersätta FMV utifrån annat än faktiskt erhållen ersättning vid försäljning saknas därför i Avtalet, och det är inte heller troligt att en domstol vid en prövning av en sådan tvist skulle göra någon annan tolkning. Vilket index som Stena har angett i sitt anbud saknar därmed praktisk betydelse. Eftersom Stena använt felaktigt index för fraktionen "Blandat Metallskrot" har tilldelningsbeslutet baserats på ett prisindex som inte är applicerbart på denna fraktion. Detta ger en helt felaktig prisbild av förväntad ersättning till FMV under kommande avtalsperiod. Indexen borde varit angivna av FMV. Detta för att förvissa sig om att priserna jämförts på samma villkor från respektive anbudsinlämnare. FMV borde i sin utvärdering av varukorgen sett att det skilde sig i val av index och konstaterat att detta skulle varit helt avgörande för tilldelningsbeslutet då denna fraktion bestod av mer än 1 200 000 kg. Man borde ha begärt in ett förtydligande från anbudsgivarna. I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 I STOCKHOLM Mot bakgrund av att Stena inte har angett ett index som är tillämpligt för den aktuella materialtypen borde bolagets anbuds inte ha utvärderats. Genom att inte klart ange ramarna för vilket index som parterna har haft att förhålla sig till samt tillåta att en anbudsgivare väljer ett godtyckligt index som inte har någon förankring i de verkliga förhållandena i syfte att därigenom erhålla ett bättre utvärderingspris har FMV brutit mot de grundläggande principerna bakom LOU. En ny utvärdering borde därför genomföras sedan Stenas anbud har uteslutits. Såsom Kuuskoski uppfattar FMV har avsikten varit att låta varje anbuds­ givare fritt ange vilket index som helst, men då stå risken för att det faktiska utfallet blir sämre än vad som antagits. Denna avsikt har dock inte kommit i uttryck i det Avtal som utgör en del av upphandlingen och som dessutom har företräde framför eventuella uppgifter i förfrågningsunderlaget. Detta utgör i sin tur en sådan brist i upphandlingen som medför att den aktuella upphandlingen bör göras om. Kuusakoski bestrider att det har varit möjligt för en rimligt välinformerad och normalt omsorgsfull leverantör att tillgodogöra sig att avsikten har varit den som FMV nu gör gällande. Ett grundläggande krav på en upphandling bör vara att föremålet för upphand­ lingen, Avtalet, i alla delar är förenligt med vad som följer av förfrågnings­ underlaget. Om förvaltningsrätten skulle finna att det har varit tillåtet för en anbudsgivare att godtyckligt välja det index som ger högst jämförelsetal utgör detta en sådan brist i förfrågningsunderlaget som medför att hela upphandlingen bör göras om, och där tillämpligt index då antingen anges av den upphandlande myndigheten eller med ett ska-krav om att angivet index måste vara tillämpligt på aktuella typ av material. 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 I STOCKHOLM FMV anser att ansökan ska avslås och anför bl.a. följande. Inom upphandlingen av destruktion och återvinning förekommer bl.a. material som ska destrueras och i den mån det är möjligt återvinnas. Sådan kan ske genom tillvaratagande av de ingående materialen i metallskrot. Återvinning av metallskrot sker oftast genom vidareförsäljning till t.ex. gjuterier eller smältverk. Pris bestäms med utgångspunkt i gällande priser på respektive råvarubörs för metall. Inom utvärderingen av vilken leverantör som lämnat bäst anbud jämför FMV den summa som leverantörerna efter vidareförsäljning kommer att återföra till FMV. Den som ger tillbaka högst summa till FMV värderas högst. Beräkningen av vilket belopp som kommer att återföras till FMV genomförs med utgångspunkt från ett genomsnittspris för februari 2017 från respektive råvarubörs. Leverantörerna ska redovisa vilket index de använder för respektive fraktion som anges i varukorgen i bilagan till anbudsinfordran, jämte vilken procentsats som de kommer att behålla för egen del av detta belopp. Kalkylen som helhet genererar en slutlig summa som är den som kommer att återföras till FMV. Den anbudsgivare vars anbud renderar högst intäkt tilldelas avtalet som första rangordnad leverantör. Det finns olika index att relatera försäljningen av metallskrot till och leverantörerna kan ha olika arbetsmodeller som relaterar till olika index. Dessa olika index innebär att olika metaller ersätts på olika nivå. Exempelvis är ersättningen enligt index för järn typiskt sett lägre än ersättningen för andra metaller. Leverantörerna får ersättning från sina köpare av metallerna med utgångspunkt i respektive index för respektive metall. Det är dock en annan sak än den summa som leverantören kommer att återföra till FMV och den beräkningsmodell som ligger grund för denna. 6 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 Väsentligt är att leverantörerna själva har möjlighet att påverka sin möjlighet att utarbeta en affärsmässig modell för sitt anbud genom att själva välja vilket index som ska användas för beräkningen av återbetalningen till FMV samt vilken procentsats som kommer att dras av för egen vinning. Den leverantör som väljer att till större delen beräkna den ersättning som FMV ska få med gällande index för järn, kan typiskt sett behöva sätta en lägre procentsats för egen del för att inom den ekvation som används hamna på en konkurrenskraftig totalsumma. Den som väljer ett annat index som ger en högre ersättning för leverantören kan därmed själv behålla en högre procentsats utan att tappa konkurrenskraft. Det är totalsumman inom ekvationen som avgör vem som kommer att vinna upphandlingen. Den modell som använts för utvärderingen av anbud möjliggör därmed för leverantörerna att påverka hur anbudet ska utformas. Debiteringen av intäkt för försäljning av metallskrot kommer, inom det avtal som ska upprättas, att genomföras i enlighet med vad anbudsgivaren uppgett i sitt anbud. Det index med avdrag för den procentsats som reglerar leverantörens egen behållning kommer således att följas i avtalet. Vad gäller avtalsutkastet är det som framgår av punkt 1.1 de priser som uppgetts för respektive position kommer att tillämpas inom avtalet. Det nu aktuella avtalet inkluderar, utöver "Blandat metallskrot" också andra särskilt angivna material, såsom "Aluminium", "Mässing" och "Järnskrot". "Blandat metallskrot" är en position i avtalet som prissätts som helhet och inom vilken leverantören kan välja index för metall och reglera egen vinst med avdrag i procent. Skrivningen "den materiel som denne har desturerat och återvunnit" som framgår i utdraget ur avtalsutkastet handlar således om ett antal olika positioner i avtalet och därmed flera olika typer av avfall. "Blandat metallskrot" är en position och "Järnskrot" en annan. Utdraget ur avtalsutkastet kan således inte tolkas så, att FMV skulle godta att de uppgifter som lämnats i anbudet kan ändras. Alla rimligt välinformerade och I STOCKHOLM 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 normalt omsorgsfulla leverantörer har kunnat tolka kravet på det sätt som var avsett. Kuusakoskis påstående om att också trä, plats och tyger eller annat avfall ska sorteras inom ramen för skrot är felaktigt. Trä utgör en egen fraktion i varukorgen. Plast och tyg ingår i fraktionen "brännbart avfall", som är en egen position i varukorgen. Dessa material utgör därmed separata poster i den modell som används inom utvärderingen. Leverantörernas pris för dessa fraktioner redovisas och utvärderas separat. Om skrot innehåller olika material ingår det i leverantörens uppdrag att separera metallerna från övrigt avfall och destruera de olika materialen i enlighet med de fraktioner som framgår i varukorgen. FMV delar inte heller Kuusakoskis uppfattning att det skrot som ska tas om hand i positionen "Blandat metallskrot" näst intill uteslutande utgörs av järnskrot. Detta sedan det nu aktuella avtalet om destruktion och återvinning av avfall kommer att utvidgas. Delar av ett annat avtal om verksamhets­ avfall av bl.a. olika sorters metallskrot från verkstäder inom FMV och Försvarsmakten tillförs det nu aktuella avtalet. Avtalet kommer således förändras i förhållande till det avtal Kuusakoski tidigare haft med FMV. Det föreligger inte någon godtycklighet i den modell som FMV använt för lämnande av anbud. Omvänt framgår de faktorer som har en betydelse vid utvärderingen tydligt i den excelfil som leverantörerna använt vid anbudsgivning. Den formel som ligger till grund för FMV :s bedömning av anbuden är tydligt redovisad i anbudsinfordran och framgår när leverantörerna klickar på de celler som framgår i den excelfil som utgör varukorg. När leverantörerna har lagt in de uppgifter som uppges i excelfilen har det resulterat i en synlig totalsumma som leverantören själv kunnat se. I STOCKHOLM 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 I STOCKHOLM Vid FMV:s utvärdering av anbud är det enbart den slutliga summa som leverantören anger att FMV kommer att få tillbaka som är av betydelse. Det saknas därmed skäl för FMV att styra leverantörens val av index. Det mindre ingripande alternativet innebär att leverantörerna själva får välja vilket index som ska användas. Ett krav på specifika index vore därför oproportionerligt. Stenas anbud följer de krav som FMV ställt i upphandlingen och kan därför inte uteslutas. Det saknas grund för att hävda att upphandlingen ska göras om. Utvärderingen inom upphandlingen har genomförts i enlighet med vad som framgår i anbudsinfordran jämte bilagor. Den metod som använts för anbudslämning och utvärdering har varit transparent och innebär att en likabehandlande bedömning av anbuden har kunnat göras. I det avtal som kommer att slutas kommer den ersättning med den typ av metall som leverantören begärt att följas. Någon alternativ ersättning för blandat metallskrot kommer inte att användas. Alla rimligt välinformerade och normalt omsorgsfulla leverantörer har kunnat tolka kraven på det sätt som var avsett. De krav som uppställts är förenliga med de grundläggande EU­ rättsliga principerna. Leverantörerna har behandlats lika och de krav som ställts är proportionerliga. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. 1 § LOU). 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 Prövningen i förvaltningsrätten utgör en kontroll av om det på grundval av vad sökanden har framfört finns anledning att besluta om att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § LOU). För att ett ingripande ska bli aktuellt krävs också att det visas att sökanden lidit skada eller kan komma att lida skada på grund av att den upphandlande myndigheten brutit mot LOU. Proportionalitetsprincipen innebär att en upphandlande enhet i en upphandling inte får ställa större krav på leverantören eller leveransen än som behövs och är ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen. Kraven ska således ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som ska täckas (prop. 2006/07:128 s. 132). För att vara proportionerligt måste kravet anpassas efter sina syften. Om det finns ett annat och mindre ingripande sätt att uppnå syftet med kravet, ska detta mindre ingripande sätt användas. Principen om öppenhet innebär bl.a. att samtliga villkor och bestämmelser i förfrågningsunderlaget ska vara formulerade på ett klart, precist och entydigt sätt för att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare ska kunna förstå den exakta innebörden av dem och tolka dessa på samma sätt (se t.ex. EU-domstolens dom den 2 juni 2016 i mål C- 27/15, Pizza, punkt 36). Förvaltningsrättens bedömning I den i målet aktuella upphandlingen beräknas en leverantörs utvärderings­ pris genom att leverantören fyller i ett antal uppgifter i en excel-fil som benämns "Varukorg". Varukorgen är uppdelad i fyra regioner och för vaije region anges ett antal fraktioner med vissa på förhand givna värden som t.ex. uppskattad årlig volym. I varukorgen har det lämnats fritt för I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 I STOCKHOLM anbudsgivarna att ange bl.a. pris enligt genomsnitt för index under februari 2017, vilket index som används och vilken procentsats leverantören kommer att behålla för egen del. Förvaltningsrätten konstaterar att innehållet i fraktionen "Blandat metallskot" inte närmare preciserats och att det har varit upp till anbudsgivaren att ange index för fraktionen. Såvitt framkommit har det inte lämnats någon särskild anvisning eller begränsning avseende vilka index som kan komma i fråga för fraktionen. Eftersom det även varit upp till anbudsgivaren att fylla i vilken procentsats denne kommer att behålla för egen del har det, så som FMV framhållit, funnits möjlighet för en leverantör som valt ett index som ger en hög ersättning att kompensera detta genom att ange en högre procentuell egen behållning. Det måste mot denna bakgrund anses stå klart att det varit upp till anbudsgivarna att själva välja index för fraktionen "Blandat metallskrot", oavsett fraktionens faktiska innehåll. Alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare bör enligt förvaltningsrätten ha förstått detta. Det har enligt förvaltningsrätten inte heller framkommit annat än att leverantörerna, vid genomförandet av uppdraget, är bundna av det index som uppgetts vid anbudslämningen. Varken varukorgens utformning eller de formuleringar i avtalsutkastet som Kuusakoski hänvisat till kan enligt förvaltningsrätten anses visa att en leverantör, beroende på fraktionens faktiska innehåll, har möjlighet att frångå det i anbudet uppgivna indexet för fraktionen. Förvaltningsrätten finner mot denna bakgrund att förfrågningsunderlaget inte har utformats i strid med öppenhetsprincipen. Eftersom syftet varit att ge leverantörerna möjlighet att ange olika index skulle det vidare strida mot likabehandlingsprincipen att förkasta Stenas anbud på den grunden att Stena angett indexet LME i stället för det av Kuusakoski förordade indexet JBF. Det har inte heller, så som Kuusakoski anfö11, funnits skäl för FMV att 11 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 12046-17 I STOCKHOLM begära in något förtydligande med anledning av att leverantörerna använt olika index i sina anbud. Det saknas därför skäl att vidta någon åtgärd mot upphandlingen med anledning av vad Kuusakoski anfört i dessa delar. Kuusakoski har vidare anfört att FMV borde ha angett tillämpligt index i varukorgen. Såsom FMV anfört skulle dock ett angivande av index från myndighetens sida begränsa möjligheten för leverantörer att konkurrera med egna affärsmässiga modeller. Enligt förvaltningsrätten har det inte framkommit att det skulle vara ett mindre ingripande alternativ att på förhand bestämma tillämpligt index. Vad Kuusakoski anfört innebär enligt förvaltningsrätten inte att det har visats att FMV, genom att låta leverantörerna själva välja index, brutit mot proportionalitetsprincipen eller någon av de andra grundläggande upphandlingsrättsliga principerna. Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att Kuusakoski inte gj01i sannolikt att upphandlingen genomförts i strid med LOU eller de grundläggande principer som bär upp lagen. Kuusakoskis ansökan om överprövning ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (DV 3 109/lA LOU). Mattias Almqvist Rådman Andreas Persson har föredragit målet. SVERIGES DOMSTOLAR www.domstol.se HUR MAN ÖVERKLAGAR- PRÖVNINGSTILLSTÅND Bilaga Den som vill överklaga förvaltningsrättens avgörande ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Adressen till förvaltningsrätten framgår av avgörandet. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av avgörandet. Om avgör­ andet har meddelats vid en muntlig förhand­ ling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när det kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag som avgörandet med­ delades. För offentlig part räknas tiden för överklagande alltid från den dag avgörandet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommar­ afton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Prövningstillstånd i kammarrätten För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövnings­ tillstånd om 1. detfinnsanledningattbetvivlariktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. detinteutanattsådanttillståndmeddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. detannarsfinnssynnerligaskälattpröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Överklagandets innehåll Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. I<.:lagandens person- eller organisations­ nummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobil­ telefon. Även adress och telefonnummer till arbetsplatsen ska anges, samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om klaganden anlitar ombud, ska om­ budets namn, postadress, e-post-adress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om samtliga ovan nämnda person- eller adressuppgifter har lämnats tidigare i målet och fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om någon uppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. uppgift om det avgörande som över­ klagas - förvaltningsrättens namn, mål­ nummer samt dagen för avgörandet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens avgörande som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Forts. nästa sida Bilaga 1 www.domstol.se Avtal före laga kraft i vissa mål I vissa mål får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens avgörande har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt • ling, lagen (2007:1091) om offentlig upphand­ • områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, lagen (2007:1092) om upphandling inom • försvars- och säkerhetsområdet, lagen (2011:1029) om upphandling på lagen (2016:1147) om upphandling av • koncessioner, • ling, eller lagen (2016:1145) om offentlig upphand­ lagen (2016:1146) om upphandling inom • försörjningssektorerna I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 16 kapitlet i de ovan fyra förstnämnda lagarna och i 20 kapitlet i de två sistnämnda lagarna. Ytterligare information Behöver ni fler upplysningar om hur man överklagar kan ni vända er till förvaltnings­ rätten. \V\\lW.domstol. se