1.0UL.201113:23 FÖRVALTNINGSRÅTTEN S 'l131� DokJd87055 Postndress Box53197 400 15 Göteborg Besölisadre.ss Sten Sruregatan 14 Telefon Telefa:i.: 03 l • 732 70 00 03 l - 711 78 59 &-post; forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag- fredag 09:00�15:00 Målnt Sida l (28) 2580-11 E, 2614-11 E, 2676�11 E Enhet 1:1 KONKURRENSVERKET 2011 -07- 0 1 Avd Dnr Doss Aktbil Advokaten Kaisa Adlercreutz ochjur.kand. Joel Gustafsson MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box 11918 404 39 Göteborg 3. LOHK Arkitektkontor AB1 556130-3149 Box 5287 402 25 Göteborg DOM 201lr07-01 Meddelad i Göteborg 1. Da.hren Arkitekter AB, 556666-1939 Göteborgsvägen 12 441 43 Alingsås 2, Liljewall arkitekter AB� 556145-0379 Töpelsgatan 5b 416 55 Göteborg I GÖTEBORG Avdelning 1 SÖKANDE , LI U Ombud för 2: MOTPART Göteborgs Stad Lokalförvaltningen Box4071 400 40 Göteborg Ombud; Stadsjuriste111a Anna Frykestig och Markus Landahl Stadskansliet Juridiska Enheten 404 82 Göteborg SAKEN Överprövning enligt lagen (2007: 1091) om offentlig upphandling (LOU) DOMSLUT Förvaltnings:rätten bifaller Dahren Arkitekter AB:s och Liljewall arkitekter AB:s ansökningar och förordnar att upphandlingen Arkitekttjänster, med dm N 230-0027/11. ska göras om. Förvaltningsrätten avslår LOHK Arkitektkontor AB:s ansökan. 1.JUL.2011 13:23 FÖRVALTNfNGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 BAKGRUND DOlVI f�R. 3213 S. 3/30 Sida2 2580"11 E, 2614-11 E 2676-11 E Göteborgs Stadt Lokalförvaltningen, (kommunen) har genomfört en upphandling av ramavtal för arkitekttjänster, dnr N 230-0027/11. Ti11delningsbeslut fattades den 28 februari 2011, ANSÖKNINGARNA Liljewall arkitekter AB Liljewall arkitekter AB (Liljewall) ansöker om överprövning av kommunens upphandling och yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas, varvid bolagets anbud ska erhålla maximalt monetärt avdrag för utvärderingskrlterierna arkitektonisk verksl1öjd och kvalitet, kvalitetssäkting och miljösäkring. I andra hand yrkas att upphandlingen ska göras om. Liljewall anför bta. följande. Utvärderingen Det kan noteras att av totalt tjugoåtta anbud har fjorton förkastats på grund av påstådda foxmella brister. Det stora antalet förkastade anbud tyder i sig på att förfrågningsunderlaget inte utfonnats med tillräcklig tydlighet. Förfrågningsunderlaget måste vara så tydligt utformat att en anbudsgivare på bästa sätt kan lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Arkitektonisk verkshöjd och kvalitet Utvärderingskriteriema arkitektonisk verkshöjd och kvalitet, kvalitetssäkring och miljösäkring hat inte presenterats på ett tydligt sätt i förfrågningsunderlaget. 1.JUL.201113:24 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I GÖTEBORG Avdelning 1 NR. 3213 S. 4/30 Sida3 2580-11 E, 2614-11 E 2676-11 E Liljewall har som föreskrivits i förfrågrungsunderlagets bilaga 1 till administrativa föreskrifter ''Utvärderingskriterier'\ valt ut två projekt för bedömning av arkitektonisk verkshöjd och kvalitet, Sunnerbogyn1nasiet i Ljungby och Kolla Backe, ett bostadsområde i Kungsbacka. I bilaga 1, punkten 3b, anges endast vad som menas med arkitektonisk verkshöjd, nämligen byggnadens originalitet, individualitet och självständighet, och vad som menas med arkitektonisk k-valitet, nämligen hur väl byggnaden stödjer den verksam.het som bedrivs där, hur väl den marknadsför den verksamhet som bedrivs där, hur den ökar områdets attraktivitet, hur den främjar mötet mellan människor, hur den värnar och anpassar sig till stadsnnn, landskapsrum och kulturarv och hur den uttrycker vår samtid och skapar skönhetsupplevelser och engagemang. Kommunen har således enbart i generella termer angett vad som avses med utvärderingskriteriet arkitektonisk verkshöjd och kvalitet. Några särskilda bedömningskriterier har inte uppställts utöver att kommunen har angett hög, god, acceptabel respektive otydligt eller svårbedömt som olika nivåer, Vad som avses med t.ex. hög eller god har inte över huvud taget redovisats. Någon närmare vägledning för bedömningen har således inte lämnats. Anbudsgivarna har därmed inte haft tillräcklig vägledning för att kunna utforma sina anbud på bästa sätt (jfr Kammarrättens i Göteborg dom den 20 mars 2009, mål nr 6996-08). Än mindre har det framgått hur dessa kriterier skulle poängsättas (jfr Kammarrättens i Göteborg dom den 16 februari 2011, mål nr 4646-10), Av förfrågningsunderlaget har inte framgått att det är de kriterier som finns uppställda i förfrågningsunderlagets bedömningsmal1 som faktiskt skulle ligga till grund för poängsättningen. Av de kommentarer som kommunen har lämnat i bedömningsprotokollet kan tydligt utläsas att en rad parametrar har vägts in i bedömningen som inte har presenterats på 1.JUL.20 11 13:24 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 DOM MR.3213 S. 5/30 Sida 4 2580-11 E, 2614-11 E 2676-11 E förhand för anbudsgivama. Även bedömn:ingsprotokollet hade kunnat presenteras i förfrågningsunderlaget. Eftersom så inte har skett har kommunen förbehållit sig rätten att i efterhand bestämma grunderna för den närmare bedömningen av anbuden. Kommunen har 'Vidare begränsat redovisningen av utvärderingsbyggnader till en omfattning av högst tre sidor per projekt med största fonnat A31 ett utrymme som är mycket begränsat. Förfrågningsunderlaget uppfyller mot angiven bakgrund inte de krav som ställs avseende förutsebathet och transparens, i syfte att anbudsgivarna ska kunna ges tillräcklig vägledning för att kunna lämna in ett konkurrenskraftigt anbud. Liljewall skulle ha erhållit ett högre monetärt avdrag redan p å det anbud som lämnats :in. Om förfrågningsunderlaget varit än mer tydligt hade Liljewalls anbud kunnat vara annorlunda utformat och hade då under alla omständigheter erhållit högre monetära avdrag. Kvalitets- och miljösystem Kornmun.en har bedömt anbudsgivarnas kvalitets- och miljöledningssystem både som ska-krav och utvärderingskriterium. I denna del har inte på ett tillräckligt tydligt sätt beskrivits vilken information som anbudsgivama ska lämna i dessa avseenden, eller hur dessa system ska utvärderas. Iförfrågningsunderlaget,punktenAUB.31,punktenB1 anges,mder rubriken "Uppgifter för prövning av anbudsgivare" att anbudsgivaren ska bifoga redovisning av delar av sitt kvalitetsledningssystem respektive miljöledningssystem. Emellertid har också uttryckligen angetts att för det fall anbudsgivaren är certifierad enligt t.ex. lSO behöver endast certifikat bifogas och någon beskrivning ska inte lämnas . På ännu ett ställe, punk.ten AUB.31,punktenC,angesattanbudsgivarnaskaredovisavaldadelarav sitt kvalitets- respektive miljöledrungssystem. Här har angetts att 1. JUL. 2011 13:24 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I GÖTEBORG Avdelning 1 MR. 3213 S. 6/30 "Erfarenhetsåterföring av projekt'' och "Egenkontroll" respektive "Fortbildning avseende miljöfrågor" och "materialval i projekt" ska beskrivas på högst en A4-sida vardera. Vidare anges 'Vad anbudsgivarna skaredovisavadgällerkvalitetochmiljö,punkternaAUB.515, AUB,516, AUC.22 1 och AUC.222, för det fall anbudsgivaren inte är certifierad. Att kommunen redogör för kvalitets- och miljöledningssystem på ett flertal ställen i förfrågningsundeilaget gör att det blir otydligt samt att det också förekommer olika uppgifter avseende vad anbudsgivaren fak"tiskt ska redovisa. Dessutom ges en utförlig redovisning på vilka minimi.krav som gäller om certifiering inte finns. Liljewall, som är certifierade enligt ISO 9001 :2002 och ISO 14001 :2004, harmotbakgrundavförfrågningsunderlagetsutformningintelämnatin några beskrivningar avseende själva kvalitetsledningssystemet respektive miljöledningssystemet. Däremot har Liljewall gett in efterfrågade beskrivningar enligt bilaga C6a, C6b, C7a och C7b. Denna information var den enda info1mation som var möjlig att lämna, eftersom företaget är certifierat�ochinformationenskullerymmaspåenA4-sida.Trotsdettahar bolaget erhållit noll kronor i avdrag avseende såväl kvalitetssäkring som miljösäkring. Kommimen anger i sin bedömning "system som finns, men där det ej tydligt framgår hur det används':. Kommunens bedömning kan ifrågasättas med hänsyn till att Liljewall dels har redogjort för vad som efterfrågas i förfrågningsunderlaget dels faktiskt är certifierade. Det ligger i sakens natur att ett företag som är certifierade enligt ISO har system som faliiskt används och som även är föremål för löpande revision. I annat fall skulle företaget inte kunna behålla sin certifiering. I bedömningsprotokollet f.ör Liljewall framgår bl.a. att det i bolagets anbud saknas hänvisning till rutiner, checklistor etc, Detta har angivits avseende såväl kvalitet som miljö. Det ifrågasätts var i förfrågningsunderlaget det anges att sådru.1a rutiner, check:Hstor etc. skulle inges. Kommunen har till Sida 5 2580�11 E, 2614-11 E 2676-1 1 E 1.JUL. 201113:25 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM IGÖTEBORG Avdelning 1 MR.32i3 S. 7/30 Sida 6 2580-11 E) 2614-11 E 2676-11 E och med i sitt yttrande angett att detta enbart varit en möjlighet för anbudsgivarna. Liljewall har således erhållit noll poäng) dvs. inget monetärt avdrag1 med enbart :motivering att rutiner, checklistor etc. saknas. För underkriteriet erfarenhetsåterföring av projekt anges enbart att bilaga Dagordning internt uppdragsmöte saknas. Inte heller i detta avseende har det varit tydligt vilken information som anbudsgivama har haft att presentera. I för:frågningsunderlaget saknas helt vägledning för hur k v a l i t e t s s äkrin g r e s p e k t i v e m i lj ö s ä kri n g s ku l l e k o m m a a t t b e s kr i v a s . Redandetattkommunenredogörförl.(valitets-ochmiljöledningssystempå ett flertal ställen i förfrågningsunderlaget skapar en otydlighet. Till detta konnner också att det förekommer olika uppgifter avseende vad anbudsgivaren faktiskt s ka redovisa. Dessutom ges en utförlig redovisning på vilka minimikrav som gäller om certifiering inte finns. Anbudsgivama har även med avseende på redovisning av utvärderingskriteriema kvalitetssäkring och miljösäkring haft ett mycket begränsat utrymme. Bristande likabehandling Vid en genomgång av gjorda bedömningar av andra anbudsgivare kan konstateras att kommunen inte varit konsekvent: vilket är oförenligt med principen om likabehandling. Detta avser bedömningen av FO Arkitektkontor AB:s och Wbite Arkitekter AB:s anbud. Trots att anbuden inte skiljer sig märkbart å� har Liljewall fätt lägre monetärt avdrag. Sammanblandning av kvalificerings� och utvärderingsfas Att använda samma krav/kriterier i såväl kvalificeringsfasen som i utvärderingsfasen är oförenligt med LOD. Kommunen har dessutom agerat i strid med LOU genom att i sig utvärdera anbudsgi.varnas kvalitets- och miljöledningssystem. Liljewallhänvisaridennadeltillbl.a. enrapportfrån Konkurrensverkets, Miljökrav i offentlig upphandling (s. 29), i vilken l'lR.3213 S. 8/30 Sida 7 FÖRVALTN��GSRÄTTEN DOM 2580�11 B, 2614-11 E I GÖTEBORG 2676Mll E anges att det vid utvärderingsfasen inte är tillåtet att utvärdera befintligt, eller poängsätta olika bevis för miljöledningssystem, eftersom det inte har en koppling till själva föremålet för kontraktet. Kammarkollegiet har angett att miljöhänsyn [vilket inte är detsamma som miljöledningssystem] kan beaktas som ett tilldelningskriteriurn och utvärderas, Utformning av förfrågningsunderlag för varor och tjänster (s. 44). Genom att samma kriterier/krav har använts i båda faseroa och genom att i utvärderingsfasen använda kdterier som i själva verket är att hänföra till anbudsgivamas förmåga, har kommunen sammanblandat kvalificerings� och utvärderingsfasen i upphandlingen. Det åligger kommunen att visa på vilket sätt dessa utvärderingskriterier syftar till att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Fördelnirtgsny_ckel Kormnunen avser att teckna ramavtal med tio arkitektkontor. Dessa kommer att rangordnas i en fallande skala. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet erhåller ramavtal som nummer ett i rangordningen osv. Kommunen har vidare angett vilken uppdragsvolym som respektive antagenramavtalsleverantöravtotalttiokommeratterhålladåuppdragen utförs, nummer ett erhåller 25 procent, nummer två och tre 15 procent, nummer fyra till sex 10 procent och nummer sju till tio 10 procent. Med hänsyn tagen till denna fördelningsnyckel, och det faktum att det får hållas för givet att det ekonomisl"1 mest fördelaktiga anbudet är detsamma som det bästa anbudet i den mening som avses i 5 kap. 6 § andra stycket LOU, kommer det bästa anbudet i upphandlin gen enbart att tilldelas cirka 20 procent av den totala volymen. Resultatet är att kommunen på ett mycket tydligt sätt är förhindrad att vid varje enskilt avropstillfälle välja det bästa anbudet, eftersom endast cirka 20 procent av uppdragen ska Avdelning 1 1.JUL.2011 13:25 FÖRVALTNlNGSRÄTTEN DOM I GÖTEBORG Avdelning 1 NR.3213 S. 9/30 Sida 8 2S80-11 E, 2614-11 E 2676-1 1 E avropas från den. leverantör som lämnade det bästa anbudet. Den volymfördelning som fastslås i törfrågningsunderlaget står därför i strid med likabehandlingsprincipen. Uppdr;agstilldelningen till respektive l everantör anges med ungefärliga procentsatser. En sådan utfomming strider mot principen om transparens, eftersom hänvisningen till en ungefärlig summa skapar en osäkerhet hos leverantören om hur många procent av uppdragen som denne kommer att tilldelas. Det öppnar även upp for en viss nivå av godtycke frän kommunens sida, eftersom det inte utgör ett exakt mått. Kommunen har också förbehfillit sig en ovillkorlig rätt att inför varje uppdrag helt godtyckligt välja en leverantör av tio antagna. Någon avvägningvadgällerlämpligbalansmellanolikamotståendeintressenska inte heller göras av den upphandlande myndigheten. Den modell som använts talar närmast för att kommunen vill använda föntyad konlo..l.nensutsättning vid tilldelning av separata uppdrag, enligt 5 kap. 7 § LOD, vilket hade varit en möjlighet som kon1munen nu inte har valt. Rangordning ska utgöra huvudregel$ även då det under vissa särskilda förutsättningar kan finnas skäl att frångå kravet p å rangordning. Därutöver måste ett ramavtals fördelningsnyckel innehålla objektiva grunder för att fastställa i vilken ordning leverantörerna ska ha möjlighet att leverera (se prop,2006/07:128s, 175f.).Denbeskrivnafördelningsnyckelnärmotden bakgrunden oförenlig med LOU1 såväl enligt 5 kap. som enligt 1 kap. 9 § LOU. Upphandlingen ska därför göras om, Upphandlingen har genomförts i strid med LOU i enlighet med vad som an:förts. Liljewall har därigenom lidit eller kan komma att lida skada, 1. JUL. 2011 13:26 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 Dam-en Arkitekter AB DOM Sida 9 2580-11 E, .2614-11 E 2676-1 1 E Dahren Arkitekter AB (Dahren) ansöker om överprövning av kommunens upphandling och yrkar att förvaltningsrätten beslutar att utvärderingen ska göras om, alternativt att upphandlingen ska göras om. Dahren anför bl.a. följande. I de administrativa föreskrifterna, punktenAUB.515, ställs krav avseende kvalitetsledningssystem med hänvisning till krave11 enligt punk.tenAUC.221i varunderangesminimikravpåomfattningenav kvalitetsledningssystem. Av tjugonio inlämnade anbud togs fjorton upp till prövning.Motiveringentillattbolagetsanbudinteutvärderadesvaratt anbudet saknade 1) dokumenterade mätbara kvalitetsmål och 2) rotin for korrigerande/förbättrande åtgärd, Till Dahrens anbud fogades bl.a. företagets kvalitetsmanual och utdrag utvisande företagets kvalitetssäkring avseende erfarenhetsåterföring och egenkontroll. Ikvalitetsmanualen, avsnitt4.1.1,förtydligadesaktuella uppgifter. Kvalitetsmanualen i sig är en beskrivning av bolagets många kvalitetsmäl. Kvalitetsmålen som anges i avsnitt 1. Omfattning och tillämpning är generella, men underordnat krav som ställs för det specifika uppdraget. Dokumenterade mätbara kvalitetsmål uppnås enligt manualen genom att en kvalitetsplan, avsnitt 4.2.31 upprättas för ett specifikt projekt och att detta följs upp i egenkontrollplan, avsnitt 4.4,5, så att man vet att dessa mål har uppnåtts. Målen i en kontrollplan kan vara tillgänglighet, säkerhet, energihushållning, brand, hälsa och miljö m.m., vilka samtliga i högsta grad är mätbara. Underettprojektsutrorandefinnsflerakontrollstationerför konigerande/förbättrande åtgärder, innebärande projekterings- och samordningsmöten, samråd och erfärenhetsåtervinning från byggarbetsplaraen. Avvikelser eller fel åtgärdas. Kvalitetsrevisioner sker av företagets kvalitetsrutiner och genom erfarenhetsåtervinning utvecklas FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I GÖTEBORG Avdelning 1 MR.3213 S. 11/3◊ Sida 10 2580-1 1 E, 2614-1 1 E 2676-1 1 E projekteringsprocessen. Imanualen, avsnitt 4.14 Korrigerande och förebyggande åtgärder, anges att när avvikelser eller fel upptäcks ska bakomliggandeorsakeranalyserasförattklarläggaomdetinträffadeger anledning till komplettering eller förändring av produkts utformning eller i kvalitetssystemet. Detta är inte projektspecifikt, utan betyder att genom erfarenhetsåtervinning ska sådana fel avhjälpas i framtida projekt och alla kontorets produkter framöver� samt hur bolaget har genomfört arbete och projektering, Rutiner avseende korrigerande/förbättrande åtgärder finns på flera ställen i manualen, bl.a, under avsnitten 4.4.6 Projektgenomgång och 4.4.8 Validering och projekt. Vidare framgår att bolaget fonlöpande ser över sina kvalitetsrutiner och genom erfarenhetsåterföring utvecklas p r oj e k t eri n g s p r o c e s s en . R u t i n e r fö r v e m s o m är a n s v ar i g fö r d e s s a o l i k a delar redogörs för i manualen. Dahrens kvalitetsmanual har utvecklats sedan 1996, Dateringen den 1 5 oktober 2006 avser senaste utgåvan. Fler revideringar har gjorts innan detta datum. Detta visar således att bolaget har uppfyllt minimikraven enligt de administrativa föreslcriftema avseende kvalitetsledning. Dahren skulle dänned ha utvärderats. ISO 9001 beslaiver vad ett ledningssystem för kvalitet är. Dahren menar att kommunen har sin egen specifika tolkning. Kommunen anger att syftet inte är art alla företag ska ha likadana kvalitetssystem� men bygga på samma principer. Angivna principer behandlas i Dahrens kvalitetsmanual. LOHK Arkitektkontor AB LOHK Arkitektkontor AB (LOHK) ansöker om överprövning av kommunens upphandling och anför följande, LOHK ifrågasätter om kommunen utan vidare åtgärd kan fullfölja en upphandling där hälften av anbuden bar förkastats av formella skäl och med hänvisning till krav som inte står i rimlig proportion till det son1 upphandlas. Detta kan inte vara förenligt med LOU och gällande pra.xis. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM IGÖTEBORG Avdelning 1 GÖTEBORGS STADS SVAR Liljewall arkitekter AB:s ansökan NR.3213 S. 12/3◊ Sida 1 1 2580-11 E, 2614-11 E 2676-11 E Kommunen anser att Liljewalls ansökan ska avslås och an:förbl.a. följande. Anbudsfonnuläret är uppdelat i tre delar på så sätt att del A omfattar uppgifter om anbudsgivaren, del B uppgifter för prövning av anbudsgivaren (kvalificeringskrav) och del C uppgifter för prövning av anbudet (utvärderingskriterier), Utvärdering Arkitektonisk verkshöjd öch kvalitet Avdeadministrativaföreskrifterna,punktenAUB.31,ochav utvärderingsbilagan, punkterna C3b och 3b, framgår tydligt vilka kriterier som kommer att bedömas och hur omfattande beskrivningen av projekten filt vara. A'It mallen i utvärderingsbilagan framgår vidare att kriteriet arkitektonisk verkshöjd och kvalitet bedöms utifrån betygen '1lög, go� acceptabel respektive otydligt eller svårbedömt". I bedömningsmallen avseende Liljewall återfinns de olika kriterierna för verkshöjd respektive kvalitet. Kriterierna har bedömts för respektive projekt och har tilldelats ett betyg. Den sammanvägda bedömningen har sedan överförts till bedömningsprotokollet� i vilket också finns kommentarer till bedörnnmgarna. Liljewall har således haft klart för sig hur omfattande beskrh,'1lingen av projekten far vara, vad som avses med arkitektonisk verkshöjd och kvalitet och vad man därmed kommer att bedöma samt vilka betygsnivåer som gäller. ProjeliSunnerbogymnasietiLjungbyharredovisatspåtvåA4�sidor. Den rorsta sidan innehåller kortfattad information. om projektet och tre bilder. 1.JUL.2011 13:27 tH.3213 S. 13/30 Sida 12 2580-11 E,2614-11 E 2676-11 E FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 DOM Den andra sidan består av ett utdrag från framsidan av Sveriges Arkitekters tävlingsblad. Liljewall har endast utnyttjat en tredjedel av den yta som var möjlig för presentationen. Vidare består hälften av det redovisade materialet av ett utdrag från ett tävlingsblad där texten mycket lite beskriversjälvabyggnaden.VadgällerprojektKollaBacke,harLiljewall redovisat detta med fyra fasadbilder på en A4-sida samt en kortfattad infonnationomprojektet.HärharLiljewallendastutnyttjatensjättedelav den yta som varit möjlig. Liljewall har i ringa omfattning utnyttjat givna möjligheterattredovisasinaprojekt,eftersomdeinteredovisasmednågon formavritningellersituationsplan> ellerärdebeskrivna.Projektens verkshöjd och kvalitet har således varit mycket svårbedömda. Vad som är god arkitektonisk verkshöjd och kvalitet är inte statiskt och objektivt. Eftersom det är godtagbart att använda sig av en bedömningsgrupp i utvärderingsfasen, ska också gruppens bedömningar godtas så länge bedömningarna görs och betygen sätts utifrån i förfi:ågningsunde:daget redovisade principer. Det saknas således skäl att utifrån Liljewalls anbud ge högre roOJ.letära avdrag för de redovisade projekten, Kommunen anser sammanfattningsvis att förfrågningsunderlaget uppfyller kraven på förutsebarhet och transparens i denna del och att utvärderingen är gjord på ett korrekt sätt. Kvalitetssäkting För Del B gäller följande. En anbudsgivare som är certifierad behöver endast bifoga certifikat. Om anbudsgivaren inte är certifierad ska en redovisning av delar av kvalitetsledningssystemet i företaget inges, AUB.31punktenB4,medhänvisningtillAUB.515. För Del C gäller följande. Alla anbudsgivare ska ge en beskrivning av hur deras kvalltetsledningssystem tillämpas i företaget vad gäller "Erfä.renhetsåterlöringavprojekt"samt"Egenkontroll"påmaxenA4-sida NR.3213 S. 1l/30 Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2580-11 E� 2614-11 E I GÖTEBORG Avdelning 1 2676-1 1 E perbeskrivning(AUB.31punktenC6).Avu.tvärderingsbilaganframgår hur utvärderingen kommer att göras (punkten 6). Där räknas upp en rad frågeställningar som anbudsgivaren ska besvara och p å så sätt beskriva hur företaget arbetar. Anbudsgivaren får även hänvisa till sitt kvalitetsledningssystem, i sådant fall ska aktuella sidor bifogas. Det framgår också av utvärderingsmallen att detta utvärderingskriterium bedöms enligt följande tre betyg. System som finns och är i aktivt bruk och som på ett tydligt sätt leder till korrigerande åtgärder och förändrat arbetssätt hos företaget. System som. finns och är i aktivt bruk. System som finns, men där det ej tydligt framgår hur det används. Miijösäla·ing För Del B gäller följande. En anbudsgivare som är certifierad behöver endast bifoga certifikat. Om anbudsgivaren inte ät certifierad ska en redovisning av delar av miljöledningssystemet i företaget inges, AUB.31 punkten BS med hänvisning till AUB.516. FörDelCgällerföljande.Allaanbudsgivareskageenbeskrivningavhut derasmiljöledningssystemtillämpasiföretagetvadgäller((Fortbildning avseende miljöfrågor" och "Materialval i projekt" på max en A4-sida per beslcrivning (AUB 3 1 punkten C7). Av utvärderingsbilagan framgår hur utvärderingen kommer att göras (punkten 7). Där räknas upp en rad frågeställningar som anbudsgivaren ska besvara och p å så sätt beskriva hur företaget arbetar. Anbudsgivaren f'ar även hänvisa till sitt miljöledningssystem� i sådant fall ska aktuella sidor bifogas, Det framgår också av utvärderingsmallen att detta utvärderingskriterium bedöms enligt följandetrebetyg, Systemsomfinnsochäriaktivtbrukochsompåett tydligt sätt leder till korrigerande åtgärder och förändrat arbetssätt hos företaget. Systen1 som finns och är i aktivt bruk, System som finns, men där det ej tydligt framgår hur det används. 1.JUL,20i1 13:28 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2580-11 E, 2614�11 E I GÖ'fEBORG Avdelning 1 2676�1 1 E Liljewall har i sin redovisning i huvudsak nöjt sig med en översiktlig informationiställetföratt1nerutförligtbeskrivahurLiljewallpraktiskt arbetar med miljöfrågor, Hänvisningar till relevanta bilagor saknas också. Denna möj lighet har andra anbudsgivare utnyttja� trots att de är certifierade. Det saknas därför skäl att rätta upphandlingen och därigenom ge Liljewall ett högre monetäit avdrag. Likabehandlingsprincipen Att Liljewall i vissa avseenden gett bedön.mingsgruppen mycket bewänsad information att utvärdera innebär inte att forfrågningsunderlaget har varit bristfälligt. Kommunen har varit noga med att behandla alla anbud$givare lika och utvärdera anbuden på i förfrågningsunderlaget beskrivet sätt! innebärande att bedömningsgruppens egna erfarenheter av en viss anbudsgivare inte har fätt tillmätas betydelse, utan den har gjorts strikt utifrån anbudets innehåll. Sa1J1,manblandningav kvalifice,;_ingsfa.sen och utvärderings{CJ§e11, Att kvalitetsr och miljöledningssystem finns innebär inte att det tillämpas på ett tillfredsställande sätt i företagets dagliga verksamhet. I Miljöstyrningsrådets Rapport 2007 :2 anges även att det kan finnas situationerdärettmiljöledningsarbeteförbättrarkvalitetenpåutforandeav en tjänst och det dänned kan ha ett värde för den upphandlande myndigheten. Den upphandlande myndigheten har enligt rättspraxis stor :frihet att själv välja utvärderingskriterier så länge kriterierna syftar till att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. I utvärderingsfäsen har kommunen velat bedöma hur kvalitetslednin,gs- och miiiöledni11gssystemen tillämpas i företaget med avseende på ett par för kommunen viktiga aspekter, f�R.3213 S, 15/30 MR. 3213 S. 16/30 Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTtEN DOM 2580-11 E, 2614-11 E I GÖTEBORG Avdelning 1 2676-11 E Anbudsgivaren har getts möjlighet att beskriva hur det praktiska arbetet går till på ett par väl avgränsade områden. T.ex. är det viktigt att veta hur positiva och negativa erfarenheter i praktiken tas till vara inför kommande projekt, eftersom kommunen i det ramavtal som upphandlingen avser kommer att anlita leverantören i stor omfattning i en rad sinsemellan liknande uppdrag under minst ett par års tid, Med hän.syn till kommunens fokus på miljöfrågor är det också viktigt att bl.a. få genomlyst hur leverantören utbildar sin personal i dessa frågor. Utvärderingskriteriet har varit både relevant och nödvändigt att ställa i upphandlingen, för att kunna identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Fördelningsnvckeln För att kunna använda ett ramavtal för upphandling av arkitekttjänster på ett ändamålsenligt sätt måste en annan fördehringsnyckel än enbart rangordning väljas. Den valda fördelningsnycl<.eln. ger kommunen en möjlighet att utifrån det aktuella projektets behov och inom ramen för den andel av uppdragen som tillkommer varje leverantör tilldela kontraktet till den som kan förväntas leverera den typ av gestaltning som efterfrågas. Det kan också finnas behov av en bebyggelseantikvariskt sakkunnig eller annan specialkompetens i ett uppdrag, vilket då kan tas hänsyn till. Den leverantör som är rangordnad som nummer ett kommer att tilldelas störst andel uppdrag, men den leverantören kommer inte vid varje avrop att vara det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet. En exakt procentsats är omöjlig att efterleva. Eftersom antalet uppdrag per är kan uppskattas till cirka hundra och då tilldelningen kommer att följas upp kontinuerligt, kommer fördelningsprincipen att kunna efterlevas med minimal felmarginal. Kommunen är bunden av fördelningsnyckeln och har ansvaret för att varj e ramavtalsleverantör tilldelas den andel av uppdragen som leverantören har rätt till utifrån sin placering. Uppdragen kom.mer således att tilldelas enligt förutbestämda objektiva grunder. Att leverantörerna dessutom på förhand 'I.JvIL."LO'':"i.:;':"L0i; FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM NR.3213 S.17/3J Sida 16 2580-11 E, 2614-1 1 E 2676-11 E I GÖTEBORG Avdelning 1 kommer attveta i vilken omfattning de anlitas, och att kommunen har möjlighet att få en varierad gestaltning, utgör en bonus. Dahren Arkitekter AB:s ansökan KommunenanserattDahrensansökanskaavslåsochanförbl.a.följande. Kvalitetsledningssvstem Kravpå Å"Valitetsledningssystem IdeadministrativaföreskrifternaunderAUB.515 ställskravpåatt anbudsgivare ska ha ett kvalitetsledningssystem som minst uppfyller kraven enligt AUC.221. Om kvalitetsledningssystemet inte är ce1iifierat enligt ISO 9001 :.2000/ISO 9001/2008 ska j anbudet redovisas dokumenterad kvalitetspolicy, dokumenterade mätbara kvalitetsmål, hänvisning till de rutiner som innefattas i organisationens kvalitetsledningssystem och rutin för korrigerande/förbättrande åtgärder. Detta utgör hörnstenarna i ett kvalitet.sledningssystem så som det är definierat enligt ISO"standarden. Genom detta ska den upphandlande myndigheten kunna kontrollera att anbudsgivarens kvalitetsledningssystem uppfyller lcraven enligt AUC.221. Det är inget krav att hela kvalitetsledningssystemet bifogas anbudet, men om systemet inte är certifierat enligt ISO behöver relevanta delar av det bifogas. Det kvalitetsledningssystem som anbudsgivaren enligt administrativa föreslcrifter AUB.515 måste besitta är ett företagsspecifikt system som ska omfatta företaget och dess verksamhet. De uppgifter som bolaget lämnat i sitt yttrande genom hänvisningar till sin kvalitetsmanual är av projektspecifik natur och kan inte jämföras med ett företagsspecifikt kvalitetsledningssystem.. Dahren blandar ihop vad som 1.JUL.2011 13:29 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 DOM N:t3213 S. 18/30 Sida 17 2580-11 E, 26l4Mll E 2676-1 1 E utgör internt kvalitetsledningsarbete i företaget och det kvalitetsarbete som bedrivs i förhållande till kunder i ett specifikt proj ekt. Dokumenterade mätbara kvalitetsmål Dahrens kvalitetsmanual innehåller inte någon rubrik eller i övrigt något avsnitt som omfattar "mätbara kvalitetsmål". Eftersom inga k.valitetsmål finns angivna i manualen kan de av naturliga skäl inte mätas. Däremot återfinnsibolagetsmiljöledningssystemunderrubrik2.4''Miljömål'\både övergripande och detaljerade miljömål som dessutom är mätbara. Motsvarande borde ha funnits såvitt gäller 'mätbara kvalitetsm.ål'1 Dahren anför vidare i sin begäran att "dokumenterade mätbara kvalitetsmål uppnås enligt manualen genom att en kvalitetsplan upprättas för ett projekt och att detta följs upp av en egen.kontrollplan så att man vet att dessa mål har uppnåtts." Under rubrik 4.2.3 i bolagets manual framgår att "Uppdragsansvarig inför starten av ett uppdrag analyserar dess specifika förutsättningar och sammanställer de hjälpmedel och kvalitetsdokument inklusive eventuell kvalitetsplan som ska användas". Att det i plan- och bygglagen finns krav på att en kvalitetsansvarig ska utses samt att en kvalitetsplanskaupprättasibyggprojektsomomfattasavlagenhar ingenting att göra med ett företagsspecifikt kvalitetsledningssystem definierat enligt ISO. Ett kvalitetssystem ska omfatta företaget och dess verksamhet. Kvalitetsmälen ska vara mätbara och är något som företaget och dess medarbetare själva råder över. Projektmålen i de uppdrag som fö retaget utför kan aldrig ingå i ett kvalitetsledningssystem då de på förhand inte kan utfönn.as och dessutom inte bestäms av det företag som utför uppdraget: utan av uppdragsgivaren. Kvalitetsmålen:rubrik4.1.1,somärytterstallmänthållnai ärintemätbara och kan inte anses uppfylla de krav som ställs på kvalitetsmålen enligt de administrativa föreskrifterna AUC.221. Exempelvis saknas åtagande att • FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I GÖTEBORG Avdelning 1 NR.3213 -s. 19/3◊-·-·· Sida18 2580-1 1 E, 2614-11 E 2676-11 E uppfyllakravochständigtförbättrakvalitetsledningssystemetoch förutsättningar for att upprätta och se över kvalitetsmål. De kvalitetsmål som Dahren har hänvisat till handlar snarare om hur dess l'\lnder uppfattar bolagets tjänster� än hur bolagets interna kvalitetsarbete ska organiseras. Vad avser punkten l , Omfattning och tillämpning, tar denna punkt sikte på hur det operativa arbetet i ett visst projekt ska genomföras. Ett sådant system är i och för sig mycket lovvärt och även det något som efterfrågats i upphandlingen, se punkten AUC.2232. Det är således beställaren som styr över vad kvalitetsplanen ska innehålla. Den kvalitetsplan och egenkontrollplan som enligt Dahren upprättas i ett specifikt projekt har ingenting med de företagsspecifika kvalitetsmål som efterfrågas. Av ISO 900 1 framgår att mål ska vara tidsbestämda, lätta att tolka) meningsfullaattanvändasamtskaanvändasunderlångtidsåatttrender kan utläsas. Exempel på kvalitetsmäl och hur de kan mätas kan i bolagets fall var vara en sammanställning över ex.empelvis antalet projekteringsfel under ett projekt, vilka skulle kunna sammanställas per är för att se vilka justeringar som bör göras i kvalitetssystemet. Dahren har dock inte redovisat kvalitetsmålen på detta sätt i anbudet eller kvalitetsmanualen> utanendastgenomcitatu.tISO9001.Detframgåralltsåinteavanbudet vilka målen är, under vilken period de mäts, hur de sammanställs eller hur de leder till justeringar/förbättringar av manualen. Rutin.för korrigerande/förbättrande åtgärd I bolagets kv-alitetsledningssystem finns inga revideri.ngsdatum införda sedan fastställandet den 15 oktober 2006. Kvalitetsmanualen innehåller inte någon rubrik som omfattar ,,rutin för konigerande/förbättrande åtgärd" eller innehåller i övrigt något avsnitt som tydligt presenterar bolagets rutiner för korrigerande/förbättrande åtgärder. Dahren har däremot i sitt anbudbifogatföretagetsmiljöledningssystem) somunderrubrik6.6och 1.JUL.20i113:29 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 DOM MR.32i3 S. 20/30 Sida 19 2580-1 1 E, 2614"1 1 E 2676-11 E 6.7 tydligt redovisar hur korrigerande åtgärder rapporteras, hur de följs upp och hur de beslutas. Något motsvarande finns inte att finna i Dahrens kvalitetsmanual. Att manualen inte har reviderats på nära fem år utgör ensamt i sig inte något hinder. Det är snarare en konsekvens av att Dahren inte har några tydliga fastställda rutiner för komgeraude/förbättrande åtgärder. De korrigerande och förebyggande åtgärder som Dah.ren hänvisar till i sitt yttrande är uteslutande av projektspecifik natur och är endast avsedda att lösa awikelser i ett visst projekt. Även detta finns angivet i förfrågningsunderlaget� AUC.2232, där det anges att kvalitetsplanen ska innehålla "Förslag till uppföljning/revision av kvalitetsplan". Det Da.hren anger i sitt yttrande avseende erfärenhetsåtervinning av fel är på intet sätt redovisat i an budet, hur det genomfö:rs: vem som ansvarar för det, vem som fastställer ändringar eller hur det förs in i kvalitetssystemet. Dahren har inte förstått skillnaden mellan den projektspecifika kvalitetsplanen, AUC.2232, och det företagsspecifika kvalitetsledningssysteme� fran vilket utvalda delar ska redovisas i anbudet enligt punkten AUB.51S. LOHK Arkitektkontor AB;s ansökan Kommunen anser att LOHK:s ansökan i första hand ska awisas och i andra hand avslås samt anför följande. LOHK har i sin begäran om överprövning vare sig angett något preciserat yrkande eller angett några för upphandlingen relevanta omständigheter. Samtliga krav som har uppställts i upphandlingen har stått i proportion till det som ska upphandlas. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM MR.3213 S. 21/30 Sida 20 2580-11 E, 2614-11 E 2676-11 E I GÖTEBORG Avdelning 1 DOMSKÅL Tillämpliga bestämmelser Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas (1 kap. 9 § LOU). Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestämmelse i LOU och detta harme petso:nnumme.r, yrke) postadress och telefonnumtnet, Dessutom ska adress och telefonnumme,; till arbetsplatsen och eventuell annm plats dät klaganden kan nas föt delgivning lfunnas om dessa uppgifter inte cidig-are uppgetts i målet. Om någon person•- ellex adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan S,:l,\tt'ast görs till kammarrätten, 2. 3. 4. 5. 6. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, mälnutnmer samt dagen fö:t beslutet, de skäl som klaganden ange.i: till s töd för begäran om p:cövningstillstånd, den ändring av förvaltnings:tättens beslut som klaganden vill fä till stånd, debevissomklagandenmåbei:opaoch vad han/hon vill sty.t:b med vatje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller b.ro:is ombud. Adressen till fötvaltningstätten framgå;; av beslutet. Om klaganden anlitar on').bud ska denne sända in fullmakt i original S1l:tn.t: uppge sitt namn, adress och telefonnu.t:nnJ.et. Om nagon person- eller ,1.dt:essuppgift ändras, ska Ni utan dxöjsmål anmäla ändringen till kamnla:rrätten, I mål om öve':t:pröv:ning enligt lagen (2007:1 091) om offentlig upphandling ellet lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, ttansportet och posttjänster får avtal slutas innan tiden för öve.tklagande av rättens dotn ellet beslut hat löpt ut, I de flesta fall får avtal slutas nfu: tio dagar har gått fran det atträtten a\"'gjort milet eller upphävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett öve:tklagande av rättens a'i."gö.rao.de &.r inte prövas sedan avtal hru: slutits. Fullständig infot1nati.on finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagama. Behöver Ni fler upplysningar om hut man överkla r kan Ni vända Et till ga förvaltnings:cätten. DV 3109/lB LOU