( ( NCC Construction Sverige AB, 556613-49 29 170 80 Solna Ombud: Advokat Henrik Seeliger AdvokatfirmanLindahl KB Box11911 404 39 Göteborg MOTPART Trafikverket 78189 Borlänge Ombud: Jennie Magnusson och Annica Bengtsson Juridik och planprövning Trafikverket 78189 Borlänge SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:109 2 ) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår NCC Construction Sverige AB:s yrkande om muntlig förhandling. Förvaltningsrätten avslår NCC Construction Sverige AB:s ansökan om överprövning. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr IFALUN 2012-12-20 2513-12 Sida1 (13) Enhet 2 Ann-Louice Jonsson SÖKANDE Meddelad i Falun ( ( Dok.Id 71802 Postadress Box45 S-791 21 Falun Besöksadress Kullen 4 Telefon Telefax 023-383 00 00 023-383 00 80 E-post: forvaltningsrattenifalun@dorn.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-12:00 13:00-16:00 ( ( BAKGRUND Trafikverket genomför en upphandling i form av utförandeentreprenad avseende "ProjektMälarbanan, entreprenad BEST/Mark, Barkarby - Kall­ häll" (TRV2011/18708 ). Upphandlingen genomförs i form av förhandlat förfarande enligt lagen (20 07: 1 0 92) om upphandling inom områdena vat­ ten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Tilldelningsbeslut medde­ lades den 25 maj 2012, varvid anbudet frånPeab Sverige AB (Peab) antogs såsom det ekonomiskt mest fördelaktiga. YRKANDEN M.M. NCC Construction Sverige AB (i det följande NCC) ansöker om över­ prövning av upphandlingen och yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas på så sätt att en ny utvärdering görs varvid anbuden frånPeab och SkanskaSverige AB (Skanska) förkastas. NCC yrkar i andra hand att upp­ handlingen ska göras om samt yrkar vidare att muntlig förhandling hålls med vittnesförhör. NCC anför till stöd för sin talan i korthet följande. NCC har lämnat anbud som konsortium tillsammans medInfranord AB (In­ franord).Peab ochSkanska namnger i anbuden de underentreprenörer som ska användas vid utförandet av Bana-, El- , Signal- och Telearbeten ( s.k. BEST- arbeten), vilket står i strid med förfrågningsunderlaget och anbuden och borde därför ha förkastats.Peab ochSkanska har även erhållit alltför hög poäng vid utvärderingen och Trafikverket har vi utvärderingen dessu­ tom tillämpat en rad nya underkriterier som inte tidigare varit kända. Tra­ fikverket har utvärderat anbuden på ett skönsmässigt sätt, i strid med i för­ frågningsunderlaget angivna utvärderingskriterier och utvärderingsmodell. Utvärderingskriteriema är alltför otydligt utformade för att anbudsgivama ska förstå vad Trafikverket kommer att beakta och hur ett konkurrenskraf­ tigt anbud ska vara utformat. Förfrågningsunderlaget och Trafikverkets förfarande strider mot de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om förutsebarhet, transparens och likabehandling och har inneburit skada eller i vart fall risk för skada för NCC. Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2513- 12 IFALUN Enhet 2 ( \ \ ( FÖRVALTNINGSRÄTTEN IFALUN Enhet2 DOM Trafikverket bestrider bifall till ansökan och anför till stöd för sin inställ­ ning i korthet följande. NCC har lämnat anbud själv och inte i konsortium med något annat bolag.Peabs ochSkanskas anbud strider inte mot förfråg­ ningsunderlaget och Trafikverket har utvärderat anbuden helt i enlighet med vad som anges däri. Några nya underkriterier har inte lagts till vid utvärderingen och utvärderingen har lett till ett rättvisande resultat. Utvär­ deringskriteriema är mycket tydligt utformade och alla rimligt informerade anbudsgivare har ku nnat tolka kriterierna på samma sätt. Trafikverket har inte brutit motLUF på ett sådant sätt att NCC lidit eller riskerat att lida skada. SKÄLENFÖR AVGÖRANDET Yrkandet om muntligförhandling NCC yrkar att muntlig förhandling ska hållas i målet och åberopar att vitt­ nesförhör ska hållas med ThomasLidberg, Göran Domås och Christer Fä­ regård. Åberopade vittnen ska enligt vad NCC uppgett huvudsakligen hö­ ras till styrkande av att NCC och Infranord har bildat ett konsortium, att konsortiet lämnat anbud i upphandlingen, att NCC ägt rätt att företräda konsortiet i upphandlingen, vilka procentsatser konsortiet använt vid kal­ kyleringen av anbudet, att NCC tolkat utvärderingskriteriema på så sätt att anbud avlämnat av ett konsortium medför en avsevärt högre poäng vid anbudsutvärderingen än anbud lämnade enligt andra modeller samt att fö­ reträdare för Trafikverket vid ett möte den30 maj 2012 uppgett att utvär­ deringsmodellen upplevs svår och att Trafikverket därför tagit fram nya underkriterier vid utvärderingen. Förvaltningsrätten, som konstaterar att förfrågningsunderlaget i relevanta delar, Utvärderingsmatrisen och NCC:s inlämnade anbud utgör handlingar i målet, anser att muntlig förhandling i målet är obehövligt och bedömer att tillräckligt underlag finns i målet för att det ska kunna avgöras på hand- Sida3 2513-12 ( (_ ( ( lingama ( 9 § förvaltningsprocesslagen [1971 :291].) NCC:s yrkande om muntlig förhandling ska därför avslås. Förutsättningarförförvaltningsrättens prövning I mål om överprövning enligtLUF gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart och tydligt sätt anger vilka omständigheter han grundar sin talan på (RÅ 2009 ref. 69). Förvaltningsrätten har således att pröva om det på grundval av vad NCC anfört är visat att Trafikverket har brutit mot någon av de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse iLUF och att detta medfört att NCC lidit eller kan komma att lida skada ( 16 kap. 6 §LUF). De grund­ läggande principerna innebär att upphandlande enheter ska behandla leve­ rantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt, genomföra upp­ handlingar på ett öppet sätt samt iaktta principerna om ömsesidigt erkän­ nande och proportionalitet (1 kap. 24 §LUF). NCC:s anbud NCC har under skriftväxlingen i förvaltningsrätten i stor utsträckning up­ pehållit sig vid frågan i vad mån dess anbud är lämnat i konsortium till­ sammans med Infranord. Trafikverket har i denna del pekat på att NCC:s egentliga anbudsbrev samt anbudshandlingen "Avsiktsförklaring" enbart är undertecknade av företrädare för NCC, att genomförandebeskrivningen är undertecknad av arbetschef hos NCC och regionchef hos Infranord och att Trafikverket endast haft möjlighet att teckna kontrakt med NCC ensamt för det fall NCC vunnit upphandlingen. Trafikverket menar vidare att det inte heller finns något bindande åtagande från Infranords sida att tillhandahålla de resurser NCC åberopat i sitt anbud för uppfyllande av kvalificeringskra­ ven Gfr 11 kap. 5 §LUF). NCC har anfört att det av anbudet framgår att arbetet ska utföras av konsortiet och att Infranord inte kommer inta ställ­ ning som underentreprenör. Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2513-12 Enh e t 2 !FALUN ( ( FÖRVALTNINGSRÄTTEN !FALUN Enhet2 DOM Förvaltningsrätten kan i korthet konstatera att grupper av leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna ett anbud och att lämna ett anbud, men att den upphandlande enheten inte får ställa upp villkor om att sådana grupper ska ha en bestämd juridisk form för att få lämna en anbudsansökan eller ett anbud ( 1 kap. 30 §LUF). Trafikverket har i nu aktuellt förfrågningsun­ derlaget inte ställt upp några villkor i denna del och det har således stått anbudsgivarna fritt att lämna anbud ensamt eller tillsammans med andra leverantörer. Förvaltningsrätten anser därför, i likhet med Trafikverket, att frågan om i vilken form NCC lämnat anbud i upphandlingen saknar själv­ ständig betydelse. Vad NCC framfört i målet gällande konsortiemodellens fördelar vad gäller samarbetsmöjligheter, effektivitet och kostnader m.m. får istället prövas mot de omständigheter som NCC pekat på vad gäller förfrågningsunderlagets förenlighet medLUF och de däri ingående princi­ perna om bl.a. transparens och likabehandling samt om Trafikverket ge­ nomfört anbudsutvärderingen i enlighet med dessa principer och med vad som angetts i förfrågningsunderlaget. Anbuden.från Peab och Skanska NCC gör i första hand gällande att Trafikverket har agerat på ett oförutse­ bart sätt genom att utvärdera anbuden frånPeab ochSkanska, trots att an­ buden, enligt NCC:s mening, ska förkastas då de står i strid med förfråg­ ningsunderlaget. NCC anför i denna del att det strider mot de Administra­ tiva föreskrifterna ( AFC.2 "Inköp av externa resurser" ) att, såsomPeab och Skanska gjort, i anbuden ange vilken underentreprenör som ska användas avseende BEST-arbeten. NCC menar att Trafikverket härigenom fråntas sin möjlighet att påverka valet av underentreprenörer samt kostnader för sådana, vilket föreskrivs i förfrågningsunderlaget. NCC menar att förfråg­ ningsunderlaget i vart fall måste anses motstridigt och otydligt utformat i denna del. Sida 5 2513-12 ( ( I Upphandlingsföreskrifterna anges beträffande anbudets form och inne­ håll, att det av anbudet ska framgå genomförandebeskrivning av vilken det i sin tur ska framgå uppgifter om underleverantörer och inom vilka områ­ den de avses anlitas ( UFB.31 punkten 2 d.). I de Administrativa föreskrif­ terna anges att beställaren ska ha rätt till ett avgörande inflytande i valet av bl.a. underentreprenör, om det kan antas att en anbudsgivare inte uppfyller de krav som kan ställas för att uppfylla Helhetsåtagandets målsättning ( AFC.2 "Inköp av externa resurser"). Förvaltningsrätten konstaterar att de Administrativa föreskrifterna omfattar föreskrifter för själva entreprenaden och att Trafikverkets inflytande i valet av underentreprenörer, såsom det kommer till uttryck i AFC.2 , begränsas till situationen att en underentre­ prenör- under kontraktstiden - inte uppfyller de villkor som följer av kon­ trakt och administrativa föreskrifter för entreprenaden. Förvaltningsrätten gör därför, i likhet med Trafikverket, bedömningen att det inte föreligger någon motstridighet mellan det obligatoriska kravet i UBF.31 punkten2 d gällande uppgift om underleverantör och kontraktsvillkoret i AFC.2 . För­ valtningsrätten anser vidare att förfrågningsunderlaget i denna del är till­ räckligt tydligt utformat samt att anbuden från Peab och Skanska således inte kan anses strida mot förfrågningsunderlaget på det sätt NCC gjort gäl­ lande. Det saknas därför skäl för ingripande enligtLUF på denna grund. Fråga om brister iförfrågningsunderlaget NCC anför som grund för sitt andrahandsyrkande att utvärderingsmodellen och däri ingående utvärderingskriterier är så oklart utformade att anbuds­ givarna inte kunnat skapa sig en bild av hur anbuden skulle utformas för att vara konkurrenskraftiga. NCC, som menar att Trafikverket haft ett närmast obegränsat utrymme för skönsmässiga bedömningar, har i denna del anfört i huvudsak följande. Utvärderingskriterierna ger en tydlig bild av att ju större del av kontraktarbetena som kommer att utföras av entreprenören själv, desto bättre. Förfrågningsunderlaget måste således tolkas så att an­ bud lämnade i konsortium med ett annat bolag ( s.k. konsortiemodell) Sida6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2513-12 Enhet 2 IFALUN ( kommer att premieras kraftigt framför en modell med underentreprenörer (s.k. DE-modell) och innebära ett så stort mervärde vid utvärderingen att det med råge väger upp en nära dubbelt så hög anbudssumma jämfört med anbud lämnade enligt DE-modellen. I en konsortiemodell innefattas nämli­ gen vinst för hantering och montage av material i den fasta delen av an­ budssumman, till skillnad mot vad som gäller i en DE-modell, där sådant arbete utförs av en underentreprenör som fakturerar entreprenören, vilken i sin tur fakturerar kostnaden till Trafikverket för ersättning enligt självkost­ nadsprincipen. Vad gäller anbud enligt DE-modellen blir vinsten för hante­ ring och montage av material således en tillkommande kostnad för Trafik­ verket utöver anbudssumman, vilket innebär att anbudssumman i sig ger mycket liten ledning för vad den slutliga kostnaden för projektet kommer att bli om DE-modellen används. Denna omständighet medför att den ut­ värderingsmodell som Trafikverket använt i upphandlingen inte är ägnad att leda till ett rättvisande resultat. Om NCC istället lämnat anbud enligt DE-modellen med Infranord som underentreprenör avseende BEST­ arbetena, hade bolagets anbudssumma istället uppgått till46 miljoner kro­ nor med bibehållet täckningsbidrag (TB), vilket ska jämföras med Peabs och Skanskas anbudssummor om50 respektive61 ,8 miljoner kronor. NCC hade då haft den lägsta anbudssumman. Det upphandlingsrättsliga regelverket innehåller inte några närmare form­ regler för hur en utvärderingsmodell ska vara konstruerad. Ett förfråg­ ningsunderlag ska emellertid vara så klart och tydligt utformat att en leve­ rantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande enheten till­ mäter betydelse vid upphandlingen och en utvärderingsmodell ska vara så utformad att den är ägnad att leda till ett rättvisade resultat, dvs. det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt antas. Detta följer också av gemen­ skapsrättens krav på likabehandling, förutsebarhet och transparens. Även förfrågningsunderlaget och utvärderingsmodeller som inte är optimalt ut­ formade får emellertid godtas under förutsättning att de principer som bär Sida7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2513-12 Enhet 2 IFALUN ( Sida8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 251 3-12 Enhet 2 IFALUN uppLOU/ LUF och gemenskapsrätten inte träds för när GfrRÅ 20 02 ref. 50). · Trafikverket har i nu aktuell upphandling tillämpat en s.k. absolut mervär­ desmodell, vilket innebär att Trafikverket sätter pris på de kvalitativa egen­ skaper (mervärden) som värdesätts i upphandlingen. I förfrågningsunderla­ get (UFB.52) anges att anbudspriserna kommer att justeras vid utvärde­ ringen med ett avdrag beroende på i vilken mån anbudsgivaren i sitt anbud erbjuder de mervärden beställaren efterfrågar. De priser som anbudsgivar­ na lämnat i anbuden är de som ska tillämpas för ersättning enligt kontrak­ tet. Trafikverket kommer att anta det anbud som har lägst jämförelse­ summa Gämförelsesumma = anbudspris - mervärden [SEK]) och utvärde­ ringen kommer att ske genom att beställaren gör en utvärdering av bl.a. kriterierna "Erbjuden kvalitet i samverkan/samarbete" och "Erbjuden kva­ litet avseende (process)utförande" baserat på de skriftliga anbuden (fält nummer 2 respektive 3 i bilaga 1 , Utvärderingsmatrisen). Av matrisen framgår, beträffande ovan nämnda utvärderingskriterier, att maximalt mer­ värde för respektive kriterium uppgår till25 miljoner kr och att mervärde tilldelas enligt värdeskalan O - 3, varvid värde 1 motsvarar 1 / 3 av maxi­ malt mervärde och värde 3 motsvarar maximalt mervärde. Förutom be­ skrivningen av utvärderingskriteriema som sådana, finns under de olika värdenivåerna 1 - 3 närmare beskrivet vad Trafikverket bedömer utgöra "visst praktiskt värde", "praktiskt värde" eller "högt praktiskt värde". Som exempel på sådana värden anges bl.a. effektivitet, rationalitet, tidsbespa­ ringar, kreativitet och nyskapande särskilt anpassat till aktuellt uppdrag samt - för erhållande av maximalt mervärde - förväntat positiv effekt på projektets ekonomi. Förvaltningsrätten kan i likhet med Trafikverket konstatera att det inte på något ställe i förfrågningsunderlaget anges att utvärderingen kommer att ske utifrån val av affärsmodell eller att mervärde bedöms utifrån hur stor Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2513-12 Enhet 2 IFALUN del av uppdraget som kommer att utföras av anbudsgivaren själv kontra underentreprenörer. Trafik.verket uppger att utvärderingsmodellen är skap­ ad i syfte att verket ska erhålla det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med avseende på totalkostnaden för entreprenaden, dvs. den del av pro­ jektet som entreprenören ansvarar för i Helhetsåtagandet.Mervärden i form av konkreta och genomförbara metoder som är effektiva, rationella, kreativa och tidsbesparande innebär, enligt Trafikverkets mening, även positiva effekter på projektets ekonomi med potentiella besparingar som vida överstiger administrativa kostnader för exempelvis underentreprenö­ rer. I de ekonomiska aspekterna ingår således tekniska lösningar och pro­ jektgenomförandet i allmänhet. Förvaltningsrätten anser att utvärderingskriteriema och utvärderingsmo­ dellen som sådan är så pass väl utformade och beskrivna i förfrågningsun­ derlaget att det tillräckligt tydligt framgår vad som kommer att tillmätas betydelse vid poängsättningen för mervärde. Förvaltningsrätten anser även att i Entreprenadkontraktet beskriven ersättningsform uppfyller kraven på förutsebarhet och transparens Gfr EK § 6.1, § 6.1.1 och § 6.1.2). Enligt förvaltningsrättens mening måste anbudsgivama härigenom anses ha fått en tillräckligt god bild av vad Trafikverket kommer att lägga vikt vid, vid bedömningen av utvärderingskriteriema. Förvaltningsrätten anser inte att utvärderingsmodellens utformning innebär att Trafikverket har förbehållit sig en fri prövningsrätt vid utvärderingen av anbuden eller att NCC:s tolk­ ning av hur mervärde borde bedömas vinner stöd i vad som anges i utvär­ deringskriteriema och i Entreprenadkontraktet. Förvaltningsrätten noterar härvid att Trafikverket även i kompletterande förfrågningsunderlag nr 7 vidhållit hur entreprenörsarvode respektive underleverantörer kommer att ersättas ( dvs. i enlighet med vad som föreskrivs i Entreprenadkontraktet § 6.1.1 Fast ersättning respektive § 6.1 .2 Rörlig ersättning). ( ( Trafikverkets utvärdering av mervärden NCC gör vidare gällande att Trafikverket inte har genomfört anbudsutvär­ deringen i enlighet med förfrågningsunderlaget och anför i denna del bl.a. följande. Trafikverket har vid utvärderingen av kriteriernaErbjuden kvali­ tet i samverkan/samarbete ochErbjuden kvalitet avseende (pro­ cess)utförande ( Utvärderingsmatrisen punkterna 2 och 3) inte beaktat de fördelar ett anbud lämnat enligt konsortiemodellen har i jämförelse med ett anbud lämnat enligt DE-modellen. Trafikverkets förfarande har varit oför­ utsebart och står i direkt strid med vad som anges i utvärderingskriterierna. Konsortiemodellen medför stora fördelar vad gäller UtökadSamverkan och innebär även, till skillnad mot DE-modellen, en faktisk kostnadsbespa­ ring för Trafikverket samt en ökad kontroll och förutsebarhet avseende projektets totala kostnader.Peab och Skanska- vilka båda lämnade anbud enligt DE-modellen - har således erhållit en alltför hög poäng vid utvärde­ ringen av kriteriernaErbjuden kvalitet i samverkan/samarbete ochErbju­ den kvalitet avseende (process)utförande. Enligt NCC:s uppfattning borde Peab ochSkanska endast ha tilldelats O poäng ( godkänd) avseende dessa kriterier. Det förhållandet att en anbudsgivare väljer konsortiemodellen, visar att anbudsgivaren förstått komplexiteten i önskad samverkan och att denne har ideer, tankar, metoder, planer och en vilja att bidra till bästa möj­ liga samverkan och utförande i Helhetsåtagandet för att åstadkomma ett smidigt samarbete med positiva effekter på projektets ekonomi. Ett anbud enligt konsortiemodellen måste anses medföra avsevärt mer " positiva ef­ fekter på projektets ekonomi" och vara avsevärt mer anpassat " till det ak­ tuella uppdraget och dess specifika förutsättningar" . Kombinationen av den ersättningsmodell som Trafikverket använder och det sätt på vilket utvär­ deringskriterierna tillämpats är inte ägnad att leda till ett rättvisande resul­ tat.Med den ersättningsmodell som Trafikverket tillämpat i upphandlingen blir det avgörande för det ekonomiska utfallet om Trafikverket träffar avtal med ett konsortium eller med endast en leverantör, vilken i sin tur anlitar underentreprenörer för utförande av BEST-arbetena. Sida10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2513-12 Enhet2 IFALUN ( ( Sida11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 25131- 2 Trafikverket har till stöd för sin inställning i denna del påtalat att anbuds­ utvärderingen har skett i enlighet med utvärderingskriterierna och att an­ budens mervärden har bedömts utifrån de ideer, tankar, metoder, planer, vilja etc. som beskrivs i anbuden avseende sådana aspekter som innefattas i efterfrågade mervärden. Måttet av subjektiv bedömning har i förevarande fall begränsats genom tydligt beskrivna kriterier samt att utvärderingen genomförts av flera personer vars bedömningar vägts samman. Trafikver­ ket poängterar särskilt att ekonomi som mervärde vid utvärderingen av ovan återgivna kriterier endast är en av flera parametrar som bedömts, och att det är först på den högsta värdenivån (maximalt mervärde, 3poäng) som det blir relevant om anbudet kan bedömas ha en "förväntad positiv effektpåprojektetsekonomi", dockattekonomiävenpådennavärdenivå endast utgör en av flera parametrar. Vad gäller kriteriet Erbjuden kvalitet avseende (process)utförande anges i kriteriet som sådant att det för bestäl­ laren är ett "mervärde att Anbudsgivaren har goda intentioner, förslag och ideer för ett ekonomiskt och tekniskt optimalt genomförande av Helhetså­ tagandet". Trafikverket pekar vidare på att NCC:s eget anbud tilldelades högre poäng än både Peab och Skanska för kriterierna Erbjuden kvalitet i samverkan/samarbete och Erbjuden kvalitet avseende (process)utförande, men anser att även Peab och Skanska i sina anbud beskrivit lösningar med potentielltstoravärdenförTrafikverket.Peaberhölldärför28, 4poäng respektive2,77 poäng vid utvärderingen av kriterierna i punkterna2 och3 i Utvärderingsmatrisen och Skanska erhöll24, 6 respektive2,57 poäng av­ seende samma kriterier. Trafikverket anser att anbudsgivarna - oavsett vilken modell för samarbete som används - haft möjlighet att erhålla höga poäng vid utvärderingen beroende på vilket arbetssätt m.m. som man i an­ budet beskriver att man kommer att tillämpa. En upphandlande enhet kan i princip välja vilken metod som helst för att jämföra anbud så länge den kan anses uppfylla de grundläggande princi­ perna inom unionsrätten. I alla upphandlingar förekommer värderingar av IFALUN Enhet2 ( ( anbuden som görs av den upphandlande enheten. Det är inte möjligt att en anbudsgivare på förhand - genom att ta del av förfrågningsunderlaget - ska kunna förutse utfallet av värderingen av sitt anbud. Förvaltningsrätten konstaterar att NCC har lämnat en anbudssumma på8 0 miljoner kr för att utföra arbeten i den fasta delen enligt Entreprenadkon­ traktet. Såsom Trafikverket anfört i målet finns den kostnadskalkyl som NCC sedermera hänvisat till inte redovisad i NCC: s inlämnade anbud. Det är NCC som ska visa att Trafikverket har utfört anbudsutvärderingen på ett felaktigt sätt. Enligt förvaltningsrätten gervad NCC har uppgett i denna del inte tillräckligt stöd för uppfattningen att Trafikverket vid utvärderingen enligt UFB.52 punkten 2 har tilldelatPeab och Skanska för höga mervär­ despoäng eller NCC för låga poäng i förhållande till vad som redovisas i respektive bolags anbud. Förvaltningsrätten anser inte heller att Bolaget har förmått visa att Trafikverket på annat sätt har tillämpat en utvärder­ ingsmetod som innebär att de i förfrågningsunderlaget angivna utvärde­ ringskriterierna inte efterlevs eller att Trafikverket har utvärderat anbuden i strid med likabehandlingsprincipen. Det saknas därför skäl för ingripande enligtLUF på denna grund. Fråga om tillämpning av nya underkriterier NCC gör slutligen gällande att Trafikverket vid anbudsutvärderingen till­ lämpat tidigare okända och oförutsebara underkriterier till utvärderingskri­ terierna. NCC hänvisar i denna del till ett antal frågor/underkriterier som Trafikverket har baserat utvärderingen av de i förfrågningsunderlaget an­ givna kriterierna "Erbjuden kvalitet i samverkan/samarbete" och "Erbju­ den kvalitet avseende (process)utförande " på. NCC menar att de aktuella frågorna inte kan anses täcka in helheten i utvärderingskriterierna, att frå­ gorna i vissa fall saknar koppling till beskrivningen av de utvärderingskri­ terier som anges i förfrågningsunderlaget, att frågorna som sådana är så oklart formulerade att de lämnar ett närmast obegränsat utrymme för Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2513-12 Enhet2 !FALUN ( Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2513-1 2 IFALUN Enhet 2 ( skönsmässiga bedömningar samt att Trafikverkets tillämpning av desamma står i strid med LUF. Trafikverket tillbakavisar NCC:s påstående om att verket tillämpat nya underkriterier vid utvärderingen och hänvisar till att de frågor som Trafik­ verket använt vid utvärderingen utgör verkets arbetsmaterial och endast har använts som hjälpmedel vid utvärderingen av tidigare angivna kriterier. Enligt förvaltningsrättens bedömning får de aktuella frågorna anses ha en så pass stark koppling till utvärderingskriterierna, att det inte kan anses vara fråga om tillämpning av några nya underkriterier, utan att det såsom Trafikverket gör gällande snarast är att betrakta som stödfrågor i syfte att säkerställa ett enhetligt bedömningssätt av tidigare angivna kriterier. NCC har inte heller visat att Trafikverkets tillämpning av de aktuella frågorna har påverkat utvärderingen i någon riktning, att utvärderingskriterierna härigenom har förändrats eller att anbudsgivarna - om frågorna varit kända innan anbudslämnandet - hade utformat anbuden på ett annat sätt. Förvalt­ ningsrätten finner inte att det finns skäl för ingripande enligtLUF heller på denna grund. Sammanfattning Förvaltningsrätten anser sammanfattningsvis att NCC inte har visat att det finns skäl för ingripande enligtLUF. NCC:s ansökan om överprövning ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV3109/1CLOU). rådman HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha komtnit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. ( \. 2. 3. 4. 5. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, den ändring av fö1-valtningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje ( Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammaträtten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i .original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten. I mål om överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. DV 3109/lC LOU 1 . den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 6. särskilt bevis.