1
sammansatt av avdelningsordfšranden J.-C. Bonichot samt domarna K. Schiemann, L. Bay Larsen (referent), C. Toader och A. Prechal,
generaladvokat: P. Mengozzi,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga fšrfarandet,
och efter att den 29 juni 2010 ha hšrt generaladvokatens fšrslag till avgšrande, fšljande
Dom
Europeiska gemenskapernas kommission har yrkat att domstolen ska faststŠlla att Irland har underlŒtit att uppfylla sina skyldigheter enligt principerna om likabehandling och insyn, sŒsom de har tolkats av Europeiska unionens domstol, genom att vikta kriterierna fšr tilldelning av ett kontrakt avseende tillhandahŒllande av šversŠttnings- och tolkningstjŠnster efter det att tidsfristen fšr att lŠmna anbud hade lšpt ut och genom att Šndra denna viktning efter det att en fšrsta granskning av de inkomna anbuden hade Šgt rum.
TillŠmpliga bestŠmmelser
DOMSTOLENS DOM (fjŠrde avdelningen) den 18 november 2010 C)
"Fšrdragsbrott - Direktiv 2004/18/EG - Fšrfaranden fšr offentlig upphandling - Tilldelning av ett kontrakt fšr šversŠttnings- och tolkningstjŠnster - TjŠnster som Šr hŠnfšrliga till bilaga Il B i nŠmnda direktiv - TjŠnster som inte Šr underkastade samtliga krav i nŠmnda direktiv - Viktning av tilldelningskriterierna efter det att anbuden inkommit - €ndring av viktningen efter det att den fšrsta granskningen av de inkomna anbuden har Šgt rum - Iakttagande av principerna om likabehandling och insyn"
I mŒl C-226/09,
angŒende en talan om fšrdragsbrott enligt artikel 226 EG, som vŠckts den 19 juni 2009,
Europeiska kommissionen, fšretrŠdd av M. Konstantinidis och A.-A. Gilly, bŒda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg,
sškande,
mot
Irland, fšretrŠtt av D. O'Hagan,   egenskap av ombud, bitrŠdd av A. M. Collins, SC, med delgivningsadress i Luxemburg,
meddelar
Sida 1 av 8
 svarande,
 DOMSTOLEN (fjŠrde avdelningen)
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62009J0226:SV:HT... 2010-11-23

2
3 4
5 6 7 8
9
10
I kapitel 111 i avdelning Il i Europaparlamentets och rŒdets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av fšrfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjŠnster (EUT L 134, s. 114) (nedan kallat direktivet) fšreskrivs tillŠmpning pŒ vad som kallas "tvŒ nivŒer" fšr offentlig upphandling av tjŠnster.
Enligt artikel 20 i direktivet ska kontrakt avseende tjŠnster fšrtecknade i bilaga Il A tilldelas enligt artiklarna 23-55 i direktivet.
Dessa artiklar innehŒller sŠrskilda regler om fšrfrŒgningsunderlag och kontraktshandlingar (artiklarna 23-27), fšrfaranden (artiklarna 28-34), offentliggšrande och šppenhet (artiklarna 35-43) och om upphandlingsfšrfarandets gŒng (artiklarna 44-55).
Enligt artikel 21 i direktivet omfattas "kontrakt avseende tjŠnster fšrtecknade i bilaga Il B [dŠremot] ... endast av bestŠmmelserna i artikel 23 och artikel 35.4".
šversŠttnings- och tolkningstjŠnster Šr inte fšrtecknade i bilaga Il A till direktivet, utan ingŒr i kategori 27 som gŠller "švriga tjŠnster" i bilaga Il B till direktivet.
artikel23 i direktivet anges vilka tekniska specifikationer som ska ingΠkontraktshandlingarna.
I artikel35.4 i direktivet fšreskrivs att en upphandlande myndighet som har tilldelat ett offentligt kontrakt ska skicka ett meddelande om upphandlingsresultatet till kommissionen efter det att kontraktet tilldelats.
I artikel 37 i direktivet fšreskrivs fšljande:
"En upphandlande myndighet fŒr offentliggšra meddelanden om offentlig upphandling enligt artikel 36 Šven om nŒgot sŒdant offentliggšrande inte krŠvs enligt detta direktiv."
I artikel 53.2 i direktivet, som har rubriken "Tilldelningsgrunder" och som inte Šr tillŠmplig pŒ upphandlingar som Šr hŠnfšrliga till bilaga Il B i direktivet, fšreskrivs fšljande:
"Utan att bestŠmmelserna i tredje stycket ŒsidosŠtts skall, om tilldelningen sker [pŒ grundval av det anbud som ur den upphandlande myndighetens synvinkel Šr det ekonomiskt mest fšrdelaktiga] ..., den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling [eller] i fšrfrŒgningsunderlaget ... ange hur de olika kriterierna kommer att viktas inbšrdes vid bedšmningen av vilket anbud som Šr det ekonomiskt mest fšrdelaktiga.
Om, enligt den upphandlande myndighetens Œsikt, viktning inte Šr mšjlig av pŒvisbara skŠl skall den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling [eller ] i fšrfrŒgningsunderlaget ... ange kriterierna i fallande prioritetsordning."
Bakgrund till talan och det administrativa fšrfarandet
Den 16 maj 2006 offentliggjorde irlŠndska Department af Justice, Equality and Law Reform (ministeriet fšr rŠttsvŠsendet, jŠmstŠlldhet och lagreform, nedan kallat den upphandlande myndigheten) ett meddelande om upphandling av šversŠttnings- och tolkningstjŠnster till flera institutioner med behšrighet pŒ omrŒdet fšr asyl (nedan kallat det omtvistade kontraktet) i Europeiska unionens officiella tidning (EUT S 92), under nummer 2006/S 92-098663.
I punkt IV.2.1 i detta meddelande om upphandling preciserades att tilldelningen skulle ske pŒ grundval av det anbud som var det ekonomiskt mest fšrdelaktiga, enligt fšljande sju kriterier:
"1. de insŠnda handlingarnas fullstŠndighet,
Sida 2 av 8
   11
12
 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62009J0226:SV:HT... 2010-11-23

13 14
15
16
2. uppgiven fšrmŒga att uppfylla kraven,
3. antalet delar som anbudet avsŒg [kontraktet var uppdelat i flera delar] samt antalet tjŠnster och sprŒk,
4. meriter, relevant erfarenhet, pris,
6. lŠmpligheten i de fšreslagna tillvŠgagŒngssŠtten,
7. platserna fšr tillhandahŒllandet."
I punkt Vl.3 i samma meddelande preciserades att de angivna tilldelningskriterierna inte var angivna i fallande prioritetsordning.
I inbjudan att inkomma med anbud rŠknades kriterierna upp pŒ samma sŠtt och i nummerordningen 1-7. Till skillnad frŒn i meddelandet om upphandling angavs det emellertid inte uttryckligen i inbjudan att kriterierna inte var angivna i fallande prioritetsordning.
Den inbšrdes viktningen av de sju kriterier som hade valts fšr att avgšra vilket anbud som ur den upphandlande myndighetens synvinkel var det ekonomiskt mest fšrdelaktiga hade sŒlunda inte preciserats, vare sig i meddelandet om upphandling eller i inbjudan att inkomma med anbud. Det hade inte heller angetts om kriterierna i ett senare skede skulle viktas.
Tolv bolag, varav tre inte var etablerade i Irland, inkom med anbud innan fristen hŠrfšr lšpte ut den 9 juni 2006.
Samma dag erhšll ledamšterna i upphandlingskommitten en utvŠrderingstablŒ i vilken fšljande inbšrdes viktning av de sju kriterierna fšrordades:
"1. De insŠnda handlingarnas fullstŠndighet: 0 procent. Uppgiven fšrmŒga att uppfylla kraven: 7 procent.
3. Antalet delar som anbudet avsŒg samt antalet tjŠnster och sprŒk: 25 procent. Meriter, relevant erfarenhet: 30 procent.
5. Pris: 20 procent.
6. LŠmpligheten i de fšreslagna tillvŠgagŒngssŠtten: 10 procent.
7. Platserna fšr tillhandahŒllandet: 8 procent."
UtvŠrderingstablŒn skulle gšra det mšjligt fšr var och en av ledamšterna i upphandlingskommitten att gšra en enskild fšrsta granskning av de anbud som hade inkommit.
Efter att ha granskat en del av anbuden skickade en av ledamšterna i denna kommitte den 13 juni 2006 ett e-postmeddelande till den person vid den upphandlande myndigheten som hade upprŠttat utvŠrderingstablŒn och som hade šverlŠmnat de mottagna anbuden till kommitten, i vilket ledamoten fšreslog att viktningen av tilldelningskriterierna skulle Šndras.
Vid sitt fšrsta mšte den 22 juni 2006 beslutade upphandlingskommitten att Šndra den inbšrdes viktningen av kriterierna innan den gemensamt utvŠrderade de anbud som hade inkommit. Upphandlingskommitten sŠnkte riktvŠrdet fšr det fjŠrde kriteriet till 25 procent (frŒn 30 procent) och hšjde riktvŠrdet fšr det sjŠtte kriteriet till 15 procent (frŒn 10 procent). RiktvŠrdena fšr de švriga utvŠrderingskriterierna Šndrades inte.
Sida 3 av 8
  18 19
20
 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62009J0226:SV:HT... 2010-11-23
17
5.
2.
4.

21 22 23
24 25
26
27
28
29
30
31
DŠrefter utvŠrderade kommitten anbuden och tilldelade kontraktet med tillŠmpning av den nya inbšrdes viktningen av de sju kriterierna, vilken precis hade godkŠnts.
Kommissionen inledde i maj Œr 2007, efter det att den hade mottagit ett klagomŒl, en skriftvŠxling med Irland.
Bland annat med beaktande av Irlands svar pŒ den formella underrŠttelsen av den 17 oktober 2007 och det motiverade yttrandet av den 18 september 2008, bedšmde kommissionen att principerna om likabehandling och insyn hade Œsidosatts i samband med upphandlingsfšrfarandet. Kommissionen beslutade dŠrfšr att vŠcka fšrevarande talan.
Talan
Det Šr klarlagt att det omtvistade kontraktet omfattas av direktivets tillŠmpningsomrŒde samt att de šversŠttnings- och tolkningstjŠnster som det Šr frŒga om Šr hŠnfšrliga till den kategori av oprioriterade tjŠnster som omnŠmns i bilaga Il B till direktivet.
Det ska erinras om att "kontrakt avseende tjŠnster fšrtecknade i bilaga Il B omfattas ... av bestŠmmelserna i artikel 23 och artikel 35.4", enligt artikel 21 i direktivet.
Av artikel 21 jŠmfšrd med artiklarna 23 och 35.4 i direktivet framgŒr att nŠr kontrakt, sŒsom i fšrevarande fall, ršr tjŠnster som Šr hŠnfšrliga till bilaga Il B till direktivet, Šr de upphandlande myndigheterna endast skyldiga att beakta reglerna om tekniska specifikationer och att skicka kommissionen ett meddelande om upphandlingsresultatet.
švriga regler om samordning av de fšrfaranden som fšreskrivs i direktivet, i synnerhet reglerna avseende skyldigheten att šppna fšr konkurrens genom att offentliggšra ett fšregŒende meddelande och reglerna i artikel 53 i direktivet ršrande tilldelningskriterierna, Šr dŠremot inte tillŠmpliga pŒ nŠmnda kontrakt.
Vad avser de tjŠnster som Šr hŠnfšrliga till bilaga Il B i direktivet ska nŠmligen den fulla tillŠmpningen av direktivet, sŒsom framgŒr av skŠl 19 hŠri, under en švergŒngsperiod begrŠnsas till kontrakt fšr vilka direktivets bestŠmmelser kommer att gšra det mšjligt att utnyttja alla mšjligheter till att ška handeln šver grŠnserna.
Upphandlande myndigheter som tilldelar kontrakt som Šr hŠnfšrliga till nŠmnda bilaga Il B Šr emellertid, trots att de inte Šr underkastade reglerna i direktivet avseende skyldigheten att šppna fšr konkurrens genom att offentliggšra ett fšregŒende meddelande, skyldiga att rŠtta sig efter de grundlŠggande unionsrŠttsliga reglerna, och sŠrskilt efter de principer om etableringsfrihet och frihet att tillhandahŒlla tjŠnster som stadfŠsts i EUF-fšrdraget (dom av den
13 november 2007 i mŒl C-507/03, kommissionen mot Irland, REG 2007, s. 1-9777, punkt 26).
Enligt fast rŠttspraxis syftar emellertid samordningen pŒ gemenskapsnivŒ av fšrfarandena vid offentlig upphandling till att undanršja hinder fšr den fria ršrligheten fšr tjŠnster och varor och sŒledes till att skydda intressena hos nŠringsidkare som Šr etablerade i en annan medlemsstat (domen i det ovannŠmnda mŒlet kommissionen mot Irland, punkt 27 och dŠr angiven rŠttspraxis).
HŠrav fšljer att det system som har inrŠttats av unionslagstiftaren fšr upphandling av tjŠnster som omfattas av bilaga 1 B i direktivet inte kan tolkas pŒ sŒ sŠtt att det utgšr hinder fšr att tillŠmpa de principer som fšljer av artiklarna 49 FEUF och 56 FEUF, fšr det fall sŒdana kontrakt ŠndŒ Šr av ett bestŠmt grŠnsšverskridande intresse (se, fšr ett liknande resonemang, domen i det ovannŠmnda mŒlet kommissionen mot Irland, punkt 29), och dŠrmed skyldigheterna som syftar till att sŠkerstŠlla insyn i fšrfarandena och likabehandling av anbudsgivarna (se, fšr ett
liknande resonemang, dom av den 13 april 2010 i mŒl C-91/08, Wall, REU 2010, s. 1-0000, punkt 37).
Sida4 av 8
  http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62009J0226:SV:HT... 2010-11-23

32 33
34
35 36
37
38 39
40
Principen om insyn Šr tillŠmplig nŠr det beršrda tjŠnstekontraktet kan intressera ett fšretag som Šr etablerat i en annan medlemsstat Šn den i vilken kontraktet tilldelas (se, fšr ett liknande resonemang, domen i det ovannŠmnda mŒlet kommissionen mot Irland, punkt 29).
Att det omtvistade kontraktet kunde intressera fšretag som Šr etablerade i en annan medlemsstat Šn Irland fšljer sŒvŠl av att ett meddelande om upphandlingen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning som av att tre av anbudsgivarna Šr fšretag som Šr etablerade i en annan medlemsstat Šn Irland (se, fšr ett liknande resonemang, domen i det ovannŠmnda mŒlet Wall, punkt 35).
Domstolen ska mot bakgrund av dessa švervŠganden undersška huruvida de bŒda anmŠrkningar som har framstŠllts av kommissionen, vilka inte avser nŒgon av de bŒda bestŠmmelser i direktivet i enlighet med vilka en upphandling som Šr hŠnfšrlig till bilaga Il B i direktivet ska ske, nŠmligen artiklarna 23 och 35.4, utan grundar sig pŒ tvŒ krav som fšljer av unionens primŠrrŠtt, nŠrmare bestŠmt iakttagandet av principerna om likabehandling och insyn, Šr vŠlgrundade.
Den fšrsta anmŠrkningen: viktningen av tilldelningskriterierna Šgde rum efter det att tidsfristen fšr att inkomma med anbud hade lšpt ut
Parternas argument
Kommissionen har gjort gŠllande att Irland Œsidosatte principerna om likabehandling och insyn genom att inbšrdes vikta de sju tilldelningskriterierna fšrst efter det att fristen fšr att inkomma med anbud hade lšpt ut.
Enligt kommissionen medfšrde denna sena viktning en betydande Šndring av den vikt som kriterierna tillmŠttes i fšrhŒllande till varandra jŠmfšrt med det ursprungliga inbšrdes styrkefšrhŒllandet, vilket anbudsgivarna rimligen hade rŠtt att utgŒ frŒn med beaktande av handlingarna i upphandlingen.
Irland har i detta avseende inledningsvis preciserat att den upphandlande myndigheten inte, till skillnad frŒn vad kommissionen uppgav i den ansškan genom vilken talan vŠcktes, innan anbuden inkom vare sig underfšrstŒtt eller uttryckligen hade uppgett att tilldelningskriterierna i meddelandet om upphandling och i anmodan om att inkomma med ett anbud angavs i fallande prioritetsordning.
TvŠrtom angavs det i meddelandet om upphandling att tilldelningskriterierna inte angavs i fallande prioritetsordning, och den upphandlande myndigheten har inte vid nŒgot tillfŠlle dŠrefter gjort nŒgot uttalande av vilket det gick att sluta sig till att sŒ inte lŠngre var fallet.
Irland har vitsordat att den upphandlingskommitte som hade utsetts av den upphandlande myndigheten viktade tilldelningskriterierna inbšrdes efter det att fristen fšr att inkomma med anbud hade lšpt ut. Detta faststŠllande av de olika kriteriernas vikt innebar emellertid, enligt Irland, inte att principerna om likabehandling och insyn Œsidosattes.
Domstolens bedšmning
Domstolen konstaterar inledningsvis att den omstŠndigheten att Irland begŠrde att meddelandet om den omtvistade upphandlingen skulle offentliggšras i Europeiska unionens officiella tidning, sŒsom Šr mšjligt enligt artikel 36 i direktivet, inte medfšrde att medlemsstaten var skyldig att genomfšra upphandlingen i enlighet med de artiklar i detta direktiv som Šr tillŠmpliga pŒ offentliga upphandlingar som Šr hŠnfšrliga till bilaga Il A i direktivet (se, fšr ett liknande resonemang, analogt, ršrande en offentlig upphandling som inte omfattas av tillŠmpningsomrŒdet fšr ett direktiv, domen av den 22 september 1988 i mŒl 45/87, kommissionen mot Irland, REG 1988, s. 4929, punkterna 9 och 1O; svensk specialutgŒva, volym 9, s. 631).
Sida 5 av 8
  41
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62009J0226:SV:HT... 2010-11-23
Fšr att den fšrsta anmŠrkningen ska kunna anses vara vŠlgrundad krŠvs att den sŠrskilda

regeln om fšregŒende viktning av kriterierna fšr tilldelning av ett kontrakt som Šr hŠnfšrligt till bilaga Il A i direktivet kan betraktas som en direkt fšljd av att de upphandlande myndigheterna Šr skyldiga att iaktta principerna om likabehandling och insyn.
42
43
Det fšljer klart och tydligt av domstolens praxis ršrande offentlig upphandling som har skett i enlighet med samtliga bestŠmmelser i de olika direktiv pŒ omrŒdet som fšregick antagandet av direktivet att skyldigheten att underrŠtta potentiella anbudsgivare, innan de utformar sina anbud, om de upphandlingskriterier som dessa anbud mŒste uppfylla samt, om mšjligt, kriteriernas inbšrdes vikt syftar till att sŠkerstŠlla att principen om likabehandling av anbudsgivare och principen om insyn iakttas (se, bland annat, dom av den 12 december 2002 i mŒl C-470/99, Universale-Bau m.fl., REG 2002, s. 1-11617, punkt 98, och av den
24 november 2005 i mŒl C-331/04, ATI EAC e Viaggi di Maio m.fl., REG 2005, s. 1-10109, punkterna 22-24).
€ven om skyldigheten att uppge upphandlingskriteriernas inbšrdes vikt i samband med att meddelandet om upphandling offentliggšrs, sŒsom nu fšreskrivs i artikel 53.2 i direktivet, syftar till att sŠkerstŠlla att principerna om likabehandling och insyn iakttas, kan rŠckvidden av denna princip och denna skyldighet, i avsaknad av en sŠrskild bestŠmmelse i direktivet, inte anses vara sŒ omfattande att det, inom ramen fšr upphandlingar som inte omfattas av en bestŠmmelse som artikel 53 i direktivet, krŠvs att den inbšrdes viktningen av de kriterier som tillŠmpas av den upphandlande myndigheten faststŠlls i fšrvŠg och meddelas potentiella anbudsgivare nŠr de uppmanas att inkomma med anbud. SŒsom domstolen har angett, genom att anvŠnda uttrycket "om mšjligt" i de domar som citeras i fšregŒende punkt, Šr den upphandlande myndigheten nŠmligen inte skyldig att ange viktningen av tilldelningskriterierna nŠr upphandlingen inte omfattas av en bestŠmmelse som artikel 53.2 i direktivet.
Av detta fšljer att Irland, som hade gett potentiella anbudsgivare tillgŒng till de uppgifter som var relevanta fšr den omtvistade upphandlingen fšre den sista dagen fšr att inge anbud, inte Œsidosatte principerna om likabehandling och insyn genom att vikta dessa tilldelningskriterier utan att informera de potentiella anbudsgivarna hŠrom innan fristen fšr att inkomma med anbud lšpte ut.
I den ursprungliga anbudsinfordran tillhandahšll den upphandlande myndigheten fler upplysningar Šn vad som krŠvs i direktivet, och tilldelningskriterierna i den omtvistade upphandlingen har i handlingarna inte formulerats pŒ ett sŠtt som gšr det mšjligt att faststŠlla en skillnad i behandling till nackdel fšr fšretag som skulle kunna vara intresserade av upphandlingen och som Šr etablerade i en annan medlemsstat Šn Irland.
Genom att tillskriva dessa kriterier en viss inbšrdes vikt preciserade den upphandlande myndigheten endast hur inkomna anbud skulle utvŠrderas, utan att pŒ nŒgot sŠtt ŒsidosŠtta skyldigheten att iaktta samma tolkning av tilldelningskriterierna, dŒ dessa inte hade angetts i fallande prioritetsordning.
Av den omstŠndigheten att tilldelningskriterierna angavs utan uppgifter om deras inbšrdes viktning kan man inte dra slutsatsen att kriterierna med nšdvŠndighet angavs i fallande prioritetsordning eller att alla kriterier tillmŠttes samma vikt.
Den viktning av tilldelningskriterierna som ledamšterna i upphandlingskommitten genom en tablŒ informerades om skulle inte heller ha gett potentiella anbudsgivare, fšr det fall att den hade varit kŠnd nŠr anbuden fšrbereddes, upplysningar som skulle ha kunnat pŒverka utformningen av anbuden pŒ ett avgšrande sŠtt och Šndrade inte heller dessa kriterier (se, fšr ett liknande resonemang, domen i det ovannŠmnda mŒlet ATI EAC e Viaggi di Maio m.fl., punkt 32).
Det ska tillŠggas att fšrevarande talan, sŒsom den har lagts fram fšr domstolen, inte innehŒller nŒgra upplysningar av vilka man kan sluta sig till att den inbšrdes viktningen av tilldelningskriterierna faststŠlldes efter det att kuverten med de inkomna anbuden hade šppnats.
44
45
46
47 48
49
Sida 6 av 8
 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62009J0226:SV:HT... 2010-11-23

50
51
52
54 55
56 57
58
59
60 61
Under dessa omstŠndigheter konstaterar domstolen att kommissionens fšrsta anmŠrkning till stšd fšr talan saknar grund.
Den andra anmŠrkningen: viktningen av kriterierna Šndrades efter en fšrsta granskning
Parternas argument
Kommissionen har gjort gŠllande att Irland genom att Šndra den viktning av tilldelningskriterierna i den omtvistade upphandlingen som framgick av utvŠrderingstablŒn, efter det att en fšrsta granskning hade gjorts av de inkomna anbuden, Œsidosatte principerna om likabehandling och insyn.
Kommissionen har preciserat att en sŒdan Šndring, vilken Šgde rum efter det att en fšrsta granskning hade gjorts av de inkomna anbuden, utgšr ett ŒsidosŠttande av likabehandlingsprincipen, utan att det Šr nšdvŠndigt att faststŠlla huruvida de enskilda ledamšterna i upphandlingskommitten genomfšrde den fšrsta granskningen av anbuden pŒ individuell basis eller gemensamt, med samtliga ledamšter nŠrvarande.
Irland har gjort gŠllande att viktningen endast Šndrades vid ett enda tillfŠlle och innan nŠmnda kommitte gemensamt hade granskat nŒgot-av de inkomna anbuden.
Enligt Irland tillŠmpades den pŒ detta sŠtt faststŠllda viktningen av kriterierna genomgŒende under hela det aktuella anbudsfšrfarandet, varfšr likabehandlingsprincipen inte har Œsidosatts.
Irland har dessutom betonat att den inbšrdes viktningen av tilldelningskriterier endast Šndrades i mycket liten utstrŠckning och inte kunde medfšra att nŒgon av anbudsgivarna diskriminerades. En efterhandsanalys visar faktiskt att den vinnande anbudsgivaren skulle ha fŒtt kontraktet Šven pŒ grundval av den ursprungliga viktningen av kriterierna.
Domstolens bedšmning
Kommissionen har yrkat att domstolen ska faststŠlla att Šndringen av den inbšrdes viktningen av tilldelningskriterierna utgšr ett ŒsidosŠttande av likabehandlingsprincipen sŒsom den fšljer av bestŠmmelserna i FEUF.
Vad gŠller det omtvistade upphandlingsfšrfarandets gŒng ska det inledningsvis preciseras att Šndringen av viktningen av tilldelningskriterierna genomfšrdes efter det att den upphandlande myndigheten, genom att tillhandahŒlla en utvŠrderingstablŒ, hade informerat ledamšterna i upphandlingskommitten om den inbšrdes viktningen av dessa kriterier fšr att dessa skulle kunna genomfšra en fšrsta granskning av de anbud som hade inkommit.
Ledamšterna i upphandlingskommitten hade inte bara mšjlighet att gšra en enskild utvŠrdering av anbuden innan kommitten sammantrŠdde sŒsom ett kollegialt organ, utan de uppmanades att gšra en sŒdan utvŠrdering fšr att underlŠtta kommittens gemensamma granskning.
Under sŒdana omstŠndigheter medfšr principerna om likabehandling och om insyn i upphandlingsfšrfaranden, sŒsom tidigare har faststŠllts av domstolen, att de upphandlande myndigheterna Šr skyldiga att tolka upphandlingskriterierna pŒ samma sŠtt under hela
fšrfarandet (se, analogt, dom av den 4 december 2003 i mŒl C-448/01, EVN och Wienstrom, REG 2003, s. 1-14527, punkt 92).
Avseende sjŠlva upphandlingskriterierna gŠller i Šn hšgre grad att de inte fŒr genomgŒ nŒgon fšrŠndring under upphandlingsfšrfarandets gŒng (se, analogt, domen i det ovannŠmnda mŒlet EVN och Wienstrom, punkt 93).
En fas under vilken ledamšterna i upphandlingskommitten, innan det att nŠmnda kommitte sammantrŠder, gšr en enskild utvŠrdering av de inkomna anbuden utgšr en integrerad del av
Sida 7 av 8
     http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62009J0226:SV:HT... 2010-11-23
53

det aktuella upphandlingsfšrfarandet.
62
63
64
65 66
67
68
69
Under dessa omstŠndigheter medfšr en Šndring av viktningen av tilldelningskriterier vilken genomfšrs efter nŠmnda fas, under vilken anbuden underkastades en fšrsta granskning, att de kriterier som lŒg till grund fšr den fšrsta granskningen Šndras. Ett sŒdant agerande Šr inte fšrenligt med principerna om likabehandling och insyn.
Slutligen ska det fšr det fšrsta preciseras att kommissionens andra anmŠrkning, i motsats till vad Irland har gjort gŠllande, Šr vŠlgrundad, utan att det Šr nšdvŠndigt att visa att Šndringen av den inbšrdes viktningen ledde till att en av anbudsgivarna diskriminerades. Det rŠcker med att det inte kan uteslutas att Šndringen, nŠr den vidtogs, kunde fŒ denna effekt.
Fšr det andra har faststŠllelsen av att en medlemsstat har gjort sig skyldig till fšrdragsbrott inte nŒgot samband med frŒgan huruvida fšrdragsbrottet har vŒllat skada (dom av den 18 december 1997 i mŒl C-263/96, kommissionen mot Belgien, REG 1997, s. 1-7453, punkt 30). Irland kan sŒledes inte Œberopa den omstŠndigheten att ingen anbudsgivare kan
anses ha skadats eftersom kontraktet inte skulle ha tilldelats nŒgon annan anbudsgivare Šn den som faktiskt erhšll det, Šven om utvŠrderingskommitten hade grundat sin granskning pŒ den ursprungliga viktningen av tilldelningskriterierna.
Kommissionens andra anmŠrkning till stšd fšr talan ska sŒledes godtas.
Med beaktande av vad som har anfšrts ovan konstaterar domstolen att Irland har underlŒtit att uppfylla sina skyldigheter enligt principerna om likabehandling och insyn, sŒsom de har tolkats av Europeiska unionens domstol, genom att Šndra viktningen av tilldelningskriterierna i den omtvistade upphandlingen efter det att en fšrsta granskning av de inkomna anbuden hade Šgt rum.
Talan ogillas i švrigt. RŠttegŒngskostnader
Enligt artikel69.2 i rŠttegŒngsreglerna skall tappande part fšrpliktas att ersŠtta rŠttegŒngskostnaderna, om detta har yrkats. Enligt artikel 69.3 i dessa regler kan domstolen besluta att kostnaderna skall delas eller att vardera parten skall bŠra sin kostnad om parterna šmsom tappar mŒlet pŒ en eller flera punkter.
Eftersom kommissionens talan endast delvis har bifallits ska vardera parten bŠra sin rŠttegŒngskostnad.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (fjŠrde avdelningen) fšljande:
1) Irland har underlŒtit att uppfylla sina skyldigheter enligt principerna om likabehandling och insyn, sŒsom de har tolkats av Europeiska unionens domstol, genom att Šndra viktningen av kriterierna fšr tilldelning av ett kontrakt avseende tillhandahŒllande av šversŠttnings- och tolkningstjŠnster efter det att en fšrsta granskning av de inkomna anbuden hade Šgt rum.
2) Talan ogillas i švrigt.
3) Europeiska kommissionen och Irland ska bŠra sina rŠttegŒngskostnader.
Underskrifter
: RŠttegŒngssprŒk: engelska.
Sida 8 av 8
   http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62009J0226:SV:HT... 2010-11-23