FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ Enhet B Föredraganden: C. Andersson SÖKANDE DOM 2010-12-14 Meddelad i Luleå Mål nr 2118-10 E D2 Sida l (7) Anna-Karin Linder, 780221-5546 Malmuddsvägen 68, lgh 1202 972 45 Luleå Ombud: Ombudsmannen Jörgen Lundqvist Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Box 3196 103 63 Stockholm MOTPART Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Ombud: Jonas Reinholdsson KommunLex Box 3194 I 03 63 Stockholm SAKEN 2010 .:12- 1 6 Samverkansavtal enligt lagen (1993:1652) om ersättning för �jukgymnas­ tik, LOS FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning. Dok.Id 10740 Postadress Box 849 971 26 Luleå Besöksadress Skeppsbrogatan 41 Telefon Telefax 0920-29 54 90 0920-29 54 98 E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.se www.dom.se Expeditionstid måndag fredag 09:00-12:00 13:00-16:00 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2118-10 ILULEÅ Enhet B YRKANDEN M.M. Norrbottens läns landsting (NLL) beslutade den 5 juli 2010 att inte teckna samverkansavtal med Anna-Karin Linder. Beslutet motiverades med att hon har möjlighet att få rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårdstjänster inom ramen för ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Anna-Karin Linder Anna-Karin Linder har överklagat beslutet, yrkat att det ska upphävas samt att förvaltningsrätten ska förordna att NLL ska teckna samverkansavtal med högstbjudande, dvs. henne samt anfört bl.a. föUande. Beslutet är ogil­ tigt då det inte har anslagits i vederbörlig ordning. NLL:s beslut är dessut­ om fattat i strid med de lagändringar som trädde i kraft den 1 april 2009 och regeringens intention med lagändringen. Vårdvalet i dess utformning ger henne inte en reell möjlighet att driva företag med offentlig finansie­ ring som grund på ett affärsmässigt sätt, såsom ett samverkansavtal enligt LOS innebär. I Norrbotten finns ett vårdval/hälsoval med ett regelverk som reglerar hur en vårdenhet kan auktorisera sig och få rätt till offentliga medel för gjorda insatser. I regelverket framgår att rehabiliteringsinsatser ska ingå i uppdra­ get utan ytterligare specifikation. Någon tydlig ersättningsgrund framgår inte av vårdvalets/hälsovalets framtagna underlag för sjukgymnastiska in­ satser. NLL har i sitt beslut inte påvisat hur och inte heller på vilket sätt hon kan ingå i vårdvalet/hälsovalet. NLL:s vårdvalssystem visar inte på någon tydlig ersättningsgrund för sjukgymnastiska insatser. I Norrbotten finns heller inget annat framtaget vårdval rörande sjukgymnastik. Hennes uppfattning är att hon idag inte kan ingå i det vårdvals/hälsovalssystem som finns i Norrbotten. NLL kan föUaktligen inte kräva att hon ska starta Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2118-10 I LULEÅ Enhet B en auktoriserad vårdenhet där andra yrkeskategorier (läs husläkare) utgör bas. NLL kan inte heller hänvisa henne till att försöka söka och teckna un­ derleverantörsavtal med befintliga vårdenheter då vårdvalet i Norrbotten saknar en fastställd affärsmässig ersättningsgrund. - Till stöd för sin talan har Anna-Karin Linder åberopat ett e-postuttalande av Lars Hedengren. För det fall målet inte ska prövas som en laglighetsprövning ska det prövas som ett förvaltningsbesvär enligt LOS. NLL NLL har motsatt sig bifall till ansökan och anfört i huvudsak följande. Det aktuella beslutet är fattat av chefen för hälso- och sjukvårdsenheten och är följaktligen fattat genom delegation. NLL har handlagt ärendet helt riktigt. NLL har sedan den 1 januari 2010 ett valfrihetssystem, Vårdval Norrbot­ ten, i enlighet med de krav som uppställs i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Av inbjudan att lämna ansökan om deltagande i Vårdval Norr­ botten framgår att sjukgymnaster ingår i vårdvalssystemet och det anges att privatpraktiserande sjukgymnaster inte har rätt till ersättning enligt LOS för sådan verksamhet som bedrivs inom ramen för Vårdval Norrbotten. Att sjukgymnaster utgör en del av Norrbottens vårdvalssystem framgår vidare av landstingsstyrelsens protokoll från sammanträde den 31 mars 2009. Anna-Karin Linder kan därför ha rätt till offentlig ersättning för sina hälso­ och sjukvårds�jänster inom ramen för valfrihetssystemet. Den som har rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårdstjäns­ ter inom ramen för ett valfrihetssystem anses dock inte ha någon möjlighet att teckna ett samverkansavtal med ett landsting avseende ersättningseta­ blering. NLL är därför förhindrad att teckna samverkansavtal. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ EnhetB DOM Sida4 2118-10 Målet ska inte prövas som en laglighetsprövning utan som ett förvaltnings­ besvär. Anna-Karin Linder Anna-Karin Linder har yttrat sig och anfört bl.a. följande. Det uppsatta valfrihetssystemet saknar helt möjlighet för den lilla vårdföretagaren som sjukgymnast att auktorisera sig i vårdvalssystemet. Det saknas helt en be­ skrivning av hur en sådan etablering kan ske. Det saknas även en beskriv­ ning av hur en sådan företagare ersätts enligt ersättningssystemet. Regel­ verket gör det inte möjligt för hem1e att auktorisera sig i vårdvalet. Det uppsatta valfrihetssystemet i Norrbotten har skapat begränsningar och i sak minskat möjligheten till mångfald av utövare, vilket därmed minskar utbud och invånarnas valfrihet. Regeringens intention med lagens införande var alltså det direkt motsatta än det NLL presterat. TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER M.M. Enligt 10 kap. 3 § kommunallagen (1991 :900) gäller inte föreskrifterna i kapitlet om det i lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande. I 5 g § LOS anges bl.a. att bestämmelserna om överprövning och ska­ destånd i 16 kap. 1-6 §§ lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, gäller i fråga om ersättningsetablering enligt denna lag. Vad som sägs där om leverantör, upphandlande myndighet, kontrakt och upphand­ ling ska i stället avse sökande, landsting, samverkansavtal respektive förfa­ rande om ersättningsetablering. Hänvisningarna i 16 kap. 2 § första stycket och 5 § LOU till andra bestämmelser i den lagen ska i stället avse 5 b-5 f § § denna lag. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM ILULEÅ Enhet B Enligt 16 kap. 1 § första stycket LOU får en leverantör som anser sig ha lidit eller kan komma att lida skada enligt 2 § i en framställning till allmän förvaltningsdomstol ansöka om åtgärder enligt nämnda paragraf. Enligt tredje stycket får en ansökan inte prövas efter den tidpunkt då det finns ett kontrakt. Den får dock prövas till dess att tio dagar gått från det att 1. den upphandlande myndigheten lämnat underrättelse enligt 9 kap. 9 § till anbudssökandena eller anbudsgivarna, eller 2. rätten, om den har fattat ett interimistiskt beslut, upphävt det beslutet. Av 16 kap. 2 § LOU framgår att rätten ska besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gj01is om den upp­ handlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada. Av 5 e § LOS framgår att landstinget ska fatta beslut om att ingå samver­ kansavtal med den sökande som har erbjudit högsta pris för verksamheten och som 1. vid övertagandet av verksamheten kan uppfylla de laav som anges i 7- 9 §§, 2. inte har uteslutits enligt 5 d §, och 3. inte redan har, eller kan få, rätt till offentlig ersättning för sina häl­ so- och sjukvårdstjänster inom ramen för ett sådant valfrihetssy­ stem som avses i lagen (2008:962) om valfrihetssystem. I förarbetena (prop. 2008/09:64 s. 54 och s. 74) angående "Ersättningseta­ blering för vissa privata vårdgivare m.m." anges bl.a. följande. Ett ytterli­ gare laav för att få ingå samverkansavtal bör vara att läkaren eller sjuk­ gymnasten inte har rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjuk­ vårdsinsatser inom ramen för ett sådant valfrihetssystem som avses i den föreslagna LOV. Om landstinget har ett valfrihetssystem där vårdgivaren Sida 5 2118-10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ EnhetB DOM Sida 6 2118-10 ingår eller kan ingå och få ersättning för de tjänster sin utförs i den nya verksamheten, ska landstinget inte besluta att ingå ett samverkansavtal med honom eller henne. - Om landstinget således har organiserat sin hälso- och sjukvård på ett sådant sätt att sökanden kan vara verksam mot offentlig ersättning exempelvis genom att ingå i ett sådant vårdvalssystem inom primärvården som föreslås i lagrådsremissen Vårdval i primärvården kan han eller hon inte komma ifråga för ett nytt samverksansavtal efter ersätt­ ningsetablering. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Inledningsvis konstaterar förvaltningsrätten att det finns särskilda före­ skrifter om överklagande i LOS som i sin tur hänvisar till LOU, varför må­ let ska prövas som en ansökan om överprövning. Vidare konstaterar för­ valtningsrätten att frågan om beslutet anslagits eller inte saknar betydelse. Frågan i målet är om NLL haft fog för sitt beslut att inte teckna samver­ kansavtal med Anna-Karin Linder av det skälet att hon har möjlighet att få rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårdstjänster inom ra­ men för ett valfrihetssystem enligt LOV. I 5 e § LOS uppställs kraven för ingående av samverkapsavtal. Av NLL :s tilldelningsbeslut framgår att Anna-Karin Linder har erbjudit det högsta priset för verksamheten och det är i målet ostridigt att hon uppfyller villko­ ren i de två första punkterna. Därutöver krävs dock att Anna-Karin Linder inte redan har, eller kan få, rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårds(jänster inom ramen för ett sådant valfrihetssystem som avses i lagen om valfrihetssystem. Av handlingarna i målet framgår att Vårdval Norrbotten omfattar sjuk­ gymnaster. Däremot är det inte närmare beskrivet på vilket sätt sjukgym- Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2118-10 ILULEÅ Enhet B naster kan ingå. Att NLL i regelverket lämnat nämnda fråga öppen innebär dock enligt förvaltningsrättens mening inte att sjukgymnaster inte ingår och kan få ersättning. Annat har således inte framkommit än att Vårdval Norrbotten omfattar �jukgymnaster och att Ann-Karin Linder kan få rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårds�jänster inom ramen för detta. NLL har därför haft fog för sitt beslut att inte ingå samverkansavtal med Anna-Karin Lin­ der. Hennes ansökan om överprövning ska därför avslås. HUR MA N Ö VERKLAGAR, se bilaga DV (3109/1 C) �;j;v{ fv�Beselm SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens be­ slut ska skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätteninomtreveckor fråndendagdå klaganden fick del av beslutet. Tiden för över­ klagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivel­ sen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om det är av vikt för ledning av rättstil­ lämpningen att överklagandet prövas, anled­ ning förekommer till ändring i det slut vartill förvalningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast. Det är därför vik­ tigt att det klart och tydligt framgår av överkla­ gandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbets­ platsen och eventuell annan plats där kla­ ganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i må­ let. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd fot begäran om prövningstillstånd, 4. den ändting av förvaltningstättens beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med vatje sätskilt bevis. Skrivelsen ska vara undettecknad av klaganden ellet hans ombud. Adressen till förvaltningstät­ ten framgåt av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefon­ nummer. 000 u -,.... 00\ ,.... 6 www.domstoLse