 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM ILULEÅ 2016-09-02
Mål n' 118,_<l 6
Enhet 1
SÖKANDE
Meddelad i Luleå
Persöfrakt Aktiebolag, 556317-6568
Box 3137
103 62 Stockholm
MOTPART
Stadsbyggnadsnämnden i Luleå kommun
Ombud: Advokaten Hampus Ek Foyen Advokatfirma KB
Box 7229
103 89 Stockholm
SAKEN
KONKURRENSVERKET
Avd
Dnr
KSnr i''ktbil
1
  Ombud: Advokaten Johan Stern och jur.kand. Björn Bergström Ramberg Advokater KB
  Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller ansökan på så sätt att Luleå kommuns upphand­ ling "Leverans av Grus- och Krossmaterial 2016" ska göras om.
  Dok.Id 77351
Postadress
Box 849 971 26 Luleå
Besöksadress
Skeppsbrogatan 43
Telefon Telefax
0920-29 54 90 0920-22 04 59 E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.se www.domstol.se/forvaltningsratt
Expeditionstid
måndag - fredag 08:00-16:00
 
FÖRVALT NINGSRÄTTEN DOM 1185-16
ILULEÅ
2016-09-02
BAKGRU ND
Luleå kommun (kommunen) har, genom öppet förfarande, genomfört en upphandling av leverans av grus- och krossmaterial 2016. Fyra anbud kom in. Enligt tilldelningsbeslut den 26 maj 2016 har Skanska Asfalt & Betong AB tilldelats kontraktet. Persöfrakt AB:s anbud kom på andra plats.
SÖKA NDENS INSTÄLL NING
Vad Persöfrakt AB framför
Persöfrakt AB (bolaget) yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas ge­ nom en ny anbudsutvärdering och i andra hand att upphandlingen ska göras om. Bolaget framför följande. Vid en rättelse ska bolaget få fler poäng sam­ tidigt som Skanska Asfalt & Betong AB (Skanska) ska få färre poäng. Vid utvärderingen av anbuden har kommunen behandlat anbuden olika och ut­ värderingen står därmed i strid med likabehandlingsprincipen i LOU. Bola­ get, vars anbud kom tvåa i upphandlingen, har lidit skada då bolaget hade antagits som leverantör om kommunen hade utvärderat anbuden på ett lika­ behandlande sätt och i enlighet med förfrågningsunderlaget.
Om domstolen skulle anse att kommunen har agerat korrekt i sin utvärde­ ring av anbuden anser bolaget att kvalitetskriteriet "Förväntad nivå och mervärden" är så otydligt att det inte är möjligt för en leverantör i branschen att förstå innehållet på ett rättvisande sätt. Bolaget har därför berövats möj­ ligheten att lämna sitt mest konkmTenskraftiga anbud. Bolaget hade antagits som leverantör om kommunen hade angivit vad som skulle ligga till grund för utvärderingen av detta kriterium och beaktat reglerna gällande referenser i förfrågningsunderlaget.
2

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
Kvalitetskriterierna framgår som punkt 1.8 i förfrågningsunderlaget. Det ena kriteriet berör "Kommunens och andra beställares erfarenhet av anbudsgiva­ ren" och är viktat till 30 procent. Det andra kvalitetskriteriet har benämnts "Förväntad nivå och mervärden" och har viktats till 20 procent. Kommunen har i en komplettering till förfrågningsunderlaget angivit att "Anbudsgiva­ ren själv har att beskriva och motivera fem stycken mervärden utöver för­ väntad nivå som kommer kommunen tillgodo avseende ekonomi och/eller kvalitet och/eller miljö."
Skillnaden mellan bolagets och Skanskas anbud är endast 0,085 poäng. Samtidigt är bolagets anbud mer än 850 000 kr lägre per år. Kommunens utvärderingsmodell och den lilla poängskillnaden mellan anbuden innebär att det räcker med så lite som en poäng för att bolaget ska vinna upphand­ lingen.
Grundernaför rättelse
I tilldelningsbeslutet har kommunen redogjort för hur de olika mervärdena har bedömts. Anbudet från bolaget har erhållit två poäng och anbudet från Skanska har erhållit fyra poäng. Kommunens bedömningar brister gällande båda dessa anbud.
I punkt 1.8 i förfrågningsunderlaget har kommunen tydligt hänvisat till punkten 2.10 i avtalet (Miljö). Detta har skett genom ett förtydligande, fråga fyra. I punkten framgår ett antal krav som gäller under avtalsperioden. I frånvaro av annan information kan denna hänvisning inte tolkas på annat sätt än att mervärden kan utgöras av alla åtgärder som är miljömässigt bättre än vad som anges i punkten 2.10.
Som en av delarna som anges i punkt 2.10 har kommunen angivit att "Per­ sonbilar med högre utsläppshalt av koldioxid än 200 g/km ska inte använ­ das". Bolaget har i sitt anbud angivit att det genomsnittliga utsläppet hos de bilar som kommer att användas är 175 g koldioxid/km. Trots detta har bola-
ILULEÅ
3

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
gets anbud fått noll poäng för detta med motiveringen att medelvärdet inte är intressant eftersom vissa bilar kan överskrida 200 g koldioxid/km. Mot bakgrund av formuleringen i punkt 2.10 är kommunens motivering svår att förstå. Bolagets bilar som kommer att användas i uppdraget understiger samtliga den utsläppsnivå som är ett krav i upphandlingen. Av dessa bilar - som samtliga släpper ut mindre än 200 g koldioxid/Ian, är medelvärdet 175 g koldioxid/Ian. Ett genomsnitt som är lägre än det högsta tillåtna är alltid ett lägre värde, och i vissa fall avsevärt mycket lägre för att kunna uppgå till 175 g/km.
Efter påpekande från bolaget om detta återkom kommunen med en ny moti­ vering. Denna gång har bolaget fått noll poäng för att det rör sig om person­ bilar. Även denna motivering är felaktig eftersom det i punkt 2.10 anges just personbilar. En anbudsgivare som erbjuder en utsläppsnivå som är 12,5 pro­ cent lägre än kravet måste erhålla en poäng för detta som ett mervärde.
Vidare har bolaget angett att man har en täkt mycket centralt belägen, vilket gör att transpmier minskas. Bolaget har angivit att "våra täkter är placerade så att vi har ett läge som gör att vi minskar transporter för både de som av­ hämtar och vid leverans av grusmaterial till Luleå kommun i förhållande till samtliga konku11'enter". Vidare har kommunen god kännedom om var täkten är belägen eftersom bolaget har varit leverantör åt kommunen de senaste åtta åren. Bolaget har dock inte fått poäng eftersom täkten inte ligger närm­ ast Luleå centrum samt att bolaget inte har beskrivit var täkterna ligger. Uti­ från den statistik som finns för de senaste årens verksamhet är det dock en minoritet av leveranserna som går till Luleå centrum. Dessutom har kom­ munen god kännedom om var täkterna ligger och det faktum att bolaget har angivit att täkterna är bättre placerade än konkurrenterna ger en god grund för bedömningen. Det är anmärkningsvärt att bolaget inte får poäng samti­ digt som Skanska får poäng för ett likvärdigt resonemang.
I LULEÅ
4

FÖRVALT NINGSRÄTTEN DOM 1185-16
ILULEÅ
2016-09-02
Kommunen har tilldelat Skanska poäng för ett par olika omständigheter som saknar stöd för någon mervärdespoäng i förfrågningsunderlaget. Skanska har fått poäng för så kallade returlass. Det innebär att en leverantör av grus eller annat material, på tillbakavägen från leveransplatsen tar med sig schaktmassor eller annat som ändå ska transporteras tillbaka. På så sätt är tanken att utnyttja det faktum att en lastbil redan är på plats. En sådan åtgärd kan under rätt förutsättningar göra nytta för miljön och är något som även bolaget har utfö1i åt kommunen under tidigare avtalsperiod. Den stora mil­ jöbesparingen uppstår dock vid större, planerade entreprenader. Då kan man planera transporterna på ett effektivt sätt. Inom ett avtal som det nu aktuella är dock returlassen mer av en hypotes. Ibland kan det vara aktuellt, men i de flesta fall är det inte aktuellt. Att under dessa förutsättningar ge poäng till Skanska för returlass är därmed inte relevant då den eventuella miljöeffek­ ten vare sig går att förutse eller kvantifiera.
Vidare synes kommunen utgå från att returlass är ett åtagande som inte ingår i kontraktsvillkoren. Eftersom det saknas koppling till kontraktsföremålet ska Skanskas poäng rätteligen strykas.
Vidare har Skanska också fått poäng för sin placering av täkter. Det framgår att Skanska har täkter i zon 2 och i zon 4 samt att de därför har fått poäng som ett mervärde. Samtidigt har bolaget, Swerock och BDX gjort hänvis­ ningar till centralt placerade täkter och inte fått poäng eftersom det "inte går att fastställa var täkterna är belägna". Det bör konstateras att zon 2 och zon 4 är stora områden och att den allmänna hänvisning som Skanska har gjort inte säger något mer än de övriga anbudsgivarnas hänvisningar. Särskilt som kommunen mycket väl vet var de olika täkterna är placerade. Givet att Skanska får en poäng för detta måste kommunen, för att upprätthålla likabe­ handlingsprincipen, även tilldela en poäng till övriga anbudsgivare. Alterna­ tivet är att stryka Skanskas poäng i denna del.
5

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
I LULEÅ
2016-09-02
Slutligen har Skanska fått poäng för att man förvarar halkbekämpningsme­ del under tak. Detta faktum väckte viss förvåning hos bolaget eftersom bo­ laget, på begäran av kommunen sedan flera år tillbaka, har krav enligt nuva­ rande avtal att förvara halkbekämpningsmedel under tak. Konsekvensen av att inte ha sådan förvaring är, som kommunen själv konstaterat, att halkbe­ kämpningsmedlet till delar inte går att använda eftersom det klumpar ihop sig och inte går att sprida ut som avsett. Den leverantör som tillhandahåller halkbekämpningsmedel som inte förvarats under tak kommer därmed att göra sig skyldig till avtalsbrott genom att leverera en felaktig produkt.
I kommunens nuvarande avtal finns ett krav på förvaring under tak. Mest troligt har kommunen, i denna upphandling, glömt att sätta upp detta krav i avtalet. Det måste under dessa förutsättningar anses självklart att halkbe­ kämpningsmedel ska förvaras under tak och kommunen är medveten om att även bolaget har sådan förvaring. Det kan därför inte anses konekt att ge Skanska en poäng för detta.
Samma resonemang som vid returlass kan användas för halkbekämpnings­ medel. Eftersom det saknas koppling till kontraktsföremålet ska Skanskas poäng rätteligen strykas.
Kommunen har gjmi ett tillägg i förfrågningsunderlaget där det anges att "Eventuell egen referens kommer att ersätta den sämsta referensen från an­ budsgivaren". Bolaget kan konstatera att samtliga referenser som utvärde­ rats gällande bolaget är andra referenser än från kommunen trots att kom­ munen är angiven som referent och bolaget har utfört arbete åt kommunen under ett stort antal år. Det är kommunen själva som har gjort en ändring i förfrågningsunderlaget och bundit sig vid att agera på ett visst sätt, men se­ dan ändå frångått detta. Det kan inte hanteras på annat sätt än att kommunen åläggs rätta upphandlingen och ta hänsyn till sin egen referens istället för den sämsta av bolagets referenser. Till saken hör att en av bolagets referen-
6
  
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
ter, LMA, har lämnat referensuppgifter som är anmärkningsvärt dåliga. LMA har i efterhand konstaterat att denna poängsättning inte speglar den bild LMA har av bolaget och har skickat en uppdatering av poängen via LMA:s VD. Denna uppdatering har skickats vidare till kommunen. Bolaget inser att det kan vara svårt att tillmäta detta någon betydelse i utvärderingen. Däremot visar det med tydlighet på att om kommunen rätteligen hade agerat enligt förfrågningsunderlaget och ersatt den sämsta referensen med en egen referens så hade utfallet med all sannolikhet blivit bättre än den nu inläm­ nade blanketten från LMA.
Grundernaför att göra om upphandlingen
Vid utvärdering av anbud ska utvärderingskriterierna tillämpas objektivt och enhetligt gentemot samtliga anbudsgivare. Transparensprincipen har kom­ mit till uttryck bl.a. i EU-domstolens dom i mål C-19/00 Siac Construction och innebär att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgi­ vare ska kunna tolka kriterierna på samma sätt.
Effekterna av en tillämpning av bristfälligt beskrivna utvärderingskriterier är att upphandlande myndighet dels gett sig själva i princip en fri prövningsrätt och dels försvårat för anbudsgivarna att kunna förutse vad som skulle komma att tillmätas betydelse vid utvärderingen och därmed lämna så ändamålsenliga och konkurrenskraftiga anbud som möjligt. Om domstolen anser att kommunen har haft rätt att bedöma anbudens mervärden utifrån den knapphändiga information som anges i förfrågningsunderlaget anser bolaget att förfrågningsunderlaget brister i transparens vad gäller vilka mer­ värden som skulle komma att premieras i utvärderingen.
Kvalitetskriteriet "Förväntad nivå och mervärde" har uppenbara brister i förhållande till principen om transparens då det är omöjligt för en anbudsgi­ vare att veta vad kommunen kommer att premiera då någon förväntad nivå inte framgår av förfrågningsunderlaget och inte vilka omständigheter som
7
I LULEÅ

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
kan ligga till grund för mervärden. Det kan konstateras att den enda ledning kommunen har lämnat till vad som ska bedömas är att man har hänvisat till punkten "Miljö" i avtalsutkastet. I övrigt har det enbart uppgivits att det, för att rendera poäng, ska handla om förväntad nivå och mervärde inom områ­ dena "ekonomi" och kvalitet". Det är ostridigt att detta är det enda som anges för kvalitetskriteriet "Förväntad nivå och mervärde". Det är då omöj­ ligt att avgöra om kriterierna är kopplade till föremålet för kontraktet eller inte.
Kommunen hänvisar till vad som anges i det kompletterande förfrågnings­ underlaget, punkt 1.8 Prövning av anbud. Vad som är intressant är att det i stycke tre anges att det är okänt hur många som ingår i kommunens utvärde­ ringsgrupp, dock minst tre personer ska noteras. Av fjärde stycket framgår att mervärdena kommer att bedömas enskilt och summa mervärden kommer att gälla som poäng vid utvärderingen (maximalt 5 poäng). Detta leder oundvikligen till frågor laing hur detta har hanterats i praktiken. Hur kan minst tre personers enskilda bedömningar summeras till noll eller en poäng? Då det uttryckligen inte anges att det kommer att ske någon sammanvägd bedömning eller beräkning av ett genomsnitt, alternativt mervärde, är det således omöjligt att summera till en poäng. Hur många poäng ska en an­ budsgivare få om en person tycker att det är ett mervärde, men inte de andra (vars antal vi inte känner till) och vice versa?
Denna otydlighet visar att kommunens utvärdering inte är korrekt och den enda slutsatsen som kan dras av de tilldelade poängen för mervärdena är att kommunen i efterhand har valt den beräkningsmetod som passat dem bäst. De är just den här typen av situationer som är kärnan i transparensprincipen när det handlar om utvärdering av anbud, dvs. en upphandlande myndighets rådighet över utvärderingen är inskränkt till att vara fastställd på förhand för att säkerställa likabehandlingsprincipen. Utvärderingen har skett i strid med transparensprincipen och likabehandlingsprincipen. Kommunen har angett
8
ILULEÅ

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
en mängd förutsättningar som ska gälla för utvärderingen men kan i prakti­
ken inte ha efterlevt dem.
Det faktum att kommunen fritt har valt att ta hänsyn till vad som utgör ett mervärde är att dra upphandlande myndighets möjlighet att utvärdera anbud för långt. Det är inte förenligt med transparensprincipen att endast ange några parametrar, exempelvis X, Y och Z som mei-värdesområden, och se­ dan fritt välja vad som ska anges utgöra ett mervärde och vad som inte ska göra det. Kvalitetsla·iteriet "Förväntad nivå och mervärde" ger inte på något sätt någon vägledning för anbudsgivarna att förstå vad som kommer att till­ delas något mervärde och därmed förtagit möjligheterna att lämna så kon­ kurrenskraftiga anbud som möjligt. Konsekvensen har blivit att kommunen fritt har kunnat välja att sätta poäng utifrån vilken anbudsgivare man vill ska vinna upphandlingen eller inte.
Vad kommunen framför
Kommunen anser att ansökan ska avslås samt framför följande. Det är rik­ tigt som bolaget beskriver att en del av utvärderingen i upphandlingen har tagit sikte på vilka mervärden, med avseende på vissa angivna områden, som anbudsgivarna har kunnat offerera inom ramen för den angivna anbuds­ summan. Kommunen har, med den skrivning som det slutliga förfrågnings­ underlaget getts, angett att dessa mervärden skulle ta sikte på områdena miljö, ekonomi och kvalitet för att ge poäng. Det kompletterande förfråg­ ningsunderlaget har följande lydelse.
Anbudsgivaren har själv att beskriva och motivera fem (5) stycken mervärden utöver för­ väntad nivå som kommer kommunen till godo avseende ekonomi och/eller kvalitet och/eller miljö.
Om anbudsgivaren lämnar fler än fem mervärden kommer kommunen att utvärdera de fem mervärdena som erhållit lägst poäng.
Kommunens utvärderingsgrupp (minst tre personer) kommer att i sin bedömning motivera och dokumentera alla erbjudna mervärden. Dessa erbjudna mervärden kommer inte att sekretessbeläggas.
Mervärdena kommer att bedömas enskilt och summa mervärden kommer att gälla som poäng vid utvärderingen (maximalt 5 poäng).
ILULEÅ
9

 10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
Bedöms inte som mervärde eller mervärde av ringa betydelse O poäng. Bedöms som mervärde 1 poäng.
Mervärden i utvärderingen har alltså varit sådant som har haft koppling till föremålet för kontraktet och avsett miljö, ekonomi eller kvalitet. Kommunen har inte velat begränsa anbudsgivarnas möjligheter i denna del genom att närmare specificera vad som skulle komma att uppfattas som mervärde. Vad som angivits angående inom vilka tre områden mervärden skulle premieras måste anses ha varit tillräckligt transparent för anbudsgivarna. Konkret be­ tyder i anbud angivna mervärden att kommunen får del av dessa inom ramen för i anbuden angiven anbudssumma.
Mot bakgrund av 12 kap. 1 § LOU står det klmi att bl.a. pris, kostnadseffek­ tivitet, miljöegenskaper och kvalitet är sådant som, om det är kopplat till föremålet för kontraktet, är sådant som kan utvärderas. Utvärderingen av mervärden för miljö, ekonomi och kvalitet är som sådan tillåten. Nästa fråga som bolaget ställer är om modellen har gett kommunen alltför fritt skön i sin prövning. Av den beskrivning som framgick av det kompletterande förfråg­ ningsunderlaget kring hur utvärderingen skulle ske framgick att kommunens utvärderingsgrupp i sin bedömning av dessa delar skulle motivera och do­ kumentera erbjudna mervärden. Detta är transparent. För att något ska vara ett mervärde ska det till att börja med sägas att det språkligt sett måste röra sig om något som inte omfattas av det kontraktuella åtagandet, men ändå rör sådana förbättringar i nu angivna avseenden som kommer kommunen till del.
Bolaget har angivit det genomsnittliga utsläppet hos de personbilar som skulle användas. I 2.10 i avtalet angavs att personbilar med högre utsläpps­ halt av koldioxid än 200 g/km inte skulle användas i kontraktet. Ett sådant genomsnitt som bolaget har angett behöver inte tvunget utgöra ett mervärde eftersom det är just ett genomsnitt där vissa personbildar kan ligga högre än någon enstaka som drar ned genomsnittet. Detta även om alla bilar i och för
I LULEÅ

11
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
sig håller sig under grundkravet. Kommunen har, baserat på denna genom­ snittsuppgift angående personbilar, inte kunnat konstatera att det har varit fråga om något mervärde i denna del. Utsläppshalten har varit ett grundkrav som gällt lätta fordon. Användandet av personbil är en försumbar del i ett kontrakt avseende leveranser av grus- och krosstransport.
Bolagets uppgift om en centralt belägen täkt som därmed minimerar trans­ porter har kommunen inte kunnat konstatera något mervärde för eftersom bolaget inte har angivit var täkten är belägen.
Bolaget gör även gällande att Skanska skulle ha fått ett lägre antal poäng. Returlass är inget som ingår i det till förfrågningsunderlaget bifogade av­ talsvilllrnren och det där beskrivna åtagandet. Detta är därför ett mervärde med avseende på miljö som tillkommer kommunen. Poängen är given ef­ tersom returlass inte ingått i kontraktet samt att det har god miljöpåverkan helt i linje med vad som förutskickats. Skanska erbjuder både mottagning av kommunens schaktmassor och riven asfalt samt returlass. Bolaget erbjuder varken mottagning av material eller returlass. Med tanke på öppningen för vissa typer av mervärden i förfrågningsunderlaget är det uppenbart att dessa har en koppling till föremålet för kontraktet. De handlar om hur arbetena ska utföras.
Skanska har, till skillnad från bolaget, angivit var täkter är geografiskt be­ lägna. Hänvisningar till "centralt belägen" är till intet förpliktande och en uppfattning om vad som är centralt är subjektivt och kan skifta (centralt i förhållande till vad och enligt vem).
Att halkbekämpningsmedel är ett mervärde står klaii med tanke på att det inte är ett åtagande som ingår i kontraktsvillkoren. Hos sådan anbudsgivare som inte har angivit detta som ett mervärde skulle kommunen få detta mot en kostnad. Kommunen delar inte uppfattningen att det är självklart att det
ILULEÅ

12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
ska ingå tak för halkbekämpningsmedel när så inte har angivits i avtalsvill­ koren. Detta har varit ett mervärde med avseende på ekonomi, men också på kvalitet.
Kommunen har iakttagit skrivelsen om egen referens. Eftersom bolaget har angivit Cutih Hägglund och projektet Södra Hamn som referens har kom­ munen bedömt att man inte har kunnat lägga in ytterligare en egen referens då Curth Hägglund inte var entreprenör utan en av kommunen inhyrd pro­ jektledare. Detta är alltså en egen referens som bolaget själv har skickat in. Det kan inte heller uteslutas att kommunen i denna del, om man istället gett bolaget ytterligare en egen referens kommit att ge bolaget en ännu lägre poäng. En anbudsgivare har för att nå framgång med en ansökan om över­ prövning att visa att denne lider eller kan komma att lida skada. Det kan konstateras att bolaget inte förmår göra detta med vad som nu hypotetiskt görs gällande. Bolaget har därmed inte under några omständigheter lidit sådan skada.
Det kompletterande förfrågningsunderlaget KFU 2 har haft den lydelse som ovan redogjorts för. Av den beskrivningen framgår att kommunens utvärde­ ringsgrupp vid sin bedömning i denna del skulle motivera och dokumentera alla erbjudna mervärden samt att summa mervärden (maximalt 5 stycken) kan leda till maximalt 5 poäng. Av detta är det uppenbart och underförstått att utvärderingsgruppen kommer att enas om vilken poäng - noll eller ett poäng - som ska gälla för det mervärde som ska prövas.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
När en anbudsgivare som i detta mål gör gällande flera skäl för ingripande enligt LOU bör domstolens prövning i första hand göras av de grunder som hänför sig till upphandlingens konkurrensuppsökande skede (se Kammarät­ ten i Sundsvalls dom den 29 augusti 2012, mål m 1225-12).
I LULEÅ

13
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
Frågan i målet är då om förfrågningsunderlaget brister i transparens och om bolaget lidit eller riskerar att lida skada på grund av detta. Först om så inte är fallet uppkommer fråga om det finns skäl för ingripande på de övriga grunder som bolaget har framfört.
Otydligt förfrågningsunderlag?
I punkt 1.8 i förfrågningsunderlaget under rubriken Steg 2 - Utvärderingsfas anges huvudsakligen följande om kriteriet "Förväntad nivå och mervärden".
I LULEÅ
Anbudet och anbudsgivare kommer att bedömas enligt följande fördelning 1. Prisbilaga, bilaga 1 enligt priskurva
2. Kommunens och andra beställares erfarenhet av anbudsgivare 3. Förväntad nivå och Mervärden
Enligt punkt 3 ovan
Förväntad nivå:
Anbudsgivaren uppfyller alla krav beskrivna under Avtalsvillkoren
50 procent 30 procent 20 procent
Mervärden:
Anbudsgivaren har själv att beskriva och motivera fem (5) stycken mervärden utöver för­ väntad nivå som kommer kommunen till godo avseende ekonomi och/eller kvalitet och/eller miljö.
Om anbudsgivaren lämnar fler än fem mervärden kommer kollllllunen att utvärdera de fem mervärden som har erhållit lägst poäng.
Kollllllunens utvärderingsgrupp (minst tre personer) kommer att i sin bedömning motivera och dokumentera alla erbjudna mervärden. Dessa erbjudna mervärden kollllller inte att sekretessbeläggas.
Mervärdena kommer att bedömas enskilt och summa mervärden kollllller att gälla som poäng vid utvärderingen (maximalt 5 poäng).
Bedöms inte som mervärde, eller mervärde av ringa betydelse 0 poäng Bedöms som mervärde 1 poäng
Man skulle i och för sig kunna tänka sig en modell där erbjudanden som går utöver den förväntade nivån enligt ett visst krav ger mervärdespoäng. Så synes dock inte vara fallet i aktuellt mål. Enligt vad som framkommit finns ingen förväntad nivå avseende returlass eller halkbekämpning. Det synes istället vara så att vad som helst inom områdena ekonomi och/eller kvalitet och/eller miljö kan ge mervärde så länge det har någon slags anknytning till

14
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1185-16
2016-09-02
leverans av grus och krossmaterial och ger kommunen något som den inte har krävt. Utan koppling till konkreta villkor eller en närmare beskrivning av vad som avses anser förvaltningsrätten att innebörden av "bedöms inte som mervärde", "mervärde av ringa betydelse" och "mervärde" blir tämli­ gen luddig.
Enligt förvaltningsrättens bedömning har kommunen genom att utforma förfrågningsunderlaget på aktuellt sätt lämnat anbudsgivarna alltför dålig vägledning i fråga om vad kommunen kommer att premiera i utvärderingen, samt gett sig själv ett utrymme för godtycke. Detta strider mot LOU och dess principer.
Det framstår vidare som troligt att bolaget hade utformat sitt anbud på ett annat sätt om kriteriet "Förväntad nivå och mervärden" haft en tydligare utformning. Denna brist i förfrågningsunderlaget har medfört en risk för att bolaget skulle kunna komma att lida skada. Eftersom bristen är hänförlig till upphandlingens konkun-ensuppsökande skede ska upphandlingen göras om. Vid denna utgång saknas anledning att pröva övriga grunder för ingripande som bolaget har framfört.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i formulär DV 3109/1 C LOU (se bilaga 1).
Eva Beselin
I LULEÅ

  HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Om Ni vill överklaga fö1-valtningsrättens beslut ska Ni skriva till K.ammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för över­ klagandet för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om
2.
3.
4.
5.
där ldaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om ldaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadi·ess, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål anmälas till kammarrät­ ten.
den dom/beslut som överklagas med upp­ gift om förvaltningsrättens namn, målnum­ mer samt dagen för beslutet,
de skäl som ldaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd,
den ändring av fö1-valtningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd,
de bevis som ldaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med va1ie särskilt bevis.
 1 .
2.
3 .
4.
det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som fö1-valtningsrätten har kommit till,
det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som för­ valtningsrätten har kommit till,
det är av vikt för ledning av rättstillämpning­ en att överklagandet prövas av högre rätt, el­ ler
det annars finns synnerliga skäl att pröva överldagandet.
Adressen till förvaltningsrätten framgår av do­
men/beslutet.
I vissa mål får avtal slutas innan tiden för över­ ldagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt:
• lagen (2007:1091) om offentlig upphandling,
• lagen (2007:1 092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, eller
• lagen (2011:1029) om upphandling på för- svars- och säkerhetsområdet.
I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överldagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna.
Behöver Ni fler upplysningar om hur man över­ klagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten.
   Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det ldart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att pröv­ ningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till ldagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress
www.domstol.se