Dok.Id 771450 l>ostadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax Expeditionsöd 08-561 680 00 08-561 680 01 måndag - fredag E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se 08:00-16:30 www.domstol.se/torvaltningsratt iI l-- FÖRVALTNINGSRÅTTEN I STOCKHOLM Avdelning 31 SÖK.ANDE Mål nr 17579-15 Avd Sida 1 (24) DeponaAB, 556578-3007 ' : BESLUT 2016-10-24 Meddelat i Stockholm i 0111.hud:AdvokaternaAnnaHoflingJohansson.ochKarinWisenius Dnr Advokatfirman Vinge KB KSnr Box 11025 404 21 Göteborg MOTPART Kungliga Biblioteket, 202100-1710 Ombud: Advokat Göran Antonsson Sandart & Partners Advokatbyrå KB Box 7131 103 87 Stockb.olni SAKEN Överprövning av avtals giltighet FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten avvisar Depona AB:s ansökan. j, ')�,'.' ·-10- 2 5 ! (. . '-' � .,. I Ak1bll I' ' I ' i ,. KONKURRENSVERKE'F. I STOCKHOLM YRKANDEN M.M. Kungliga Biblioteket (KB) och Riksarkivet har ingått en överenskommelse, som daterats dch undertecknats den 14 febmari 2015, gällande löpande digi­ talisering avpliktlevererade dagstidningar. Depona AB (Depona) yrkar att förvaltningsrätten ska förordna att avtalet ska ogiltigförklaras. Depona bestrider att ansökan ska avvisas. KB bestrider bifall till Deponas yrkande om ogiltigförkaring av avtal och yrkar i första hand att ansökan ska ogillas. Till stöd härför åberopar KB att upphandlingsplikt inte förelegat. I andra hand yrkar KB att Deponas ska avvisas, eftersom den inkommit för sent i relation till när överenskommel­ sen slöts. VAD PARTERNA ANFÖR Depona anför bl.a. följande. Bakgrund 1978 fattade regeringen beslut om att KB från och med 1979 kontinuerligt skulle börja mikrofilma alla plilctlevererade svenska dagstidningar, inklusive samtliga editioner, bilagor och löpsedlar. K.B fick i uppgift att bygga upp en verksamhet som skulle adn:rinistrera detta arbete. KB har under många år upphandlat mikrofilmning av plilctlevererade dagstidningar på den privata marknaden. Efter utredning har K.B fattat beslut att de pliktlevererade dags­ tidningarna i stället för att mikrofilmas ska digitaliseras för att dessa på så sätt lättare ska kunna tillgängliggöras i både bild och tolkad text. Från och med den 1 januari 2014 är må.let att pliktlevererade dagstidningar ska digita­ liseras. I stället för att såsom tidigare i konkurrens upphandla tjänsten på den I-, Sida2 FÖRVALTNINGSRÅTTEN BESLUT 17579-15 I: Sida3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT 17579-15 I STOCKHOLM privata marknaden har KB beslutat att anlita Riksarkivet för den nämnda digitaliseringen och detta utan föregående upphandling enligt LOU. DeJ;t enhet inom Riksarkivet som utför digitaljsering av dagstidningar ge­ nom skanning går under namnetMK.C (Mediakonverteringscentrum). MKC är en nationell res:ctts inom digitaliseringsområdet för myndfgheter och andra offentligaorgan/organisationer. MKC bedriver digitalisering av kul­ turarvmaterial i stordrift. MKC:s digitaliseringstjänster omfattar digitali­ sering. av historiska dagstidrthrgar, böcker, kartot, ritrtingiu lösa blad och andta arkivhandlingar, samt mikrofilm, fiche och fötogtafiskt material. MK.C erbjuder tjänster bl.a. inom skanning och digital fotografering och restaurering av material inför digitalisering, indexering för enkel åtkomst av digitala bilder. Depona uppskattar att värdet på ett kontrakt för skanning av pliktlevererade tidningar av denna omfattning är. cirka l0 miljoner kr per år. Det finns en privat marknad med ett flertal privata aktörer som kan utföra den aktuella typen av tjänster. Med andra ord är det omfattande uppdrag som privata ak­ törer förlorat möjligheten att konkurrera om genom att KB ingått avtalmed Riksarkivet direkt utan föregående konkurrensutsättning enligt LOU. Avtalet innebär en otillåten direktupphandling KB hat genomfört ert otillåten direktupphandling och har därigenom brutit mot de grundläggande principerna i LOU genom att den 14 februari 2015 sluta avtal med Riksarkivet om löpande digitalisering av pliktlevererade dagstidningar. Detta har skett utan föregående annonsering enligt 7 kap. 1 § LOU, trots att förutsättningar·att avstå annonsering inte varit uppfyllda. Av­ talet utgör därmed en otillåten direktupphandling. Skäl finns därför att för­ klara avtalet ogiltigt enligt 16 kap. 13 § LOU. Sida4 FÖRVALTNINGSRÅTTEN BESLUT 17579-15 Transaktioner inom staten - upphandlingsplikt inom sammajuridiska. per­ son? Transaktioner inom sammajuridiska person är som utgångspunkt inte upp­ handlingspliktiga, eftersom enjuridisk person typiskt sett inte kan ingå avtal med sig själv. Staten är en juridisk person och olika myndigheter inom sta­ ten skulle med denna utgängspuplq aldrig behöva folja förfarandereglerna i LOD vid upphandling från varandra, Detta är också den inställning som har framförts i statliga utredningar under senare år. Denna inställning förefaller enbart vara baserad på att verksamhet inom.staten får anses vara i "egen regi".- I de statliga utredningarna anges dock att detta är en oklar rättsfråga (se exempelvis SOU 2011:43 s. 69 ff. och prop. 2011/12:106 s. 15 ff.). Det finns stöd i svensk domstolspraxis för att transaktioner inom staten i vissa fall kan vara upphandlingspliktiga (Högsta domstolens dom i NJA 2001 s. 3 och Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 139-04). Synsättet att myndigheter inom en och samma juridiska person kan vara "upphand­ lande myndighet" var för sig är också förenligt med den definition som finns i LOU, där det anges att med upphandlande myndighet avses "statliga och kommunala myndigheter" och även "beslutande församlingar i kommu­ ner och landsting". Vad gäller EU-rättslig praxis har inte heller EU-domstolen prövat frågan om upphandlingsskyldighet föreligger mellan två myndigheter inom staten på ett sätt som skulle vara jämförbart med den aktuella.situationen. EU.­ domstolens dom i Teckal antyder i och för sig att det föreligger upphand­ lingsplik:t om enheterna ii.rforniellt fristående. Frågan om under vilka förhål­ landen två enheter som tillhör samma juridiska person är fristående på detta sätt har inte närmare behandlats av EU-domstolen. I linje med vad som kon­ staterats i de ovan nämnda statliga utredningarna är det därmed rättsligt oklart om upphandlingsskyldighet föreligger inom den juridiska personen I STOCKHOLM I Sida s FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT 1 7579-15 I STOCKHOLM "staten". EU-domstolen använder sig dock av olika begrepp ilir att beteckna den aktör med vilken den upphandlande myndigheten ingår avtal. Således används begreppet "fristående enhef' i flera domar från·domstolen. Den frisu\ende enheten kan också själv vara en upphandlande myndighet. Detta talar för att även andra än fristående juridiska personer, exempelvis en fri­ stående myndighet såsom Riksarkivet, kM ses som självständiga enheter i nu aktuellthänseende och därmed behöva upphandlas enligt LOU. Av ovanstående framgår att staten inte undantagslöst kan upphandla nin­ temf' utan att tillämpa LOU:s regler. Depona anser att en bedömning måste göras i det enskilda fallet vid vilken det prövas om en verksamhet är att be­ trakta som "egen regi" inom staten eller om det de facto föreligger ett inköp från en fristående enhet/myndighet. Är enhetema/myndigheterna tillräckligt skilda från varandra bör upphandlingsplikt i princip föreligga. De mest Vä$entliga faktorerna som talar för att upphandlit!gsplikt föreligger mellan KB och Riksarkivet är att KB och Riksarkivet/MKC har: i. Olika fysiska organisationer/personal m.m., ii. OJika budgetar, iii. Olika årsredovisningar; iv. Olika. myndighetschefer, v. Olika organisationsnutnmer, vi. Olika adresser (fysiskt och digitalt), vii. Tillhör olika departement (Utbildningsdepartementet respektive Kulturdepartementet),.och har viii. Olika insfrriktioner (förordningar) som sfyt verksamheten samt olika regleringsbrev. Ovanstående fäktorer talar för att KB respektive Riksarkivet ska anses ut­ göra fristående enheter mellan vilka upphandlingsplikt föreligger. KB:s re- I' Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT 17579-15 I STOCKHOLM spektive Riksarkivets/MKC:s verksamheter är tydligt skilda från varandra och de ovan nämnda omständigheterna talar för att Riksarkivet såsom leve­ rantör intar en gentemot KB (som upphandlande myndighet) självständig funktion. Riksarkivets digitalisering kan därmed inte anses utföras i KB:s "egenregi". Ilinjehärmedbörprincipielltupphandlingspliktföreliggamel­ lan KB och Riksarkivet Inga undantag från annonseringsplikt är tillämpliga KB:s köp av den aktuella typen av tjänster omfattas av LOU:s tillämpnings­ område, varför LOU är tillämpligt på avtalet. Enligt huvudregeln i 7 kap. 1 § LOU ska en upphandlande enhet som avser att tilldela ett kontrakt an­ nonsera upphandlingen, om inte något annat följer av undantagen i 4 kap. 5-8 §§ eller 15 kap. LOU. Såvitt är känt har upphandlingen a\1 avtafot inte annonserats. Det har inte förelegat några omständigheter som motiverar att avtalet ingicks utan före­ gående annonsering. Avtalets värde överstiger det tröskelvärde som anges i 3 kap. 1 § LOU och kan inte undantas från LOU:s tillämpningsområde på denna grund. Såvitt Depona känner till föreligger heller inga synnerliga skäl som, enligt 1 5 kap. 3 § 2 st. LOU, kan motivera en direktupphandling. Ef­ tersom den svenska lagtexten för "in house-undantaget" i 2 kap. 1 0 a § LOU endast är tillämplig på.juridiska personer och s.k. gemensamma nämnder kan KB och Riksarldvet heller inte stödja sig på detta undantag. Även ur ett EU-rättsligt perspektiv utgör avtalet en otillåten direktupphand­ ling. Av direktiv 2004/1 8/EG, vilket har implementerats i svensk lag genom LOU, och relevanta avgöranden från EU-domstolen framgår att upphand­ lingsplikt föreligger mellan två statliga myndigheter. En grundläggande premiss vid en offentlig upphandling är att det är fråga om ett offentligt kon­ trakt. Det finns inget krav i direktiv 2004/1 8/EG på att anbudsgivaren och FÖRVALTNINGSRÅTTEN I STOCKHOLM BESLUT Sida 7 1 7579- 1 5 den upphandlande myndigheten ska utgöra separata juridiska personer -för att ett offentligt kontrakt ska anses ha slutits mellan parterna. För att fastställa om upphandlingsplilct föreligger måste det avgöras om för­ hållandenmellandenupphandlandemyndighetenochdensomhartilldelats utförandet av byggentreprenad, leverans av varor eller 1:Hlhandahållandet av tjänster utgör ett offentligt kontrakt. Enligt artikel 1 .2 a avses med ''offent­ liga kontrakt" skriftliga kontrakt med ekonomiska villkor som slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndig­ heter: Det centrala är således inte huruvida den upphandlande myndigheten och anbudsgivaren är olika juridiska personer, utan hurovida anbudsgivaren utgör en ekonomisk aktör; "Ekonomisk akför'1 används i direktiv 2O04/1 8/EG som ett samlingsbegrepp för flertalet typer av aktörer, vilket kommer till uttryck i artikel 1.8 enligtvilken "entreprenör, vamleverantör ·och tj änsteleverantör" utgör; " b e t e c k n i n g ar fö r v a rj e fy s i s k e l l e r j u r i d i s k p e r s o n , o ff e n t l i g e n h e t e l l e r grupp av sådana personer och/eiler organ so:rn på; marlmaden erbjuder sig att utföra byggentrepret1ader och/eller tillhandahåller byggentreprenader, varor eller tjänster." I mål C-305/06 CoNISMa framhöll EU-domstolen att det inte finns någon definition av begreppet ''ekono�sk aktör" i direktiv 2004/1 8/EG, men un­ derströk att det inte görs någon skillnad i hestl:unmelserna mellan de an­ budsgivare som huvudsakligen bedriver verksamhet i syftet att skapa vinst och de som inte gör det. Domstolen erinrade även om att det i skäl 4 i direk­ tiv 2004/1 8/EO anges att ett ''offentligrättsligt organ" kan delta i ett förfa­ rande för offentHg upphartclling i egenskap av anbudsgivare samt att begrep­ pet uttryckligen omfattar varje "offentlig enhet".• EU-domstolen framhöll vidare i målet att en restriktiv tolknfug av begreppet "ekonomisk aktör" skulle innebära att upphandlande myndigheter skulle kwma kringgå upp­ handlingsplikten. EU-domstolen har också klargjort att det saknar betydelse I STOCICTIOLM I Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT 17579-15 om den ekonomiska aktÖl'en själv ät en upphandlande myndighet (se mål C- 386/1 1 Piepenbrock). Det är förvisso inte så att all myndighetssamverkan är upphandlingspliktig. Dock föreligger upphandlingsplikt som utgångspunkt för all anskaffning som en myndighet gör, och detta även om anskaffningen görs·från en annan myndighet. Det s.k. samarbetsundantaget är heller inte tillämpligt i det aktuella fallet. Vad gäller detta undantags tillämplighet har EU-domstolen uttalat att avtal genom vilka ett samarbete n:1ellan offentliga enheter imättas, vilket syftar till att säkerställa att ett allmännyttigt uppdrag som är gemensamt för enheterna fullgörs, inte omfattas av tillämpningsområdet för unionsreglema om offent­ lig upphandling. I ett sådant fall är unionsreglema om offentlig upphandling inte tillämpliga i den mån sådana avtal ingås enbart mellan offentliga enhet­ er utan inblandning av någon privat part, ingen privat leverantör ges någon fördel i förhållande till sina konkurrenter och det samarbete som inrättas uteslutande styrs av överväganden och krav som är ägnade attuppnå mål av allmänintresse. Samtliga dessa kriterier är kumulativa. För att ett kontrakt mellan offentliga enheter ska undgå att omfattas av upphandlingsreglema, krävs således att samtliga kriterier är uppfyllda. Så är dock in.te fallet i före­ liggande mål. Det rör sig för det första inte om ett "samarbete", utan om att KB har anlitat Riksarkivet för att utföra ett arbete, digitalisering. KB köper helt enkelt digi­ taliseringstjänster av Riksarkivet. För det andra rör det siginte om ett all­ männyttigt uppdrag som är gemensamt för KB och Riksarkivet. KB ät nat­ ionalbibliotek och arkiv för ljud- och bilddokument och rörliga bilder. Riks­ arkivet, som visserligen är statlig arkivmyndighet med överinseende över den offentliga arkivverksamheten, handlägger enbart arkivuppgifter som inte någon annan myndighet,. såsom exempelvis KB, ska handlägga. Dessu- Sida 9 FÖRVALTNINGSRÅTTEN BESLUT 1 7579- 1 5 tom utgör inte digitalisering i sig ett allmännyttigt uppdrag, utan avser end­ ast indirekt fullgörandet av allmännyttiga uppdrag. Det ska därvid framhål­ las att endast direkt utförande av ett allmännyttigt uppdrag kan omfattas av undantaget. Precis som tidigare mikrofilmning, används nämligen digitali­ sering soin ett indirekt 1neclel för fullgörande av de alltn.ä.ntta uppdragen att arkivera cle doktunent vars arldveri:ng respektive myndighet är ansvarig för. Följ aktligen har inte avtalet mellan KB och Riksarkivet som ändamål att inrätta ett samarbete dem emellan i syfte att fullgöra ett gemensamt allmän­ nyttigt uppdrag. Ansökan har inkommit i rätt tid Det bestrids att avtalet skulle utgöra nedteeknade former för ett samarbete som inletts den 21 februari 2014. Att avtalet med dess bilagor och omfatt­ ning av cirka 1 65 sidor skulle motsvara ett 1nunt1igt avtal som ska ha in­ gåtts, framstår Som föga sannolikt. Om förvaltriingsrätten skulle flil11a att ett muntligt avtal har ingåtts, måste avtalet i vart fall anses utgöra eh ändring av tidigare ingånget muntligt avtal, varför ett nytt kontrakt får anses ha ingåtts vilket innebär att en ny preskriptionsfrist harbörjat löpa från den 14 februari 20 1 5 Gfr Kammarrätteni Sund.svalls do:m av den 1 7 mars 20 1 5 i mål 3 63- 15). När det gäller sådana omfattande och komplexa avtal som avtalet - inldu­ sive dess 1 7 bilagor om sammanlagt 1 65 sidor - vilka upprättats successivt under en längre tid, och där parterna avser att ha en längte avtalsrelation tned varandra i framtiden är det närmast givet att det :föreligger en uttrycklig eller underförstådd förhandlingsordning mellartpartema om avtalad skrift­ form. Att avsikten med ett sådant avtalsupplägg skulle vara någon annan än bundenhet vid underskrift av det slutgiltiga avtalet framstår som helt orim­ ligt. I doktrinen (se Ramberg, J & Ramberg, Ch, Allmän avtalsrätt, 9:e upp!., s. 88) anges att det vid en sådan uttrycklig eller underförstådd för� I STOCKHOLM Ii Sida 10 FÖRVALTNINGSRÅTTEN BESLUT 17579-15 I STOCKHOLM handlingsordning (t.ex. skriftligt kontrakt) är "naturligt att betrakta ett iakt­ tagande av denna som en filrutsättning för avtalsbundenhet. Att avtalet är retroaktivt och gäller från och med den 1 april 2014, förändrar inte det faktum att avtalet undertecknades och slöts den 14 februari 2015. Vad gäller bilaga 4 J till avtalet undertecknades denna helt riktigt den 20 november2014.Bilaga4.1 tillavtaletskiljersigdockfrånavtaletpåsåsätt att den inte hänvisar till övriga bilagor till avtalet, har en annan avtalstid samt saknar andra avtalsvillkor enligt avtalet. KB har således inte visat att avtalet, med dess slutliga innehåll och omfattning, slutits vare sig den 1 april 2014 eller den 20 november 2014. Beträffande avtal som kommer till stånd successivt, är huvudregeln enligt doktrinen " att bundenhet inträder först när parterna i slutfasen får tillflille att bedöma avtalet som helhet mot bakgrund av samtliga fram.förhandlade villkor. Detta innebär i praktiken ofta att bundenhet inträder först när parter­ na unclertecknat ett skriftligt kontrakt." (se Ramberg, J & Ramberg, Ch, Allmän avtalsrätt, 9:e uppl. s. 93). Detta bekräftar att avtalets inne­ håll/villkor och omfattning inte kan ha färdigställts forrän vid underteck­ nandet den 1 4 februari 201 5 . Avtalet undertecknades den 14 februari 2015. Det framgår ingenstans att utkast till avtalet skulle vara upprättat i november 2014. Till avtalet är bifo­ gat 165 sidorj vilka inte hänvisats till i bilaga 4. 1, Prisöverenskommelse. Vidare har parterna i avtalet bestämt en avtalstid, som skilj er sig från bilaga 4. 1 , vilket gäller ''tills vidare'', I avtalet framgår att överenskommelsen " . . . gäller från och med 1 a,pril 2014 och fram till den sista december 2017. Överenskommelsen förlängs automatiskt med 1 år om parterna. inte sagt upp överenskommelsen. Överenskommelsen kan sägas upp med en uppsäg� ningstid om tolv (12) månader." T ;- -- I --- ------ FÖRVALTNINGSRÅTTEN BESLUT I STOCiaIOLM Avtalet uttrycker således klart och tydligt att leverantöreren har en direkt möjlighet att tidsbegränsa avtalstiden om de:nne så önskar. Detta är en skill­ nad från bilaga 4.1, vilket inte anger någon tidsbegränsning, Bland annat ett avtals avtalstid kan utgöra en viktig förutsättning för huruvida en leverantör h ar m öj l i gh e t a t t u t fö r a e n tj än $ t o c h d ä r m e d fö r o m e n l e v e r an t ö r v ä l j e r a tt delta i en upphandling _eller inte. Denna förändring av avtalstid är en sådan ändring vilken direkt påverkar det konkui-rensup_psökande skedet i en upp­ handling. Deponas uppfattning är att de nämnda ändringarna i avtalstiden och avtalets omfattning utgör sådana väsentliga ändringar av ett kontrakt som kräver att en ny upphandling ska göras och därmed utmynna i att ett nytt kontrakt. ingås. Depona är vidare av uppfattningen att huvui:Iavtalet un­ d e r a l l a o m s t än d i g h e t e r m å s t e u t g ö r a e n v ä s e nt l i g fö r ä n d r i n g a v e v e n t u e l l a tidigare ingångna avtal. Depona har härigenom gjort sannolikt att detJ vart fall har_ skett en väsentlig förändring när avtalet tog sin slutliga form genom undert�cknandet den 14 februari 2015. Sida11 17579-15 Både avtalet och det av KB påstådda muntliga avtalet löpet på obegränsad tid. När det gäller avtal på obegränsad tid är det enda rimliga att dessa kan angripas på så sätt att preskriptionsavbrott inträder genom att dokument som manifesterat i:i.vtalet utväxlas mellan parterna, såsom fakturor ell.er skriftliga avtal. Det kan inte vara f'drenligt med lagstiftningens syften att otillåtet upp­ handlade avtal som gjorts tidsobegränsade inte skulle gå att få ogiltigförkla­ rade och inte heller skulle konkurrensutsättas enligt LOU. Effekten blir an­ nars att offentliga myndigheter kan kringgå upphandlingslagstiftningen och a,tt potentiella leverantörer och anbudsgivare saknat rätt till effektiva rätts­ medel. Detta stri4er både mot proportionalitetsprh1cipen och mot rätten till effektiva rättsmedel. Tidpunkten för senast utväxlade prestation bör därför gälla enligt 1 6 kap. 1 7 § LOU; Oavsett om tidsfristen ska. räknas från avta­ lets undertecknande den 14 februari 2015 eller vid den senare tidpunkt då faktura av den 1 april 20 1 5 utväxlats, har ansökan således kom:tnit in i rätt tid och kan prövas i sak. Sida12 FÖRVALTNINGSRÅTTEN BESLUT 1 7579-15 KB anför bl.a. följande till stod för sin inställning, Överenskommelsen är inte ett kontrakt i upphandlingsrättslig mening Svensk lagstiftning tar sin utgångspunkt i att offentlig samverkan, dvs. överenskommelser mellan statliga myndigheter om anskaffning av varor eller tjänster, faller utanför LOU:s. tillämplighet eftersom transaktionen sker inom en och samma juridiska person - den svenska staten. Lagstiftningen rörande offentlig upphandling syftar till att reglera förutsätt­ ningarna och villkoren för sådan upphandling där den upphandlande enheten anskaffar varor eller tjänster utanfdt den egna organisa:tiorten. Det saknas krav, såväl i svensk lagstiftning som i den övergripande unionsrätten, på att en upphandlande myndighet måste vända sig utanför. sin organisation för att utföra sina samhälleliga uppgifter. Den upphandlande enheten har således rätt att fritt välj a, vilket i slutändan ofta blir fråga om ett politiskt stälhrings­ tagande, om behovet kan tillgodoses genom intern investering eller genom extern anskaffuing. Detta framgår inte uttryckligen av LOU, utan går att utläsa av 2 kap. 1 0 § LOU genom det förhållandet att ett statligt internt sam­ arbete inte uppfyller kriteriet på "kontrakt�' varigenom det finns minst en upphandlande enhet och en leverantör. Denna grundläggande princip om upphandlingsskyldighetens omfattning har vidare fått en framträdande roll i det nya direktivet 20 1 4/24/EU om of­ fentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/1 8/EG. I skäl 3 1 i direktivet anges bl.a. följande. "Tillämpningen av reglerna för offentlig upphandling bör dock inte in­ skränka upphandlande myndigheters frihet att utföra de offentliga uppdrag som åligger dem genom att använda sina egna resurser, vilket innefattar möjligheten att samarbeta med andra myndigheter." I STOCiffiOLM FÖRVALTNINGSRÅTTEN BESLUT I STOCKHOLM Vidare följer av skäl 3 1 i direktivet att: "Kontrakt för gemensamt tillhandahållande av offentlig1;1. tjänster bör inte omfätµrs avtillärllpningen av reglerna i detta direktiv förutsatt att de har ingåtts uteslutande mellan upphandlande myndigheter� att genomförandet endast styrs av överväganden söm sammanhänger med allmänintresset o.ch attingen privattjänsteleverantör gynnas i förhållande ti11 sina konkurrenter. För att uppfylla dessa villkor bör samarbetet grundas på ett samarbetskon­ cept För sådant samarbete krävs inte att alla deltagande myndigheter åtar sig att fullgöra de huvudsakliga avtalsförpliktelserna så länge det finns åta­ ganden om att bidra till ett fullgörande av den berörda offentliga tjänsten genolll santarbete. Genotnroran®t av samarbetet, ihl)egtipet ekonomiska överföringar mellan de upphandlande myndigheterna, bör dessutom endast styras av överväganden som sammanhänger med allmänintresset." De ställningstaganden som Europaparlamentet och Rådet gör följer av de principer somEU-dom:stolen fastställt i målen C-159/11 Azienda Sanitaria Locale di Lecce, Univet'sitå. del S.alento 1Uot Ordine degli Ingegneri della Provincia de Lecce. m.fl. samtC-480/06 Kommissionen mot Tysldand. Det upphandlingspliktiga området kan således inte utvidgas till beslut om samhällelig samverkan mellan olika statliga eller kommunala organisato­ riska enheter för tillgodoseende av det allmännas intressen. Två statliga myndigheter under regeringen måste kunna utbyta tjänster och kompetens om detta bedöms vararesurseffektivast under .förutsättning att detta inte Sida 13 17579-1 5 gynnar någon enskildprivattjänsteleverantör. I den utsträckning som priva­ tisering eller extern anska,ffping är att föredra blir i dessa fall främst en fråga om ett politiskt ställningstagande. Överenskommelsen mellan KB och Riksarkivet har träffats for att reglera formerna för samarbetet mellan myndigheterna. Detta för att säkerställa att de offentliga tjänster som myndigheterna ska utföra tillhandahålls för att u p p n å m y n d i g h e t e rn a s g e m e n s am m a m å l , d v s , lch betalning, Leveranser samt Rutiner och möten. S amtliga bilagor till överenskommelsen har upprättats före det att överenskommelsen i sin helhet undertecknades den 14 februari 20 1 5 . En av bilagorna som be:n.ä.nmts Prisö­ verenskommelse har upprättats den 2 1 augusti 2014 och undertecknats den 18 respektive den 20 november 2014 av företrädare för Riksarkivet och KB. Av prisöverenskommelsen framgår att de i prisöverenslcommelsen angivna priserna ska gälla från 1 april 2014 och tills. vidare. Det har varken i över­ enskommelsen eller någon av dess bilagor intagits någon klausul om att avtalsbundenhet uppkommer först vid undertecknande. Förvaltnings.rätten anser att KB och Riksarkivet i vart fall den 20 november 2014-i sambandmedattbådaparternaundertecknatprisöverenskommel­ sen - får anses ha ingått ett bindande avtal om cligitalisering av pliktlevere- f --- Sida23 FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT 17579-15 1 --- 1 rade dagstidningar. Det har, enligt förvaltningsrättens mening, inte fram­ kommit att några väsentliga förändringar av avtalet har gjorts efter detta datum, som gör · att KB skulle kunna anses ha tilldelat ett nytt kontrakt med nya villkor Gfr mål C-454/06 Pressetext). Den kontl'aktskrivning som skett först den 14 febrq.ari 2015 får, enligt förvaltningsrätten, därför enbart ses som en bekräftelse av ett redan ingånget avtal. Fötvaltningsrätteh anser att det i målet aktuella avtalet därmed har slutits den 20 november 2014 och att det är från detta datum som sexmånadersfristen för att ansöka om överpröv­ ning ska räknas. Det förhållandet att det efter detta datum har utväxlats fak­ turor melh:m parterna föranleder inte förvaltningsrätten att göra en annan bedömning. Eftersom ansökan inkommit till fötvaltningsrätten mer än sex månader efter den20 november 2014 har ansökan inte inkommit i rätt tid. Förvaltningsrätten anser därför att ansökan ska avvisas. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga(DV3109/1ALOU). Charlotte Hedberg Rådman Carina Westin har varit föredragande. Sida 24 FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT 1 7579-15 I STOCKHOLM SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR � PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill övetklaga förvaltoingsrattens beslut ska skriva till Katntnarriitten i Stockholm, Skri• velsen ska dock skickas eller lä:tntias till för� valtningsrätteb.. Överklagandet ska ha kommit in till tötvalt­ ningsrätten in_otn tre veckor från den dag.c}å klaganden fick d1sl av beslutet. Om beslutet har meddelats vid eri.·muntlig föthandling, eller det vid et1 sådan förhancllinghar angetts.nä:t beslutet korumer attmeddelas, ska dock.överklagandet ha kommit in inöm tteveckor från den dag domstolens beslut meddelades. 'r.i.den för över• klagandet för offentlig part räknas foto den dag beslutet medddades. Om sista, dagen för övetklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i ka.mtnarrättenfotdrasattprövnfugstillstånd meddelas . Karotnatdittert l.ätnrutt prövningstill­ stånd om 1. det 6.nns anledning att betvivla riktigheten av det slut som fötvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte uta.n att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som för­ valtningsrätten har kommit till, 3. detäravviktförledningavrättstillätnpni.ng­ en att överklaglltldet prövas av högre rätt, el­ ler 4. detannarsfinnssynnerligaskälattpröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningstätt�ns bes.lut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kamtnarrätten varfö.t trian anser att pröv­ ningstillstånd bör medddas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/orgaoisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden.och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell ann:an adress däddaganden.kan :11ås fö1: delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - oeh om de fortfarande är aktuella - behöver de-.inte uppges igen. O.tn klagandeti anlitat ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnu.minet till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål anmälas till karotnarr