-- Avdelning 2
DOM
2010-04-15 Meddelad i Jönköping
KLAGANDE
DB Regio Sverige AB, 556628-6547 Årstaängsvägen 9, 6 tr, 117 43 Stockholm
Ombud: Advokat Niklas Sjöblom Box 2235, 403 14 Göteborg
MOTPARTER
1. Hallandstrafiken AB, 556225-2998 Box 269, 311 23 Falkenberg
2. Jönköpings Länstrafik AB, 556206-0755 Box 372, 551 15 Jönköping
3. Västtrafik AB, 556558-5873 Box 123, 541 23 Skövde
Ombud för 1-3: Advokat Anders Nilsson Box 11911, 404 39 Göteborg
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Sida 1 (2) Mål nr 741-10
I
  -�� KAMMARRÄTTEN
       ..,
,I Klaganden/ombudet I Motparten/ombudet
Skatteverket
' Länsstyrelsen
Förvaltningsrätten
· Allmänna ombudet
· f1J1; }urre_11 \LA!.rk,,j
För kännedom
Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 16 mars 2010 i mål nr 897-10, se bilaga A
SAKEN
Överprövning enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
1. Kammarrätten meddelar prövningstillstånd. 2. Kammarrätten avslår överklagandet.
3. Kammarrättens interimistiska beslut den 26 mars 2010 upphör därmed att gälla.
  För verkställighet � För delgivning
Dok.Id 89406
Postadress
Box 2203
550 02 Jönköping
Besöksadress
Telefon Telefax
Expeditionstid
  Slottsgatan 5
036-15 65 00 (vx) 036-16 19 68 E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se www.kammarrattenijonkoping.domstol.se
måndag - fredag 09:00-11:30 13:00-15:00
,;_ J�w��-, I JÖNKÖPING
i. �-�jifl'j���!ili'!\<&"""'"""''
ttr.�o� 6

KAMMARRÄTTEN I .JÖNKÖPING Avdelning2
DOM Sida2 Mål nr 741-10
YRKANDEN
DB Regio Sverige AB fullföljer sin talan.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Kammarrätten finner skäl att meddela prövningstillstånd.
Med beaktande av upphandlingens omfattning och komplexitet i förhållande till de påtalade bristerna instämmer kammarrätten i förvaltningsrättens bedömning.
Mot beslutet att meddela prövningstillstånd får talan inte föras. N ÖVERKLAGAR i ö rigt, se bilaga B (formulär 1).
k) /v,/ �,�t/4Jtfh.
Evalotta Gri referent
      
   FÖRVALTNINGSRÄTTEN I JÖNKÖPING
Enhet Mariestad
P Lars Ch Nilsson
DOM.
2010-03-16 Meddelad i Mariestad
Mål nr 897-10 E Rotel 2:3
BILAG� A. Sida l (23)
   SÖKANDE
 DB Regio Sverige AB, 556628-6547 Årstaängsvägen 9, 6 tr
117 43 Stock11olm
Ombud: Advokaten Niklas Sjöblom Mannheimer Swattling Advokatbyrå AB Box 2235
403 14 Göteborg
1. Hallandstrafiken AB, 556225-2998 Box 269
311 23 Falkenberg
2. Jönköpings Länstrafik AB, 556206-0755 Box 372
551 15 Jönköping
3. Västtrafik AB, 556558-5873 Box 123
541 23 Skövde
Ombud för 1 -3: Advokaten Anders Nilsson Advokatfirman Lindahl KB
Box 11911
404 39 Göteborg
SAKEN
   MOTPARTER
      Begäran om överprövning av upphandling enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transpmter och posttjänster (LUF)
DOMSLUT
Förvaltningsrätten avslår framställningen.
De interimistiska besluten av den 7 september 2009 upphör härmed att
   gälla.
Dok.Id 530
 Postadress
Box 800
542 18 Mariestad
Besöl<sadress Stockholmsvägen 6
Telefon
036-15 65 00
E-post: forvaltningsrattenijonkoping@dom.se
Expeditionstid
måndag- fredag
08:30-12:00 13:00-15:00
Telefax 0501-676 46
 
 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOl\1. 897-l0E
I JÖNKÖPING
Enhet Mariestad
zorn -03- 1 6 BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M.
 Trafikhuvudmäimen Hallandstrafiken AB, Jönköpings Länstrafik AB och Västtrafik AB genomförde gemensamt genom ombud (Västtrafik AB) upphandling av Region- och pendeltåg i Väst 2010 omfattande pendeltågs­ trafik och regiontågstrafik enligt förfrågningsunderlag daterat den 16 okto­
ber 2008. Upphandlingen har genomfö1is som en mvalsupphandling enligt LUF och avser ett trafikåtagande omfattande persontågstrafik på vissa an­ givna linjer under två trafikperioder under tiden 12 december 2010 -
8 december 2018. Anbudsförfarandet föregicks av en prekvalificering av nio sökande leverantörer. Av dessa avgav fyra anbud i upphandlingen. I tillclelningsbeslut, daterat den 27 augusti 2009, anges att trafikhuvudmän­
nen beslutat ingå avtal med DSB First Väst AB för hela trafikåtagandet.
DB Rcgio Sveiige AB har i likalydande framställningar till länsrätterna i Hallands län, Jönköpings län och Mariestad begärt överprövning enligt LUF av upphandlingen och har därvid yrkat i första hand att rätten skall förordna att upphandlingen far avslutas först sedan den rättats på så sätt att
det vinnande anbudet från DSB First Väst AB förkastas från utvärderingen och i andra hand att upphandlingen ska göras om.
Länsrätterna har i separata beslut den 7 september 2009 förordnat att upp­ handlingen tills vidare inte får avslutas. Länsrätterna i Hallands län och Jönköpings län har vidare genom beslut samma dag överlämnat de dit in­ givna framställningarna till Länsrätten i Mariestad för gemensam hand­ läggning i där anhängiggjort mål (1806-09). Sedan länsrätterna upphört
den 15 februari 2010 handläggs målet i Förvaltningsrättcn i Jönköping, enhet Mariestad, under nytt målnummer (897-10).
           
 Sida 3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOl\1 897-l0E
I JÖNKÖPING
2010 -03- 1 6
En.het Mariestad
Sökanden (DB Regio) har till stöd för sin framställning åberopat och anfört i huvudsak följande.
Vid DB Regios genomgång av upphandlingsmatcrialet har det framkonunit att DSB First Väst AB (DSB First) i sitt anbud inte uppfyllt samtliga s.k. skall-krav i upphandlingen. Upphandlingens kärna är åtagandet att trafike­
ra de r elevanta region- och pendeltågslinJerna. Att trafikera dessa linjer i enlighet med av beställaren fastställda tidtabeller och fordonskrav utgör alltså grnndcn i den framtida operatörens trafikåtagande. Detta krav kon­
kretiseras i förfrågningsunderlagets olika delar varvid operatörens skyldig­ het att utföra trafikåtagandet enligt vissa krav anges tydligt. DSB Firsts anbud uppfyller dock inte alla skall-krav i detta avseende. DSB First har nämligen i anbudet inte erbjudit trafik enligt skall-krav i tidtabell eller med de fordon som föreskrivs. Det rör sig alltså om två tydliga fall av icke upp­ fyllda skall-krav.
Felaktig fo1·donsanvändning i anbudet- Ej uppfyllt skall-krav
Av punkt 3 i Dokument A, första stycket framgår att "Handlingarna iför­ .frågningsunderlagetfi'amgår av nedanstående tabell. Anbud skall helt
vara grundatpå de krav, beskrivningar, tidtabeller, produktionsuppgifter m.m. som redovfa·as i handlingarna".
I den ovannämnda tabellen anges även Dokument B och Bilaga B2. Dessa två dokument innehåller ett an;al skall-krav på anbudets innehåll. I doku­ ment A, punkt 6.1. har Västtrafik med avseende på anbudsprövningen och ..utvärderingen vidare angett att: "I ett.första steg prövas anbuden iftdl de
uppjj,fler ställde� kravför godkännande enUgl Bilaga AJ: A11bucl.s·i1111ehåll. [...] j defall anbuden ejuppfyller ställda f..Tav, betraktas anbuden som ej
godkända och går ej vidare.för utvärdering,[...} anbud som[...] inte upp­ .fj,{ler kraven, kommer inte att godtas".
Av detta följer att anbuden skall baseras helt på de krav som framgår av Förfrågningsunderlaget och att anbud som inte uppfyller dessa krav skall uteslutas från anbudsutvärderingen.
       
 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D01\'1 897-l0 E
I JÖNKÖPING Enhet Mariestad
zorn -o3- 1 G
När det gäller hur anbuden i1mehållsmässigt skall återspegla förfrågnings­ underlagcts, anges i förfrågningsunderlagcts Bilaga A3: Anbudsinnehåll:
"Av nedanståendefiwngårdedokumentsomskallredovisas ianbudet
{...}. "
Produktio11spla11
Redovisning.för attBeställarenskallkunnasäkerställaatttrafikenu{förs medrätt.fordonpårättställeoch med efter.frågadkapacitet, och att cmbu­ detdärmedärgrundatpårättförutsättningm\ Beställarenskravfördetta
.framgår av Bilaga B2: Tidtabeller ochfordonsanvändning.
Den produh.'iionsplan som skall bifogas anbudet skall således följa de krav som ställs i Bilaga B2: Tidtabeller och fordonsanvändning. Nämnda Bilaga B2ärenunderbilagatillförfrågningsunderlagetsDokumentB: Objektbe­ skrivning. För att förstå Bilaga B2:s betydelse skall därför följande fornrn­ leringar i Dokument B beaktas:
Punkt4.1 "NedangesgrunddataangåendetidtabellensamtvilkenfJpav fordon som skall användas på linjen. Detaljerade tidtabeller och krav på .fordonsanvändningfinnsiBilagaB2: Tidtabellerochfordonsanvtind­
ning. "
Punkt 4.3: "Detaljerade ATavför enskildaturer, i defallsådanafinns, framgår av B;faga 82: Tidtabeller och.fordonsanvändning. "
SlutligenangesiPunkt4.3.12: "Observeraattdeproduktionsplmrersom skallredovisas ianbudetskaluppfylladelsdekravsombesla-ivs iavsnitt 4.3,delsdespec(flkaf..TavförenskildaturersombeskrivsiBilagaB2: Tid­ tabeller ochfordonsanvändning. "
IBilagaB2,angesunderpunkt1: "Dennabilagagerendetalj'eradbe­ skrivningdels avdentidtabellsomanbudetskallbaseraspå, delsdekrav
. påfordonsa11vä11d11i11g somskall liggatill grundför anbudet "
Av ovanstående följer således att den produktionsplan som enligt förfråg­ ningsunclerlagets Bilaga A3 skall bifogas anbuden, skall baseras på de de­ taljerade uppgifter om dels tidtabeller, dels fordonsanvändning som fram­ gick av Bilaga B2 samt att ett anbud som inte uppfyller dessa krav skall
förkastas.
       
  DOI\'I Sida5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 897- l 0E
I JÖNKÖPING
Enhet Mariestad
2nm •-03- 1 G
 Av en j usterad version av Bilaga B2, utgörande en uppdaterad version av den relevanta tidtabellen, följer att tågen nummer 129 och 144 (linje 60, Töreboda-Göteborg) endast fick trafikeras med fordon av typ X53 (t1·edelat motorvagnståg av typen "Regina"). Detta följer av det faktum att tidtabel­ len för dessa tåg i raden "fordon" anger "X53" och av det följande upplys­
ning i den stora rntan på dokumentets andra sida: "Fordonsanvändninglinje 60: PrimärfordonslypX53 (skall vara minst
80 %avfordonskmpå linjen). Sekundär.fordonstypXl4/)(j2 (får vara max
20 %avfordonskmpålinjen).X53skallanvändasialla tågdärdetanges itabellhuvudet.Iövriga tågkcmX53,X52ellerXI4användas."
DSB Firsts anbud uppfyller inte detta krav. Som framgår av Väslirafiks
"Protokoll vid öppning av anbud", hade DSB First i sitt anbud istället er­ bjudit att trafikera tågen med X52 fordon (tvådelad motorvagnståg av ty­ pen "Regina"). Västtrafik antecknade detta i protokollet såsom brist med avseende på "Skallkraven" nununer 5 och 7, "Fordonscmvändningen skall uppfylla såvälde övergripande kravenperlinje som Ja·avenför enskilda turer ". Skillnaden mellan fordonstyperna är bland aimat X53:s betydligt
större sittplatskapacitet (294 sittplatser i X53 jämfört med 182 i X52). För själva anbudet är användningen av en viss fordonstyp av stor b etydelse, bl.a. eftersom olika fordonstyperhar olika driftskostnader, egenskaper och
för att fordonens rörelser måste koordineras med andra fordons rörelser, med de krav som finns för fordonens tillgänglighet och med krav på fordo­ nens icke tidtabellslagda rörelser, exempelvis för överföring till trafik på andra linjer eller till underhållsverkstäderna. Att byta en fordonstyp mot en aiman fordonstyp kan således ha följder för andra delar av produktionspla-
11en och påverka trafiken på andra linjer och med andra fordonstyper. Att ta fram produktionsplancn enligt de mycket specifika krav på fordonsan­
vändning som beställaren har ställt var således en stor utmaning för samtli­ ga anbudsgivare. En anbudsgivare som kan planera trafiken på ett skickligt sätt har då bland annat möjligheter att vinna fördelar genom att i så stor
utsträckning som möjligt använda fordonstyper som är billigare i drift, skapa en större reserv av fordon som inte är trafiksatta (och som således
          
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D 01\rI
I JÖNKÖPING 2010 -03- 1 6
Sida 6 897- l 0 E
Enhet Mariestad
kan sättas in vid störningar) samt att undvika onödiga eller ineffektiva for­ donsrörelser. Vidare är beställarens krav avseende användning av en viss fordonstyp inte på något sätt villkorliga. De är istället baserade på bland annat det genomsnittliga antalet resenärer. Om antalet platser i fordonsty­ pen är otillräckligt leder detta till dålig punktlighet eftersom av- och påstigning drar ut på tiden samt till missnöjda resenärer vilket i slutändan påverkar antalet resenärer och trafikens lönsamhet.
Istället för att, enligt sina egna krav och kraven enligt LUF, förkasta DSB Firsts anbud, tog Västtrafik dock upp frågan i ett förhandlingsmöte den 20 maj 2009. Västtrafik bad i ett E-mail av den 12 juni 2009 åter igen DSB First att bekräfta att DSB First skulle kunna trafikera linje 60 med den till­ låtna fordonstypen X53 istället för den offererade X52.
I sitt svar av den 12 juni 2009 bekräftade DSB First att man skulle kunna trafikera linjen 60 med X53 och uppgav att detta hade beaktats i det nya priset, som inlämnades den 4juni 2009. Trots att DSB First i samma E­ mall erbjöd att läiruia in en ny uppdaterad produktionsplan, har detta, enligt den information DB Regio fått del av, inte skett. DB Regio måste således
utgå ifrån att den produktionsplan som utgör bilagan till DSB Firsts vin­ nande anbud fortfarande inte innehåller produktionsuppgifter avseende trafikering med X53 på tåg 129 och 144 på linj en 60 och således inte ens efter anbudets - otillåtna - ändring uppfyller förfrågningsunderlagets skall­ krav i Bilaga B2. Sammanfattningsvis har således DSB First, genom att avseende linje 60 offerera trafik med fordon av typ X52 istället för med fordon av typ X53, brutit mot förfrågningsunderlagets skall-krav.
A n b u d e t i n n e h å l l e r i n t e a l l e f t e r f r å g a d t r a fi k - E j u p p fy l l t s k a l l - k r a v Som framgår av de ovan citerade delarna i förfrågningsunderlaget, är inte bara fordonsanvändningen per liqje utan även själva utförandet av trafiken
för samtliga tidtabellslagda turer ett skall-krav i upphandlingen. Detta framgårblanda1matavpunkt4.3.12iDokumentB, somangerattproduk­ tionsplanen skall vara baserad på tidtabellerna i förfrågningsunderlagets Bilaga B2. Detta är även en självklarhet eftersom grnnden i upphandlingen
     
  FÖRVALTNINGSRÄTTEN I JÖNKÖPING
Enhet Mariestad
D01\1
Sida 7 897-lO E
  utgörs just av kravet att kunna tillhandahålla trafiken enligt tidtabellen och för att beställaren inte medgett alternativa utföranden.
Av den uppdaterade versionen av tidtabellen i Bilaga B2 framgår att ett tåg nummer 3215 skall trafikera lördagar på Li1�je 72 (Vänersborg-Göteborg)
under 'Trafikperiod 2" (perioden 9 december 2012 t.o.m. 8 december
201 8). I ett E-mail av den 10 augusti 2009 påpekar Västtrafik att denna tur saknas i DSB Firsts produktionsplan. DSB Firsts anbud inkluderade såle­ des ej denna tur, vilket innebär att detta tåg inte skulle gå av enligt anbu­
det. Istället för att förkasta anbudet, vilket hade varit nödvändigt enligt Västtrafiks uppställda krav i förfrågningsunderlag och LUF, frågar Västtra­ fik 0111 detta är korrekt uppfattat och om DSB First i så fall kan ändra si tt anbud så att produktionsplanen omfattar även detta tåg.
I sitt svar av den 1 4 augusti 2009 förklarar sig DSB First vara införstådd med ändringen, lämnar in en i detta hänseende j usterad produhionsplan samt förklarar att ändringen lett till ett mera effektivt trafikupplägg och offererar en prisreducering med 3 000 000 kronor, vilket är en betydlig
s u m m a j ä m f ö r t m e d a v t a l e t s å r l i g a v ä r d e G ä m fö r p r i s u p p g i ft e r n a i t i l l d e l ­
n.ingsbeslutet).
I ett E-mail av den 24 augusti 2009, således bara tre dagar innan tilldel­ ningsbeslutet officiellt fattades, godtar Västtrafik ändringen. Sammanfattningsvis har således DSB First, genom att över huvud taget
.inte offerera trafik för de aktuella turerna med nummer 3215 på linje 72, brutit mot förfrågningsunderlagets skall-krav.
Konsekvens av ej uppfyllda skall-krav
En anbudsgivare som inte uppfyller samtliga uppställda sk.all-krav skall uteslutas från att delta i upphandlingen, då e.n utvärdering av anbudet skul­ le i1rnebära ett brott mot den för upphandling grundläggande likabehand­
lingsprincipen
Av ovan angivna omständigheter framgår att det i upphandlingen uppställts absoluta krav på att anbudsgivama i aktuellt hänseende skulle offerera viss typ av tåg samt särskilt angivna rutter. Eftersom Västtrafik accepterat och
             
 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D Ol\1 897- 1 0 E
I JÖNKÖPING Enhet Mariestad
utvärderat DSB Firsts anbud trots att det stått klart att det i två olika avse­ enden inte uppfyllde sådana absoluta krav (skall-krav) har Västtrafik över­ trätt sina skyldigheter enligt LUF. DSB Firsts anbud borde istället rätteli­ gen omedelbart ha förkastats.
Till det ovanstående kan läggas att Västtrafik tillåtit DSB First att efter ingivandet av bolagets anbud göra ändringar i detta i syfte att "läka" det förhållandet att DSB First inte uppfyllde samtliga skall-krav. Att på detta sätt tillåta ändringar av ingivet anbud, i syfte att gynna enskild leverantör,
är ej förenligt med LUF och dess allmätma princip om likabehandling.
Det kan också konstateras att DSB First, trots Västtrafiks otillåtna välvilli­ ga behandling av dess anbud, uppenbarligen inte ens i sitt slutanbud för­ mått att möta uppställda absoluta krav avseende ingivande av omloppsplan omfattande trafikering av Linje 60, tåg 1 29 och tur 144 med fordon av typ
X53.
Sammanfattningsvis har Västtrafik förfarit i strid med LUF när Västtrafik (i) accepterat DSB Firsts anbud trots bristande uppfyllelse av två olika skallkrav, (ii) ensidigt gynnat DSB First under upphandlingsprocessen ge­
nom att tillåta otillåtna ändringar i anbudet samt (iii) utvärderat D SB Firsts otillåtet ändrade anbud och tilldelat bolaget kontraktet trots att inte heller detta otillåtet ändrade anbud uppfyller samtliga skall-krav. Ett sådant förfa­ rande står i strid med principerna om likabehandling och transparens och därmed även med 1 kap. 24 § LUF och skall därför föranleda att DB Regi­
os förstahandsyrkande bifalles.
Övrigt
I en skrivelse av den 23 mars 2009, påpekar Västtrafik vissa brister avse­ ende DSB Firsts anbud vad gäller kraven på miljöpolicy och efterföljning av ersättningsbussarnas ålder och bränsleanvändning.
Vid genomgång av det av Västtrafik upprättade utvärderingsprotokollet,
har vidare DB Regio kunnat konstatera att kritik kan framföras mot det sätt på vilket poäng för kvalitet tilldelats.
 wrn -03" , s
     
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOl\1
Sida 9 897- l 0 E
I JÖNKÖPING
Enhet Mariestad
Skada
zorn -a3- 1 6
 Om Västtrafik hade behandlat DSB Firsts anbud i förenlighet med LUF:s krav hade detta förkastats och således inte blivit föremål för utvärdering i upphandlingen. Upphandlat kontrakt med ett värde 0111 cirka. SEK
320 000 000 per år under åtta år, hade då tilldelats DB Regio. Mot denna bakgrund anser DB Regio att det står helt klatt att DB Regio har lidit skada eller kan komma att l ida skada i den mening som avses i 1 6 kap. 2 § första stycket LUF till följd av beskrivet förfarande.
Trafik.huvudmännen har i gemensamt svar bestritt sökandens framställning samt sammanfattningsvis anfört och åberopat följande. Förfrågningsunderlagets föreskrift om hur tågtyperna X52 och X53 får användas på linje 60, Töreboda-Göteborg, är otydligt, eftersom den står i strid med andra föreskrifter i förfrågningsunderlaget. Föreskriften kan där­
för ej ligga till grund för att förkasta DSB Firsts anbud.
DSB First har i sitt anbud uttryckligt angett att samtliga krav i förfråg­ ningsunderlaget är uppfyllda. I den mån anbudet ändock inte överens­
stämmer med förfrågningsunderlagets föreskrifter rör det sig således om uppenbara förbiseenden/uppenbara fel från DSB Firsts sida. Trafikhuvud­ männen har haft en skyldighet, eller i vart fall en möjlighet, att bereda DSB First möjlighet att justera dessa uppenbara fel. Så har också skett. Efter
denna justering uppfyller DSB .Firsts anbud för.frågningsunderlagets krav. Den justering av anbudet som DSB First gj01t är dessutom en tillåten kom­ plettering då den inte inneburit någon risk för särbehandling eller ko11.knr­
rensbegräns11ing.
Den aktuella upphandlingen är genomförd som ett urvalsförfarande enligt LUF, inom ramen för vilket förhandlingar är tillåtna. De aktuellajustering­ arna av anbudet är av marginell betydelse och har skett för att anpassa an­
budet till krav i förfrågningsunderlaget. Justeringarna är därför en tillåten följd av de förhandlingar som skett.
Om rätten skulle finna att DSB Firsts anbud inte uppfyller kraven i för­ frågningsunderlaget och att de justeringar som skett inte varit tillåtna, var-
            
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I JÖNKÖPING EnhetMariestad
DOlVI
Sida 10 897- 1 0 E
1.IJ!u -u.r 1 6
.., ''"fl
{i".'!
 ken såsom rättelser, kompletteringar eller till följd av förhandling, menar Trafikhuvudmännen att det skulle strida mot principen om proportionalitet att förkasta DSB Firsts anbud på grund av bristande uppfyllnad av dessa krav.
Om rätten skulle finna att brister föreligger i upphandlingen är dessa i vart fall inte av sådan art och dignitet att de motiverar ett ingripande enligt 16
kap. LUF.
Trafikhuvudmännen har vidare anfört bland annat följande.
I förfrågningsunderlaget för upphandlingen har Trafikhuvudmännen upp­ ställt ett krav på att anbudsgivarna skulle ge in produktionsplancr för den ah.i11ella trafiken. Dessa produktionsplaner skall enligtförfrågningsunder­ laget baseras på ett mycket stort. antal krav avseende fordon, tidtabeller och
tmer.
Skälet för att kräva in sådana planer var att anbudsgivarna skulle visa att de förstått omfattningen av trafikåtagandet och att de baserat sina anbud på
samma förutsättningar.
Den trafik so�n skulle bli aktuell att köra enligt verkliga tidtabeller när av­ talstiden bö1jar kommer inte att exakt överensstänu11a med den trafik som presenteras i förfrågningsunderlaget. Ordinarie trafik enligt avtalet ärnäm­
ligen den trafik som fastställts i officiell tidtabell, se punkten 4. 1.1 i Mo­ del1avtalet till förfrågningsunderlaget. De officiella tidtabellerna är således ännu inte fastslagna.
Genom att trafikutbudet successivt förändras under avtalstiden var inford­
randet av produktionsplan således inte något krav av väsentlig betydelse för upphandlingen.
Trafikhuvudmännen valde att kräva in produk1ionsplaner från anbudsgi­ vama i syfte att "kunna säkerställa att trafiken utförs med rätt fordon på
rätt ställe och med efterfrågad kapacitet, och att anbudet därmed är grundat på rätt förutsättningar".
Samtliga anbudsgivare har ingett efterfrågade produktionsplaner. I sam­
band med genomgången av inkomna anbud har Trafikhuvudmännen hland
    
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOIVI
I JÖNKÖPING Zf.l10 -03- 1 6
Sida 1 1 897-l0 E
Enhet Mariestad
annat gjo1t en översiktlig granskning av de ingivna produktionsplanerna. Produktionsplanernas kravuppfyllnad garanteras, utöver redovisningen i själva planen, också genom att anbudsgivarna skall bekräfta att de uppfyl­ ler samtliga krav i upphandlingen. Detta har DSB First gjort i sitt anbud.
Vid genomgång av de ingivna produktionsplanerna kunde Trafikhnvud­ mäimen konstatera att två av de fyra anbudsgivarna, DSB First och Svens­ ka Tågkompaniet AB, i de ingivna produktionsplanerna angett att linje 60 skall trafikeras med X52-tåg i för hög grad. Vid en närmare genomgång av de krav som uppställts avseende den aktuella liqjen, kunde konstateras att förfrågningsunderlaget kan betraktas som oklait i denna del. Utöver vad
DB Regio angett i ansökan om överprövning rörande krav i denna del, an­ ges följande i punkten 4.3.1 i Dokwnent B Objektsbeskrivning i förfråg­ ningsunderlaget avseende liitje 60: "I tågen skall X53 användas. X14 och X52 kan få förekomma om behov finns att överföra fordon från linje 65 till
underhåll i Göteborg, om Operatören väljer att lägga underhållet där, eller fö r a t t s a m o r d n a o m l o p p m e d X I 4 e l l e r X 5 2 p å a n d r a l i nj e r . " Trafikhuvudmännens avsikt var i och för sig att X53-tåg till minst 80 pro­ cent skulle användas på den aktuella linjen, och specifikt på vissa utpekade turer på sanuna linje. Konstateras kan dock att detta inte klart framgår av
förfrågningsunderlaget.
Vid förhandlingsmöte i Göteborg den 20 maj 2009 mellan Trafikhuvud­ männen och DSB First, påpekade Trafiklmvudmännen att avsikten med förfrågningsunderlaget var att X53-tåg skulle användas på ett antal särskilt angivna turer på linj e 60 men att DSB First i den ingivna produktionspla­
nen angett X52-tåg på enstaka turer där upphandlarens avsikt var att X53 - tåg sh1lle användas. DSB First förklarade att detta enkelt kunde rättas till genom omdisposition i trafikomloppen och justerade sitt anbud i enlighet härmed.
Prismässigt har det haft ingen eller i vart fall mycket liten betydelse vilken tågtyp som angetts i produktionsplanen.
    
 Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D01\'l 897-10 E
I JÖNKÖPING Enhet Mariestad
Efter klarläggandet på förhandlingsmötet har Trafiklmvudmäimen, med stöd av DSB Firsts produktionsplan, bedömt att DSB First kan säkerställa att trafiken utförs med rätt fordon på rätt ställe och med efterfrågad kapaci­ tet och att anbudet därmed är grw1dat på rätt förutsättningar. Anledning att begära in nya produktionsplaner från DSB First avseende hela den aktuella trafiken har helt saknats.
I ett sent skede av upphandlingen noterade Trafikhuvudmännen att en tur, nummer 3 2 1 5 mellan Vänersborg och Göteborg, saknades under trafikpe­ riod 2 i DSB Firsts anbud. I ett mail till DSB First ställde Trafikhuvud­ männen frågan om det är korrekt att den aktuella turen saknas och om så är
f a l l e t , o m p r o d u k t i o n s p l a n e n k u n d e j u s t e r a s s å a t t t u r e n l ä g g s t i l l . D SB First uppgav att turen av förbiseende inte lagts in i produktionsplanen och ingav en ny plan för trafikperiod 2 som utvisade att turen fanns på plats. Trafikhuvudmännen har uppfattat bristen i DSB Firsts anbud som ett rent förbiseende/uppenbart fel. Trafikhuvudmännen har följaktligen accepterat
den koITigerade produktionsplanen.
Trafikhuvudmännen meddelade DSB First att rättelsen av det upper1barn misstaget inte medförde att även priset skulle kunna justeras. Trafikhu­ vudmännen förklarade följande: ". . . med hänsyn till att samtliga anbudsgi­ vare skall ha samma möjligheter, kan vi inte beakta de nya anbudspriserna som var bilagda ett svar". Des�a priser beaktades således inte av Trafiklm­
vudmännen vid utvärderingen.
Som framgått ovan har förfrågningsunderlaget inte varit klart rörande an­ vändningen av X53-tåg kontra andra tågtyper på linje 60. Det rör sig såle­
des överhuvudtaget inte om något "skall-krav". Under alla förhållanden måste ett "skall-krav" vara klart och tydligt utformat för att få ligga till grund för förkastande av anbud. Att så är fallet framgår av fast rättspraxis av vilken framgår att uteslutningsgrunder måste vara transparenta för att få
tillämpas. Detta innebär att förfrågningsunderlaget måste vara utformat på ett sådant sätt i sätt att anbudsgivarna förstår dels vilka uppgifter som skall anges i anbudet, dels att utclänmandet av dessa uppgifter leder till att an­
budet förkastas. Trafikhuvudmännen menar således att dettakrav varit
     
  FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOl\1
I JÖNKÖPING
Enhet Mariestad ?.010 -(i3- 1 G
otydligt utformat och att det inte stått klart för anbudsgivarna att det skulle leda till att anbudet förkastades om X52-tåg offererades på de aktuella tu­ rerna. Det skulle därför stå i strid med LUF att förkasta DSB Firsts anbud på denna grund.
Trafiklmvudmä1men har insett att felet i DSB Firsts anbud måste bero an­ tingen på att förfrågningsunderlagct varit oklart eller har berott på ett up­ penbart misstag från DSB Firsts sida. Givetvis skulle en stor och profes­ sionell anbudsgivare som DSB First inte medvetet frångå ett helt obetyd­ ligt krav. I anledning härav har Trafikhuvudmännen berett DSB First till­
fälle vid förhandlingsmötct att rätta detta fel. DSB First har också rättat felet i enlighet med Trafikhuvudmännens begäran. Trafikhuvudmännen har inte endast haft möjlighet att bereda DSB First möjlighet att rätta felet,
utan också en skyldighet att göra så.
Som konstaterats ovan har DSB First, på grund av ett uppenbait misstag,
inte inkluderat turen nummer 3 2 15 mellan Vänersborg och Göteborg för trafikperiod 2. Trafikhuvudmännen hai· insett att detta berott på ett misstag från D SB Firsts sida och därför haft såväl en möjlighet som skyldighet att bereda DSB First möjlighet att rätta detta fel. Så har Trafikhuvudmännen
ävengj01tgenomdetE-mailsomskickadestillDSBFirstden 10augusti 2009. DSB First har också rättat detta fel och inkluderat tmen i sitt anbud. Även om fråga inte varit om rättelser av uppenbara fel i DSB Firsts anbud
hade bristerna i detsamma kunnat undanröjas genom infordrandet av kom­ pletteringar. Tre av fyra anbud innehåller liknande misstag. Samtliga dessa tre anbudsgivare har beretts tillfälle till komplettering.
Den aktuella upphandlingen avser försö1jningssektorn och är genomförd som ett urvalsförfarande. Som framgår av 2 kap 28 § LUF är förhandlingar
tillåtna inom ramen för ett urvalsförfarande. Varken LOU [Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling] eller LUF ger några klara besked rörande vad en upphandlande myndighet får förhandla med anbudsgivarna
om inom ramen för upphandlingsförfäranden där förhandlingar är tillåtna. I vissa sammanhang har hävdats att förhandling aldrig får ske rörande s.k. skall-krav. Denna slutsats är emelle11id inte korrekt. Ledning i detta avse-
Sida 1 3 897-l0E
  
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I JÖNKÖPING
Enhet Mariestad
DOl\1 zorn ··03�
Sida 14 897- 1 0 E
 ende kan dras bland annat av bestämmelsen i 4 kap 3 § LOU som stadgar att en upphandlande myndighet, inom ramen för förhandlat förfarande med föregående annonsering, skall förhandla med anbudsgivarna om de anbud som lämnats.
DB Rcgio har i yttrande vidhållit sin inställning i målet på följande grun­ der.
I förfrågningsunderlaget uppställs skall-krav som DSB First genom sitt anbud ostridigt ej har uppfyllt.
De skall-krav som DSB First inte uppfyller i sitt anbud kan Trafikhuvud­ männen ej lagligen frångå.
Bristerna i DSB Firsts anbud utgör inte ett uppenbart fel enligt LUF. Trafikhuvudmännen saknade enligt LUF möj lighet att, på sätt som skett, efter anbudsgivning tillåta DSB First att komplettera sitt anbud.
DSB Firsts anbud uppfyller alltj ämt inte samtliga skall-krav även efter genomförda tillägg till sitt anbud.
DB Regio har härefter utvecklat sin talan i målet enligt de nu angivna grunderna samt sanunanfattningsvis anfö1t följande.
Av det anförda följer att DSB First lämnat ett orent anbud och att möjlig­ het att komma till rätta med en sådan brist med stöd av LUF saknas. Följ­ den av detta är att Trafikhuvudmännen genom att utvärdera och slutligt anta DSB Firsts anbud har överträtt de EG-rättsliga likhets- och transpara­ rcnsprinciperna till skada för DB Regio. DSB First kan, genom att inge ett anbud som inte uppfyller absoluta krav, omöjligen utses till vitmarc i upp··
handlingen, dvs. valet av bästa anbud måste alltid stå mellan de anbudsgi­ varc som mött samtliga de absoluta krav som Trafiklrnvudmäimcn upp­ ställt. Utifrån de förutsättningar som gäller i upphandlingen är det således
DB Regios bestämda uppfattning att bolaget lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Under sådana förutsättningar föreligger rättslig grund för rätten, att i enlighet med framställt yrkande, förordna om rättelse av upphandlingen.
      
 Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOl\1 897-lO E
I JÖNKÖPING Enhet Mariestad
Trafikhuvudmännen har i nytt yttrande sammanfattningsvis framhållit föl­ jande.
I den nu aktuella upphandlingen har Trafikhuvudmäm1en antagit ett anbud som, i vart fall efter de justeringar som gjoris, överensstämmer med upp­ ställda krav.
I den nu aktuella upphandlingen har DSB First tillåtits rätta uppenbara fel­ aktigheter.
I den mån förhandlingar skulle anses ha skett beträffande de påstådda 'bristerna", har de skett för att anpassa anbudet till förfrågningsunderlagets
krnv, inte för att anpassa förfrågningsunderlaget till anbudet.
De påstådda "bristerna" i DSB Firsts anbud kan på intet sätt anses avse grundläggande och väsentligalaav i upphandlingen.
Om ställda "krav" skulle upprätthållas och leda till att DSB Firsts anbud
förkastas, skulle detta stå i strid med principen om prop011ionalitet.
De aktuella "kraven" i denna upphandling avser inte anbudsgivarens tek­ niska kapacitet eller finansiella och ekonomiska ställning utan s.k. särskil­ da kontraktsvillkor.
För det fall rätten, i strid med Trafikhuvudmännens uppfattning, skulle
finna att upphandlingen är behäftad med sådana brister att åtgärd enligt I 6 kap. LUF är motiverad, delar Trafikhuvudmännen DB Regios uppfattning att rättelse är en tillräcklig åtgärd.
Ytterligare sk.riftväxling har skett i målet.
DOMSKÄL
Tillämpligabestämmelser
Fråga är i målet om en sådan upphandlfog av B-tjänstcr som anges i bilaga till LUF och på vilken bestämmelserna i 15 kap. LUF med där gjorda hän­ visningar är tillämpliga. Tillåtna upphandlingsformer är enligt 1 5 kap. 3 §
       
 Sida 16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 897-1 0 E
I JÖNKÖPING Enhet Mariestad
LUF förenklat förfarande, urvalsförfarande och - i vissa fall - direktupp­ handling. Urvalsförfarande, vilket är aktuellt i detta mål, definieras i 2 kap. 28 § LUF som ett förfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, den upphandlande enheten inbjuder utvalda leverantörer och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgi­ vare. Upphandlingsformen infördes från och med 1 januari 2001 och mot­
svarar selektiv upphandling i den direktivstyrda delen av den svenska lag­ stiftningen om offentlig upphandling (jfr. prop. 1999/2000:128 sid. 23f.).
Förvaltningsrätten har enligt 16 kap. 2 § första stycket LUF alt pröva om den upphandlande myndigheten har brntit mot de grundläggande princi­ perna i 1 kap. 24 § eller någon annan bestänunelse i lagen. Om så är fallet och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas
först sedan rättelse gjorts.
Enligt 1 kap. 24 § LUF ska upphandlande enheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.
Av 15 kap. 1 2 § första stycket LUF följer att en upphandlande enhet får medge att en anbudsgivare eller anbudssökande rättar en uppenbar fel­ skrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökan om att få lämna anbud. Enheten får vidai'e enligt bestämmelserna i
andra stycket av samma lagrum begära att ett anbud eller en ansökan för­ tydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller
konkurrensbegränsning. Bestämmelserna motsvarar vad som i dessa delar är intaget i 9 kap. 8 § LUF avseende direktivstyrda upphandlingar.
Motsvarande bestämmelser, som i 9 kap. 8 § LUF, fanns i 1 kap. 2 1 § för­ sta och andra styckena i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (ÄLOU), som upphört att gälla den 1 januari 2008. I specialmotiveringen
      
 Sida 17 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 897- I 0 E
I JÖNKÖPING Enl1et Mariestad
till sistnämnda bestämmelse uttalas följande (prop. 1 992/93 :88 sid. 70-7 1 ). "Behovet av att anbud sinsemellan skall kunna jämföras ligger bakom be­ stämmelsen. Här regleras förutsättningarna för rättelser och för vad som i gällande ordning kallas för nollställning. Det är sålunda tillåtet att formlöst medge att anbudsgivare ändrar fel som är uppenbara. Även i andra fall får
anbud finputsas, om det kan ske utan att diskriminering av andra leverantö­ rer uppkommer. I och för sig skulle väsentliga ändringar kunna vara tillåt­ na enligt bestämmelsen, förutsatt att särbehandling eller konkurrensbe­ gränsning inte uppkommer. Risk för diskriminering kan uppkomma om den rättelse som görs innebär att anbudet i praktiken blir ett annat än det som ursprungligen lämnades. Hur den upphandlande enheten skall agera
för att undvika en sådan otillåten särbehandling anges inte, utan fåt· avgö­ ras av den upphandlande enheten från fall till fall. Bestämmelsen i andra stycket om nollställning innebär bland annat att enheten skall kunna ta kontakt med anbudsgivare och fråga t.ex. om alla kringkostnader beträf­ fande arbetskraft är medräknade i ett visst anbud. Det kan finnas skäl där­ till t.ex. om det angetts i annonsen hur anbuden skall se ut och det inte
framgår av anbuden att kravet har iakttagits. Vidare kan det förekomma att ett anbud är dunkelt på en punkt där ett annat anbud är klatt. För att dessa två anbud skall kunna jämföras kan nollställning behöva tillgripas. Riksre­
visionsverket har betonat vikten av att bestämmelsen utnyttjas restriktivt. Departementschefen ansluter sig till verkets uppfattning."
Bestämmelsens andra stycke erhöll genom lagstiftning 1 996 följande ly­ delse: "Enheten får begära att ett anbud eller en ansökan förtydligas om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning." Or­ den "kompletteras" och "nollställning" togs således bo1t från lagtexten. Ändringen innebar enligt motiven (prop. 1995/96:165 sid. 16) en skärp­
ning av paragrafens andra stycke: "Det är inte ti11åtet att komplettera an­ bud, däremot är det fortfarande ci11åtct att ett anbud eller en ansökan för­ tydligas. Initiativet till ett sådant förtydligande skall emellertid komma från
den upphandlande enheten. En sådan begäran om förtydligande lyder där-
        
 Sida 18 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOIVI 897-l0 E
I JÖNKÖPING Enhet Mariestad
med under huvudregeln om affärsmässighet. I paragrafen har ytterligare betonats att ett förtydligande inte far innebära risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning".
Bestämmelserna erhöll sin nuvarande utformning (från och med den 1 ja­ nuari 1 999) genom att orden eller kompletteras åter infördes i l kap. 21 § andra stycket ÄLOU. I författningskommentaren (prop. I 997/98: 1 70 sid. 21-22) sägs bland annat följande. "Rådet och kommissionen har förklarat (avseende art. 7.4 i direktiv 93/37 EEG och artikel 20 i direktiv 93/38EEG) att i öppna och selektiva förfaranden får den upphandlande enheten inte
föra förhandlingar med anbuclssökande och anbudsgivare om grundläggan­ de kontraktsförhållanden, särskilt beträffande prisvillkor, om eventuella ändringar skulle kunna snedvrida konkurrensen. Diskussioner får föras, men enbart i syfte att klargöra eller komplettera anbuden eller kraven från den upphandlande enheten och under förutsättning att detta inte medför
diskriminering. Paragrafen har ändrats så att det är tillåtet att komplettera ett anbud eller en ansökan på det sätt rådet och kommissionen uttalat."
Handlingarna i målet
Förfrågningsunderlaget i den aktuella upphandlingen, Dokument A, Upp­ handlingsföreskrifter, i1mehåller bland annat följande.
6.1 Anbuclsprövning och uh•ärdcring.
I ett första steg prövas anbuden ifall de uppfyller ställda krav för godkän­
nande enligt Bilaga A3: Anbudsinnehåll. Om anbud uppfyller ställda krav vid prövningen, betraktas anbudet som godkänt. I de fäll anbuden ej upp­ fyller ställda krav, betraktas ånbuclen som ej godkända och går ej vidare för
utvärdering. Anbudet utvärderas därefter enligt avsnitt 6. 3. 1. Utvärde­ ringskriterier, 6.3.2, Utvärderingavanbudsprisersamt6.3.3, Utvärdering av tjänstekvalitet.
Anbud som i nnehåller reservationer, villkor eller p å annat sätt inte uppfyl­ ler kraven, kommer inte att godtas.
     
 D01\1 Sida19 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 897-l0 E
I .JÖNKÖPING
Enhet Mariestad
6.2 Förhandling
Efter utvärdering av ink.onma anbud, se nedan avsnitt 6.3, äger Beställaren rätt att ta upp förhandlingar med anbudsgivarna om anbuden. Resultatet av förhandlingarnakanpåverkautvärderingen. Resultatetkonunerdärtillatt utgöra en del av Anbudsgivarens anbud.
Anbud kan antas utan föregående förhandling.
6.3.l Utviircleringskriteriel'
Val av Operatör kommer att ske så att det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt kommer att antas för uppdraget.
Tilldelningsbeslutet i upphandlingen im1ehåller under rubriken anbuds­ prövning och utvärdering bland annat följande.
5.1 Anbudsprövning
Efter öppning av anbuden har samtliga anbud granskats för kontroll huru­ vida de uppfyller uppställda krav i Förfrågningsunderlaget för godkännan­
de enligt Bilaga AJ: A11budsi1111ehåll.
Samtliga anbudsgivare har i sina anbud inlämnat samtliga i Förfrågnings­ underlaget efterfrågade handlingar.
Samtliga anbudsgivare har behäftat att samtliga skallkrav, i enlighet med
Förfrågningsunderlaget uppfylls i anbudet och under avtalstiden.
Efter avslutad prövning har Västtrafik konstaterat att samtliga anbudsgiva­ re uppfyllt ställda krav i Förfrågningsunderlaget. Resultatet har dokumen­ terats enligt särskild prövningsmall.
5.2 Förhnntlling
Västtrafik har haft förhandlingsmöten med anbudsgivarc avseende anbu­ den. För att tillgodose likabehandliugsprincipen i upphandlingsreglerna har
Västtrafik genomfört förhandlingsmöten med samtliga operatörer och med likalydande agenda. Föremål för förhandling har varit i huvudsak beröit genomförande av trafikåtagandet (produktionsvolymer och fordon) samt eventuella förändringar av offererade priser. I övrigt har förhandlingarna
dokumenterats i f01111 av kortfattade noteringar som delgivits respektive operatör.
       
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I JÖNKÖPING
Enhet Mariestad
Sida 20 D01'•1 897-1 0 E
2010 -03- 1 6
 5.3 Anbudsutvänlering
5.3.1 Utvärderingskriterier
Utvärderingen av anbuden har skett mot de i Förfrågningsunderlaget an­
givna utvärdcringskriterknia, dvs. det ekonomiskt sett mest fördelaktiga anbudet har antagits.
Som grnnd för bedömning av ekonomiskt mest fördelaktiga anbud har till­
lämpats följande kriterier för utvärdering, med angiven viktning av dessa. Utvärderingspris 75 procent. Tjänstekvalitet 25 procent.
Förvaltningsrättensbedömning
En grundläggande utgångspunkt är att det inte är tillåtet att ändra anbuden efter den dag som har bestämts för ingivande av anbud eller anbudsöpp­ ningen. Detta förbud utgör en grundläggande princip i offentliga upphand­ lingsförfarnnden. Förbudet är ett uttryck för likabebandlingsprincipen, vil­
ken är grundläggande för alla upphandlingsförfaranden och som dessutom uttryckligen bekräftas bland annat i 1 kap. 24 § LUF. Mot denna bakgrund måste det i målet undersökas om en anbudsgivare har gjmt senare ändring­ ar av sitt anbud, vilka den upphandlande enheten rättsstridigt har beaktat.
Det är dock tillåtet för den upphandlande enheten att på sätt anges i bland annat 1 5 kap. 1 2 § LOU tillåta rättelser av uppenbara fel i anbud samt att begära fö1tydliganclen och kompletteringar i redan lämnade anbud under förntsättning att detta kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrens­ begränsning. Som framgår av vad ovan anförts bör möjligheten att begära förtydliganden och kompletteringar utnyttjas restriktivt och med utgångs­
punkt i de allmänna principerna för upphandling. Varken lagen eller de bakomliggande direktiven innehåller emellertid några definitioner om in­
nebörden av begreppen fö1tydligande och kompletteringar. Det sägs inte heller på vilket sätt kontakterna ska tas och diskussionerna ske. Rättspraxis innehåller i och för sig flera avgöranden rörande situationer där förtyd­ liganden och kompletteringar i det enskilda fallet godtagits eller förkastats.
Något vägledande rättsfall angående räckvidden av bestämmelserna i lag-
     
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM
I JÖNKÖPING rnrn -n3- f 6
Sida21 897- 1 0 E
Enhet Mariestad
rummet föreligger emellertid inte. Gnmdprincipen bör dock vara att en ändring i ett lämnat anbud bara är tillåten i den mån den inte strider mot någon i lagen eller direktiven angiven gnmdläggande princip.
Det är i detta mål ostridigt att DSB Firsts anbud i trafikåtagandet varit bristfälligt i två i målet påtalade avseenden, nämligen dels att i anbudet lämnade uppgifter om fordonsanvänduing på vissa linjer inte stämt överens med anbudsunderlagets krav, dels att en efterfrågad, tidtabellsstyrd tågför­ bindelse helt utelämnats. Med hänsyn till anbudsunderlagcts utformning i aktuella delar anser förvaltningsrätten att fråga är om obligatoriska krav på
anbudets innehål1, s.k. skallkrav, som måste vara uppfyllda för att anbudet skall kunna utvärderas som ett med andra anbud likvärdigt anbud. Den omständigheten att den upphandlande enheten i anbudsunderlaget angett att tidtabellerna inte är slutligt fastställda och vidare under upphandlingens gång meddelat att förutsättningarna för genomförandet av kontraktet kan
komma att ändras på grund av förändringar avseende tillgängliga fordon utgör inte skäl till annan bedömning än att fråga fortfarande är om skall­ k.rav.
Det får vidare genom vad parterna uppgett i målet och ingivna handlingar anses utrett att den upphandlande enheten i samband med prövningen av anbudens giltighet uppmärksammat ovannämnda brister och påtalat dessa hos DSB First samt att DSB First efter förfrågan härom från den upphand­
lande enl1eten ändrat sitt anbud genom tillägg av de i anbudsunderlaget efterfrågade uppgifterna. Den upphandlande enheten har härefter funnit nämnda skall-krav vara uppfyllda och tagit DSB Firsts anbud till utvärde­ ring enligt de förutsättningar som angetts i anbudsunderlaget.
Förvaltningsrätten konstaterar först att rekvisiten för rättelse med stöd av bestämmelsernai 15kap. 12§förstastycketLUFinteäruppfyllda.De
påtalade bristerna är nämligen inte av den a1ten att de framkommer vid en självständig granskning av anbudets innehåll utan först vid enjämförelse
     
 Sida 22 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 897-l0 E
I JÖNKÖPING
Enhet Matiestad
mm -03� 1 s
med anbudsunderlaget i motsvarande delar. Bristerna är med andra ord inte
 uppenbara i den i lagrummet avsedda meningen.
Fråga får därför anses vara om sådant förtydligande eller sådan rättelse som enligt andra stycket av samma lagrum är tillåten i den omfattning det kan ske utan att diskriminering av andra leverantörer uppkommer. Inom ramen för vad som är tillåtet ligger därvid i första hand enligt praxis att tidigare lämnade uppgifter konkretiseras eller att endast marginella sak­
uppgifter tillförs anbuden och att något utbyte av uppgifter inte sker. Enligt förvaltningsrättcns mening utesluts emelle1tid, mot bakgrund av rådets och
kommissionens ovan återgivna uttalande, inte att även annan, i anbudsun­ derlaget efterfrågad information, som utelämnats i ett anbud, kan tillföras utan att likabehandlingsprincipen träds för när. Förvaltningsrätten finner vid prövningen härav att i målet anförda omständigheter inte utgör stöd för ait det skulle strida mot likabehandlingsprincipen att godta de aktuella änd­
ringarna. De får därför anses tillåtna.
Beträffande förfrågningsunderlagets krav på produktionsplan är det även här fråga om skall-krav i så måtto att produktionsplanen utgör ett för an­ budsgivningen obligatoriskt dokument. DSB First har i sitt anbud lämnat detta dokument. Senare ändringar i produktionsp1anen föranledda av ovan nämnda förtydliganden och kompletteringar kan inte bedömas på a1111at sätt.
Mot bakgrund av det nu anförda finner förvaltningsrätten att den upphand­ lande enhetens i målet ifrågasatta förfarande att begära och tillåta förtyd­ liganden och kompletteringar av avgivna anbud inte strider mot de grund­ läggande principerna i 1 kap. 24 § LUF eller någon annan i bestämmelse i lagen. Förvaltningsrätten fill1ler vidare att det inte heller i övrigt i målet är
visat att gnmd föreligger för ingripande enligt 1 6 kap. 2 § LUF. Sökandens framställning om åtgärder enligt nänrnda bestämmelser skall därför lämnas utan bifall.
   
 Sida23 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 897-10E
I JÖNKÖPING 2HW �03- 1 6 Enhet Mariestad
Vid denna utgång skall de interimistiska besluten av den 7 september 2009 inte längre gälla.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 3109/1 d)
Av 16 kap. 1 § LUF följer att en ansökan om överprövning inte får prövas efter den tidpunkt då ett upphandlingskontrakt föreligger. Detta gäller även för prövning i kammarrätten. Ansökan får dock prövas till dess att tio da­ gar gått från det att rätten upphävt tidigare interimistiskt beslut.
   (
 
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Den som vill överklaga kammarrättens avgörande skall skriva till Regeringsrätten. Skrivelsen ställs alltså till Regeringsrätten men skall skickas eller lämnas till kammarrätten.
Överklagandet skall ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande skall kunna tas upp i Regeringsrätten fordras attprövningstillstånd meddelas. Regeringsrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Regeringsrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Bilaga B
     Skrivelsen med överklagande skall undertecknas av ldaganden eller dennes ombud och inges i original samt innehålla;
1. den klagandes namn, personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom skall adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Regeringsrätten
2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet
3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd
4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen härför
5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
  DV 681 2005-IZ Formulär 1