LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM 2008-05-21 Meddelad i Stockholm Mål nr 2842-08 Rotel 551 Sida 1 (23) SÖKANDE r�=rJ Akademin Stigborg AB, 556574-4553 Allegatan 165 232 31 Arlöv J- 2 Avd \f Ombud: Advokat Kaisa Adlercreutz och advokat Maria Lidbom Dosa MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box i1918 404 39 Göteborg MOTPART Verket för förvaltningsutveckling, Verva Box 214 101 24 Stockholm SAKEN Aktbil ' f' 2008 01: 2 Dnr - Överprövning enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, LOU DOMSLUT Länsrätten avslår Akademin Stigborg AB:s ansökan om ingripande enligt LOU. Länsrättens interimistiska beslut av den 8 februari 2008 avseende anbuds­ område 5 upphör härmed att gälla. Dok.Id 314396 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 680 01 E-post: lansrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00 LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 2 2842-08 BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har genomfört en samordnad regional upphandling för myndigheter inom Stockholms län avseende "IT­ konsulttjänster 2007". Upphandlingen genomfördes som en öppen upp­ handling. Upphandlingen omfattar åtta olika anbudsområden. Akademin Stigborg AB (Akademin) har lämnat anbud avseende område 5. I tilldel­ ningsbeslut avsänt från Verva den 30 januari 2008 beslutade den upphand­ lande enheten att anta annat anbud än anbud från Akademin. Akademin ansöker om överprövning enligt LOU avseende område 5 och yrkar i första hand att länsrätten ska besluta att upphandlingen ska rättas på så sätt att utvärderingen av utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av upp­ drag görs orn. I andra hand yrkar Akademin att upphandlingen ska göras om. Akademin yrkar även muntlig förhandling. Sorn grund för sin talan anför Akademin i huvudsak följande. Verva har genomfört utvärderingen av utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag på ett felaktigt sätt och i strid rned vad sorn angetts i förfråg­ ningsunderlaget beträffande utvärderingen av det aktuella utvärderingskrite­ riet. Akademin har tilldelats för låga poäng, vilket står i strid med såväl likabehandlingsprincipen som principen om transparens och därmed kravet på affärsmässighet i 1 kap. 4 § LOU. Upphandlingen ska därför rättas på så vis att utvärderingen beträffande det aktuella utvärderingskriteriet görs om. För det fall länsrätten skulle finna att Verva har utfört utvärderingen på ett konekt sätt gör Akademin i andra hand gällande att förfrågningsunderlaget har varit så otydligt utformat att det måste anses stå i strid med principerna om förutsebarhet och transparens och därmed kravet på affärsmässighet. Verva har i förfrågningsunderlaget föreskrivit att myndigheten kan välja att antingen göra en förnyad konkurrensutsättning eller avrop med samtliga villkor fastställda enligt en särskild avropsordning. Det fim1s i den klassiska LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 3 2842-08 sektorn ingen rättslig möjlighet i LOU att använda förnyad konkurrensut- ., sättning. Denna möjlighet följer av bestämmelserna i den nya lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, vilken dock inte är tillämplig på upphandlingar som påböi:jats före 1 januari 2008. Upphandlingen är därför rättsstridig och ska göras om. Av utvärderingsrapporten framgår dels att Akademins anbud upptagits till utvärdering, dels vilka poäng de olika anbudsgivarna erhållit i Vervas ut-· värdering av anbuden. Av utvärderingsrapporten kan vidare utläsas att Akademins anbud hamnat på 17:e plats. Endast de 16 första anbuden fick möjlighet att teckna ramavtal. Utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag beskrivs i förfrågnings­ underlagets Bilaga A punkt 4.3. Det som efterfrågades i förfrågningsunder­ lagets punkt 4.3 var att fem punkter skulle finnas med i den beskrivning som anbudsgivarna hade att bifoga till sina anbud. Av utvärderingsrappor­ ten framgår att Akademin erhållit 1,875 av möjliga 3,000 poäng avseende utvärderingskriteriet. Eftersom Akademin i sitt anbud utförligt har redogjort för de fem punkter som krävs utan att erhålla full poäng anser Akademin att utvärderingen har utförts på ett felaktigt sätt. Med anledning härav begärde Akademin att :fa till stånd ett möte med Verva för att på så vis få förklarat för sig på vilket sätt Verva funnit att Akademin inte fullgjort det som efter­ frågades i förfrågningsunderlaget. På fråga av Akademin uppgav Verva att Akademin för att få full poäng avseende utvärderingskriteriet kvalitetssäk­ ring av uppdrag tydligt skulle beskriva Akademins kvalitetssäkringsmeto­ dik i enlighet med de fem punkter som fanns angivna i förfrågningsunder­ laget. Eftersom Akademin var av uppfattningen att Akademin tydligt be­ skrivit dessa punkter frågade Akademin vidare vad det var som gjort att Akademin fått poängavdrag. Företrädare för Verva svarade då att Akade­ min inte tydligt nog hade beskrivit de två första punkterna, varför Akade­ min fått poängavdrag på dessa. Däremot hade Akademin fått full poäng på Sida 4 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN de tre sista punkiema. Akademin bad om ytterligare förtydligande, varefter Verva förklarade att Verva ansåg att Akademin hade missat följande. - - På punkt 1 hade Akademin endast skrivit hur länge metoden använts men missat att beskriva när den etablerades. På punkt 2 hade Akademin endast skrivit att alla nyanställda utbildas i metodiken och Verva kunde då inte veta hur många detta är. ' Den metod Akademin använder etablerades samtidigt som den togs i an­ språk. Vidare är alla som idag utför konsulttjänster anställda efter 2001, varför samtliga anställda fått utbildning i metoden. Beträffande den utvärdering som Verva utfört framkom vidare att Verva för att "underlätta utvärderingen" hade slagit ihop punki 3 och 4 eftersom an­ budsgivarnas svar på dessa "i stort var identiska". Konsekvensen av Vervas sammanslagning blir således att varje punkt inom kriteriet 4.3 blir värt 25 procent av poängen istället för 20 procent av poängen. Resultatet av denna sammanslagning gör att Akademin går från att få full poäng på 60 procent av kriterierna till 50 procent, vilket i kombination med det enskilda kriteri­ ets ökade värde gör att Akademin får mindre poäng än vad Akademin skul­ le ha fått om Verva tillämpat den i förfrågningsunderlaget föreskrivna ut­ värderingsmetoden. Läggs de poäng till som Akademin inte erhållit blir Akademins nya totala poäng 81,079 + 0,225 = 81,304, dvs. 0,09 poäng mer än vad anbudsgivare på plats 1 6 fått. Eftersom anbudsgivaren på plats 1 6 redan fått full poäng på kvalitetssäkring a v uppdrag kornmer denne anbuds­ givares poäng inte att påverkas av den nya beräkningsmetoden. Denna av Verva ensidigt utförda justering innebär således att utvärderingen av utvär•· deringskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag avviker från vad som före­ skrevs i förfrågningsunderlaget. Utvärderingen står därför i strid med lika­ behandlingsprincipen och kravet på transparens. Utvärderingen står därmed även i strid med kravet på affärsmässighet i 1 kap. 4 § LOU. Sida 5 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN Flera av de anbudsgivare som har erhållit högre poäng än Akademin avse­ ende kvalitetssäkring av uppdrag har inte beskrivit de fem punkter som Verva efterfrågade på ett mer utförligt sätt än Akademin. Akademin har tagit fram några exempel på leverantörer som har tilldelats högre poäng på utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag trots att de inte gjort en bättre beskrivning av punkterna 1 och 2 i punkten 4.3. Uppgiften för an­ budsgivaren i punkt 1 var att beskriva när metoden etablerades och hur länge den använts. Akademin fick avdrag på grund av att Akademin talat om hur länge bolaget använt metoden men inte när den etablerades. De öv­ riga tre anbudsgivarna har endast talat om när metoden etablerades men inte beskrivit hur länge denna har använts. Vervas utvärdering strider mot lika­ behandlingsprincipen. I punkt 2 skulle anbudsgivarna redogöra för hur många av de offererade konsulterna som utbildats i metoden. Akademins anbud fick avdrag på grund av att Akademin endast talade om att alla nyanställda utbildats i me­ todiken. Svaret från Know IT är i stort sett identiskt även om de använder andra ord. Qbranch använder en vag beskrivning att de utbildat mer än 1 00 konsulter i ITIL. Detta är inte en exakt siffra på hur många de verkligen har utbildat. Dessutom hänvisar de till utbildning i ITIL, vilket inte ens är en kvalitetssäkringsmetodik. SWCG anger i sitt anbud att de utbildat 22 före­ tag i sitt kvalitetsarbete. Detta besvarar inte frågeställningen som gick ut på att besvara hur många av de offererade konsulterna som utbildats och inte hur många företag. Flera anbudsgivare har brustit i sina beskrivningar. Ver­ vas utvärdering står därför i strid med likabehandlingsprincipen och därmed kravet på affärsmässighet. Det aktuella utvärderingskriteriet har varit så otydligt utformat att anbuds­ givarna inte förstått hur de skulle besvara frågorna i punkten 4.3. Förfråg­ ningsunderlaget har varit så otydligt att till och med Verva vid utvärdering- Sida 6 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN en känt sig tvingat att slå ihop två av de fem punkterna. Resultatet av utvär- deringen är inte rättvisande och Akademin har ovan visat på den orimliga följd som uppstår vid Vervas felaktiga tillämpning av utvärderingsmodellen avseende kriteriet. För det fall att länsrätten skulle finna att rättelse inte ska ske genom att utvärderingen görs om avseende utvärderingskriteriet kvali­ tetssäh-ing av uppdrag gör Akademin gällande att förfrågningsunderlaget har varit så otydligt utformat att de måste anses stå i strid med principerna om förutsebarhet och transparens och kravet på affärsmässighet. Upphand­ lingen ska därför göras om. Verva har i såväl förfrågningsunderlaget som utvärderingsrapporten före­ skrivit att avrop kan komma att ske genom förnyad konkurrensutsättning. Förfarandet med förnyad konkurrensutsättning följer bestämmelserna i den nya lagen om offentlig upphandling, vilken inte är tillämplig på upphand­ lingar som påbörjats före den 1 januari 2008. Förfarandet följer vidare be­ stämmelserna i artikel 32 i det klassiska direktivet (2004/18/EG), vilken inte har direkt effekt. Verva har således ingen laglig rätt att i förfrågnings­ underlaget föreskriva att myndigheten kan "välja" huruvida den vid avrop ska avropa enligt den i tilldelningen fastställda avropsordningen eller göra en förnyad konkurrensutsättning. Upphandlingen genomförs enligt 5 kap. LOD och avrop ska därför också ske i enlighet med de bestämmelser som gäller beträffande avrop från ramavtal enligt LOD. Som stöd härför åbero­ par Akademin Länsrätten i Vänersborgs dom den 1 8 januari 2007 i mål m 3 1 02-06. Sammanfattningsvis strider det föreskrivna alternativa avropsför­ farandet med förnyad konkurrensutsättning mot bestämmelserna och praxis enligt LOD. Upphandlingen ska därför göras om redan av detta skäl. - Verva bestrider Akademins ansökan om överprövning och anför i huvudsak fciljande. Sida 7 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCiffiOLMS LÄN Verva har inte brutit mot 1 kap. 4 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag. Upphandlingen har genomförts i enlighet med det grundläggande kravet på affärsmässighet och de grundläggande gemenskapsrättsliga prin­ ciper som ska gälla för all upphandling. I vart fall har inte något brott mot LOU eller de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna medfört att Akademin lidit eller kan komma att lida skada. Någon grund för beslut att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts föreligger därför inte. Upphandlingen har genomförts som en öppen upphandling enligt 5 kap. LOU med åtta anbudsområden; användbarhet, verksarnhetsutveckling och strategi, ledning och styrning, systemutveckling och systemförvaltning, infrastruktur, informationssäkerhet, GIS-kompetens samt uppdragskonsult­ tjänster. Anbud fick avges avseende ett eller flera av anbudsområdena 1 -7 eller enbart anbudsområde 8. I 6. 1. 1 i det inledande dokumentet i förfrågningsunderlaget beskrivs tydligt hur utvärderingen i upphandlingen skulle gå till. Av beskrivningen framgår att utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag är kopplat till krav 4.3 i Bilaga A, 1-7. Vidare framgår att utvärderingskriteriet skulle viktas till 3 procent inom anbudsområde 1 -7, vilket innebär att det så kallade styrketalet för kriteriet skulle vara 3. I 4.3 i Bilaga A, 1-7 beskrivs utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag. Enligt utvärderingskriteriet bör anbudsgivaren tillämpa kvalitetssäkring i samband med konsulttj änsternas planering, ge­ nomförande och uppföljning. Med kvalitetssäkring avses hur anbudsgivaren agerar för att säkra verksamhetens och uppdragens kvalitet. Beskrivningen ska avse anbudsgivarens metodik. Enligt bör-kravet ska anbudsgivare bi­ lägga beskrivning av sin kvalitetssäkringsmetodik för konsulttjänster till anbudet. Av beskrivningen ska tydligt framgå när metoden etablerades och hur länge den använts, hur många av de offererade konsulterna som har LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 8 2842-08 utbildats i metoden, rutin för förebyggande åtgärder, rutin för hantering av awikelser, fel och/eller brister samt rutin för revision av kvalitetssäkrings- metoden. Bedömningen av respektive anbud avseende utvärderingskriteriet skulle baseras på en helhetsbedömning av den beskrivna kvalitetssäkrings­ metodiken, dvs. anbudsgivarens kvalitetssäkring. Helhetsbedömningen skulle göras utifrån den i anbudet lämnade informationen om de i 4.3 Bila­ ga A, 1-7 nämnda omständigheterna. För att erhåila fullt styrketal, dvs. 3, avseende utvärderingskriteriet måste därför beskrivningen av kvalitetssäk­ ringsmetodiken innehålla information avseende samtliga dessa omständig­ heter. Akademins anbud inom anbudsområde 5 hamnade efter utvärdering på 17:e plats och tilldelades således inte ramavtal. Akademins anbud innehöll en beskrivning av bolagets kvalitetssäkringsmetodik för konsulttjänster. Av beskrivningen framgick emellertid inte tydligt när metoden etablerades och hur länge den har använts eller hur många av de offererade konsulterna som har utbildats i metoden. Detta har påverkat bedömningen av Akade­ mins anbud. Akademin hade i anbudet angett att det "sedan 2001-01-01 [sker] en kontinuerlig utvärdering av alla konsulttjänster enligt kvalitetssäk­ ringsmetoden". Av informationen att Akademin tillämpar en "kontinuerlig utvärdering" sedan visst datum framgår inte tydligt när bolagets kvalitets-• säkringsmetod etablerats eller hur länge den använts. Som framgår av 4.3 Bilaga A, 1-7 innebär en kvalitetssäkringsmetod mycket mer än utvärdering av konsulttjänster. Verva bestrider Akademins påstående att företrädare för Verva skulle ha uppgett att Akademins brist i denna del bestod i att "Aka­ demin endast skrivit hur länge metoden använts men missat att beskriva när den etablerades". Akademin hade vidare angett. i anbudet att "alla nyan­ ställda konsulter f'ar utbildning i den ovan beskrivna kvalitetssäkringsmeto­ den innan de skickas ut på uppdrag". Av informationen att alla hos Akade­ min nyanställda konsulter får utbildning framgår inte tydligt hur många av de offererade konsulterna som.faktiskt erhållit utbildning. Vervas bedöm- LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 9 2842-08 ning av Akademins anbud innebar att anbudet erhöll styrketalet 1,875 avse- ende utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag. Verva bestrider Akademins påstående att flera av de anbud som erhållit högre styrketal än Akademins anbud avseende utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av upp­ drag inte innehåller en mer utförlig beskrivning av de i 4.3 i Bilaga A, 1-7 angivna omständigheterna än vad Akademins anbud innehåller. Verva vill understryka att det inte är mqjligt att, på sätt som Akademin gjort, jämföra ur sitt sammanhang tagna utdrag ur anbud. I detta sammanhang f'ar också nämnas att beskrivningarna i anbuden av bolagens respektive kvalitetssäk­ ringsmetodik ofta varit mycket omfattande och deta�jerade. Såvitt avser de utdrag ur andra anbud som Akademin återgett framgår den av Verva efter­ frågade omständigheten när metoden etablerades och hur länge den använts av dessa utdrag eller utdragen tillsammans med ytterligare information i anbuden. Naturligtvis ska inte 4.3 i Bilaga A, 1-7 förstås så att beskrivning­ en uttryckligen måste ange både när metoden etablerades och hur länge den använts för att den lämnade informationen avseende denna omständighet ska kunna bedömas. Bedömningen av respektive anbud avseende utvärde­ ringskriteriet skulle baseras på en helhetsbedömning av den beskrivna kva­ litetssäkringsmetodiken, dvs. anbudsgivarens kvalitetssäkring. Helhetsbe­ dömningen skulle göras utifrån informationen i anbudet om de i 4.3 i Bilaga A, 1-7 nämnda omständigheterna. För att erhålla fullt styrketal, dvs. 3, av­ seende utvärderingskriteriet måste därför beskrivningen av kvalitetssäk­ ringsmetodiken innehålla information avseende samtliga dessa omständig-­ heter. Sammanfattningsvis har Vervas bedömning av anbuden avseende utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag genomförts i enlighet med vad som angetts i förfrågningsunderlaget och varit korrekt. Anbuden har bedömts utifrån samma förutsättningar och erhållit styrketal efter resultatet av helhetsbedörnningen. Bedömningen har således inte stått i strid med li­ kabehandlingsprincipen eller på annat sätt skett i strid med kravet på af­ färsmässighet i 1 kap. 4 § LOU. Sida 10 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN Akademin gör gällande att Verva skulle ha ensidigt justerat principerna för utvärderingen så att dessa kom att avvika från vad som angetts i förfråg- ningsunderlaget. Konsekvensen av justeringen skulle enligt Akademin vara att angivandet av var och en av de i 4.3 i Bilaga A, 1-7 uppräknade omstän­ digheterna skulle vara värt 25 procent istället för 20 procent av styrketalet vid utvärderingen av utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag. Det­ ta påstående är inte korrekt och saknar grund. Som ovan redogjorts för skul­ le bedömningen av respekiive anbud avseende utvärderingskriteriet kvali­ tetssäkring av uppdrag baseras på en helhetsbedömning av den i anbudet beskrivna kvalitetssäkringsmetodiken. Helhetsbedömningen skulle göras utifrån informationen i anbudet om de i 4.3 i Bilaga A, 1-7 nämnda om­ ständigheterna. Förfrågningsunderlaget anger således inte, som Akademin gör gällande, att lärnnandet av information om respektive av de i 4.3 i Bila­ ga A, 1-7 nämnda omständigheterna skulle innebära 20 procent av det totala styrketalet. De delar av en kvalitetssäkringsmetodik som består av rutinför förebyggande åtgärder och rutinför hantering av avvikelser, fel och/eller brister är så nära förknippade med varandra att en beskrivning av den ena i det närmaste uteslutande innebär en beskrivning av den andra. Verva fann därför ingen anledning att särskilja dessa båda omständigheter vid utvärde­ ringen. Eftersom utvärderingen alltjämt skulle utgå från en helhetsbedöm­ ning på sätt som ovan beskrivits innebar detta inte att Verva förändrade principerna för utvärderingen av utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag. Verva krävde alltjämt för fullt styrketal att beskrivningen av kvali­ tetssäkringsmetodiken innehöll all efterfrågad information. Vad som nu anförts innebär att Akademins resonemang och hypotetiska "poängberäk­ ning", vilken utgår från att Verva skulle ha förändrat "poängvärdet" för de i 4.3 i Bilaga A, 1-7 angivna omständigheterna från 20 procent till 25 pro­ cent, helt saknar grund. Utvärderingen av utvärderingskriteriet kvalitetssäk­ ring av uppdrag, liksom för övrigt utvärderingen av alla andra utvärde­ ringskriteri�r, har naturligtvis tillämpats på samma sätt för alla anbudsgiva- Sida 1 1 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN re. Något brott mot 1 kap. 4 § LOU eller de grundläggande gemenskaps- rättsliga principerna föreligger inte. Akademin gör gällande dels att utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag varit så otydligt utformat att anbudsgivarna inte förstått hur de skulle besvara frågorna i 4.3 i Bilaga A, 1-7, dels att Verva tillämpat utvär­ deringskriteriet på annat sätt än vad som föreskrivits i förfrågningsunderla­ get. Verva bestrider detta. Den omständigheten att Verva inte funnit skäl att särski\ja två av de i 4.3 i Bilaga A, 1-7 nämnda omständigheterna vid ut­ värderingen innebär inte att det förelegat någon som helst otydlighet i fråga om vilken information anbudsgivarna skulle lämna rörande sin kvalitetssäk­ ringsmetodik. Detta framgår klart och tydligt av 4.3 i Bilaga A, 1-7. An­ budsgivarna har således kunnat avge sina anbud med full insikt om vad som skulle tillmätas betydelse vid utvärderingen och skulle inte ha utformat sina anbud annorlunda med informationen att Verva inte skulle särskilja de båda nämnda omständigheterna vid utvärderingen. Verva har inte på något sätt förändrat förutsättningarna för utvärderingen av utvärderingskriteriet kvali­ tetssäkring av uppdrag. Inte heller har det förelegat några otydligheter för Verva beträffande hur Verva skulle genomföra utvärderingen av utvärde­ ringskriteriet. Sammanfattningsvis har utvärderingen genomförts på sätt som angetts i förfrågningsunderlaget vilket är förutsebart. Resultatet av utvärderingen är rättvisande och rimligt. Förfrågningsunderlaget samt ut­ värderingsmodellen och tillämpningen av denna är i enlighet med LOU och de gemenskapsrättsliga principerna (se t.ex. EG-domstolens dom den 24 november 2005 i mål C-331/04). Även om länsrätten skulle finna att det förekommer brister i förfrågningsunderlaget innefattande tillämpningen av utvärderingsmodellen är dessa i vart fall inte av de_n art eller omfattning att kravet på affärsmässighet eller de grundläggande gemenskapsrättsliga prin­ ciper som ska gälla för all upphandling åsidosatts (jfr RÅ 2002 ref. 50). LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 12 2842-08 Akademin gör gällande att förfarandet med förnyad konkurrensutsättning inte kan tillämpas vid upphandlingar enligt LOU. LOU innehåller inte någ-• ra regler för hur avrop ska gå till. Frågan om förnyad konkurrensutsättning vid avrop är tillåten enligt LOU har varit föremål för prövning bl.a. i det länsrättsavgörande som Akademin åberopar. Länsrätten i Stockholm har emellertid i flera avgöranden godkänt förnyad konkurrensutsättning enligt. LOU. Enligt 3.2 i det inledande dokumentet till förfrågningsunderlaget ska avropande myndigheter, såvitt avser anbudsområdena 1-7, välja mellan att göra en förnyad konkurrensutsättning eller avrop med samtliga villkor fast­ ställda. Det framgår tydligt av förfrågningsunderlaget hur avrop ska ske och vilka villkor som gäller såväl vid en förnyad konkurrensutsättning som vid avrop med samtliga villkor fastställda. Upphandlingen och dess avropsför­ farande tillgodoser således de gemenskapsrättsliga principerna och LOU:s krav på affärsmässighet. Vidare har den förstudie som föregått upphand­ lingen visat att samtliga myndigheter och leverantörer i branschen är ange­ lägna om att avrop ska kunna ske genom en förnyad konkurrensutsättning. Det klassiska direktivet (2004/18/EG) behandlar förnyad konkurrensutsätt­ ning i artikel 32. Det är helt klart att förfarandet sedan länge är tillåtet enligt EU:s upphandlingsregelverk. Det kan också konstateras att Sverige, genom den nya lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, har infört regler om förnyad konkurrensutsättning. Mot bakgrund av det nu anförda samt möj­ ligheterna till direktivkonform tolkning är det Vervas bestämda uppfattning att. den enda rimliga slutsats som kan dras är att upphandlingens tillämpning av förnyad konkurrensutsättning är tillåten även enligt LOU. För det fall länsrätten skulle finna att tillämpning av förnyad konkurrensutsättning stri­ der mot LOU är rättelse en tillräcklig åtgärd. Avrop kan i sådana fall göras uteslutande med samtliga villkor fastställda. Beslut om annan åtgärd skulle vidare vara processekonomiski oförsvarbart eftersom en ny upphandling skulle genomföras enligt den nya lagen och således resultera i avrop genom förnyad konkurrensutsättning. I detta sammanhang måste framhållas att Sida 13 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN kostnaden för genomförandet av upphandlingen uppgår till utomordentligt höga värden. Akademin har därefter anfört i huvudsak följande. Inte någonstans i förfrågningsunderlaget, och särskilt inte i punkt 4.3, fram­ går att Verva vid utvärderingen av bör-kravet kvalitetssäkring vid uppdrag skulle göra en helhetsbedömning. Tvärtom har Verva angett vilka fem punkter som ska framgå av anbudsgivarnas beskrivning av kvalitetssäk­ ringsmetodik för erhållande av maximal poäng. NOU har i sitt uttalande den 17 mars 2007, dnr 2004/0046-29, fastlagt att ett ramavtal inom den klassiska sektorn enligt 1 kap 5 § LOU måste inne­ hålla samtliga villkor för avrop som görs under en fastställd period. Ramav­ tal i vilka samtliga villkor inte fastställts är inte tillåtna i den klassiska sek­ torn. Detta medför att rangordningen alternativt fördelningsnyckeln måste vara fastställd. Detta får till följd att det inte kan ske en förnyad konkur­ rensutsättning. Verva synes i sitt yttrande göra gällande att artikel 32 i det klassiska direk­ tivet skulle ha direkt effekt. Detta påstående är intressant mot bakgrund av att Verva i Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 5024-06, anförde att "[a]rtikel 32 i direktiv 2004/18/EG saknar direkt effekt i Sverige. Artikeln tillhör en icke-obligatorisk del av direktivet som medlemsstaterna kan välja om de vill införa eller ej i den nationella lagstiftningen. Det är Vervas upp­ fattning att en direktivbestämmelse, som en medlemsstat kan välja att inte införa i sin nationella lagstiftning, aldrig kan anses vara ovillkorlig på så­ dant sätt att bestämmelsen kan tillmätas direkt effekt," Kammarrätten kon­ staterade i dom.skälen att den aktuella artikeln inte har direkt effekt. Efter- LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 14 2842-08 som felet föreligger i förfrågningsunderlagets utformning kan inte felet bo- tas genom rättelse utan upphandlingen måste göras om. Verva har därefter anfört i huvudsak följande. Av 4.3 i Bilaga A, 1 -7 framgår inte, som Akademin gör gällande, att läm­ nandet av information om respektive nämnd omständighet skulle medföra 20 procent av det totala styrketalet. Det torde vara fullständigt klart utifrån 4.3 i Bilaga A, 1 -7 att utvärderingen av utvärderingskriteriet skulle baseras på en helhetsbedömning av anbudsgivarens beskrivna kvalitetssäkring i samband med konsulttjänsternas planering, genomförande och uppföljning, dvs. i praktiken en bedömning av att anbudsgivaren har en kvalitetssäk­ ringsmetodik för konsulttjänster samt innehållet i denna. Enligt 3.2.2 i det inledande dokumentet av förfrågningsunderlaget innebär avrop med samtliga villkor fastställda, vilket kan tillämpas i upphandlingen, en rangordning av ramavtalsleverantörema per anbudsområde utifrån upp­ handlingens utvärderingsresultat. Rangordningen innebär att den ramavtals­ leverantör som är nummer ett (1) ska avropas i första hand. Om denna inte kan erbjuda tjänsten ska myndigheten vända sig till den ramavtalsleverantör som är nummer två (2) på listan o.s.v. till dess att tjänsten kan erbjudas. Ramavtalen som blir följden av upphandlingen innehåller således en för­ delningsnyckel (rangordning) mellan ramavtalsleverantörema och faststäl­ ler därmed samtliga villkor för avrop. Ramavtalen är alltså förenliga med såväl LOU som lagen (2007: 1 09 1 ) om offentlig upphandling. Verva vill påpeka att den upphandling som var föremål för prövning i Kammarrätten i Stockholms dom den, 3 1 oktober 2006 i mål nr 5024-06 påbörjades före den tidpunkt då det klassiska direktivet (2004/1 8/EG) skul­ le ha implementerats i svensk rätt, dvs. före den tidpunkt då någon direkt effekt överhuvudtaget kunde ha inträtt. Detta är bakgrunden till det av Ak:a- LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 15 2842-08 demin citerade uttalandet från Verva. Kammarrätten fastslog i enlighet härmed att artikel 32 i direktivet inte kunde ha direkt effekt såvitt avsåg den upphandling som målet gällde. Akademin har därefter tillagt i huvudsak följande. Verva synes göra gällande att artikel 32 har direkt effekt på den upphand­ ling som nu är gällande, eftersom denna upphandling påbörjats efter den 31 januari 2006, eftersom direktivet då skulle ha varit implementerat i svensk lag. Akademin vill i detta hänseende återupprepa det faktum att arti­ kel 32 i direktivet tillhör de frivilliga delarna av direktivet, vilka inte kan ha direkt effekt utan blir tillämpliga först när den nationella lagstiftaren valt att införa bestämmelsen i nationell lag. Länsrätten beslutade den 8 februari 2008 om inhibition i målet avseende anbudsområde 5 . Länsrätten avslog den 29 februari 2008 Akademins yrkande om muntlig förhandling. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser m. m. I 1 kap. 4 § LOU anges följande. Upphandling ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras af­ färsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. I 1 kap. 5 § samma lag anges bl.a. följande. Ramavtal är ett avtal som ingås mellan en upphandlande enhet och en eller flera leverantörer i syfte att fast­ ställa samtliga villkor för avrop som görs under en viss period. Sida 16 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN 1 1 kap. 22 § samma lag anges följande. En upphandlande enhet ska anta antingen det anbud som är aet ekonomiskt mest fördelaktiga eller det anbud som har lägst anbudspris. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, ska enheten ta hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, leverarv;tid, driftkostnader, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service, tekniskt stöd, miljöpåverkan m.m. Enheten ska i förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandling ange vilka omständigheter den tilhnäter betydelse. Omständigheterna ska om möjligt anges efter angelägenhetsgrad, med den viktigaste först. 1 7 kap. 1 § första stycket samma lag anges att en leverantör som anser att han lidit eller kan komma att lida skada enligt 2 § får i en framställning till allmän förvaltningsdomstol ansöka om åtgärder enligt nämnda paragraf. 1 7 kap. 2 § samma lag anges bl.a. följande. Om den upphandlande enheten har brutit mot 1 kap. 4 § eller någon annan bestämmelse i demia lag och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Av punkten 6. 1 . 1 i förfrågningsunderlagets Inledar1de dokument framgår följande. Viktningen avseende anbudsområde 1-7 är följande. Pris 0-100 35% Referens 0-100 60% Kvalitetssäkring av upp- drag E-faktura 0-100 2% Utvärderingskriteriet kvalitetssäkring av uppdrag bestäms av den poäng­ sättning som redovisas i Bilaga A, 1-7 krav 4.3. Av nämnda punkt framgår följande. Anbudsgivaren bör tillämpa kvalitetssäkring i samband med kon­ sulttjänsternas planering, genomförande och uppföljning. Med kvalitetssäk­ ring avses hur anbudsgivaren agerar för att säkra verksarnhetens och upp­ dragens kvalitet. I praktiken kan avropande myndighet ha en egen metodik för att säkra uppdragens kvalitet, beskrivningen ska dock avse ar1budsgiva­ rens metodik. 0-1 00 3% Sida 17 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN Länsrättens bedömning Grund för att ingripa mot upphandlingen kan föreligga om det visas att den upphandlande enheten åsidosatt kravet på affärsmässighet eller förbudet mot ovidkommande hänsynstaganden i 1 kap. 4 § LOU, t.ex. genom att påtagligt avvika från de kriterier som angivits i förfrågningsunderlaget. Prövningen kan också avse huruvida andra gemenskapsrättsliga principer som ska beaktas vid all offentlig upphandling har trätts för när. Detta förut­ sätter emellertid att sökanden för fram sådant som kan utgöra brister i dessa avseenden. LOU ger inte närmare besked om hur ett förfrågningsunderlag ska vara ut­ fonnat eller hur en utvärderingsmodell ska vara konstruerad utöver vad som kan sägas komma till uttryck i de allmänt hållna bestämmelserna i 1 kap. 4 och 22 § § . I det uppställda kravet på affärsmässighet får anses ligga att ett förfrågningsunderlag ska vara så klart och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande enheten tillmäter betydelse vid upphandlingen och att en utvärderingsmodell ska vara så ut­ fonnad att den är ägnad att leda till ett rättvisande resultat, dvs. att det an­ bud som är ekonomiskt mest fördelaktigt antas. Detta följer också av ge­ menskapsrättens krav på likabehandling, förutsebarhet och transparens. De skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utfor­ made får godtas under förutsättning att de principer som bär upp lagen om offentlig upphandling och gemenskapsrätten inte träds för när. (RÅ 2002 ref. 50). Akademin har pekat på följande felaktigheter i upphandlingen. - Utvärderingen av kriteriet kvalitetssäkring av uppdrag är inte rättvisan­ de och den strider mot likabehandlingsprincipen och principen om transparens. LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 18 2842-08 - - - De ursprungliga fem punkterna under kriteriet kvalitetssäkring av upp- 1 drag har slagits ihop till fyra vid anbudsutvärderingen. Totalpoängen är densamma som tidigare vilket innebär att viktningen har förändrats. Detta strider mot principerna om förutsebarhet och transparens. Förfrågningsunderlaget är otydligt och strider därmed mot principerna om förutsebarhet och transparens. Avrop genom förnyad konkurrensutsättning är rättstridigt enligt den äldre lagen avseende den klassiska sektorn då artikel 32 i direktivet inte har direkt effekt. Under punkt 4.3, Kvalitetssäkring av uppdrag, i Bilaga A, 1-7 i förfråg­ ningsunderlaget uppmanas anbudsgivama att beskriva sin kvalitetssäk­ ringsmetodik för konsulttjänster. Det anges också att det i beskrivningen tydligt ska framgå när metoden etablerades och hur länge den använts, hur många av de etablerade konsulterna som har utbildats i metoden, rutin för förebyggande åtgärder, rutin för hantering av avvikelser, fel och/eller bris­ ter samt rutin för revision av kvalitetssäkringsmetoden. Akademin har i fråga om när metoden etablerades och hur länge den använts uppgett att det sedan 2001-01-01 sker en kontinuerlig utvärdering av alla konsulttjänster enligt kvalitetssäkringsmetoden. Akademin har vidare i fråga om hur många av de etablerade konsulterna som har utbildats i metoden uppgett att alla nyanställda konsulter får utbildning i den ovan beskrivna kvalitetssäk­ ringsmetoden innan de skickas ut på uppdrag. Länsrätten finner att det av dessa uppgifter inte framgår det som efterfrågas och att det är rimligt att detta förhållande påverkar helhetsbedömningen av utvärderingskriteriet. Vad härefter gäller det Akademin betecknar som sammanslagning av två svarskriterier avseende utvärderingskriteriet Kvalitetssäkring av uppdrag gör länsrätten följande överväganden. Uppmaningen i ovan nämnda punkt 4.3 avser en beskrivning av kvalitetssäkringsmetodik vari vissa angivna Sida 19 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN uppgifter tydligt ska framgå Enligt Verva skulle bedömningen av respekti- ve anbud avseende detta utvärderingskriterium baseras på en helhetsbe- dömning av den beskrivna kvalitetssäkringsmetodiken. För att erhålla fullt styrketal avseende kriteriet måste därför beskrivningen innehålla informa­ tion avseende samtliga angivna omständigheter. Länsrätten kan inte fmna att förfrågningsunderlaget eller Vervas utvärdering avseende kriteriet Kva-­ litetssäkring av uppdrag i något av de hänseenden som Akademin påtalat åsidosätter reglerna i LOU eller de grundläggande gemenskapsrättsliga principer som gäller på området. Akademin gör gällande att förfarandet med förnyad konkurrensutsättning strider mot LOU. I 1 kap. 5 § LOU anges fö\jande definition på ramavtal : Avtal som ingås mellan en upphandlande enhet och en eller flera underleverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor för avrop som görs under en viss period. Frå­ gan blir således om formuleringen i definitionen, att avtalet ingås "i syfte att fastställa samtliga villkor för avrop", leder till att en andra konkurrensut­ sättning är utesluten. I det nya direktivet avseende den klassiska sektorn (2004/18/EG), artikel 1, punkterna 1 och 5 anges föUande. 1. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser somangesipunkterna2-15: 5. ramavtal: ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera ekonomiska aktörer i syfte att fast­ ställa villkoren för tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvan­ titet. Sida 20 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN Lydelserna skiljer sig således åt genom att definitionen i LOU talar om fast- ställande av samtliga villkor för avrop medan det nya direktivet endast talar om fastställande av villkoren för tilldelning av kontrakt, särskilt tänkt pris och uppskattad kvantitet. Den nationella lagstiftningen synes ställa högre krav på att den upphand­ lande enheten skall fastställa villkoren för avrop redan i ramavtalet. I artikel 32 i det nya direktivet regleras användningen av ramavtal. I denna artikel ai1ges följande: 1. Medlemsstaterna får tillåta de upphandlande myndigheterna att sluta ramavtal. En upphandlande myndighet som ämnar sluta ett ramavtal skall föl­ ja de förfarandebestämmelser som anges i detta direktiv i alla faser fram till tilldelningen av kontrakt som grundar sig på detta ramavtal. Valet av parter i ramavtalet skall ske med tillämpning av de tilldel­ ningsgrunder som anges i artikel 53. Kontrakt som bygger på ett ramavtal skall tilldelas i enlighet med de förfaranden som avses i punkterna 3 och 4. Dessa förfaranden får bara tillämpas mellan de upphandlande myndigheterna och de eko­ nomiska aktörer som från början är parter i ramavtalet. Vid tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal f'ar parterna inte i något fall väsentligen ändra villkoren i detta ramavtal, bland annat i det fall som avses i punkt 3. Ett ramavtal får inte löpa längre fyra år, utom i vederbörligen styrkta undantagsfall, särskilt genom föremålet för ramavtalet. En upphandlande myndighet får inte använda ramavtal på otillbör­ ligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begrän­ sas eller snedvrids. 2. Sida21 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN 3. Om ett ramavtal sluts med en enda ekonomisk aktör, skall kontrakt som bygger på detta famavtal tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet. Vid tilldelningen av sådana kontrakt :far den upphandlande myndig­ heten skriftligen samråda med den ekonomiska aktör som är part i ramavtalet och vid behov anmoda denne att komplettera sitt anbud. 4. Om ett ramavtal sluts med flera ekonomiska aktörer måste dessa vara minst tre till antalet, om det finns ett tilhäckligt antal ekono-­ miska aktörer som uppfyller urvalskriterierna och/eller godtagbara anbud som uppfyller tilldelningskriteriema. Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som ingåtts med flera ekonomiska aktörer kan ske antingen - genom tillämpning av villkoren i ramavtalet utan förnyad inqjudan att lämna anbud, eller - om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet, efter det att parterna blivit föremål för förnyad inbjudan att lämna anbud på grundval av samma villkor, som, om det är nöd­ vändigt skall preciseras, och, vid behov, andra villkor, som anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet i enlighet med följande förfarande: a) För varje kontrakt som skall tilldelas skall den upphandlan­ de myndigheten skriftligen samråda med de ekonomiska aktö­ rer som är i stånd att genomföra kontraktet. b) Den upphandlande myndigheten skall fastställa en tidsfrist som är tillräcklig för att lämna in anbud beträffande varje sär­ skilt kontrakt, med hänsynstagande till faktorer som hur kom­ plext kontraktsföremålet är och den tid som behövs för att lämna anbud. c) Anbuden skall lämnas skriftligen, och innehållet i dem skall vara hemligt tills den angivna svarstiden har löpt ut. d) Den upphandlande myndigheten skall tilldela varje enskilt kontrakt till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbu­ det på grundval av de tilldelningskriterier som anges i för­ frågningsunderlaget till ramavtalet. Sida 22 LÄNSRÄTTEN I DOM 2842-08 STOCKHOLMS LÄN I artikel 32 punkt 4 ges den upphandlande enheten således rätt att, om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet, göra parterna till föremål för förnyad inbjudan att lämna anbud på grundval av samma villkor, som om det är nödvändigt ska preciseras, och, vid behov, andra villkor, som anges i för­ frågningsunderlaget till ramavtalet. Direktivets bestämmelser öppnar såle­ des enligt länsrättens mening för möjligheten till en andra konkurrensut­ sättning på andra villkor än som tillämpades vid den första konkurrensut­ sättningen, under förutsättning att de villkor som ska tillämpas vid den andra konkurrensutsättningen anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet. En andra konkurrensutsättning på andra villkor anses således förenligt med det nya direkiivets definition av ramavtal som avtal, som ingås i syfte att fastställa villkoren för tilldelningen av kontrakt under en given tidsperiod, detta under förutsättning att den upphandlande enheten redan i förfråg­ ningsunderlaget anger vilka de andra villkor som ska tillämpas vid den andra konkurrensutsättningen är. Länsrätten gör bedömningen att det torde möta svårigheter att fastställa samtliga tänkbara villkor för kommande av­ rop redan i ramavtalet. Detta med hänsyn till att den upphandlande enheten vid detta tillfälle saknar vetskap om exakt vilka produkter och vilka kvanti­ teter som avropande myndigheter kommer att efterfråga. Den i LOU fast­ ställda definitionen av ramavtal som avtal i syfte att fastställa samtliga vill­ kor för avrop, kan av denna anledning enligt länsrättens mening inte tolkas på så sätt att den upphandlande enheten är tvingad att fastställa alla tänkba­ ra villkor för alla tänkbara avrop i ramavtalet. Med hänsyn till att det nya direktivet, vars definition av ramavtal också anger att det rör sig om avtal i syfte att fastställa villkoren för tilldelningen av kontrakt under en given tidsperiod, öppnar för möjligheten till en andra konkunensutsättning på andra villkor gör länsrätten bedömningen att det föreligger en möjlighet att söka ledning i det nya direktivet. Enligt länsrätten öppnar således, som nämnts ovan, det nya direktivets be­ stämmelser för möjligheten till en andra konkurrensutsättning på andra vill- LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 23 2842-08 kor än som tillämpades vid den första konkurrensutsättningen, under förut- sättning att de villkor som ska tillämpas vid den andra konkurrensutsätt- ningen anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet. Verva har i den aktu­ ella upphandlingen tydligt angett i förfrågningsunderlaget till ramavtalet vilka villkor som ska tillämpas vid den första respektive den andra konkur­ rensutsättningen. Akademin har inte ifrågasatt de villkor som avses att til­ lämpas vid den förnyade konkurrensutsättningen, utan har endast ifrågasatt huruvida förfarandet med en andra konkurrensutsättning är tillåtet. Länsrät­ ten finner vid en samlad bedömning att Verva:s förfarande med en andra konkurrensutsättning inte kan anses strida mot LOU eller gemenskapsrät­ ten. Akademins ansökan om överprövning ska på anförda skäl avslås. chefsrådman Föredragande har varit Kristin Tallbo. SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR .. PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga länsrättens beslut skall skriva till kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till länsrätten. Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivel­ sen kommer in nästa vardag. För att ett överkl de skall kunna tas upp i agan kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om det är av vikt för ledning av rättstil­ lämpningen att överklagandet prövas, anled­ ning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit eller det annars finns syn­ nerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står läns­ rättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varlör man anser att prövnings­ tillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande skall innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yi:ke, postadress och telefonnummer. Dessutom skall adress och telefonnummer till arbets­ platsen och eventuell annan plats där kla­ ganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i må­ let. Om någon person- eller adressuppgi:ft ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om länsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av länsrättens beslut som kla­ ganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsenskallvaraundertecknadavklagan­ den eller hans ombud. Adressen till länsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar om­ bud skall denne sända in fullrnakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefon­ nummer. Bilaga www.domstoLse