Dok.Id 204583 Postadress Box 406 581 04 Linkšping Besšksadress Brigadgatan 3 Telefon 013-25 11 00 E-post: forvaltningsrattenilinkoping@dom.se …verpršvning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU ___________________ F…RVALTNINGSR€TTENS AVG…RANDE FšrvaltningsrŠtten avslŒr ansškan om šverpršvning. 1 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM I LINK…PING 2015-04-27 Meddelad i Linkšping S…KANDE Skanska Sverige AB, 556033-9086 112 74 Stockholm Ombud: Advokat Roger Wier Advokatfirman Morris AB Norra Hamngatan 18 411 06 Gšteborg MOTPART …stergštlands lŠns landsting, 232100-0040 Upphandlingscentrum 581 91 Linkšping Ombud: Jur.kand. Walter Skšldstam med samma adress som ovan SAKEN MŒl nr 846-15 Telefax Expeditionstid mŒndag Ð fredag 08:00-16:00 013-25 11 40 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING BAKGRUND OCH YRKANDEN …stergštlands lŠns landsting (Landstinget) genomfšr en upphandling avse- ende utfšrandeentreprenaden Framtidens US Ð Delprojekt 016. Markentre- prenad SjukhusvŠgen, dnr UC-2014-277. Upphandlingen genomfšrs som fšrenklat fšrfarande enligt 15 kap. LOU och tilldelningsgrund Šr det eko- nomiskt mest fšrdelaktiga anbudet. Inom anbudstiden fram till den 8 de- cember 2014 lŠmnades tre anbud i upphandlingen. I tilldelningsbeslut den 26 januari 2015 fann Landstinget att samtliga anbudsgivare uppfyller upp- stŠllda kvalificeringskrav i fšrfrŒgningsunderlaget och att Peab AnlŠggning AB (Peab) har lŠmnat det ekonomiskt mest fšrdelaktiga anbudet. Skanska Sverige AB (Skanska) bedšmdes ha lŠmnat det nŠst mest ekonomiskt fšr- delaktiga anbudet. Skanska ansšker om šverpršvning av upphandlingen och yrkar att fšrvalt- ningsrŠtten i fšrsta hand ska besluta om rŠttelse pŒ sŒ sŠtt att Landstinget ska genomfšra en ny kvalificering och utvŠrdering varvid Peabs anbud ska fšrkastas och utvŠrderingen utfšras i enlighet med i fšrfrŒgningsunderlaget angiven utvŠrderingsmodell, och i andra hand att fšrvaltningsrŠtten ska fšrordna att upphandlingen ska gšras om. Landstinget begŠr att ansškan ska avslŒs. VAD PARTERNA SAMMANFATTNINGSVIS ANF…RT Skanska Peabs anbud Landstinget har agerat i strid med 1 kap. 9 € LOU eftersom Landstinget har kvalificerat ett anbud som inte uppfyller samtliga stŠllda skall-krav i upp- 2 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING handlingen. Peabs anbud uppfyllde inte vid anbudstidens utgŒng stŠllda skall-krav om kvalitets- och miljšledningssystem som framgŒr av punkter AFB.36 och AFB.37 i fšrfrŒgningsunderlaget. Kravet om kvalitetssystem Peab har angivit att bolaget inte Šr certifierat enligt SS-EN ISO 9001:2000 och har dŠrfšr haft att bifoga ett dokument som klart redovisar att Peabs kvalitetssystem motsvarar kraven fšr SS-EN ISO 9001:2000. Peab har fšr- visso bifogat ett dokument till anbudet som anger att Peab har ett kvalitets- system som uppfyller kraven fšr SS-EN ISO 9001:2000. Detta dokument uppfyller dock inte uppstŠllt skall-krav eftersom det inte klart redovisar pŒ vilket sŠtt Peabs kvalitetssystem uppfyller dessa krav. ISO handlar till stora delar om processer fšr att sŠkerstŠlla kvalitet och hur dessa processer ska gŒ till och hur detta ska dokumenteras. Det Šr mŒnga krav som Peab inte redovisar att bolaget uppfyller avseende kvalitetssystem i fšrhŒllande till ISO 9001:2000 och de mest centrala Šr fšljande. (a) Redogšrelse/bevis fšr upprŠttat, dokumenterat, infšrt, underhŒllet och stŠndigt fšrbŠttrat ledningssystem finns inte; (b) Det framgŒr inte hur, eller ens om, Peab sŠkerstŠller att ledningssyste- met uppfyller gŠllande krav; och (c) Det framgŒr inte hur, eller ens om, Peab arbetar med att stŠndigt fšr- bŠttra kvalitetsledningssystemets funktion. Kravet om miljšledningssystem Peab har angivit att bolaget inte Šr certifierat enligt SS-EN ISO 14001 och har dŠrfšr haft att bifoga ett dokument som klart redovisar att Peabs kvali- tetssystem motsvarar kraven fšr SS-EN ISO 14001. Peab har fšrvisso bi- fogat ett dokument till bolagets anbud som anger att bolaget har ett kvali- tetssystem som uppfyller kraven fšr SS-EN ISO 14001. Detta dokument 3 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING uppfyller dock inte uppstŠllt skall-krav eftersom det inte klart redovisar pŒ vilket sŠtt Peabs miljšledningssystem uppfyller dessa krav. Det Šr mŒnga krav som Peab inte redovisar att bolaget uppfyller avseende miljšlednings- system i fšrhŒllande till ISO 14001 och de mest centrala Šr fšljande. (d) Redogšrelse/bevis fšr upprŠttat, dokumenterat, infšrt, underhŒllet och stŠndigt fšrbŠttrat ledningssystem finns inte; (e) Det framgŒr inte hur, eller ens om, Peab sŠkerstŠller att ledningssyste- met uppfyller gŠllande krav; och (f) Det framgŒr inte hur, eller ens om, hšgsta ledningen i Peab utvŠrderar miljšledningssystemet med planerade intervall fšr att sŠkerstŠlla att det fortsatt Šr lŠmpligt, tillrŠckligt och verkningsfullt. Landstinget skulle rŠtteligen ha fšrkastat Peabs anbud pŒ grund av det inte uppfyller ovan nŠmnda skall-krav. UtvŠrderingen och utvŠrderingsmodellen Landstinget har angivit i punkt AFB.52 i fšrfrŒgningsunderlaget att utvŠr- deringen ska ske genom viss poŠngbedšmning och att poŠngbedšmningen kommer att avrundas till tvŒ decimaler. Landstinget har inte avrundat po- Šngen till tvŒ decimaler utan har istŠllet avrundat angivna poŠng till heltal. Detta gšr att hela poŠngbedšmningen avseende kvalitet stŒr i strid med angiven modell fšr utvŠrdering och att resultatet i utvŠrderingen Šr felakt- igt. Vidare Šr det helt otydligt hur berŠkningen och viktningen har gŒtt till. Landstinget har fšrvisso till fšrfrŒgningsunderlaget bilagt en modell fšr hur berŠkningen ska gŒ till. Modellen fšr berŠkning šverensstŠmmer inte med den beskrivning och viktning som har angetts i fšrfrŒgningsunderla- get, och inte heller med det resultat som Landstinget har kommit fram till. Det Šr sŒlunda inte mšjligt att rŠkna fram, med hjŠlp av modellen fšr be- 4 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING rŠkning hur Landstinget har kommit fram till resultatet i upphandlingen. I fšrfrŒgningsunderlaget Šr det angivet att kvalitet ska viktas till 30 procent och det fšrefaller som att kvalitet har fŒtt en betydligt stšrre genomslags- kraft i utvŠrderingen Šn den angivna viktningen. Landstinget anger att modellen fšr berŠkning, som Šr en del av fšrfrŒg- ningsunderlaget, Šr baserad pŒ en viktningsmodell dŠr pris viktas till 40 procent och kvalitet viktas till 60 procent, vilket Šr helt nya uppgifter som inte gŒr att utlŠsa av fšrfrŒgningsunderlaget. Anbudsgivarna har att utgŒ frŒn att uppgifterna i fšrfrŒgningsunderlaget Šr korrekta och samspelar pŒ ett korrekt sŠtt med varandra. Utan den uppgift som Landstinget nu har tillfšrt modellen fšr berŠkning Šr det omšjligt att fšrstŒ hur den ska tillŠm- pas i fšrhŒllande till švriga delar av fšrfrŒgningsunderlaget, i och med att uppgifterna i modellen och uppgifterna i švriga delar av fšrfrŒgningsun- derlaget Šr motstridiga. Detta innebŠr att upphandlingen och utvŠrderings- modellen pŒvisar alltfšr stora brister i fšrhŒllande till de krav som stŠlls enligt LOU pŒ fšrutsŠgbarhet och transparens. Angivna skall-krav och angiven utvŠrderingsmodell har Skanska och šv- riga anbudsgivare haft att fšrhŒlla sig till vid anbudsgivningen, vilka har haft direkt pŒverkan pŒ hur anbudsgivarna berŠknat och utformat sina an- bud. Fšr det fall domstolen finner att det inte har varit frŒga om uppstŠllda skall-krav och/eller att utvŠrderingen har skett pŒ ett korrekt sŠtt brister upphandlingen i kravet pŒ transparens eftersom det varit omšjligt fšr an- budsgivarna att veta vad Landstinget tillmŠter sŠrskild betydelse i upp- handlingen. Vidare ger utvŠrderingsmodellen Ð fšr det fall utvŠrderingen anses korrekt Ð Landstinget fšr stort utrymme fšr godtycklighet och ger Landstinget i princip en fri pršvningsrŠtt, helt i strid med LOU och dess grundlŠggande principer. 5 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING Fšr det fall fšrvaltningsrŠtten finner att Peab uppfyller samtliga skall-krav, dvs. att upphandlingen inte krŠver att anbudsgivarna (som inte Šr ISO- certifierade) ska klart redovisa fšr att deras kvalitets-/miljšledningssystem inte uppfyller kraven enligt aktuella ISO-certifieringar brister upphand- lingen bŒde i transparens och i likabehandling. Vad gŠller likabehandling gšr Skanska gŠllande, fšr det fall skall-kravet ska tolkas pŒ annat sŠtt Šn det som Skanska gšr gŠllande, att anbudsgivare som Šr ISO-certifierade och anbudsgivare som inte Šr ISO-certifierade be- handlas helt olika. Det Šr ett omfattande arbete att genomfšra och vid- makthŒlla aktuella ISO-certifieringar och om det Šr tillrŠckligt att ha sy- stem som inte nŒr upp till de krav som ISO-certifieringarna stŒr fšrfrŒg- ningsunderlaget i strid med likabehandlingsprincipen. Vad gŠller transparens gšr Skanska gŠllande att det inte kan uteslutas att anbudsgivare som har kvalitetslednings-/miljšledningssystem som inte uppfyller kraven fšr ISO- certifiering, har valt att inte lŠmna anbud mot bakgrund av skall-kravens utformning, och som hade lŠmnat anbud fšr det fall de kŠnt till att skall-kraven inte skulle tillŠmpas i enlighet med ordaly- delsen. Skada Landstinget har antagit ett anbud som vid anbudstidens utgŒng inte upp- fyllde samtliga i Upphandlingen stŠllda skall-krav i Upphandlingen. Detta har fŒtt till fšljd att Skanska har eller kan komma att lida skada. Anled- ningen till det Šr att Skanska, som hamnade tvŒa i utvŠrderingen, rŠtteligen skulle ha tilldelats upphandlingen. Vad gŠller den bristande uppfyllelsen av skall-krav bšr detta vara uppen- bart, dvs. hade Peabs anbud fšrkastats hade Skanskas anbud varit det eko- 6 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING nomiskt mest fšrdelaktiga och Skanska hade erhŒllit tilldelning. Vad gŠller bristerna i transparens gšr Skanska gŠllande att Skanska har genom otyd- ligheterna frŒntagits mšjligheten att lŠmna bŠsta mšjliga anbud eftersom det inte framgŒr av upphandlingen pŒ ett tydligt sŠtt hur Landstinget kom- mer att utvŠrdera inkomna anbud och/eller vad Landstinget tillmŠter sŠr- skild betydelse. Det kan dŠrfšr inte uteslutas att Skanska har eller kan komma att lida skada. Detsamma gŠller Œberopade brister vad gŠller lika- behandling. Landstinget Peabs anbud Landstinget har inte pŒ ett felaktigt satt utvŠrderat Peabs anbud eftersom de skall-krav som uppstŠllts i fšrfrŒgningsunderlaget uppfyllts i anbudet. Landstinget har fšljt den utvŠrderingsmodell som anges i fšrfrŒgningsun- derlaget och har inte brutit mot transparensprincipen pŒ sŠtt som Bolaget anfšr. Bolaget har inte eller riskerar inte att lida skada. Peab har, precis som efterfrŒgats, bifogat dokument som klart redovisar att Peabs kvalitetssystem motsvarar vad som fšreskrivs i SS-EN ISO 9001:2000 och Peabs miljšledningssystem vad som fšreskrivs i SS- EN ISO 14001. De dokument som bifogats Šr Bilaga 3 Kvalitetssystem, Bilaga 4 Miljš samt Bilaga 9 Genomfšrandeplan. Landstinget har bedšmt att de dokument som bifogats Peabs anbud klart redovisar att ovan nŠmnda skall- krav uppfylls. Landstinget har behandlat alla anbudsgivare efter samma fšrutsŠttningar och bestrider att nŒgot anbud kvalificerats och utvŠrderats utan att uppfylla alla skall-krav. 7 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING UtvŠrderingsmodellen Av punkt AFB.52 framgŒr att kriteriet kvalitet (bšruppfyllnad) viktas till 30 procent och kriteriet pris till 70 procent. Detta ger ett upprŠkningstal om 0,43 (30/70) i denna upphandling. Av bilagan Modell upprŠkningstal i po- Šng i fšrfrŒgningsunderlagets framgŒr hur modellen upprŠkningstal i poŠng fungerar. I denna framgŒr ett exempel pŒ hur denna modell berŠknar fram vinnande anbud. Exemplet baseras pŒ en viktning av kvalitet mot pris med relationen 60 procent kvalitet och 40 procent pris vilket ger ett upprŠkning- stal i exemplet om 1,5. PoŠngbedšmning ges i denna upphandling med en snittpoŠng som sedan summeras ihop till en totalpoŠng som utgšr graden av kvalitetsuppfyllnad (40 poŠng Šr maximalt och utgšr sŒledes 100 pro- cent kvalitetsuppfyllnad). Peab har fŒtt 30,69 poŠng av 40 mšjligt, vilket ger en kvalitetsavvikelse pŒ 23,3 procent som multipliceras med upprŠkningstalet 0,43 fšr att generera kvalitetsbriststillŠgget ((23,3 x 0,43) + 1 = kvalitetsbristillŠgg om 1,10). Anbudspriset multipliceras sedan med kvalitetsbristtillŠgget fšr att rŠkna ut jŠmfšrpriset (36 856 430 x 1,10 = 40 545 114). Den omstŠndigheten att genomsnittspoŠng kan rŠknas med eller utan tvŒ decimaler pŒverkar inte utfallet i upphandlingen. Anbudens inbšrdes rangordning har alltsŒ inte pŒverkats varfšr Bolaget inte kan ha lidit eller riskerat att lida nŒgon skada av den felaktiga resultatrapporten. Alla uppgifter finns i fšrfrŒgningsunderlaget fšr att kunna berŠkna anbuds- priset. Det Šr leverantšrens sak att fšrstŒ och sedan matematiskt kalkylera sitt anbud infšr anbudslŠmnande. I fšrfrŒgningsunderlaget Šr modellen vŠl beskriven i ord, med exempel samt i anslutning till varje krav framgŒr viktning. Det bšr ocksŒ i sammanhanget nŠmnas att vald utvŠrderingsmo- dell Šr allmŠnt kŠnd och ofta anvŠnds i upphandlingar samt Šr en modell som Šr konstruerad och allmŠnt anvŠnd i upphandlingssystemet Tendsign 8 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING som anbudsgivarna anvŠnder vid anbudslŠmning. En normalt insatt och omsorgsfull anbudsgivare, som Skanska och švriga anbudsgivare bšr be- dšmas vara, Šr tillrŠckligt kompetenta och vŠl infšrstŒdda med hur mo- dellen fungerar. …vrigt om pŒstŒdd transparensbrist UtvŠrderingskriterierna Šr mycket noga beskrivna i fšrfrŒgningsunderlaget. Det framgŒr med all šnskvŠrd tydlighet hur de olika utvŠrderingskriterier- na viktas i relation till varandra. Landstingets fšrvŠntningar pŒ tjŠnstens utfšrande (och utfšrare) har beskrivits pŒ bŠsta mšjliga sŠtt, dŠr sŒ varit mšjligt, och med den tydlighet som kan fšrvŠntas. I direkt anslutning till de flesta utvŠrderingskriterierna har hŠnvisats till punkter dŠr beskrivning av vad som ska komma att utvŠrderas nŠrmare beskrivs. Sammanfattnings- vis gŒr det mycket vŠl utifrŒn fšrfrŒgningsunderlaget att fšrstŒ vad Lands- tinget tillmŠtt betydelse. NŠr det gŠller mjuka utvŠrderingsparametrar Šr det av naturliga skŠl svŒrt att med exakthet och i fšrvŠg bestŠmma vad i ett anbudssvar som ska gene- rera en viss poŠng. En viss grad av subjektiv bedšmning vid denna typ av utvŠrderingskriterier Šr nšdvŠndig, vilket i sig inte innebŠr att utvarde- ringsmodellen saknar transparens eller skulle innebŠra att likabehandlings- principen trŠds fšr nŠr. Det har ocksŒ i praxis konstaterats att fšrfrŒgnings- underlag som inte Šr optimalt utformade skall godtas sŒ lŠnge de upphand- lingsrŠttsliga principerna efterlevs. Skanska har endast i stšrsta allmŠnhet anfšrt att fšrfrŒgningsunderlaget saknar transparens utan att ge exempel pŒ vad som varit otydligt. Skanska har inte heller pŒvisat pŒ vilket sŠtt den pŒstŒdda transparensbristen pŒver- kat bolaget att lŠmna ett konkurrenskraftigt anbud eller pŒ vilket sŠtt bris- ten pŒ transparens medfšrt skada fšr bolaget eller hur de riskerat att lida 9 10 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING skada. Skanska har inte heller under annonseringstiden ifrŒgasatt fšrfrŒg- ningsunderlagets utformning, stŠllt nŒgon frŒga eller bett om ett fšrtydli- gande. Skanskas anfšrande om transparensbrist fšrefaller mot den bak- grunden snarare vara en efterhandskonstruktion. SK€LEN F…R F…RVALTNINGSR€TTENS AVG…RANDE TillŠmpliga bestŠmmelser Av 16 kap. 6 € LOU framgŒr att rŠtten ska besluta att upphandlingen ska gšras om eller att den fŒr avslutas fšrst sedan rŠttelse gjorts, om den upp- handlande myndigheten har brutit mot de grundlŠggande principerna i l kap. 9 € eller nŒgon annan bestŠmmelse i denna lag och detta har medfšrt att leverantšren lidit eller kan komma att lida skada. Enligt l kap. 9 € LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantš- rer pŒ ett likvŠrdigt och icke-diskriminerande sŠtt samt genomfšra upp- handlingar pŒ ett šppet sŠtt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om šmsesidigt erkŠnnande och proportionalitet iakttas. FšrfrŒgningsunderlaget Av punkt AFB.36 Kvalitetssystem framgŒr fšljande. Anbudsgivaren ska ha ett dokumenterat Kvalitetssystem som motsvarar kraven fšr SS-EN ISO 9001:2000. Till anbudet ska bifogas dokument som klart redovisar att anbudsgivarens Kvalitetssystem motsvarar kraven fšr SS-EN ISO 9001:2000, alternativt bifogar intyg som visar att anbudsgivaren Šr kvalitetscertifierad enligt SS- EN ISO 9001:2000. Av punkt AFB.37 Miljšledningssystem framgŒr fšljande. 11 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING Anbudsgivaren ska ha ett dokumenterat Miljšledningssystem som motsva- rar kraven enligt SS-EN ISO 14001. Till anbudet ska bifogas dokument som klart redovisar att anbudsgivarens Miljšledningssystem motsvarar kraven fšr SS-EN ISO 14001, alternativt bifogar intyg som visar att anbudsgivaren Šr miljšcertifierad enligt SS-EN ISO 14001. Av punkt AFB.52 VŠrderingsgrunder vid anbudspršvning framgŒr bl.a. fšljande. Anbudsgivare som Šr kvalificerade enligt AFB.51 kommer att utvŠrderas utifrŒn nedanstŒende utvŠrderingskriterier, med hŠnsyn tagen till angivna rangordnade kriterier. Det anbud som erhŒller lŠgst totalt jŠmfšrelsepris och sŒledes Šr det eko- nomiskt mest fšrdelaktigt anbud fšr Landstinget i …stergštland, kommer att antas. [...] Fšljande grunder gŠller vid utvŠrderingen av de skiftliga anbuden: 1. Genomfšrandeplan 2. Pris UtvŠrdering av anbud UtvŠrdering sker genom poŠngbedšmning och nedan angiven viktning. [...] MedelvŠrdet av gruppens poŠngbedšmning viktas sedan enligt nedan an- givna procenttal. TvŒ decimaler kommer anvŠndas vid berŠkningen av medelpoŠngvŠrdena. [...] 1. Genomfšrandeplanen viktas till 30 % [...] 2. Pris viktas till 70 % [...] [...] FšrvaltningsrŠtten gšr fšljande bedšmning Peabs anbud Skanska har gjort gŠllande att Peabs anbud inte uppfyller de obligatoriska krav om kvalitets- och miljšledningssystem som framgŒr av punkter AFB.36 och AFB.37 i fšrfrŒgningsunderlaget eftersom Peab inte Šr certifi- erat enligt SS-EN ISO 9001:2000 och SS-EN ISO 14001 och de dokument 12 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING som Peab har gett in tillsammans med anbudet inte klart redovisar att Peab har sŒdana system som motsvarar kraven fšr nŠmnda standarder. Eftersom det i mŒlet Šr ostridigt att Peab inte innehar certifieringar enligt aktuella standarder Šr den frŒga som fšrvaltningsrŠtten har att pršva huruvida Peab genom de handlingarna som bolaget ingett tillsammans med sitt anbud klart har redovisat att bolaget innehar kvalitets- och miljšled- ningssystem som motsvarar kraven enligt SS-EN ISO 9001:2000 och SS- EN ISO 14001. I mŒl om ingripande enligt LOU gŠller som huvudprincip att den part som gšr gŠllande att en upphandling Šr felaktig pŒ ett klart sŠtt ska ange vilka omstŠndigheter talan grundas pŒ och att domstolens pršvning Šr begrŠnsad till de grunder som parten har Œberopat (jfr R 2009 ref. 69). Fšrvaltnings- rŠtten konstaterar vidare att en upphandlande myndighet har ett relativt betydande bedšmningsutrymme nŠr den utvŠrderar anbuden utifrŒn de krav som stŠllts i fšrfrŒgningsunderlaget. FšrvaltningsrŠtten trŠder dŠrfšr inte in i Landstingets utvŠrderande roll utan pršvningen inskrŠnker sig till frŒgan om principerna i l kap. 9 € LOU, samt švriga regler i LOU, har švertrŠtts. Enligt fšrvaltningsrŠtten innebŠr inte satta kvalificeringskrav ršrande egna ledningssystem, dvs. att sŒdana system ska motsvara standarderna SS-EN ISO 9001:2000 respektive SS-EN ISO 14001, att dessa ska vara i direkt šverensstŠmmelse med de krav som fšreligger fšr en godkŠnd certifiering. Detta fšrhŒllande eller kravets utformning i švrigt innebŠr vidare inte att likabehandlingsprincipen har švertrŠtts. Peab har genom ingiven dokumentation i form av bilagorna Kvalitetssy- stem, Miljš samt Genomfšrandeplan pŒ ett fullšdigt sŠtt redovisat hur bo- laget arbetar med kvalitets- och miljšfrŒgor. De generella invŠndningar som Skanska framfšrt ršrande Peabs anbud i denna del ger dŠrvid, enligt 13 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING fšrvaltningsrŠtten, inte tillrŠckligt stšd fšr att Peab har sŒdana brister i sina egna redovisade kvalitets- och miljšledningssystem att dessa inte kan anses motsvara kraven i nu aktuella standarder. SkŠl fšr Landstinget att fšrkasta Peabs anbud av detta skŠl har sŒledes inte fšrelegat. UtvŠrderingen och utvŠrderingsmodellen UtvŠrderingen Skanska har i denna del gjort gŠllande dels att Landstinget har genomfšrt utvŠrderingen i strid mot den beskrivning och viktning som har angetts i fšrfrŒgningsunderlaget och dels att modellen som sŒdan brister mot princi- perna om transparens och likabehandling, dŒ det Šr helt otydligt hur berŠk- ningen och viktningen ska gŒ till, dŒ det har varit omšjligt fšr anbudsgi- varna att veta vad Landstinget tillmŠter sŠrskild betydelse i upphandlingen samt dŒ modellen ger Landstinget fšr stort utrymme fšr godtycklighet och i princip en fri pršvningsrŠtt, i strid med LOU och de grundlŠggande prin- ciperna. Vad fšrst betrŠffar Skanskas invŠndning att Landstinget i strid med vad som anges i punkten AFB.52 i fšrfrŒgningsunderlaget inte har avrundat poŠngen till tvŒ decimaler utan istŠllet avrundat angivna poŠng till heltal, kan fšljande sŠgas. Det fšrhŒllandet att utvŠrderingen av anbuden i nu aktuellt avseende inte korresponderar med vad som anges i annonserad utvŠrderingsmodell utgšr enligt fšrvaltningsrŠtten en brist som inte Šr fšrenlig med LOU:s krav pŒ šppenhet och transparens i upphandlingsprocessen. Fšr att detta fšrhŒl- lande ska fšranleda en ŒtgŠrd enligt LOU krŠvs dock att bristen ifrŒga ocksŒ medfšrt att Skanska lidit eller kan komma att lida skada i upphand- lingen. Landstinget har dŠrvid i mŒlet Œberopat resultatet av en enligt fšr- 14 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING frŒgningsunderlaget korrekt avrundning vid anbudsutvŠrderingen. Av detta underlag framgŒr att en sŒdan avrundning inte medfšr nŒgon Šndring av den inbšrdes ordningen mellan anbuden i upphandlingen. NŒgon invŠnd- ning ršrande detta resultat har inte framfšrts av sškanden. Den konstate- rade bristen i utvŠrderingen kan dŠrfšr inte anses ha medfšrt att bolaget lidit eller kommer att lida skada. DŠrmed saknas fšrutsŠttningar fšr att, pŒ angiven grund, besluta om ŒtgŠrd i enlighet med LOU. UtvŠrderingsmodellen De principer om insyn och likabehandling som fšljer av LOU stŠller hšga krav pŒ den upphandlande myndigheten att innan anbudsgivning redovisa grunderna fšr valet av leverantšr. NŒgon fullstŠndig redovisning av varje berŠkningsdel fšr utvŠrdering Šr dock inte nšdvŠndig sŒ lŠnge tidigare an- givna tilldelningskriterier Šr intakta, att inte ny anbudspŒverkande inform- ation tillkommer samt att ej tidigare redovisade grunder fšr berŠkning inte antagits i syfte att diskriminera nŒgon anbudsgivare (se bl.a. C-331/04, ATI EAC e Viaggi di Maio m.fl. och C-532/06, s.k. Lianakis-domen) Modellen fšr utvŠrdering i den aktuella upphandlingen framgŒr dels av punkt AFB.52 i fšrfrŒgningsunderlaget, dels av bilagan Modell upprŠk- ningstal i poŠng, som har varit en del av fšrfrŒgningsunderlaget och som innehŒller ett exempel som ska pŒvisa hur utvŠrderingsmodellen Šr tŠnkt att tillŠmpas fšr att utvŠrderingen med viktning av kvalitet och pris ska mynna ut i ett s.k. jŠmfšrelsepris, varefter det ekonomiskt mest fšrdelakt- iga anbudet utses. FšrvaltningsrŠtten finner vid en bedšmning av utvŠrderingsmodellen att det med tillrŠcklig tydlighet framgŒr vilka tilldelningskriterierna Šr, vad som premieras vid poŠngsŠttning av kvalitet samt vilken viktprocent en- skilda kvalitetsfaktorer och pris innehar. Den del som inte uttryckligen har 15 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING redovisats under punkt AFB.52 i fšrfrŒgningsunderlaget Šr hur ett jŠmfš- relsepris ska berŠknas och dŠrvid vad som Šr upprŠkningstalet fšr den to- tala procentuella kvalitetsavvikelsen och hur denna berŠkning pŒverkar jŠmfšrelsepriset. Landstinget har dock i ovan nŠmnd bilaga Modell upp- rŠkningstal i poŠng fšrklarat att en konstaterad kvalitetsavvikelse i procent kan rŠknas upp och ner med ett s.k. upprŠkningstal. Vidare framgŒr att det kvalitetsbristtillŠgg som efter en sŒdan angiven berŠkning faststŠllts ska multipliceras med den enskilda anbudsgivarens anbudspris fšr att fŒ fram ett jŠmfšrelsepris fšr val av leverantšr. KvalitetbristtillŠgget i SEK utgšr dŠrvid skillnaden mellan offererat pris och framrŠknat jŠmfšrelsepris. Enligt fšrvaltningsrŠtten fšljer av Landstingets nŠmnda exempel att upp- rŠkningstalets syfte Šr att utifrŒn kvalitetens valda vikt i upphandlingen i fšrhŒllande till pris justera faststŠlld kvalitetsavvikelse fšr respektive an- bud innan kvalitetsbristtillŠgget multipliceras med anbudspriset fšr att Œstadkomma ett jŠmfšrelsepris. Mot bakgrund hŠrav bšr enligt fšrvalt- ningsrŠtten en normalt insatt och omsorgsfull anbudsgivare kunna uppfatta att upprŠkningstalet fšr den procentuella kvalitetsavvikelsen i fšrevarande upphandling ska kopplas den angivna kvalitetens redovisade betydelse i fšrhŒllande till erbjudet pris, dvs. i detta fall en 30 procentig viktning fšr kvalitet respektive en 70 procentig viktning fšr pris. Ett sŒdant fšrhŒllande genererar naturligen ett upprŠkningstal om 0,43 procent (30/70). Hur detta upprŠkningstal Šr avsett att slutligt pŒverka jŠmfšrelsepriset fšr anbudsgi- varna framgŒr av Landstingets redovisade exempel. Landstinget har sŒledes, enligt fšrvaltningsrŠttens fšrmenande, genom att pŒ sŠtt som skett i fšrfrŒgningsunderlaget klargšra betydelsen av kvalitet i fšrhŒllande till erbjudet pris och hŠrtill presentera ett exempel pŒ berŠk- ningsmodell fšr faststŠllande av jŠmfšrelsepris uppfyllt de krav pŒ šppen- het och transparens som fšljer av LOU sŒvitt gŠller utvŠrderingsmodellen 16 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 846-15 I LINK…PING fšr val av leverantšr och till fšljd hŠrav ej haft ett otillŒtet utrymme fšr en godtycklig bedšmning i anbudsutvŠrderingen. Sammanfattning Vad som anfšrts av Skanska i mŒlet utgšr mot bakgrund av det som ovan anfšrts inte omstŠndigheter som visar att Landstinget har utfšrt upphand- lingen i strid mot LOU eller nŒgon av de grundlŠggande gemenskapsrŠtts- liga principerna fšr offentlig upphandling. Det finns sŒledes inte fšrutsŠtt- ningar fšr ingripande enligt 16 kap. 6 € LOU. Ansškan om šverpršvning ska dŠrfšr avslŒs. HUR MAN …VERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1D-LOU) Tomas Kjellgren Fšredragande har varit Stefka Bokmark. Den som vill šverklaga fšrvaltningsrŠttens beslut ska skriva till KammarrŠtten i Jšnkšping. Skrivelsen ska dock skickas eller lŠmnas till fšrvaltningsrŠtten. …verklagandet ska ha kommit in till fšrvaltningsrŠtten inom tre veckor frŒn den dag dŒ klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig fšrhandling, eller det vid en sŒdan fšrhandling har angetts nŠr beslutet kommer att meddelas, ska dock šverklagandet ha kommit in inom tre veckor frŒn den dag domstolens beslut meddelades. Tiden fšr šverklagandet fšr offentlig part rŠknas frŒn den dag beslutet meddelades. Om sista dagen fšr šverklagandet infaller pŒ lšrdag, sšndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyŒrsafton rŠcker det att skrivelsen kommer in nŠsta vardag. Fšr att ett šverklagande ska kunna tas upp i kammarrŠtten fordras att pršvningstillstŒnd meddelas. KammarrŠtten lŠmnar pršvningstillstŒnd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som fšrvaltningsrŠtten har kommit till, 2. det inte utan att sŒdant tillstŒnd meddelas gŒr att bedšma riktigheten av det slut som fšrvaltningsrŠtten har kommit till, 3. det Šr av vikt fšr ledning av rŠttstillŠmpningen att šverklagandet pršvas av hšgre rŠtt, eller 4. det annars finns synnerliga skŠl att pršva šverklagandet. Om pršvningstillstŒnd inte meddelas stŒr fšrvaltningsrŠttens beslut fast. Det Šr dŠrfšr viktigt att det klart och tydligt framgŒr av šverklagandet till kammarrŠtten varfšr man anser att pršvningstillstŒnd bšr meddelas. Skrivelsen med šverklagande ska innehŒlla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska ocksŒ anges samt eventuell annan adress dŠr klaganden kan nŒs fšr delgivning. Om dessa uppgifter har lŠmnats tidigare i mŒlet Ð och om de fortfarande Šr aktuella Ð behšver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e- postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om nŒgon person- eller adressuppgift Šndras, ska Šndringen utan dršjsmŒl anmŠlas till kammarrŠtten. 2. den dom/beslut som šverklagas med uppgift om fšrvaltningsrŠttens namn, mŒlnummer samt dagen fšr beslutet, 3. de skŠl som klaganden anger till stšd fšr en begŠran om pršvningstillstŒnd, 4. den Šndring av fšrvaltningsrŠttens dom/beslut som klaganden vill fŒ till stŒnd, 5. de bevis som klaganden vill Œberopa och vad han/hon vill styrka med varje sŠrskilt bevis. Adressen till fšrvaltningsrŠtten framgŒr av domen/beslutet. I mŒl om šverpršvning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom omrŒdena vatten, energi, transporter och posttjŠnster fŒr avtal slutas innan tiden fšr šverklagande av rŠttens dom eller beslut har lšpt ut. I de flesta fall fŒr avtal slutas nŠr tio dagar har gŒtt frŒn det att rŠtten avgjort mŒlet eller upphŠvt ett interimistiskt beslut. I vissa fall fŒr avtal slutas omedelbart. Ett šverklagande av rŠttens avgšrande fŒr inte pršvas sedan avtal har slutits. FullstŠndig information finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behšver Ni fler upplysningar om hur man šverklagar kan Ni vŠnda Er till fšrvaltningsrŠtten. www.domstol.se Bilaga 1 HUR MAN …VERKLAGAR - PR…VNINGSTILLSTND DV 3109/1 D LOU ¥ 2013-06 ¥ Producerat av Domstolsverket