d-?� tJ � Mål nr ,J!i!"su Avdelning 2 2011-07-15 Meddelad i Göteborg KLAGANDE "'" ,s_,,; KAMMARRÄTTEN I DOM GÖTEBORG Sida 1 (7) 6417-6422-10 KONKURRENSVERKE'fl 2011 -07- 1 8 Avd Dnr Doss 1. Lunds kommun mål nr 6417-10 2. Eslövs kommun mål nr 6418-10 3. Höörs kommun mål nr 6419-10 4. Hörby kommun mål nr 6420-10 5. Kävlinge kommun mål nr 6421-10 6. Svalövs kommun mål nr 6422-10 Ombud för samtliga kommuner: Pernilla Ardhe Lunds kommun Box41 221 00 Lund MOTPART STT Condigi AB, 556135-1197 Ombud: Peter Öhman STT Condigi AB Agnesfridsvägen 113 A 212 37 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Aktbil Förvaltningsrätten i Malmös dom den 6 december 2010 i mål nr 13328-10,13353-10, 13354-10, 13355-10, 13356-10 och 13357-10, se bilaga A SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Med bifall till överklagandet upphäver kammarrätten förvaltningsrättens dom och avslår STT Condigi AB:s ansökan om överprövning. Dok.Id 189604 Postadress Box 1531 401 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax 031-732 74 00 031-732 76 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se www.kammarratten.goteborg.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:40 KAMMARRÄTTEN I DOM Sida 2 GÖTEBORG Mål nr 6417-6422-10 YRKANDEN M.M. Kommunerna yrkar att kammarrätten med ändring av förvaltningsrät­ tens dom avslår STT Condigi AB:s överklagande att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse skett på så sätt att Tunstall AB:s (Tunstall) anbud inte utvärderas. Till stöd för överklagandet anför kommunerna i huvudsak följande. Kommunerna har utvärderat samtliga inkomna anbud i enlighet med förfrågningsunderlaget och kontrollerat de krav som ställts upp genom anbudshandlingar samt förtydliganden. Den vinnande leve­ rantören Tunstall har i sitt anbud lämnat uppgifter och dokumentation som anger att skall-kravet avseende reservdrift på 70 timmar uppfylls om telefonen utrustas med en ackumulator med högre kapacitet. Kommuner­ na begärde då in ett förtydligande angående detta, varpå Tunstall svarade att telefonen är utrustad med denna ackumulator redan vid leverans och att inga kostnader tillkommer. Tunstall offererade en speciallösning för att uppfylla kraven på inbyggd ackumulator, vilket även gäller GSM­ lösningen, med reservdriftstid motsvarande ställda krav. En upphandlan­ de myndighet borde kunna förlita sig på de uppgifter som en anbudsgiva­ re lämnar i anbud, förtydliganden samt genom bifogad dokumentation och intyg. STT Condigi har inte visat att kommunerna genom att utvärde­ ra Tunstalls anbud eller på något annat sätt har brutit mot LOU eller nå­ gon av de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna och begäran om överprövning ska därför avslås. - Kommunerna åberopar en skrivel­ se daterad den 2 november 2010 från Fredrich Dahlman, Nordisk VD Tunstall AB. STT Condigi AB (STT Condigi) anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak. följande. I förfrågningsunderlagets punkt 3.2.1. anges som ett skall-krav att larm ska avges då batterikapaciteten sjunker. För trygghetslarmlådan gäller att minst 70 timmars reservdrift återstår. Det är vidare ett skall-krav att trygghetstelefonen ska ha inbyggda ackumulato­ rer. I installations- och programmeringsanvisning som bifogats Tunstalls KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 3 Mål nr 6417-6422-10 anbud specificeras att Caresse Alert 55007/660 version B l och C l kan klara 72 timmars batteriback-up då den utrustas med ett batteripack med högre kapacitet. När det gäller GSM-modulen framgår inte av anbudet vilken modul som offereras och tekniska specifikationer avseende batte­ riback-up saknas. Av det förtydligande som kommunerna fått, "Inga kostnader tillkommer. Är utrustad vid leverans.", är det inte möjligt att tekniskt verifiera att skall-kraven är uppfyllda. Det kan ifrågasättas hur det har verifierats att batteripack med högre kapacitet är inbyggt. I prak­ tiken är det omöjligt att erhålla tillräckligt lång batteriback-up inbyggd i en GSM-modul. Kommunerna anför att de har blivit erbjudna en special­ lösning, vilket inte framgår av anbudet. En trygghetstelefon är en säker­ hetsprodukt vars funktioner testas och verifieras utifrån teknisk prestan­ da. Installations- och programmeringsdokumentation påvisar på intet sätt den tekniska prestanda produkten besitter. Även speciallösningar kan dokumenteras tekniskt, men det är givetvis omöjligt om det inte finns någon produkt. Enligt "frågor och svar" den 19 augusti 2010 anger upp­ handlande enhet att frekvens säkerställs genom tekniska specifikationer och lämnad information i anbud. Det är därför rimligt att utvärdering av batteriback-up sker på samma grund. Det stämmer inte överens med för­ utsebarhet och transparens att godtyckligt bestämma vilka tekniska speci­ fikationer som ska uppges för vitala funktioner. Batteriernas livslängd är avgörande för en trygghetstelefons funktion och därmed även för möjlig­ heterna att larma vid strömavbrott. STT Condigi har tidigare begärt över­ prövning av Lidköping kommuns upphandling avseende samma produkt, varvid den inte bedömdes uppfylla kraven avseende batteriback-up. En­ ligt de produktblad avseende Caresse GSM-modul som användes vid den upphandlingen och som tidigare fanns tillgängliga på Tunstalls hemsida erhölls enbart 12 timmars reservtid. Även i upphandlingar gjorda av Enköpings och Värnamo kommun har Tunstall diskvalificerats på grund av att skall-kraven gällande batteriback-up inte har uppfyllts. Genom att inte fästa vikt vid hur uppställda skall-krav uppfylls har kommunerna i upphandlingen brutit mot grundprinciperna om likabehandling, förutse- KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 4 Mål nr 6417-6422-10 barhet och transparens. I punkt 3. 4 i förfrågningsunderlaget anges att den leverantör som uppfyller samtliga obligatoriska krav och har lägsta pris kommer att antas. I detta fall klarar Tunstalls anbud inte samtliga obliga­ toriska krav och ska således inte utvärderas, utan istället ska STT Condigi tilldelas kontraktet. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målet är om kommunerna har antagit ett anbud som inte uppfyller de i förfrågningsunderlaget uppställda kraven på att trygghetstelefonen ska ha inbyggd reservkapacitet om minst 70 timmar. Tillämpliga bestämmelser framgår av förvaltningsrättens dom och för­ valtningsrätten har även redogjort för innehållet i de relevanta punkterna i förfrågningsunderlaget avseende skall-kraven för trygghetstelefonen. Det kan inledningsvis konstateras att det av förfrågningsunderlaget inte ut­ tryckligen framgår att skall-kravet på 70 timmars inbyggd reservkapacitet gäller även trygghetstelefon via GSM. Med hänsyn till att syftet med trygghetstelefon via GSM anges vara att erbjuda ett alternativ för de bru­ kare som har IP-telefoni samt till att det av handlingarna i målet framgår att såväl anbudsgivarna som kommunerna är ense om att detta skall-krav gäller även för trygghetstelefon via GSM saknas enligt kammarrättens mening skäl att göra någon annan bedömning. I enlighet med likabehandlingsprincipen som kommer till uttryck i 1 kap. 9 § LOU får en upphandlande enhet inte efterge eller bortse från sådana skall-krav som ställs upp i förfrågningsunderlaget. Enligt 9 kap. 8 § LOU får en upphandlande myndighet begära att ett anbud förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrens­ begränsning. KAMMARRÄTTEN! GÖTEBORG DOM Sida 5 Mål nr 6417-6422-10 Tunstall har i sitt anbud svarat "Ja" på samtliga frågor rörande om skall­ kraven på trygghetstelefonen uppfylls. När det gäller trygghetstelefon via GSM beskrivs i anbudet att kravet uppfylls genom ett tillbehör till trygg­ hetstelefonen i form av en GSM-modul samt hur denna fungerar. Av till anbudet bifogad "Installations- och programmeringsanvisning för Caresse Alert 55007/660 Version B1 och C1" (fast trygghetstelefon) s. 10 f. framgår att ackumulatorn ger 30 timmars standbydrift. Caresse Alert kan utrustas med en ackumulator med högre kapacitet, som då ger minst 72 timmars standbydrift. Med hänsyn till dessa uppgifter begärde kommunerna ett för­ tydligande från Tunstall angående om den offererade telefonen är utrustad med en ackumulator med högre kapacitet, eller om det tillkommer en kost­ nad för att kravet ska vara uppfyllt. I svaret på förfrågan uppgav Tunstall "Inga kostnader tillkommer. Är utrustad vid leverans." Utifrån denna infor­ mation har kommunerna ansett att skall-kraven avseende trygghetstelefo­ nens reservkapacitet är uppfyllda. STT Condigi har anfört att det inte går att tekniskt verifiera att så är fallet och att kommunerna genom att utvärdera ett anbud utan att kontrollera hur skall-kraven uppfylls brutit mot de grundläg­ gande principerna i LOU. Sedan STT Condigi begärt överprövning av upphandlingen har kommu­ nerna i förvaltningsrätten inkommit med en skrivelse från Tunstalls VD Fredrich Dahlman, där det bl.a. anges att "Tunstall är helt införstådda med Lunds kommuns krav på trygghetsprodukter och vi har anpassat vårt erbjudande kring dessa. Vi bekräftar härmed ännu en gång att vår offere­ rade och anpassade analoga trygghetstelefon samt vår GSM-lösning (trygghetstelefon tillsammans med en Tunstall GSM-modul) uppfyller kravet om minst 70 timmars reservdrift." Kammarrätten instämmer i kommunernas bedömning att Tunstalls anbud var otydligt när det gäller om kravet på 70 timmars inbyggd reservkapacitet uppfylldes på ett sådant sätt att ett förtydligande i detta avseende var nöd­ vändigt. Det har inte gjorts gällande och framgår inte heller av utredningen i KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 6 Mål nr 6417-6422-10 målet att förtydligandet skulle medföra någon risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning på ett sådant sätt att det skulle vara fråga om ett otillåtet förfarande enligt LOU. Kammarrätten finner att det svar som Tunstall därvid lämnat inte kan ges annan innebörd än att bolagets anbud innebär att bolagets trygghetstelefon av GSM-modell har en inbyggd re­ servkapacitet om minst 70 timmar. I det sammanhanget kan konstateras att det i anbudshandlingarna från Tunstall, i motsats till vad förvaltningsrätten angett i sin bedömning, inte finns någon uppgift om att den offererade GSM-lösningen har en ackumulator som endast ger 12 timmars standby­ drift. Uppgiften om att Tunstalls GSM-lösning har 12 timmars standbydrift härrör istället från av STT Condigi åberopad information från en annan upphandling vilket, i avsaknad av motsvarande uppgift i aktuella anbuds­ handlingar, inte har gett kommunerna anledning att ifrågasätta Tunstalls uppgift om 70 timmars reservdrift. Fråga är då om kommunerna, som STT Condigi gjort gällande, haft en skyldighet att få tekniskt verifierat hur aktuellt skall-krav uppfyllts. Av ut­ redningen i målet framgår visserligen att det i Tunstalls anbudshandlingar saknas teknisk specifikation avseende den GSM-modul som bolaget offere­ rar. I aktuellt förfrågningsunderlag finns emellertid inte något skall-krav på att uppgifterna avseende trygghetstelefon ska styrkas genom produktspeci­ fikation eller liknande. Att vid utvärderingen ställa upp ett sådant krav skul­ le då i sig kunna strida mot de grundläggande principerna i LOU Gfr Kam­ marrätten i Stockholms dom den 15 oktober 2010 i mål nr 4583-10). Inte heller i övrigt ger LOU, dess förarbeten eller rättspraxis stöd för att en upp­ handlande myndighet skulle vara skyldig att kontrollera om uppgifterna som lämnats i ett anbud avseende kraven på det upphandlande föremålet i sig är riktiga, när omständigheterna i det enskilda fallet inte ger anledning att ifrå­ gasätta detta. Enligt kammarrättens bedömning kan en sådan kontrollskyl­ dighet i vart fall inte sträcka sig längre än att den upphandlande myndighe­ ten jämför uppgifterna i anbudet med de obligatoriska krav som angetts i förfrågningsunderlaget Gfr Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 decem- KAMMARRÄTTEN I DOM GÖTEBORG 7 Mål nr 6417-6422-10 ber 2009 i mål nr 4904-09 samt Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 juni 2011 i mål nr 981-11). Kammarrätten kan därför inte finna att kommu­ nerna i detta hänseende brutit mot några regler i LOU. Sammanfattningsvis anser kammarrätten således att kommunerna genom att utvärdera Tunstalls anbud inte har agerat i strid med bestämmelserna i LOU, varför förvaltningsrätten inte på denna grund har haft fog för att ingripa mot upphandlingen. Överklagandet ska därför bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bil9aga B (formulär 1). ;:;? -4--1_____ �Johanl referent �, Maria Lindvall Ellinor Mahfiborg VlooCuJrnlLLGL ✓1J,1i01 vrJ,1a-t-w.& c1J FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 Christian Härdgård SÖKANDE DOM 1Jtft/u /:f Mål nr 13328-10 E 13353-13357-10 E Sida 1 (5) 2010 -12- 0 6 Meddelad i STT Condigi AB, 556135-1197 Agnesfridsvägen 113 A 212 37 Malmö MOTPART 1. Lunds kommun 2. Eslövs kommun 3. Hörby kommun 4. Höörs kommun 5. Kävlinge kommun 6. Svalövs kommun SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig DOMSLUT Mål nr. 13328-10 E Mål nr. 13353-10 E Mål nr. 13354-10 E Mål nr. 13355-10 E Mål nr. 13356-10 E Mål nr. 13357-10 E upphandling (LOU) Malmö Förvaltningsrätten förordnar att Lunds kommuns, Eslövs kommuns, Hörby kommuns, Höörs kommuns, Kävlinge kommuns och Svalövs kommuns upphandling "Trygghetstelefoner 2010", KS 2010/0361, f'ar avslutas först sedan rättelse skett på så sätt att Tunstall AB:s anbud inte utvärderas. Dok.Id 39031 Postadress Box 4522 203 20 Malmö Besöksadress Kalendegatan 6 Telefon Telefax 040-35 35 00 040-97 24 90 E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 YRKANDENM.M. Bakgrund DOM Sida 2 13328-10 E 13353-13357-10 E Lunds kommun, Eslövs kommun, Hörby kommun, Höörs kommun, Käv­ linge kommun och Svalövs kommun (nedan Kommunerna) genomför upp­ handlingen "Trygghetstelefoner 2010", KS 2010/0361. Upphandlingen följer de avsnitt i LOU som gäller för öppet förfarande. Av tilldelningsbe­ slut, meddelat den 30 september 2010, framgår att kommunerna kommer att teckna avtal med Tunstall AB (nedan Tunstall). I det aktuella förfrågningsunderlaget återfinns under punkten 3.2.1. "Krav på trygghetstelefonen och larmknappen" bl.a. följande: "Trygghetstelefonen skall anslutas till 230 V nätspänning och ha inbyggda ackumulatorer". "Då batterikapaciteten sjunker skall larm avges. För trygghetslarmlådan gäller .att minst 70 timmars reservdrift återstår. För larmknappen gäller att minst 1 månads reservdrift återstår". I det aktuella förfrågningsunderlaget återfinns under punkten 3.2.2. "Trygghetstelefon via gsm" följande: "På gnmd av att det förekommer problem för brukare med IP-telefoni finns behov av att erbjuda brukare trygghetstelefon som är baserad på GSM­ teknik. Leverantören kan själv eller via underleverantörer erbjuda trygg­ hetstelefon via GSM/3G-nätet. GSM trygghetstelefon ska levereras så att brukaren själv kan beställa ett abonnemang från valfri operatör. Beställaren kommer ej ta på sig ansvar för eventuella abonnemangskostnader för bru­ karen". Begäran om överprövning m.m. STT Condigi AB (nedan STT) ansöker nu om överprövning av upphand­ lingen och yrkar att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse skett på så sätt att Tunstalls anbud förkastas. Som skäl för sin talan anför STT i huvudsak följande. I installations- och programmeringsanvisning som bi­ fogats Tunstalls anbud specificeras att Caresse Alert 55007/660 ver Bl och C1 kan klara 72 timmars batteribackup då den utrustas med ett batteripack med högre kapacitet. Det är ett skall-krav att trygghetstelefonen ska ha inbyggda ackumulatorer. Det framgår inte hur batteripack med högre in­ byggd kapacitet har veriflerats. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM Sida 3 13328-10 E 13353-13357-10 E När det gäller GSM modulen har ingen batteribackup specificerats. Kom­ munerna har begärt förtydligande och fått som svar från Tunstall att inga kostnader tillkommer och att den är utrustad vid leverans. Med detta som grund är det inte möjligt att tekniskt verifiera att skall-kraven uppfylls. Att utrusta trygghetstelefonen med extra batteri ger ingen extra reservdrift för GSM modulen. Vidare önskar STT förtydligande om vilken GSM modul som Tunstall offererar, Caresse eller Tunstall. STT efterfrågar också Tuns­ talls telmiska specifikation avseende batteribackup för GSM modul, då denna inte redovisats i anbudet. Då det inte finns presenterat en separat GSM modul som klarar 70 timmars batteri back-up är det av yttersta vikt att en lösning presenteras. Oavsett vilken modul som Tunstall offererar saknas tekniska specifikationer. Kommunerna motsätter sig STT:s ansökan och anför i huvudsak följande. Tunstall har i sitt anbud lämnat uppgifter och dokumentation som anger att kravet uppfylls om telefonen utrustas med en ackumulator med högre ka­ pacitet. Kommunerna har även begärt 1.n ett förtydligande från Tunstall. Tustall svarade att telefonen är utrustad med denna ackumulator redan vid leverans och att ingen kostnad tillkommer. Något skäl att ifrågasätta Tuns­ talls uppgifter och lämnade beskrivningar/manualer över de offererade produkterna finns inte. Kommunerna anser att Tunstall genom att medsän­ da installations- och programmeringsanvisningar till offererade produkter där det redogörs för på vilket sätt kravet uppfylls samt i sitt anbud lämnat uppgifter om att kravet uppfylls och genom sitt svar på begäran om förtyd­ ligande visat att kravet är uppfyllt. Kommunerna har utvärderat anbuden helt i enlighet med förfrågningsunderlaget och i samband med det utrett kraven och anbudens kravuppfyllnad. STT har inte visat att de har lidit någon skada, varför ett ingripande enligt LOU inte ska göras. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I MALMÖ Avdelning 1 DOMSKÄL Bestämmelser m. m. Sida 4 13328-10 E 13353-13357-10 E En upphandlande myndighet ska enligt 1 kap. 9 § LOU behandla leveran­ törer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upp­ handlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och om proportionalitet iakttas. Av 16 kap. 1 och 2 §§ LOU framgår att förvaltningsrätten kan pröva om en upphandlande myndighet har brutit mot någon bestämmelse i lagen och, på talan av en leverantör som lidit eller kan komma att lida skada, besluta att en upphandling ska göras om eller f'ar avslutas först sedan rättelse gjorts. Därvid gäller att förvaltningsrätten endast prövar de särskilt angivna frågor som sökanden tar upp. Förvaltningsrättens bedömning i nu förevarande mål Som redovisats ovan framgår det av förfrågningsunderlaget att den offere­ rade trygghetstelefonen ska ha inbyggda ackumulatorer och då batterikapa­ citeten sjunker skall larm avges. För trygghetslarmlådan gäller att minst 70 timmars reservdrift återstår. Dessa skall-krav gäller även för trygghetstele­ fon via GSM/3G-nätet. Förvaltningsrätten kan konstatera att det av Tunstalls anbudshandlingar framgår att trygghetstelefonen kan utrustas med en annan ackumulator så att skall-kravet på 70 timmars reservdrift uppfylls. Det framgår dock inte om denna andra ackumulator är inbyggd. Det går således inte att med hjälp av enbart anbudshandlingarna att avgöra om skall-kravet att trygghetstele­ fonen ska ha inbyggda ackumulatorer uppfylls. Avseende trygghetstelefon som är baserad på GSM-teknik framgår det av Tunstalls anbud att den of­ fererade GSM-lösningen har en ackumulator som ger 12 timmars stand­ bydrift. I anbudshandlingarna finns ingen uppgift om att GSM-boxen kan utrustas med annan ackumulator. Förvaltningsrätten kan således konstatera att den offererade GSM-lösningen inte uppfyller skall-kravet på 70 tim­ mars reservdrift. Den omständigheten att kommunerna begärt ett förtydli­ gande från Tunstall för att försäkra sig om att bolaget uppfyller de aktuella skall-kraven och därefter förlitat sig på Tunstalls jakande föranleder inte FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM Sida 5 13328-10 E 13353-13357-10 E rätten att göra någon annan bedömning. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i målet finner förvaltningsrätten att kommunerna, genom att utvärdera ett anbud som inte uppfyller alla för upphandlingen ställda skall-krav, har agerat i strid mot reglerna i LOU och principen om likabehandling. Det kan inte uteslutas att STT på grund härav lidit, eller i vart fall riskerat att lida, skada. Rätten finner därmed skäl att förordna att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse har gjorts på så sätt att Tunstalls anbud inte ska utvärderas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 3109/lb) 7..�� �� �Marianne Alwall HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Bilaga !3 Skrivelsen med överklagande ska undertecknas av klaganden eller dennes ombud och ges in i original samt innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 681 Formulär 1