FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2017-01-10 Mål nr 21011-16 KONKURRENSVERKEI' 2017 -01- 1 1 Avd Avdelning 33 SÖKANDE Meddelad i Stockholm 1 Åkesson & Curry AB, 556250-9066 Ombud: Erik Backlund Erik Backlund Juridik AB Västerled 33 245 64 Hjärup MOTPAR T Haninge kommun Kommunstyrelseförvaltningen Upphandling Södertörn 136 81 Haninge SAKEN Offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVG ÖRANDE Dnr KSnr Aktbil Förvaltningsrätten avslår Åkesson & Curry AB:s ansökan om över­ prövning. Dok.Id 800962 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 680 01 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se www.domstol.se/forvaltningsratt Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:30 ' 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 I STOCKHOLM BAKG RUND OCH YRKANDEN Haninge kommun (kommunen) har genomfört en upphandling avseende tidningsproduktion inkl. tidningsformgivning, dnr SUN 2016/50. Upp­ handlingen har genomförts som ett öppet förfarande enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Tilldelningsgrund är lägsta pris. I tilldelningsbeslut den 23 september 2016 antogs Baluba Branded Content AB, (Baluba) som leverantör. Åkesson & Curry AB (bolaget) ansöker om överprövning och yrkar i första hand att upphandlingens utvärdering ska göras om utan beaktande av anbudet från Baluba och med beaktande av anbudet från bolaget. Som grund anförs huvudsakligen följande. Bifogade samarbetsavtal för under­ leverantörer innehåller ej åtagande att underleverantören förbundit sig att, när den med kommunen avtalsslutande leverantören så begär, utföra uppgifter enligt de villkor som anges i detta förfrågningsunderlag. Två av samarbetsavtalen stadgar vidare en ömsesidig uppsägningstid om ett nummer, vilket innebär att avtalen inte styrker att leverantören kommer att förfoga över nödvändiga resurser hos underleverantören när ramavtalet ska fullgöras. Baluba uppfyller inte upphandlingens krav på juridisk form för åberopade underleverantörer samt kraven på kreditvärdighet. Kommunen har därmed brutit mot de gemenskapsrättsliga principerna i LOU. I andra hand yrkas att upphandlingen ska göras om. Som grund anförs bl.a. följande. Den otillräckliga beskrivningen av bedömningskriterierna samt den språkligt ologiskt definierade poängdefinitionen var för sig utgör omständigheter som strider mot principen om öppenhet. Bolaget har lidit skada av dessa oklarheter då anbudet från bolaget diskvalificerats på grund av att möjligheten att förutse kvalificeringskravets faktiska innebörd saknats. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 I STOCKHOLM Kommunen bestrider bifall till bolagets ansökan och anför som grund hu­ vudsakligen följande. Ingen av de fyra omständigheter som bolaget anför som grund för förstahandsyrkandet kan föranleda att Balubas anbud ska förkastas. Utvärderingen har vidare gått till på rätt sätt och poängen för den aktuella tidskriften är inte felaktig. Bolaget kan inte anses lidit någon skada. Kommunen anser därför att ansökan ska avslås. PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Bolaget Samarbetsavtalens åtagande I de samarbetsavtal som Baluba gett in anges inte att underleverantören förbundit sig att, när den med kommunen avtalsslutande leverantören så begär, utföra uppgifter enligt de villkor som anges i detta förfrågnings­ underlag. Då detta uttryckligen krävs enligt förfrågningsunderlagets ovan redovisade innehåll utgör avsaknaden av detta en sådan brist som i enlighet med de grundläggande principerna om likabehandling och transparens medför en skyldighet att förkasta anbudet. Samarbetsavtalens uppsägningstid Två av Balubas samarbetsavtal stadgar en ömsesidig uppsägningstid om ett nummer, vilket innebär att avtalen inte styrker att leverantören kommer att förfoga över nödvändiga resurser hos underleverantören när ramavtalet ska fullgöras. Detta krävs enligt punkten 4.1 i förfrågningsunderlaget. Krav på juridisk form för åberopade underleverantörer Enligt punkten 4.1 i förfrågningsunderlaget anges bland annat att underle­ verantören måste vara en juridisk person. Fyra av Balubas fem åberopade underleverantörer, ( , , , och 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 I STOCKHOLM ), är enskilda firmor och inte juridiska personer. Kommunen borde därför förkastat Balubas anbud. Upphandlingens krav på kreditvärdighet Baluba Branded Content AB har kryssat i rutan där uppfyllande av kravet angående kreditvärdighet enligt punkten 4.4. i förfrågningsunderlaget ska bekräftas men samtidigt angett följande: Baluba Branded Content AB ingår i Nice Entertainment Group där This is Nice AB är moderbolag. This is Nice AB ägs i sin tur av Modern Times Group MJ'G AB. Bifogadfinns en kapitaltäckningsgarantifrån Baluba Branded Contents moderbolag. Bilaga 2. Business Check tillämpar en tiogradig skala där 1 innebär att kredit avrådes och att 10 är högsta kreditvärdighet. Betyg 5 motsvarar god kreditvärdighet. Villkorat kapitaltillskott eller annan åtgärd för att undvika likvidationsplikt är inte på något sätt samma som att inneha rating 5 enligt Business Check. I kommunens yttrande anges att Baluba erhållit betyget 6 samt att kommu­ nen till förvaltningsrätten bifogat ett utdrag från Business Check till styr­ kande av detta. Bolaget har inte fått del av detta men under förutsättning att förvaltningsrätten med ledning av innehållet i utdraget kan validera kom­ munens uppgifter frånfaller bolaget denna grund för ansökan. Bedömningskriterier och poängsättning Av de i punkten 7.1 i förfrågningsunderlaget angivna kriteriernas beskrivning samt den i punkten 7.1.1 angivna poängskalan kan konstateras att beskrivningen av de underliggande bedömningskriterierna är mycket allmänt hållen i det att den endast anger vad bedömningspersonerna kommer att bedöma men inte hur samt att bedömningskriterierna delvis går in i varandra och att det därmed är oklart vad som bedömts i respektive kriterium. 4 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 Poängskalans språkliga definitioner på de olika poängnivåerna harmonierar inte med den angivna kravgränsen för vad som är det godkända kvalificeringskravet. Det anges i poängskalan att 1 poäng är Godkänd kravuppfyllnad. Bolaget har erhållit 1 poäng på två kriterier för en av de ingivna tidskrifterna, men har ändå diskvalificerats på grund av att tidskriften har erhållit 1 poäng på mer än ett kriterium. Bolaget anser att den otillräckliga beskrivningen av bedömningskriterierna samt den språkligt ologiskt definierade poängdefinitionen var för sig utgör omständigheter som strider mot principen om öppenhet. Bolaget har lidit skada av dessa oklarheter då bolagets anbud diskvalificerats på grund av att möjligheten att förutse kvalificeringskravets faktiska innebörd saknats. Bolagets anbud har diskvalificerats på grund av att en av de ingivna tidskrifterna "Brandsäkerhet" sammanlagt erhöll 7 poäng i stället för kravet på 9 poäng samt att tidskriften erhöll mer än en 1-poängbedömning för de olika bedömningskriterierna. Tidningen "Brandsäkerhet" har under åren vunnit Publishingpriset samt varit nominerad vid ett flertal tillfällen. Tidningen "Brandsäkerhet" följer en tydligt mallad form och har en lång historik med en specialiserad målgrupp. De betyg tidningen fått är därför felaktiga givet kommunens motivering och de underliggande kriterierna. Tidningen har fått mycket höga poäng vilket framgår av marknadsundersökningsföretaget SKOP som gjort en läsarun­ dersökning. Vid granskning av Kommunens motivering kan det utläsas att i de fall 1 poäng erhållits hade lika gärna 2 poäng kunnat erhållas. Det saknas stöd i beskrivningarna av bedömningskriterierna i förfrågningsunderlaget som styrker åtskillnaden i bedömning. Detsamma gäller i de fall 2 poäng åsatts. I dessa fall hade bedömningen lika gärna ha kunnat resultera i 3 poäng. Detta givet resultatet från SKOPs läsarundersökning och i synnerhet i jämförelse med Kommunens motiveringar för övriga anbudsgivares ingivna tidskrifter. I STOCKHOLM 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 Bolaget anser sammanfattningsvis att upphandlingens utvärdering görs om, i vilken bedömningen av bolagets ingivna tidskrift "Brandsäkerhet" skall åsättas poängen 3+2+3+2 poäng. Kommunen Samarbetsavtalens åtagande Av förfrågningsunderlaget punkt 4.1 framgår att en leverantör som avser att använda en underleverantör ska visa att den förfogar över underleverantö­ rens resurser. Att leverantören förfogar över underleverantören ska visas genom att leverantören till anbudet bifogar ett åtagande från underleverantö­ ren. Ett exempel på ett sådant åtagande är ett samarbetsavtal men förfråg­ ningsunderlaget öppnar även för att leverantören på annat sätt visar att den förfogar över nödvändiga resurser. I de fallen leverantör uppvisar ett samar­ betsavtal med underleverantören är detta ett fullt tillräckligt bevis för att leverantören förfogar över underleverantörens resurser. Enligt allmänna grundläggande principer förbinder man sig till något som man avtalar om, i detta fall att utföra de uppgifter som framgår av beskrivningen i förfråg­ ningsunderlaget. Att underleverantörema som Baluba redovisar i sitt anbud inte skulle haförbundit sig är således en felaktig slutsats. Samarbetsavtalens uppsägningstid Förfrågningsunderlaget innehåller inget krav på att samarbetsavtalet ska gälla under viss tid, dvs. att det inte går att säga upp. Det är även tillåtet att byta ut eller tillföra underleverantörer. Det är dock huvudleverantören som genom att underteckna ramavtalet är ansvarig för att detta efterlevs och ny underleverantör får endast tillföras efter kommunens godkännande. Kom­ munen har därigenom försäkrat sig om att leverantören förfogar över nöd­ vändiga resurser både vid upphandlingen (i Balubas fall genom samarbets­ avtal) och under tiden när avtalet ska fullgöras. I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 I STOCKHOLM Krav på juridisk form för åberopade underleverantörer Av avsnitt 4.1 i förfrågningsunderlaget första meningen framgår att alla fö­ retag och organisationer som anlitas som underleverantör godtas som sådan, oavsett juridisk form. Andra meningen är ett förtydligande innebärande att även bolag inom samma koncern, om sådana skulle bli aktuella är att be­ trakta som en underleverantör om de är en egen juridisk person. Det skulle strida mot principen i 1 kap 10 § LOU att kräva viss juridisk form. Upphandlingens krav på kreditvärdighet Baluba har erhållit betyget 6 vilket framgår av bifogat utdrag från den 8 juni 2016. Baluba uppfyller därför kravet på kreditvärdighet. Bedömningskriterier och poängsättning Bedömningen av de fyra tidskrifterna som varje anbudsgivare skickat in med sina anbud har gjorts utifrån fyra kvalificeringskriterier som tydligt redovisas i förfrågningsunderlaget, avsnitt 7.1. Där redovisas även den po­ ängskala som kommunen använt sig av. Av avsnitt 7.1.1 framgår vidare att poängsättningen kommer ske med beaktande av upphandlingens syfte, mål och kommunens behov som bl.a. framgår av avsnitt 2.1. Mot bakgrund av detta kan konstateras att förfrågningsunderlaget innehåller tydliga beskriv­ ningar av kriterier, poäng och mot vilken bakgrund betygsättningen kommer att göras. Det framgår även tydligt av förfrågningsunderlaget, se avsnitt 7.1.2 att det varit ett krav att var och en av tidskrifterna måste uppnå minst 9 poäng totalt och inte får erhålla 1 poäng för mer än ett av kriterierna. Bedömningen av tidskrifterna har genomförts av två personer anställda hos kommunen med gedigen branschkunskap. Vid bedömningen har de två per­ sonerna inte haft kännedom om vilken tidskrift som skickats in av vilken anbudsgivare. Alla insända tidskrifter, totalt 16 stycken, har således be­ dömts på ett rättvist och likabehandlande sätt utan att man vetat om vilken anbudsgivare som står bakom vilken tidskrift. 7 8 FÖR VALTNINGSR ÄTTEN DOM 21011-16 Målgruppen för kommunens tidningar är som framgår av förfrågningsun­ derlaget bland annat medborgarna, anställda, företag och föreningar i Ha­ ninge kommun. Bedömningen har därför gjorts utifrån detta perspektiv. Att en tidskrift har erhållit goda omdömen i en läsarundersökning saknar såle­ des betydelse för vilken poäng den ska erhålla då det är kommunens behov och bedömning som ska styra vilken poäng som tilldelas. Bolagets tidskrift "Brandsäkerhet" har erhållit 7 totalpoäng varav två styck­ en ettor vilket var för sig gör att tidskriften inte uppfyller kraven. Det är inte ett krav i upphandlingar att en anbudsgivare på förhand ska kunna förutse utfallet av utvärderingen av sitt anbud. Bolaget verkar anse att så ska vara fallet då man i yrkandet angett den poäng man anser sig förtjäna. Det åligger vare sig anbudsgivare eller domstolar att göra om en upphandlande myndig­ hets poängsättning i en utvärdering. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser Enligt 1 kap. 9 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upp­ handlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Av 16 kap. 4 och 6 § § LOU framgår att förvaltningsrätten kan pröva om en upphandlande myndighet har brutit mot någon bestämmelse i lagen och, på talan av en leverantör som lidit eller kan komma att lida skada, besluta att en upphandling ska göras om eller får avslutas först sedan rättelse gjorts. Överprövningen tar inte sikte på upphandlingens materiella resultat utan endast på om myndigheten förfarit formellt korrekt och iakttagit de upphandlingsprinciper och förfaranderegler som anges i LOU (se HFD 2013 I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 I STOCKHOLM ref. 5). Som huvudprincip gäller att det krävs att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt anger vilka omständigheter denne grundar sin talan på och att domstolens prövning är begränsad till de grunder som parten åberopat (RÅ 2009 ref. 69). Varken LOU eller EU-rätten innehåller några formkrav på hur ett förfrågningsunderlag eller en utvärderingsmodell ska vara konstruerad. Av EU-domstolens praxis framgår att förfrågningsunderlaget ska vara utformat så att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla leverantörer kan tolka informationen på samma sätt. Upphandlande myndigheter har stor frihet att välja vilken utvärderii:igsmodell som ska tillämpas och vilken relativ vikt valda tilldelningskriterier ska tillmätas, så länge kriterierna syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet (se bl.a. mål C- 19/00 SIAC Construction och C-448/01 Wienstrom). Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2002 ref. 50 uttalat att de skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att förfrågnings­ underlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas, under förutsättning att de principer som bär upp lagstiftningen och gemenskapsrätten inte träds för när. En upphandlande enhet har således rätt att välja både utvärderingsmetod och tilldelningskriterier. Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten har att pröva om kommunen har brutit mot någon av principerna i 1 kap 9 § LOU. Om så är fallet har rätten att ta ställning till om denna överträdelse har medfört att bolaget har lidit eller kan komma att lida skada. Samarbetsavtalens åtagande I förfrågningsunderlaget punkten 4.1 anges bl.a. att: 9 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 "En leverantör som avser att åberopa annans kapacitet genom att använda en underleverantör skaförfoga över underleverantörens resurser i den omfattning som krävsför att uppfylla de krav som upphandlingen omfattar. " "Leverantören ska visa att kravet uppfylls genom att till anbudet bifoga ett åtagandefrån underleverantören (exempelvis ett giltigt och undertecknat samarbetsavtal eller liknande) eller på annat sätt visa att leverantören kommer attförfoga över nödvändiga resurser hos underleverantören när ramavtalet skafullgöras. Samarbetsavtalet eller den på annat sätt åberopade bevisningen ska klargöra att underleverantörenförbundit sig att, när den med Kommunen avtalsslutande leverantören så begär, utföra uppgifter enligt de villkor som anges i dettaförfrågningsunderlag. " Baluba har bifogat ett samarbets-/uppdragsavtal till sitt anbud där det anges att uppdragstagaren dvs. underleverantören tillhandahåller sina tjänster i egenskap av skribent för arbetet med framställning av medieprodukter för Haninge kommun (Uppdraget). Uppdraget skall utföras av uppdragstagaren personligen. Exakt överenskommelse om arbetsplats, arbetstid och arbets­ uppgifter kan ske såväl muntligt som skriftligt. Det anges även att detta av­ tals giltighet förutsätter att beställaren har kvar uppdraget hos Haninge kommun. Förvaltningsrätten konstaterar att leverantören ska visa att den förfogar över underleverantörens resurser genom att t ex bifoga ett samarbetsavtal eller liknande. Det anges enligt punkten 4.1 att det ska framgå av samarbetsavta­ let att underleverantören förbundit sig att, när den med kommunen avtalsslutande leverantören så begär, utföra uppgifter enligt de villkor som anges i detta förfrågningsunderlag. Detta villkor har uppfyllts genom att det klargjorts i det bifogade uppdragsavtalet att underleverantören ålagts att personligen utföra Uppdraget enligt villkor som framgår i förfrågningsun­ derlaget. Något åsidosättande av uppställt krav har därmed inte skett. Samarbetsavtalens uppsägningstid I förfrågningsunderlaget punkten 4.1 anges bl.a. att: I STOCKHOLM 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 "Leverantören ska visa att kravet uppfylls genom att till anbudet bifoga ett åtagandefrån underleverantören (exempelvis ett giltigt och undertecknat samarbetsavtal eller liknande) eller på annat sätt visa att leverantören kommer attförfoga över nödvändiga resurser hos underleverantören när ramavtalet skafullgöras ". Av ramavtalet punkt 9 framgår att Leverantören inte äger rätt att anlita underleverantör vid utförandet av tjänsterna utan att först inhämta kommunens skriftliga godkännande. Oaktat kommunens eventuella godkännande svarar leverantören för anlitad underleverantörs arbete såsom för eget arbete och ansvarar för att underleverantören iakttar samtliga bestämmelser i Avtalet. Förvaltningsrätten konstaterar att förfrågningsunderlaget inte innehåller krav på att samarbetsavtalet ska gälla under viss tid, dvs. att det inte ska gå att säga upp avtalet. Av ramavtalet framgår att underleverantören ansvarar för att iaktta samtliga bestämmelser i Avtalet. Förvaltningsrätten anser det där­ med visat att leverantören kommer att förfoga över nödvändiga resurser hos underleverantören när ramavtalet ska fullgöras. Krav på juridisk form för åberopade underleverantörer I förfrågningsunderlaget 4.1 anges bland annat följande: "Med underleverantör avses samtligaföretag och organisationer etc. som anlitas av leverantörenför att delta i leveransen. Som underleverantör betraktas alla separatajuridiska personer som direkt involveras i en kommande leverans, d.v.s. även andra bolag inom samma koncern som anbudsgivande leverantör såsom dotterbolag, systerbolag och/eller moderbolag". Av punkt 4.1. framgår att samtliga företag och organisationer som anlitas som underleverantör godtas som sådana vilket innebär att man även godtar icke-juridiska personer. Förvaltningsrätten anser därmed i likhet med kom- I STOCKHOLM 12 FÖR VALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 munen att andra meningen i punkt 4. 1 är ett förtydligande innebärande att även bolag inom samma koncern, om sådana skulle bli aktuella, är att be­ trakta som en underleverantör om de är en egen juridisk person. Upphandlingens krav på kreditvärdighet I förfrågningsunderlaget punkten 4.4 anges bl.a. "Anbudsgivandeföretag kommer att anses ha en betryggande ekonomisk ställning om denne har som lägst kreditvärdighet (rating)fem (5) enligt Business Checks kreditvärdighetsmodell. Kommunen kommer vid prövningen av anbudet att kontrollera kreditvärdigheten hos Business Check. " "I defall lägre kreditvärdighet redovisas ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla detta krav om anbudsgivaren i anbudet lämnat en sådanförklaring, av vilken kommunen anser det klarlagt att anbudsgivaren, själv eller genom åberopande av annans kapacitet, innehar motsvarande ekonomiska ställning. En sådanförklaring kan exempelvis utgöras av en bank- eller moderbolagsgaranti uppgående till ett betryggande belopp med hänsyn till värdet på det som upphandlingen omfattar. " Förvaltningsrätten konstaterar att Baluba har erhållit betyget 6 vilket fram­ går av bifogat utdrag från den 8 juni 2016 som kommunen skickat in till förvaltningsrätten. Baluba uppfyller därför kravet på kreditvärdighet. Skäl att därutöver validera kreditvärdigheten särskilt finns inte. Bedömningskriterier och poängsättning I förfrågningsunderlaget punkt 7 anges bl.a. att "Detta avsnitt beskriver urvalsprocessen som kommer att användasför att utvärdera vilket anbud som sammantaget är bästför Kommunen. Kommunen tillämpar i upphandlingen tilldelningsgrunden lägst pris ". Bedömningen av de fyra tidskrifterna som varje anbudsgivare skickat in med sina anbud har gjorts utifrån fyra kvalificeringskriterier som redovisas i förfrågningsunderlaget, avsnitt 7.1. (1. Grafisk form, 2. Rubriksättning, I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 I STOCKHOLM språk och textkvalitet, 3. Redaktionellt innehåll och journalistisk kvalitet, 4. Omslag, bildsättning och bildkvalitet) som tydligt redovisas i förfrågnings­ underlaget, avsnitt 7.1. Enligt 7.1.1. i förfrågningsunderlaget anges bl.a. att "Tidskrifterna kommer att poängsättas enligtföljande poängskala. Poängsättningen kommer ske med beaktande av upphandlingens syfte och mål och kommunens behov. " Det framgår att poängskalan har fyra kriterier som är bästa möjliga krav­ uppfyllnad 3 p, bra kravuppfyllnad 2 p, godkänd kravuppfyllnad 1 p samt ej godkänd kravuppfyllnad O p. Enligt 7.1.2 i förfrågningsunderlaget anges bl.a. att "Varje tidskrift bedöms varför sig. Alla.fyra tidskrifter måste uppnå nedan angivna nivåför godkändför att anbudet ska gå vidare till nästa steg i upphandlingen. - För godkänd måste tidskriften sammanlagt uppnå minst nio (9) poäng - Tidskriftenfår inte erhålla 1 poängför mer än ett kriterium - Tidskriftenfår, för att vara godkänd, inte erhålla noll (0) poängfor något kriterium " Förvaltningsrätten anser att utvärderingskriterier samt poängsättning måste vara utformade så att en leverantör inför utformningen av sitt anbud får en rättvisande uppfattning om vad som bestämmer utgången och vad som leder till tilldelning av kontrakt. Därav följer att en specifikation måste vara så klart och tydligt utformad att leverantörer kan avgöra vad den upphandlande myndigheten efterfrågar för att kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Samtidigt är det inte önskvärt att specifikationerna är så detaljerade att en utvärdering av anbuden blir alltför omfattande eller att allt utrymme för att beakta konkurrensfördelar går förlorat. Det relevanta är i stället om beskrivningen lämnar utrymme för diskriminering eller inkräktar på kravet 13 14 FÖRVALTN I NGSRÄTTEN DOM 21011-16 på förutsebarhet, transparens eller på någon annan grundläggande rättsprincip. Förvaltningsrätten vill vidare framhålla att när en upphandlande enhet fastställer andra utvärderingskriterier än enbart pris är det ofrånkomligt att kriterierna i viss mån bedöms subjektivt vid utvärderingen. Det går således inte att utforma utvärderingskriterier som inte till någon del innefattar subjektiva bedömningar. Det finns heller inget krav i LOU eller gemenskapsrätten på att varje steg i en poängskala ska beskrivas i ord i förfrågningsunderlaget. En väl etablerad grundregel i praxis är att även utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas så länge de inte bryter mot de principer som bär upp LOU. Kammarrätten i Stockholm har även i mål nr 3014-09 konstaterat att det inte är möjligt att ställa krav på att en anbudsgivare på förhand, genom att ta del av förfrågningsunderlaget, ska kunna förutse utfallet av värderingen i sitt anbud. Förvaltningsrätten anser att bedömningskriterierna samt poängdefinitionerna i förfrågningsunderlaget är tillräckligt tydligt utformade för att alla leverantörer ska kunna tolka informationen på samma sätt samt avge sina anbud med tillräcklig insikt om hur utvärderingen kommer att ske. Kommu­ nen har på ett klart och tydligt sätt i enlighet med det ovan anförda redovisat vilka bedömningskriterierna är och vilka krav som ska uppfyllas för att en leverantör ska tilldelas kontrakt. Det har inte framkommit att kommunen har gett något orimligt utrymme för godtycke vid poängsättningen och värderingen eller att poängdefinitionen är oklar eller ologisk. Det stämmer visserligen att anbudsgivarna inte på förhand har kunnat räkna ut exakt vilken poäng eller omdömen de kommer att få, men som ovan framgått innebär detta inte att utvärderingen eller utvärderingsmodellen strider mot LOU. Här kan också framhållas att fler begreppsförklaringar eller förtydligande rekvisit i sin tur kan generera ytter- I STOCKHOLM 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21011-16 I STOCKHOLM ligare gränsdragningsfrågor och uttolkningar med åtföljande transparens­ brister. Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten således att det inte framkom­ mit omständigheter som visar att kommunen har genomfört upphandlingen i strid med någon av de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna för offentlig upphandling eller någon annan bestämmelse i lagen. Förutsättning­ ar för ingripande enligt 16 kap. 6 § LOU föreligger således inte. Ansökan om överprövning ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga (DV 3109/lA LOU). Allan Johansson Rådman Susanna Ewerlöf har föredragit målet. "I�+�', SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga 1 %·!iJ�( 000 i0 i::l1 . 1. 2. 3. 4. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som för­ valtningsrätten har kommit till, det är av vikt för ledning av rättstillämpning­ en att överklagandet prövas av högre rätt, el­ ler det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Adressen till förvaltningsrätten framgår av do­ men/beslutet. I vissa mål får avtal slutas innan tiden för över­ klagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt: • lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, • lagen(2007:1092) omupphandlinginom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, eller • lagen (20 1 1 : 1 029) om upphandling på för- svars- och säkerhetsområdet. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i d e ovan angivna lagarna. Behöver Ni fler upplysningar om hur man över­ klagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skri­ velsen ska dock skickas eller lämnas till för­ valtningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för över­ klagandet för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas . Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om 2. 3. 4. 5. där klaganden kan nås för delgivniJ;m. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål anmälas till kammarrät­ ten. den dom/beslut som överklagas med upp­ gift om förvaltningsrättens namn, målnum­ mer samt dagen för beslutet, de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. ... N . Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att pröv­ ningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress www.domstol.se DV 3109/lA LOU Producerat av 5-