FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2019-04-26 Mål nr 27288-18 Sida I (25) Avdelning 32 SÖKANDE Meddelad i Stockholm Structor Riskbyrån AB, 556872-1251 f(ONKURRENSVERKET 2171- t lf-.2(, f\vcl c.�r -·-- 1(2t1r Aktbil Ombud: Advokaterna Per-Ola Bergqvist och Fanny Herbe Foyen Advokatfirma KB Södergatan 22 211 34 Malmö MOTPART Länsstyrelsen i Stockholms län Ombud: Advokat Christoffer Stavenow och Jur.kand. Max Thimmig Stavenow & Partners Advokatbyrå AB Skeppsbron 40 111 30 Stockholm SAKEN Offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan. Dok.Id I068212 Postad1·ess 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen I Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 680 0 I E-post: avd32.fst@dom.se www.domstol.se/forvaltningsratt Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 I STOCKHOLM BAKGRUND Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) genomför en upphandling av ramavtal för riskkonsulter (dnr 114-22360-2018) som ett öppet förfarande enligt lagen (2016: 1145) om offentlig upphandling (LOU). Länsstyrelsen har för avsikt att teckna ramavtal med max tre leverantörer och avrop kommer att ske successivt enligt rangordning. Enligt tilldelningsbeslut av den 20 november 2018 har ramavtal i upphandlingen tilldelats Tyrens AB (Tyrens), som rangordnats som nummer ett, Bengt Dahlgren Brand & Risk AB (Bengt Dahlgren), som rangordnats som nummer två, och Structor Riskbyrån AB (Structor), som rangordnats som nummer tre. YRKANDEN M.M. Structor yrkar i första hand att upphandlingen ska göras om och i andra hand att upphandlingen ska rättas på så sätt att en ny anbudstutvärdering genomförs vid vilken Bengt Dahlgrens anbud förkastas och Structor rangordnas som nummer två. Till stöd för yrkandet om att upphandlingen ska göras om har Structor anfört bl.a. följande. Länsstyrelsen har i strid med likabehandlingsprincipen angett ett fast golvpris i upphandlingen. Detta har medfört att verklig konkurrens inte har kunnat uppnås mellan inkomna anbud, vilket innebär att Structor riskerar att lida skada. Angivandet av golvpriser och takpriser har även riskerat att påverka det konkurrensuppsökande skedet i upphandlingen. Vidare har länsstyrelsen gjort en sammanblandning av kvalificerings- och utvärderingsfaserna i upphandlingen genom att som ett tilldelningskriterium ha med en bedömning av anbudsgivarens erfarenhet och kompetens, dvs. ett förhållande som avser bedömningen av anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet och inte syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Den felaktigt genomförda utvärderingen innebär att Structor riskerar att lida skada då en korrekt genomförd utvärdering skulle ha kunnat Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 leda till ett väsentligen annorlunda resultat. Till stöd för yrkandet om att upphandlingen ska rättas har Structor anfört bl.a. följande. Bengt Dahlgren har tilldelats ramavial och rangordnats som nummer två. Bengt Dahlgrens anbud uppfyller dock inte det obligatoriska kravet på att lämna två referensuppdrag som har utförts av det anbudsgivande bolaget eftersom ett av uppdragen har utförts av en av Bengt Dahlgrens anställda innan denne påbörjade sin anställning hos Bengt Dahlgren. Bengt Dahlgrens anbud skulle därmed rätteligen ha förkastats. Eftersom Bengt Dahlgrens anbud har rangordnats som nummer två och Structors anbud som nummer tre står det klart att Structor lider skada av länsstyrelsens felaktiga agerande. Länsstyrelsen bestrider Structors ansökan om överprövning av upphandlingen och anför bl.a. följande. Länsstyrelsens tillämpning av ett prisintervall är tillåtet då större delen av marknadens priser ryms inom detta intervall. Prisintervallet har därmed inte påverkat konkurrensen på ett oproportionerligt sätt. Utvärderingen har medvetet förskjutits till att fokusera mer på kvalitet, vilket är fullt proportionerligt för denna typ av tjänster. Det kan rimligen inte ligga länsstyrelsen till last att man har varit transparent i hur bedömningen av onormalt låga anbud kommer att göras. Dessutom har Structor inte lidit skada till följd av den ökade konkurrensen då Structor har antagits som leverantör. Utvärderingskriterierna har utformats på ett korrekt sätt. Det som utvärderas är bedömningen av hur tjänsten kommer att genomföras baserat på erhållen erfarenhet och kompetens, och är därför knutet till det som köps in. De aktuella utvärderingskriterierna har ställts upp för att säkerställa att de upphandlade riskkonsulttjänsterna lever upp till länsstyrelsens kvalitetskrav. Detta har i praxis från EU-domstolen bedömts vara tillåtet vid upphandling av intellektuella tjänster. Bengt Dahlgren har i enlighet med upphandlingsdokumentet haft möjlighet att åberopa anställdas referenser eftersom verksamheten är nystartad. Bengt Dahlgren har således rätteligen tilldelats ramavial i upphandlingen. I STOCKHOLM Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 I STOCKHOLM SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkter för prövningen Upphandlande myndigheter ska enligt 4 kap. l § LOU behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Av 20 kap. 6 § LOU följer att rätten, om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. l § eller någon annan bestämmelse i lagen och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts. Vid överprövning enligt LOU gäller som huvudprincip att det krävs att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt anger vilka omständigheter denne grundar sin talan på och att domstolens prövning är begränsad till de grunder som parten åberopat Ufr RÅ 2009 ref. 69). Tillämpning av prisintervall Vad Structor har anfört Av punkt 5.1.3.l i upphandlingsdokumentet framgår att länsstyrelsen tillämpar s.k. golv- och takpriser i upphandlingen. Vidare framkommer i punkt 5.1.2.l och 5.1.2.2 att priset utgör en del av utvärderingen. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i HFD 2018 ref. 50 uttalat att ett obligatoriskt krav om att ett anbud med timpriser som understiger en viss fastställd summa automatiskt ska uteslutas inte är tillåtet eftersom effekten Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 I STOCKHOLM av kravet är att anbudsgivare inte kan konkurrera fullt ut med priset, vilket leder till att leverantörer riskerar att behandlas olika. Länsstyrelsen har uppgett att golvpriset har bestämts med beaktande av gällande marknadspriser. Enligt Structors mening återspeglar golvpriset i upphandlingen inte den nedre gränsen av gällande marknadspriser. Länsstyrelsen har inte heller inkommit med någon utredning härom. Vidare saknar det enligt praxis betydelse om ett angivet golvpris återspeglar en nedre gräns för gällande marknadspriser eller om golvpriset är satt utifrån andra aspekter. Det HFD lade vikt vid i HFD 2018 ref. 50 var att likabehandlingsprincipen sätts ur spel vid tillämpning av golvpris. Problemet med golvpriser är att beställaren i och för sig väljer att lägga vikt vid pris under anbudsutvärderingen men sedan inte tillåter full konkurrens i detta hänseende. Detta leder till att leverantörer som av någon anledning har möjlighet att konkurrera med låga priser fråntas denna möjlighet. Structor bestrider vad länsstyrelsen har uppgett om att det för bedömningen av tillåtligheten att använda golvpris skulle ha betydelse inom vilken bransch upphandlingen sker. Det är snarare regel än undantag att upphandlande myndigheter värdesätter att inkomna anbud håller hög kvalitet. Mot bakgrund av länsstyrelsens påstående om att större vikt lagts vid kvalitet än pris i upphandlingen ska också påpekas att viktningen i utvärderingen förhållit sig så att pris viktats med 50 procent och kvalitet med 50 procent, dvs. viktningen har inte medfört att priset har getts liten betydelse i upphandlingen. Vidare ska framhållas att såväl Bengt Dahlgren som Tyrens och Structor har tilldelats högsta möjliga kvalitetspoäng. Priset har således de facto varit helt avgörande i upphandlingen. Länsstyrelsens felaktiga utformning av upphandlingsdokumentet innebär att Structor riskerar att lida skada genom att Tyrens och Bengt Dahlgren hade kunnat utforma sina anbud annorlunda om de inte fått ledning i form av prisintervall från länsstyrelsen. Detta skulle ha kunnat leda till att deras Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288- 18 anbud förkastades som oskäligt låga och att Structors anbud hade ansetts vara det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Det är uppenbart att Structor riskerar att lida skada av att rangordnas som nummer tre jämfört med en högre rangordning, vilket skulle vara möjligt om upphandlingen gjordes om. Vad länsstyrelsen har anfört HFD riktar i HFD 2018 ref. 50 kritik mot att ett upphandlande organ utesluter en leverantör på grund av ett onormalt lågt anbud utan att leverantören först tillåts inkomma med yttrande om saken. Detta skiljer sig markant från denna upphandling där Structor varken uteslutits eller lämnat ett anbud som kan anses vara onormalt lågt. HFD 2018 ref. 50 avser en upphandling av måleritjänster där golvpriset var strax under genomsnittspriset för måleritjänster på marknaden. Det innebar att konkurrensen i upphandlingen begränsats så kraftigt att pris som utvärderingsparameter knappt fick betydelse. I detta fall är det fråga om ett prisintervall med timpriser som spänner över en större del av marknadspriserna, där de flesta timpriser ryms. Inverkan på konkurrensen är därför minimal. Riskkonsulttjänster har en väsentlig inverkan på verksamheten och fel i tjänsten kan få förödande konsekvenser. Det uppställs därför särskilda krav på att den leverantör som antas kan leverera med hög kvalitet. I detta fall har det uppställda ska-kravet fått till följd att större vikt legat på kvalitet. Detta är ett medvetet val från länsst)Telsens sida eftersom tjänsterna är så kvalitetskänsliga. Att länsstyrelsen har varit transparent när det gäller vad som ska tolkas som ett onormalt lågt anbud kan inte ligga länsstyrelsen till last. Samtliga leverantörer har varit införstådda med vilka priser som skulle tillämpas. I STOCKHOLM Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 Structor, som antagits som leverantör, kan inte anses ha lidit skada av att andra anbudsgivare har haft lika mycket information som Structor. Structor har anfört att användande av prisintervall skulle vara konkurrensbegränsande. Det kan dock inte rimligen anses logiskt att en leverantör skulle bli mindre intresserad av att lämna anbud för att den :far mer betalt. Dessutom kan företag med stora ekonomiska resurser vid fri prissättning dumpa priserna på offentliga kontrakt för att bli av med konkurrensen på marknaden. Prisdumpning som fenomen gynnar stora bolag och missgynnar mindre bolag, vilket knappast kan anses främja konkurrens på lika villkor. Förvaltningsrättens bedömning I punkt 5.1.3.1 i upphandlingsdokumentet anges bl.a. följande. 5.1.3.1 Lägsta och högsta pris Länsstyrelsen har gjort en uppskattning av marknadspriserna för respektive konsultnivå och har därefter angett ett lägsta/högsta pris som anbudsgivaren kan sätta för respektive konsultnivå. Syftet med detta är att länsstyrelsen vill undvika att få in oseriösa anbud samt att säkerställa att inte oskäligt låga timpriser slår ut seriösa anbudsgivare som uppfyller utvärderingskraven. Lägsta priset för samtliga nivåer är 900 kr per timme. Högsta priset för samtliga nivåer är 1 500 kr per timme. HFD har i HFD 2018 ref. 50 uttalat bl.a. följande. En upphandlande myndighet har en relativt stor frihet att närmare bestämma vilka obligatoriska krav som ska gälla för en viss upphandling. Kraven måste dock utformas så att de är förenliga med de allmänna principer för offentlig upphandling som anges i 1 kap. 9 § i den numera upphävda lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (ÄLOU, motsvarande 4 kap. 1 § I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 8 27288-18 LOU). De ska därför bl.a. ställas så att leverantörer behandlas lika. En leverantör som exempelvis kan dra nytta av betydande stordriftsfördelar eller som önskar pressa sina vinstmarginaler för att kunna ta sig in på en viss marknad kan vilja konkurrera med ett lågt pris. Ett obligatoriskt krav som grundas på ett golvpris förhindrar emellertid leverantören från att konkurrera med priset eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts. Ett sådant förfarande kan därför leda till att leverantörer behandlas olika. Ett golvpris innebär också att den upphandlande myndigheten saknar möjlighet att bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra. Myndigheten kan inte heller bedöma om ett anbud med ett lågt pris är seriöst menat. Det är därför i princip inte förenligt med likabehandlingsprincipen i 1 kap. 9 § ÄLOU att ange ett golvpris. Ett anbud som den upphandlande myndigheten uppfattar grundas på ett onormalt lågt pris ska i stället utvärderas efter ett sådant kontradiktoriskt förfarande som föreskrivs i 12 kap. 3 § ÄLOU (motsvarande 16 kap. 7 § LOU). Ramavtal i upphandlingen kommer enligt punkt 5.1.2.2 i upphandlingsdokumentet att tilldelas de anbudsgivare som har bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Länsstyrelsen har i punkt 5.1.3.1 i upphandlingsdokumentet ställt ett obligatoriskt krav på att anbudsgivarna inte får erbjuda ett lägre pris än 900 kr per timme. Detta hindrar en anbudsgivare som har möjlighet att erbjuda ett lägre pris från att fullt ut kunna konkurrera med priset vid anbudsutvärderingen. En sådan anbudsgivare ges inte heller möjlighet att visa att anbudet är seriöst menat trots det låga priset. Att uppställa ett golvpris strider enligt förvaltningsrättens mening därför mot likabehandlingsprincipen Ufr HFD 2018 ref 50). Förvaltningsrätten anser att så är fallet även om golvpriset i det enskilda fallet inte har lett till att en anbudsgivare har uteslutits utan tillämpning av det kontradiktoriska förfarandet i 16 kap. 7 § LOU. Omständigheten att det har varit transparent för anbudsgivarna vad länsstyrelsen betraktar som ett onormalt lågt anbud eller vad länsstyrelsen Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 har anfört om att den tillåtna prisintervallen spänner över en större del av marknadspriserna ändrar inte denna bedömning. Förvaltningsrätten konstaterar vidare att det finns andra möjligheter för en upphandlande myndighet att försäkra sig om att anbudsgivarna kan leverera med hög kvalitet än att tillämpa golvpris, exempelvis att vikta kvalitet högre än pris vid anbudsutvärderingen. Förvaltningsrätten finner således att vad som anges i punkt 5. 1.3.1 i upphandlingsdokumentet om att det lägsta pris anbudsgivarna kan erbjuda i upphandlingen är 900 kr per timme strider mot likabehandlingsprincipen i 4 kap. 1 § LOU. För att ett ingripande mot en upphandling ska bli aktuellt krävs dock enligt 20 kap. 6 § LOU att förhållandet att den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. Det ankommer på den leverantör som ansöker om överprövning av en upphandling att visa att han har lidit eller kan komma att lida skada av den eller de brister som påtalats (jfr HFD 2013 ref 53). Structor har uppgett att den information som länsstyrelsen lämnat om priser i upphandlingsdokumentet har stört konkurrensen och att detta kan antas ha påverkat resultatet i upphandlingen till Structors nackdel. Structor har i denna del anfört att det är möjligt att Tyrens och Bengt Dahlgren hade lämnat lägre timpriser i upphandlingen om länsstyrelsen inte hade lämnat ett prisintervall, vilket hade kunnat leda till att Tyrens och Bengt Dahlgrens anbud skulle ha förkastats som oskäligt låga. Det är dock inte vanligt förekommande att anbud förkastas på grund av att priset är onormalt lågt. Vad Structor har anfört härom anser förvaltningsrätten därför vara alltför långsökt för att Structor ska anses ha visat att bolaget har lidit eller riskerat att lida skada av att länsstyrelsen har tillämpat golvpris i upphandlingen. Structor har i övrigt inte angett att bolaget har varit förhindrat att lämna sitt bästa anbud eller på något annat sätt klargjort på vilket sätt tillämpningen av I STOCKHOLM Sida I0 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288- 18 golvpris medfört skada eller risk för skada för Structor. Förvaltningsrätten anser därför att Structor inte har visat att omständigheten att länsstyrelsen har brutit mot likabehandlingsprincipen genom att tillämpa golvpris har medfört att Structor har lidit eller kunnat komma att lida skada. Förhållandet att länsstyrelsen i strid med likabehandlingsprincipen har tillämpat golvpris föranleder därför inte något ingripande i upphandlingen. Kvalificerings- och utvärderingsfasen Vad Structor har anfört Av EU-domstolens dom i mål C-532/06 Lianakis framgår att en upphandlande myndighet vid kontroll av anbudsgivarens lämplighet har att utgå från kriterier avseende ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk kapacitet medan tilldelningen av kontrakt ska genomföras mot bakgrund av andra kriterier, nämligen lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet (numera lägsta pris, lägsta kostnad eller bästa förhållandet mellan pris och kvalitet). EU-domstolen uttalade att tilldelningskriterier endast kan avse kriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och att de kriterier som inte syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, utan som huvudsakligen avser bedömningen av anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet i fråga, inte kan anses utgöra kriterier för tilldelning. I den aktuella upphandlingen har länsstyrelsen som ett tilldelningskriterium tagit med en bedömning av anbudsgivarens erfarenhet och kompetens, dvs. ett förhållande som otillåtet avser bedömningen av anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet och inte syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Det förhållandet att länsstyrelsen har använt ett sådant kriterium vid tilldelningen innebär att utvärderingen har påverkats av ovidkommande hänsyn. Förfarandet strider därmed mot de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU. Om länsstyrelsen hade utgått från korrekta och tillåtna tillclelningskriterier hade I STOCKHOLM Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 utfallet av anbudsutvärderingen kunnat bli väsentligen annorlunda. Om länsstyrelsen exempelvis hade ställt upp motsvarande krav på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet som kvalificeringskrav i stället för som tilldelningskriterium skulle detta ha kunnat medföra att anbud som nu utvärderats i stället hade diskvalificerats. Länsstyrelsen har åberopat rättspraxis som tar sikte på att det är tillåtet att i vissa fall utvärdera hur fysiska personer har utfört tidigare uppdrag. Structor har inte anfört att detta inte skulle vara tillåtet. Vad som inte är tillåtet är att ställa upp utvärderingskrav som syftar till att reda ut anbudsgivarens kompetens och erfarenheter, vilket länsstyrelsen har gjort i detta fall. Vad länsstyrelsen har anfört Det utvärderingskriterium som tillämpas i upphandlingen är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, vilket innebär att kvalitet är en viktig del i utvärderingen. Frågan som rätten bör ta ställning till är hur en tjänst ska kunna utvärderas på grundval av kvalitet om inte kompetens och erfarenhet tas med i bedömningen. När en vara utvärderas finns något faktiskt och fysiskt att utvärdera, men med tjänster är det en framtida prestation som utvärderas. Det enda sätt att se hur tjänsten kan komma att se ut är genom att utvärdera historiska resultat. Riskkonsulttjänster är avancerade intellektuella tjänster där fel i leverans kan fa förödande konsekvenser. Enskilda individers kompetens och organisationens förmåga att leverera tjänster med hög kvalitet kan i detta fall vara avgörande. Länsstyrelsen har utformat utvärderingskriterierna i upphandlingen för att säkerställa att tjänsterna lever upp till de kvalitetskrav som länsstyrelsen har valt att tillämpa. Dylika utvärderingskriterier har i praxis bedömts vara tillåtna när det rör sig om intellektuella tjänster (se EU-domstolens dom i mål C-601/13 Ambisig och Kammarrätten i Stockholms dom i mål 1047-18). De kriterier som ställts upp i detta fall har en tydlig koppling till utvärdering av kvalitet. Frågorna i I STOCKHOLM Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 referensbilagorna har utformats på ett sådant sätt att mervärden som hög kvalitet och avtalsenligt utförande premieras. Frågorna tar även sikte på samarbetsförmåga, kontakt mellan leverantör och upphandlande organ, samt hur effektivt brister och fel åtgärdats. Frågorna återknyter därför tydligt till de utvärderingsvillkor som uppställts gällande bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Det som utvärderas är bedömningen av hur tjänsten kommer att genomföras baserat på erhållen erfarenhet och kompetens och är därför knutet till det som köps in. Upphandlingsdokumentet i relevanta delar 3.9.3 Teknisk och yrkesmässig kapacitet Anbudsgivaren ska ha nödvändig förmåga och kapacitet för att utföra efterfrågade uppdrag samt förfoga över den kompetens och de erfarenheter som uppdragen kräver. Anbudsgivaren ska till anbudet lämna en kortfattad beskrivning av företaget och dess verksamhet för att bekräfta att anbudsgivaren har: • erfarenhet inom området • kompetens inom området • kapacitet och resurser för att utföra uppdraget Länsstyrelsen avgör om det anbudsgivande företaget anses inneha tillräcklig teknisk och yrkesmässig kapacitet! Beskriv kortfattat företaget och dess tekniska och yrkesmässiga kapacitet att utföra uppdraget enligt kraven i avsnitt 3.9.3. 4.6 Bör-krav på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet inom olika områden av i-iskhantering Anbudsgivaren bör i sitt anbudssvar beskriva sin erfarenhet inom det aktuella området med avseende på: 1. Kompetens och erfarenhet av att gjort uppdrag åt myndigheter på området sett ur ett systemperspektiv, det vill säga där olika lagstiftningar behövts tas i beaktan. I STOCKHOLM Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288- 1 8 2. Kompetens och erfarenhet från utredningar med riskhantering i fysisk planering, till exempel i översiktsplanen och detaljplaner men även vid projektering av större infrastrukturprojekt så som tunnlar och vägar. 3. Kompetens och erfarenhet av att ha arbetat med utredningar av farlig verksamhet enligt lagstiftningen på området, t.ex. Seveso och övrig farlig verksamhet. Vid redovisning av tidigare uppdrag är det mer fördelaktigt om det handlat om mer komplexa projekt, större planprogram, nya infrastruktursatsningar, bebyggelse intill sevesoverksamheter eller farliga verksamheter. Beskrivningen av erfarenhet kommer att ligga till grund för anbudsutvärderingen och poängsättningiavsnitt5.1.4.1 g. 5.1.2.2 Tilldelningskriterier Vid bedömningen av anbuden kommer det anbud att antas som bedöms vara det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet med hänsyn till nedanstående kriterier, med angiven viktning: - Timpris 50 % - Kvalitetskriterier 50 % varav en • anbudsgivarens konsulters och/eller underkonsulters kompetens och erfarenhet inom riskhantering nivå 1 ( 1 6,67 %) • anbudsgivarens konsulters och/eller underkonsulters kompetens och erfarenhet inom riskhantering nivå 2 ( 1 6,67 %) • bedömning av anbudsgivarens kompetens och erfarenhet av olika områden av riskhantering ( 16,67 %) 5.1.4.1 Utvärderingskriterier 3. Bedömning av anbudsgivarens kompetens och erfarenhet av olika områden av riskhantering En bedömning av hur väl anbudsgivaren skriftligen i avsnitt 4.6 beskriver sin kompetens och erfarenhet av liknande uppdrag inom de olika delområden inom riskhantering som efterfrågas. Utvärdering sker enligt följande poängskala: 100 poäng = Anbudsgivarens beskrivning är av mycket hög nivå, långt över förväntan, ger stort mervärde. I STOCKHOLM Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 80 poäng = Anbudsgivarens beskrivning är av hög nivå, över förväntan, ger mervärde. 60 poäng = Anbudsgivarens beskrivning är av godtagbar nivå, enligt förväntan, ger dock inget mervärde. 40 poäng = Anbudsgivarens beskrivning är av låg nivå, under förväntan. 20 poäng = Anbudsgivarens beskrivning har kvalitetsbrister, ej acceptabel nivå. 0 poäng = Anbudsgivaren lämnar inga svar. Förvaltningsrättens bedömning Av EU-domstolens dom i mål C-532/06 Lianakis framgår bl.a. följande. Kontrollen av anbudsgivarnas lämplighet och tilldelningen av kontraktet är två skilda moment som omfattas av olika bestämmelser. Den upphandlande myndigheten har möjlighet att välja de kriterier som den avser att tillämpa vid tilldelning av kontraktet. Detta val kan dock endast avse kriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. De kriterier som inte syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utan som huvudsakligen avser bedömningen av anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet i fråga kan följaktligen inte anses utgöra "kriterier för tilldelning". Kvalificeringskraven i upphandlingen vad gäller teknisk och yrkesmässig kapacitet anges i punkt 3.9.3 i upphandlingsdokumentet. Där anges att anbudsgivaren ska lämna en ko1tfattad beskrivning av företaget och dess verksamhet för att bekräfta att anbuclsgivaren har erfarenhet inom området, kompetens inom området samt kapacitet och resurser för att utföra uppdraget. För att kvalificeras för deltagande i upphandlingen ska anbudsgivaren vidare, enligt punkt 3.9.4 i upphandlingsdokumentet, redovisa två referenser avseende t id igare utförda uppdrag som motsvarar det uppdrag upphandlingen avser. När det gäller elen del av anbudsutvärderingen som avser anbudsgivaren är det, som framgår av punkt 5.1.4.1 3 i upphandlingsclokumentet, fråga om en I STOCKHOLM Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288- 18 poängbedömning i sex steg av hur väl anbudsgivaren i avsnitt 4.6 beskriver sin kompetens och erfarenhet av liknande uppdrag inom de olika delområden inom riskhantering som efterfrågas. Enligt punkt 4.6 i upphandlingsdokumentet bör anbudsgivaren i sitt anbudssvar beskriva sin erfarenhet med avseende på kompetens och erfarenhet av att ha utfört uppdrag åt myndigheter på området sett ur ett systemperspektiv, kompetens och erfarenhet från utredningar med riskhantering i fysisk planering samt kompetens och erfarenhet av att ha arbetat med utredningar av farlig verksamhet enligt lagstiftningen på området. Vid redovisning av tidigare uppdrag är det mer fördelaktigt om det handlat om mer komplexa projekt, större planprogram, nya infrastruktursatsningar, bebyggelse intill sevesoverksamheter eller farliga verksamheter. Den beskrivning som ligger till grund för poängsättning i utvärderingsfasen avser enligt förvaltningsrättens bedömn ing mer komplicerade uppdrag än vad som utgör miniminivån vad gäller en anbudsgivares kompetens och erfarenhet för att vara kvalificerad för att delta i upphandlingen. Att en anbudsgivare har mer kompetens och erfarenhet än minimikravet, exempelvis vad gäller planering av och stöd till konsulter vid dylika uppdrag, får enligt förvaltningsrättens mening anses innebära ett mervärde vid en upphandling av konsulttjänster inom riskhantering. Förvaltningsrätten anser därför att utvärderingen av anbudsgivarens kompetens och erfarenhet, som den är utformad i upphandlingen, får anses godtagbar och att det inte har skett någon sammanblandning av kvalificerings- och utvärderingsfasen i upphandlingen. Förvaltningsrätten bedömer vidare att Structor, som har uppgett att bolagets anbud tilldelades högsta möjliga kvalitetspoäng vid anbudsutvärderingen, inte har visat att bolaget har lidit eller riskerat att lida skada av att en bedömning av anbudsgivarens kompetens och erfarenhet av olika områden av riskhantering har utgjort 16,67 % av anbudsutvärderingen. Structor har I STOCKHOLM Sida 16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288- 18 I STOCKHOLM uppgett att om länsstyrelsen i stället för att utvärdera anbudsgivarens kompetens och erfarenhet hade ställt högre krav på detta i kvalificeringsfasen hade det kunnat medföra att färre anbudsgivare hade kvalificerat sig för deltagande i upphandlingen. Något som i sin tur hade kunnat medföra att Structor hade rangordnats högre vid anbudsutvärderingen. Vad Structor har anfört i denna del utgör enligt förvaltningsrättens mening dock ett alltför hypotetiskt resonemang för att kunna tillmätas betydelse i skadebedömningen. Bengt Dahlgrens anbud Vad Structor har anfört Länsstyrelsen har agerat i strid med likabehandlingsprincipen vid antagandet av Bengt Dahlgrens anbud då det inte uppfyller samtliga obligatoriska krav och rätteligen borde ha förkastats. Enligt punkt 3.9.4 i upphandlingsdokumentet ska anbudsgivaren redovisa minst två referensuppdrag från de tre senaste åren. Ett av de uppdrag Bengt Dahlgren har redovisat har dock utfö1ts av en av Bengt Dahlgrens anställda innan han började arbeta hos Bengt Dahlgren. Det framgår inte av upphandlingsdokumentet att det är tillåtet att åberopa offererade konsulters erfarenhet och referenser till uppfyllande av ställda kvalificeringskrav. Structor bestrider att Bengt Dahlgren, som har funnits sedan år 2007, är ett nyetablerat företag. Det har således saknats skäl att acceptera den anställdes personliga erfarenhet med hänsyn till att verksamheten är nystartad. Det har inte heller visats att denna person har sådan position som krävs för att personliga erfarenheter ska tillåtas enligt upphandlingsdokumentet, dvs. det har i anbudet inte visats att han antingen är en person i företagsledande ställning eller verksamhetschef Sida 17 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 Kravet i punkt 3.9.4 är ett kvalificeringskrav som tar sikte på leverantörernas tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Av kravets lydelse framgår att den utredning länsstyrelsen har valt att begära in är en förteckning över de viktigaste tjänster som har utförts under de tre senaste åren i enlighet med vad som anges i 15 kap. 11 § 2 LOU. Genom att begära in denna typ av utredning har länsst1Telsen att förhålla sig till ordalydelsen i bestämmelsen som säger att en upphandlande myndighet får begära utredning av en leverantörs tekniska kapacitet. Utredning som krävs enligt 15 kap. 11 § 2 tar sikte på leverantörens referensuppdrag medan det finns andra alternativ att tillgå om man i stället skulle vara intresserad av vilka kvalifikationer leverantören rent faktiskt förfogar över vid anbudstidpunkten. Exempelvis får en upphandlande myndighet begära utredning i form av uppgifter om teknisk personal och tekniska organ ( l 5 kap. 11 § 3) eller information om tjänsteleverantörens utbildnings- och yrkeskvalifikationer eller motsvarande uppgifter om ledande personer i företaget (15 kap. 11 § 7). Blotta existensen av 15 kap. 11 § 3 och 7 talar således emot att tillåta att en anbudsgivare åberopar referensuppdrag som utförts av en anställd under dennes tidigare anställningar. Ett annat skäl att inte tillåta en så vidsträckt tolkning av 15 kap. 11 § 2 är att ett uppdrag mycket sällan utförs av en enda person utan en entreprenad eller tjänsteleverans sker normalt sett genom samverkan mellan ett större antal personer. Därmed innebär inte det förhållandet att en viss fysisk person har varit involverad i en tjänsteleverans att den arbetsgivare som senare anställer denna person kan påstå att man därigenom har fått sådan teknisk och yrkesmässig kapacitet som hela det åberopade uppdraget inneburit. Av punkt 3.9.4 i upphandlingsdokumentet framgår att referenten måste svara ja på samtliga angivna frågor, bl.a. att anbudsgivaren anlitats för det aktuella referensuppdraget och att anbudsgivaren varit ansvarig avtalspart. Det har varit direkt felaktigt av referenten att svara jakande på dessa frågor i det här diskuterade fallet eftersom svaren inte rört anbudsgivaren utan en av I STOCKHOLM Sida 18 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 dess anställda. Länsstyrelsen saknar möjlighet att godta ett ja från en referent när länsstyrelsen, som i förevarande fall, känner till att svaret inte är kon-ekt. Länsstyrelsens agerande leder till direkt avsteg från såväl likabehandlings- som transparensprincipen. Detta är uppenbart mot bakgrund av att anbudsgivaren Briab Brand & Riskingenjörerna AB:s (Briab) anbud har förkastats just med anledning av att ett av de åberopade referensuppdragen utförts av en numera anställd innan dennes anställning påbörjades. Den enda skillnaden mot Bengt Dahlgrens referensuppdrag är att Briabs referent rätteligen svarat nekande på frågan om Briab varit ansvarig avtalspart. Länsstyrelsen har således behandlat två lika situationer olika, vilket strider mot likabehandlingsprincipen. I enlighet med gällande praxis från HFD (HFD 2016 ref. 37 Il) ska en potentiell leverantör kunna utgå från att krav som ställs upp i en upphandling är så viktiga att elen som anser sig inte kunna eller inte vilja uppfylla kravet avstår från att lämna anbud. I förevarande fall har länsstyrelsen ställt upp krav på att anbuclsgivaren ska styrka teknisk och yrkesmässig kapacitet genom att åberopa två referensuppdrag vari anbudsgivaren varit ansvarig avtalspart, ett krav som kan ha hindrat potentiella leverantörer att ge in anbud i upphandlingen. Genom att länsstyrelsen åläggs att tillämpa det aktuella kravet enligt dess ordalydelse kommer kravet, som i sig är tydligt utformat, inte att ha påverkat det konkurrensuppsökande skedet. Det är därför tillräckligt att förvaltningsrätten förordnar om rättelse med anledning av olikbehandlingen av Bengt Dahlgrens anbud. Eftersom Bengt Dahlgrens anbud rangordnats som nummer två och Structors anbud som nummer tre står det klart att Structor lider skada av länsstyrelsens felaktiga agerande. I STOCKHOLM Sida 19 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288- 1 8 Vad länsstyrelsen har anfört I punkt 3.9.4 i upphandlingsdokumentet anges att en anbudsgivare som inte kan ange referensuppdrag, exempelvis på grund av att verksamheten är nystartad, ska kunna visa att kravet är uppfyllt på annat sätt, exempelvis genom att personer i ledande ställning har erfarenhet av motsvarande uppdrag införskaffade i tidigare anställning eller verksamhet. Bengt Dahlgren har funnits som företag sedan 2007 men startade verksamheten med riskhantering under 201 8. Denna verksamhet hos Bengt Dahlgren var således yngre än ett år vid sista anbudsdagen i upphandlingen och är därmed att anse som nystartad på det sätt som åsyftas i upphandlingsdokumentet. Den av Bengt Dahlgren anställda person som har utfört ett av de åberopade referensuppdragen innehar befattningen riskhanteringschef/teknisk chef riskhantering inom Bengt Dahlgren. I tjänsten ingår att ansvara för verksamhetsområdet riskhantering (kvalitet, teknik och utveckling) för hela Bengt Dahlgrens verksamhet i Sverige, sitta med i företagets ledningsgrupp och vara gruppchef för riskavdelningen i Stockholmsregionen. Bengt Dahlgren har ca 80 brandingenjörer och ca 30 riskingenjörer. En person som ingår i ledningsgruppen för företaget innehar således en ledande ställning i företaget. Den aktuella personen är således en person i företagsledande ställning och Bengt Dahlgren uppfyller därmed de krav som ställs i upphand l ingsdokumentet. Den tolkning av rättsläget som Structor anser bör gälla skulle leda till att nystartade samt små och medelstora företag skulle ges en betydande nackdel i förhållande till de större aktörerna. Det skulle inte endast gå emot de ambitioner lagstiftaren har av att möjliggöra för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar, utan skulle dessutom inskränka konkurrensen såtillvida att färre leverantörer blir aktuella. Det skulle även leda till att två bolag som båda har anställda med samma kompetens och I STOCKHOLM Sida 20 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 tekniska kunnande skulle bedömas olika. Structors tolkning av lagtexten bör därför anses stå i strid med likabehandlingsprincipen och strävan efter högre konkurrens. Structor har jämfört riskkonsulttjänster med byggentreprenad och menar att en individs kunskaper inte tydligt avspeglar de tjänster som företaget erbjuder. Huruvida en enda konsult kan ha en avgörande inverkan på ett entreprenadprojekts slutresultat kan vara öppet för diskussion. I detta fall är det dock fråga om en helt annan typ av upphandling. Riskkonsulter arbetar uteslutande med intellektuella värden och slutprodukten avspeglar tydligare kunskapen hos den konsult som arbetat med projektet. Structor har anfört att det enda som skiljer Bengt Dahlgren från en av de leverantörer som inte ansågs kvalificerade, Briab, är att Bengt Dahlgrens referent svarat ja på frågan om anbudsgivaren varit ansvarig avtalspart. Detta är inte riktigt. Bengt Dahlgren meddelade i dokumentet med referenser att verksamheten var nystartad och att man därför använde en anställds referens, vilket tydligt framgick som krav i upphandlingsdokumentet. Briab bifogade inte någon liknande förklaring, varför det inte i tid kom till länsstyrelsens kännedom hur den utomståendes referenser var relevanta i sammanhanget eller att Briab hade rätt att åberopa dessa referenser. Förvaltningsrättens bedömning I punkt 3.9.4, Referens avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet, i upphandlingsdokumentet anges bl.a. följande. Anbudsgivaren ska redovisa minst två (2) referensuppdrag från de tre (3) senaste åren (från sista anbudsdag). Referensuppdraget ska avse externt utfört uppdrag, dvs. interna uppdrag mellan underleverantör och anbudsgivaren eller uppdrag inom en anbuclsgivares koncern accepteras inte som referens. I STOCKHOLM Sida 21 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 Anbudsgivaren ska redovisa respektive referensuppdrag enligt referensformuläret i bilaga 3 och bifoga det med anbudet. Obs! referensformuläret ska skrivas under av referenten. Följande frågor ska besvaras av referenten i referensformuläret. l. Kan du som referent intyga att anbudsgivaren anlitats för ovanstående beskrivet referensuppdrag och att uppdraget utförts med god kvalitet och samarbetsförmåga? JA/NEJ 2. Har referensuppdraget utförts under de senaste tre (3) åren? JA/NEJ 3. Har anbudsgivaren varit ansvarig avtalspart? JA/NEJ 4. Har anbudsgivaren fakturerat i enlighet med avtal? JA/NEJ 5. Vid eventuella fel eller brister, har företaget vidtagit åtgärder så att villkoren i avtalet därefter är uppfyllda? JA/NEJ 6. Har anbudsgivarens kundansvarig/uppdragsansvarig eller motsvarande varit lätt att nå och samarbeta med? JA/NEJ För att anbudsgivaren ska kvalificera sig ska referenspersonen vara nöjd med hur anbudsgivaren utfört uppdraget, dvs. vitsorda att anbudsgivaren utfört eller utför motsvarande/liknande tjänster med god kvalitet och samarbetsförmåga samt ge anbudsgivaren godkänt dvs. svarar ja på samtliga ställda referensfrågor. För anbudsgivare som är nyetablerat företag gäller samma krav som ovan, men efterfrågade referensuppdrag ska då anges för en eller flera personer i företagsledningen, verksamhetschef. En anbudsgivare som inte kan ange referensuppdrag, exempelvis på grund av att verksamheten är nystartad, ska på annat sätt kunna visa att kravet är uppfyllt exempelvis genom att personer i ledande ställning har erfarenhet av motsvarande uppdrag införskaffade i tidigare anställning eller verksamhet. Om så är fallet ange då dessa uppgifter nedan. Enligt upphandlingsdokumentet finns det således en möjlighet för en anbudsgivare som har en nystartad verksamhet att åberopa ett referensuppdrag som har utförts av en person i ledande ställning i dennes tidigare anställning. Med nystartad verksamhet måste enligt förvaltningsrättens bedömning avses inte enbart nyetablerade företag, vilka behandlas i det föregående stycket i punkt 3.9.4, utan även företag som i och för sig inte är nystartade, men som har startat ett nytt verksamhetsområde. Länsstyrelsen har anfört att Bengt Dahlgren hade haft verksamhet inom I STOCKHOLM Sida 22 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 I STOCKHOLM riskhantering under mindre än ett år vid sista anbudsdag i upphandlingen. Structor har inte gett in någon bevisning som motsäger denna uppgift. Länsstyrelsens uppgift om att Bengt Dahlgrens verksamhet är nystartad får därför godtas. Structor har uppgett att den person som har utfört det omtvistade referensuppdraget inte har en sådan position som krävs för att dennes personliga erfarenheter ska kunna beaktas. Structor har dock inte gett in någon utredning som stöder detta påstående. Länsstyrelsen har å sin sida anfört att den aktuella personen har en chefsposition och ingår i Bengt Dahlgrens ledningsgrupp och gett in dokumentation till styrkande av detta. Enligt förvaltningsrättens mening får den aktuella personen därför anses vara en person i ledande ställning hos Bengt Dahlgren och Bengt Dahlgren har därför haft möjlighet att i enlighet med upphandlingsdokumentet åberopa det aktuella referensuppdraget. En upphandlande myndighet får ställa krav på att leverantörerna ska vara kvalificerade bl.a. avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet ( 14 kap. 1 § LOU). Krav vad gäller teknisk och yrkesmässig kapacitet får innebära att leverantören ska förfoga över nödvändiga personalresurser och tekniska resurser samt ha sådan erfarenhet som behövs för att kontraktet ska kunna fullgöras enligt en ändamålsenlig kvalitetsstandard (14 kap. 5 § LOU). En upphandlande myndighet får härvid kräva att leverantörerna visar att de har tillräcklig erfarenhet genom att ge in lämpliga referenser från tidigare fullgjorda kontrakt (prop. 20 15/16:195 s. 1095). Den utredning om en leverantörs tekniska och yrkesmässiga kapacitet en upphandlande myndighet får begära är uttömmande uppräknad i 15 kap. 11 § LOU och kan bl.a. avse en förteckning över de viktigaste varuleveranser eller tjänster som har utfö1ts under högst de tre senaste åren, med angivande av värde, tidpunkt och privata eller offentliga mottagare (15 kap. 11 § 2). Sida 23 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288- 1 8 En upphandlande myndighet får således i enlighet med 1 4 kap. 5 § LOU begära att anbudsgivarna lämnar referenser från tidigare uppdrag. Vid all offentlig upphandling ankommer det på de upphandlande myndigheterna att respektera de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna i 4 kap. 1 § LOU, bl.a. proportionalitetsprincipen. Det kan, åtminstone i de flesta fall, inte anses proportionerligt att nystartade bolag, eller befintliga bolag som startat ett nytt verksamhetsområde, är diskvalificerade från att lämna anbud, eller skulle vara tvingade att anlita underleverantörer, enbart av den anledningen att bolagen inte kan redovisa något referensuppdrag som utförts av den aktuella juridiska personen. Det kan inte heller anses rimligt att en upphandlande myndighet som vill tillåta att nystartade bolag lämnar anbud inte kan ställa krav på att anbudsgivarna, för att visa att de har tillräcklig erfarenhet för att delta i upphandlingen, redovisar tidigare utförda referensuppdrag. Sammantaget anser förvaltningsrätten därför att det måste vara tillåtet enligt 1 5 kap. 1 1 § 2 LOU att begära utredning som avser referensuppdrag som har utförts av en person i ledande ställning i dennes tidigare anställning eller verksamhet om anbudsgivaren är ett nystartat bolag eller ett bolag med en nystartad verksamhetsgren. Vad Structor har anfört om existensen av 1 5 kap. 1 1 § 3 och 7 LOU och att en tjänsteleverans normalt sett sker genom samverkan mellan ett större antal personer föranleder inte någon annan bedömning. Av punkt 3.9.4 i upphandlingsdokumentet framgår att en anbudsgivare med en nystartad verksamhet kan redovisa referensuppdrag för personer i ledande ställning införskaffade i tidigare anställning eller verksamhet. Av det referensformulär Bengt Dahlgren har gett in avseende det omdebatterade referensuppdraget framgår tydligt att det är fråga om en personlig referens för Bengt Dahlgrens riskhanteringschef från dennes tidigare anställning. Det anges även att det är fråga om en nystartad verksamhet. Med hänsyn till detta bedömer förvaltningsrätten att det inte står i strid med upphandlingsdokumentet att referenten har svarat ja på frågorna om I STOCKHOLM Sida 24 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 anbudsgivaren anlitats för det aktuella referensuppdraget och om anbudsgivaren varit ansvarig avtalspart. I den aktuella situationen har länsstyrelsen således haft fog för att godta referentens svar. Vad gäller Briabs anbud har Structor inte inkommit med någon dokumentation som visar att Briab är ett nyetablerat företag, alternativt att dess verksamhet inom riskhantering är nystartad, eller att Briab har angett detta i sitt anbud, något som enligt punkt 3.9.4 i upphandlingsdokumentet är ett krav för att en anbudsgivare ska kunna åberopa ett referensuppdrag som har utförts av en dess anställda. Förvaltningsrätten bedömer därför att Structor inte har visat att länsstyrelsen har handlat i strid med likabehandlingsprincipen genom att anta Bengt Dahlgrens anbud samtidigt som Briabs anbud har uteslutits från utvärdering i upphandlingen. Förvaltningsrätten anser vidare att det av punkt 3.9.4. i upphandlingsdokumentet framgår för en rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare att denne i specificerade undantagsfall kan åberopa ett referensuppdrag som har utförts av dess personal i en tidigare anställning. Enligt förvaltningsrättens mening är upphandlingsdokumentet därmed inte utformat i strid med transparensprincipen. Sammantaget anser förvaltningsrätten att Structor inte har visat att upphandlingsdokumentet är utformat i strid med LOU eller att länsstyrelsen har brutit mot likabehandlings- eller transparensprincipen genom att anta Bengt Dahlgrens anbud. Sammanfattning Förvaltningsrätten har ovan konstaterat att länsstyrelsen har tillämpat ett golvpris i strid med likabehandlingsprincipen. Detta förhållande medför dock inte något ingripande mot upphandlingen eftersom Structor inte har I STOCKHOLM Sida 25 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 27288-18 visat att bolaget har lidit eller riskerat att lida skada med anledning av detta. I övrigt anser förvaltningsrätten att Structor inte har visat att upphandlingen har genomförts i strid med de upphandlingsrättsliga principerna eller någon av bestämmelserna i LOU. Ansökan om överprövning ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga (FR-05). Mats Mossfeldt Rådman Föredragande jurist har varit Cecilia Larsson. I STOCKHOLM 1I.1i� SVERIGES DOMS'fOLAR 8ilaga 1 FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvis ningar. Gör så här 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarritten. Hur man överklagar Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. < Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. Sida 1 av 2 www.domstol.se Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolenbehövertauppmåletföratt ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. För fullständig information, se: � • lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap. I • lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorerna, 20 kap. • lag (201 1 : 1 029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap. • lag (201 6 : 1 1 47) om upphandling av koncessioner 16kap. • lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap. • lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorn, 20 kap. ·······--··----··----------------- ------ ------------------·-------- Sida 2 av 2 , www.domstol.se