FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I KARLSTAD 2017-06-07 Mål nr Sida 1 (13) 169-17,334-17 -338-17, 373-17,376-17,407-17 SÖKANDE CompuGroup Medical Sweden AB,556349-5893 Meddelad i Karlstad Ombud: advokaten Christoffer Stavenow,jur. kand. Erik Sollenberg och jur.kand. Hampus Stefansson ( Stavenow & Partners Advokatbyrå AB Skeppsbron 40 111 30 Stockholm MOTPARTER 1. Region Örebro län Box 1613 701 16 Örebro 2. Västerbottens läns landsting 3. LandstingetSörmland 4. Region Halland 5. Region Gävleborg 6. Landstinget Dalarna 7. Landstinget Blekinge 8. Landstinget Västernorrland 9. Region Norrbotten SAKEN Överprövning av offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE KONKURR 2017 -06- 0 8 Onr KSnr Aktbll Dok.Id 180946 Postadress Box 568 651 12 Karlstad Besöksadress Rådhuset, Stora torget Telefon Telefax 054-14 85 00 054-14 85 30 E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se www.forvaltningsrattenikarlstad.domstol.se Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning. Avd ( Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Målm I KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, 373-17,376-17,407-17 BAKGRUND OCH PARTERNAS INSTÄLLNING Region Örebro län (regionen) genomför för egen och ett antal regioners och landstings räkning upphandlingen "Framtidens vårdinformationsstöd", diarienummer l6RS2022. Regionen har bjudit in leverantörer att lämna an­ bud i upphandlingen,som genomförs genom så kallat selektivt förfarande enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Av anbudsinbjudan framgår att upphandlingen avser en systemlösning med tillhörande driftstjänst inom ramen för framtiden vårdinformationsstöd. Upphandlingen ska genomföras i två faser. I fas 1 sker annonsering av an­ budsinbjudan samt urval av anbudsgivare,där fem anbudssökande kommer inbjudas till att lämna anbud. I fas 2 sker utvärdering av inkomna anbud och tilldelning av upphandlingskontrakt. I punkt 2.2 i anbudsinbjudan beskrivs upphandlingsobjektet,och ett antal områden och aspekter av den efterfrågade systemlösningen redovisas. Bland annat anges att upphandlingsobjektet ska ha flexibilitet att väx� med verk­ samheternas behov och förutsättningar i omvärlden under hela avtalstiden. Innovationskraft och förmågan att på ett smidigt och säkert sätt utveckla och införliva nya lösningar ska vara en av upphandlingsobjektets främsta styr­ kor,tillsammans med en robust kärna som kan leverera den trygghet verk­ samheten kräver vid driftstart. Enligt punkt 3.4 kommer vid kvalificeringen av anbudssökande särskild vikt fästas vid anbudssökandes yrkeskunnande, effektivitet,erfarenhet och tillförlitlighet. De krav som ställs i dessa avseen­ den framgår av kraven Kl-K6. Under varje krav anges utvärderingskriterier och modell för poängsättning. Regionen har meddelat CompuGroup Medical Sweden AB (bolaget) att bolaget inte är kvalificerat till fas 2 i upphandlingen då bolaget inte uppnått tillräckligt med poäng för att erhålla placering 1-5 i utvärderingen i fas 1. ( Sida 3 I KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 373-17,376-17,407-17 Bolaget yrkar i ansökan om överprövning att förvaltningsrätten ska besluta att upphandlingen ska göras om. Som skäl för sitt yrkande anför bolaget - _ _ att regionen använt sig av oproportionerliga utvärderingskriterier som saknar en tillåten koppling till upphandlingsföremålet och därmed är ut­ formade i strid med 11 kap. 2 § LOU, att regionen ställt beviskrav som inte finns med i den uttömmande listan i 11 kap. 11 § LOU och som därför strider mot denna bestämmelse,samt att regionen utformat utvärderingskriteriema på ett otydligt sätt som strider mot principerna om likabehandling och transparens som kommer till uttryck i 1 kap. 9 § LOU. Den felaktiga utformningen av anbudsinbjudan har enligt bolaget medfört att det lidit skada,eller riskerar att lida skada. Regionen,som för samtliga regioners och landstings talan i målen,bestrider bifall till bolagets yrkande. PARTERNAS TALAN Parterna anför sammanfattningsvis följande. Bolaget Regionen har ställt krav i anbudsinbjudan som saknar tillåten koppling till kontraktsföremålet och som inte är proportionerliga till de syften som reg­ ionen har angett. Enligt kravet K5 ska anbudssökanden vara proaktiv och lyhörd mot digitaliseringen och ha förmåga att omsätta detta i sitt produkt­ och tjänsteutbud. Anbudssökanden ska vidare beskriva vision och utveckl­ ingsstrategier för företaget. Kravet har inte någon koppling till kontrakts­ föremålet för upphandlingen,det vill säga en systemlösning för vårdinform- ( ( 373-17,376-17,407-17 ationsstöd,utan avser anbudssökandens verksamhet i sig. Bolaget har hu­ vudsakligen fem produkter/tjänster, varav endast en är relevant för upphand­ lingsföremålet. Enligt utvärderingskriteriet K5.1 krävs dock att bolaget inger en "roadmap" över hela sitt produkt- och tjänsteutbud. Detta krav går således utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa att leverantörerna har kompetensen att leverera det som är föremål för kontraktet. Kravet med­ för även att de skilda faserna i den selektiva upphandlingen sammanblandas, då det i praktiken innebär att leverantörernas tjänster och produkter utvärde­ ras redan i den selektiva fasen. Enligt kravet K6 ska anbudssökanden vara en partner på vägen mot den nationella visionen för e-hälsa. Anbudssökan­ den ska vidare beskriva hur realiseringen av framtidens vårdinformations­ stöd bidrar till att göra Sverige bäst i världen på e-hälsa 2025. Inte heller detta krav har någon koppling till kontraktsföremålet. Genom kraven K5 och K6 begär regionen också bevis på leverantörernas tekniska och yrkesmässiga kapacitet som inte finns med i den uttömmande listan över sätt som leverantörer kan åläggas att visa sin tekniska eller yr­ kesmässiga kapacitet enligt 11 kap. 11 § LOU. Det finns enligt denna be­ stämmelse inte möjlighet att begära bevis på leverantörers produkt- och tjänsteutbud eller lyhördhet mot digitaliseringen. De attribut som omnämns i 11 kap. 13 § LOU - yrkeskunnande,effektivitet,erfarenhet och tillförlitlig­ het - utgör en del av den tekniska och yrkesmässiga kapaciteten. Denna be­ stämmelse medför således inte att en upphandlande myndighet kan ställa krav på andra bevis än de som anges i den uttömmande listan i 11 kap. 11 § LOU. Vissa av kraven i K5 och K6 innefattas dessutom inte i något av krite­ rierna i 11 kap. 13 § LOU. En "roadrnap" över ett produkt- och tjänsteutbud som efterfrågas i utvärderingskriteriet K5.1 visar vilka tjänster som leveran­ tören avser att utveclda,men inte hur produkterna eller tjänsterna kommer att utvecklas. En "roadrnap" är således inte hänförlig till en leverantörs yr­ keskunnande,utan är främst en fingervisning om leverantörens framtida produkt- och tjänsteutbud. En strategi för framtida anpassningar till nation- FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr Sida 4 I KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, 373-17,376-17,407-17 ell e-hälsa,som efterfrågas i utvärderingskriteriet K6.2,är inte heller hänför­ lig till de kriterier som anges i 11 kap. 11 och 13 § § LOU,utan är ett fram­ åtsyftande krav på kommande tjänster. Dessa krav kan möjligen ställas i anbudsfasen,men det är inte möjligt att ställa dem i selekteringsfasen. Vidare är de flesta av utvärderingskriterierna i anbudsinbjudan utformade på ett sådant sätt att det inte är möjligt för anbudssökandena att på förhand veta vad regionen tillmäter betydelse vid utvärderingen av anbuden. Kriterierna är genomgående mycket allmänt formulerade och det saknas en tydlig led­ ning för vad leverantörernas redogörelser ska innehålla för att erhålla en viss poäng. Kriterierna för poängsättning har heller inte några allmängiltiga eller självständiga betydelser,och kan därför inte tillämpas utan att regionen tar hänsyn till aspekter som inte framgår av underlaget i anbudsinbjudan och som anbudssökanden därmed inte kunnat beakta vid utformningen av an­ budsansökningarna. Även om leverantörerna vet vilken information eller beskrivning som ska lämnas,är detta inte tillräckligt för anbudssökandena att veta hur de ska utforma sina anbud på ett konkurrenskraftigt sätt. Den stora poängskillnaden mellan de olika kriterierna,i kombination med att kriterierna är otydliga,ger regionen ett betydande utrymme för godtycke vid utvärderingen.Eftersomdetsaknastydliga_ kriterierförbedömningenav anbudssökandenas redogörelser kan det inte garanteras att anbudssökandena behandlas lika. Som exempel kan nämnas kravet på "roadmap" för leveran­ törens produkt- och tjänsteutbud i utvärderingskriteriet K5. l. Poängsätt­ ningen följer den modell som i princip gäller för alla utvärderingskriterier. Poäng tilldelas med 0,1,5 eller 10 beroende på om relevant beskrivning saknas eller leverantörens "roadmap" är otydlig,tydlig respektive mycket tydlig. Det är dock inte möjligt för leverantörerna att förstå skillnaden mel­ lan en tydlig "roadmap" och mycket tydlig "roadmap". ( FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Målm Sida 6 I KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, 373-17, 376-17, 407-17 Regionen Det vårdinformationsstöd som nu upphandlas är mer funktionellt omfat­ tande än nuvarande IT-stöd, och ska under minst tio år kunna utvecklas och möta såväl de egna verksamheternas behov som nationella krav och patien­ ternas krav på delaktighet och tillgänglighet. Det är således inte endast fråga om ett specifikt system som upphandlas. Det stöd köps måste kunna följa utvecklingen och den leverantör som antas måste ha ett yrkeskunnande som gör att den klarar av det. Bedömningen utgår därför från ett mer omfattande åtagande avseende system, drift, underhåll och framför allt utveckling under hela avtalsperioden. Av anbudsinbjudan framgår tydligt att en av de viktig­ aste förutsättningarna för att framtidens vårdinformationsstöd ska bidra till att bland annat uppfylla den nationella visionen för e-hälsa är att det finns möjlighet att tillföra innovativa och smarta lösningar på ett standardiserat och effektivt sätt. Kraven K5 och K6 har tydligt samband med upphandlingsobjektet och är proportionerliga i förhållande till de mål som är uppsatta. Dessa krav syftar till att säkerställa att de leverantörer som går vidare till fas två har det yrkes­ kunnande som krävs för att vara en partner till regionerna och landstingen under avtalstiden. De krav som ställs i selekteringsfasen avser inte själva produktutbudet hos leverantörerna, men har en tydlig koppling till de tjäns­ ter som ska utföras. De uppställda kraven syftar till att säkerställa att selek­ terade leverantörer har det yrkeskunnande som uppdraget kräver. Någon sammanblandning mellan upphandlingsfaserna föreligger inte. Till exempel visar en tydlig "roadmap" med fokus på upphandlingsobjektet att anbudssö­ kanden har förmåga att omsätta sitt yrkeskunnande och sin förståelse för branschen i sitt produkt- och tjänsteutbud under avtalsperioden. Avsaknad av förmåga att ha en "roadmap", vara proaktiv och ha visioner rörande digi­ talisering i omvärlden innebär på motsvarande sätt en brist hos en aktör som verkar inom den marlmad som upphandling omfattar. ( FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr Sida 7 I KARLSTAD 169-17, 334-17 -338-17, 373-17, 376-17, 407-17 Av punkt 3.4 i anbudsinbjudan framgår att särskild vikt kommer att fästas vid anbudssökandes yrkeskunnande, effektivitet, erfarenhet och tillförlitlig­ het, vilket är en uttrycklig hänvisning till 11 kap. 13 § LOU. Bolagets hän­ visning till den uttömmande listan i 11 kap. 11 § LOU är därmed inte rele­ vant för kraven K5 och K6, då denna bestämmelse inte avser bedömning av yrkeskunnande som regleras i 11 kap. 13 § LOU. Utvärderingskriterierna i anbudsinbjudan är transparenta och likabehand­ lande. Läser man kraven i sin helhet, tillsammans med det som framgår av­ seende regionens beskrivning av upphartdlingsobjektet, framgår det tydligt vilka omständigheter som ska tas hänsyn till och efter vilka kriterier anbuds­ sökandena kommer att bedömas. Det har inte tillkommit omständigheter som, om dessa vore kända för anbudssökandena, hade påverkat utformandet av ansökningarna. En mer detaljerad beskrivning skulle riskera att ge leve­ rantörerna svaren redan i frågorna, och medföra att det för leverantörernas räkning snarare skulle röra sig om att bocka för regionens punkter. Det vore en olämplig modell för att bedöma om anbudsgivarna har det yrkeskun­ nande som krävs för uppdraget. Varken underlagens uppställning eller den faktiska bedömningen kan för den här typen av komplexa upphandlingar vara en automatiserad process. Ett visst mått av subjektivitet måste tillåtas de upphandlande myndigheterna, förutsatt att de grundläggande principerna inte träds för när. Av regeringens nyligen antagna upphandlingsstrategi framgår att den offentliga sektorn i egenskap av aktiv beställare kan driva på marknaden till att utveckla lösningar på viktiga samhällsutmaningar. En alltför strikt hållning till transparensprincipen går stick i stäv med detta mycket viktiga mål. För att uppnå de nyttor med upphandling som eftersträ­ vas måste de upphandlande myndigheterna kunna ställa och utvärdera öppna frågor där det som ger mervärde inte i detalj är specificerat. ( Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) är upphävd och har ersatts av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,som trädde i kraft den 1 januari 2017. Enligt övergångsbestämmelserna till den nya lagen gäl­ ler dock den upphävda lagen för sådan upphandling som har påbörjats före ilaaftträdandet. Upphandlande myndigheter ska enligt 1 kap. 9 § LOU behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphand­ lingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömse­ sidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Om en upphandlande myndighet har brutit mot de grundläggande principer­ na i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att en leverantör har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten enligt 16 kap. 6 § LOU besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts. Vid den aktuella upphandlingen har selektivt förfarande använts. Med selek­ tivt förfarande avses enligt 2 kap. 16 § LOU ett förfarande där alla leveran­ törer kan ansöka om att få delta, men endast anbudssökande som inbjuds av den upphandlande myndigheten att delta får lämna anbud. Vid selektivt för­ farande får den upphandlande myndigheten enligt 11 kap. 3 § LOU begränsa antalet anbudssökande som den kommer att bjuda in att lämna anbud. Den upphandlande myndigheten ska i annonsen ange vilka kriterier eller regler som den kommer att tillämpa vid valet av anbudssökande,och det lägsta eller högsta antal anbudssökande som kommer att bjudas in. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I KARLSTAD SKÄL FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Sida 8 Mål nr 169-17,334-17 -338-17, 373-17,376-17,407-17 ( ( ( FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, 373-17,376-17,407-17 Enligt 11 kap. 2 § får en upphandlande myndighet ställa krav på en lägsta nivå för anbudssökandes och anbudsgivares ekonomiska samt tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Dessa ska överensstämma med bestämmelserna i 7 - . 13 § § samma kapitel. Omfattningen av den information som avses i 7-13 § § samt de lägsta nivåerna för den kapacitet som krävs för ett visst kontrakt ska ha samband med kontraktsföremålet och stå i proportion till detta. Om den upphandlande myndigheten har ställt krav på en leverantörs tek­ niska och yrkesmässiga kapacitet ska denna enligt 11 kap. 10 § LOU kon­ trolleras och bedömas enligt 10 kap. 11 och 12 § § LOU. Av 11 kap. 11 § första stycket LOU framgår att den tekniska kapaciteten får styrkas endast på ett eller flera av de sätt som anges i denna bestämmelse. 11 kap. 12 § reglerar möjligheten att åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Vid bedömningen av en leverantörs förmåga att fullgöra ett varukontrakt som innefattar monterings- eller installationsar­ beten,tjänster eller byggentreprenad, får enligt 11 kap. 13 § LOU särskild vikt fästas vid yrkeskunnande,effektivitet, erfarenhet och tillförlitlighet. Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges så lika förutsättningar som möjligt. Alla måste till exempel få den information som är av relevans för upphandlingen vid samma tillfälle. Med transparens avses främst skyldigheten för den upphandlande enheten att lämna information om upphandling och det praktiska tillvägagångssättet vid denna samt rätten för leverantörer att få tillgång till denna information så att de i förväg känner till vad som gäller vid upphandlingen. Proportionalitetsprincipen innebär att den upphandlande enheten i en upphandling inte får ställa större krav på leverantören eller leveransen än som behövs och vad som får anses vara ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen. Kraven ska således ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som ska täckas (se prop. 2006/07:128 s. 132). Sida 9 ( FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Målm Sida 10 I KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, 373-17,376-17,407-17 En upphandlande myndighet har stor frihet att själv utforma sin upphandling inom de ramar som ges av de allmänna principerna för offentlig upphand­ ling. Även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är opti­ malt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp lagen om offentlig upphandling och gemenskapsrätten inte träds för när (se RÅ 2002 ref. 50 och RÅ 2010 ref. 78). Förvaltningsrättens bedömning En upphandlande myndighet får enligt 11 kap. 2 § LOU för sin kontroll av leverantörers lämplighet och sitt val av deltagare i en upphandling ställa upp vissa minimikrav på leverantörers ekonomiska samt tekniska och yrkes­ mässiga kapacitet. Leverantörer som inte uppfyller dessa krav får uteslutas från utvärderingen i en upphandling. Bolaget har inte uteslutits vid utvärde­ ring i den aktuella upphandlingen,utan har bedömts uppfylla de minimikrav som ställts upp. För det fall att det ställts upp minimikrav enligt 11 kap. 2 § LOU som inte uppfyller lagens krav i någon del har det således inte orsakat bolaget någon skada. Bolaget har gjort gällande att de upphandlande myndigheterna ställt krav på bevis som inte finns med i·den uttömmande listan över tillåtna beviskrav i 11 kap. 11 § LOU. I 11 kap. 11 § LOU anges att bestämmelsen avser krav på teknisk kapacitet, och.begreppet yrkesmässig kapacitet är inte omnämnt. Utifrån lagens ut­ formning i denna del är det något oklart om begreppen teknisk kapacitet och yrkesmässig kapacitet i dessa bestämmelser ska anses skilja sig åt. Kammar­ rätten i Göteborg har dock i dom den 9 november 2011 i målm 6749-11 funnit att begreppen yrkeskunnande,effektivitet,erfarenhet och tillförlitlig­ het som regleras särskilt i 11 kap. 13 § LOU inte är samma sak som teknisk kapacitet,och att den uttömmande listan i 11 kap. 11 § inte hindrar upp- FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Målm Sida 11 I KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, 373-17,376-17,407-17 handlande myndigheter från att begära in fler och andra typer av bevis än vad som där anges,under förutsättning att bevisen avser yrkeskunnande, effektivitet,erfarenhet och tillförlitlighet. Förvaltningsrätten finner mot denna bakgrund de krav på bevis de upphandlande myndigheterna ställt i den nu aktuella upphandlingen som avser anbudssökandenas yrkeskun­ nande,effektivitet,erfarenhet och tillförlitlighet inte står i strid med 11 kap. 11 § LOU. Bolaget har vidare gjort gällande att kraven K5 och K6 är oproportionerliga, och att de saknar en tillåten koppling till upphandlingsföremålet. Bolaget anser även att K5 och K6 delvis inte avser sådana aspekter som får beaktas enligt 11 kap. 13 § LOU - det vill säga yrkeskunnande,effektivitet,erfaren­ het och tillförlitlighet. Kravet K5 avser anbudssökandens innovationskraft och utvecklingsför­ måga. De utvärderingskriterier som anges under detta krav är överlag fram­ åtsyftande,och avser anbudssökandens planer för framtida produkt- och tjänsteutbud,ornställningsförmåga i olika avseenden och strategier för ut­ veckling,innovation och kompetensförsörjning. Enligt förvaltningsrättens uppfattning har denna typ av kriterier ett tydligt samband med föremålet för den aktuella upphandlingen,som avser ett åtagande att leverera ett komplext systern av tjänster och produkter under en lång avtalsperiod,samt att ut­ veckla detta systern över tid. Det får i en sådan upphandling accepteras att kriterierna för att utvärdera anbudssökandenas leveransförmåga i den selek­ tiva fasen är relativt allmänt hållna,och att de delvis avser anbudssökandens verksamhet i stort. Kravet K6 avser anbudssökandens anpassningsförmåga till nationell e-hälsa. Syftet med införandet av den efterfrågade systemlös­ ningen är enligt anbudsinbjudan bland annat att uppfylla den nationella vis­ ionen för e-hälsa. De utvärderingskriter som anges under kravet K6 avser utveckling och nyttjande av kunskaps- och beslutsstöd inom framtidens vårdinformationsstöd,samt förmåga till framtida anpassningar för nationell FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Målm Sida 12 !KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, 373-17,376-17,407-17 e-hälsa i olika avseenden. Även dessa kriterier är allmänt hållna,men avser tydligt leverantörens förmåga att tillgodose de upphandlande myndigheter­ nas mål för framtidens vårdinformationsstöd,samt de krav som kan ställas vad gäller framtida anpassning av informationsstödet till mål för nationell e­ hälsa. Kraven K5 och K6 avser således anbudssökandenas förmåga att leve­ rera den typ av produkter och tjänster som efterfrågas i upphandlingen,och syftar inte till att utvärdera någon specifik produkt eller tjänst. Förvaltnings­ ( rätten finner sammantaget att utvärderingskriterierna i denna del avser såd­ ana aspekter av anbudssökandenas kapacitet som avses i _11 kap. 13 § LOU, att de har ett naturligt samband med föremålet för upphandlingen och att de står i proportion till de behov som ska täckas av upphandlingen. Bolaget har slutligen gjort gällande att ett flertal av utvärderingskriterierna utformats på ett otydligt sätt som strider mot de grundläggande principerna om likabehandling och transparens. Av anbudsinbjudan framgår vilka utvärderingskriterier som ska användas för urvalet av anbudssökande,och hur många poäng som ska tilldelas vid bedömningen av de olika kriterierna. Ett exempel på ett utvärderingskrite­ rium som enligt bolaget är otydligt utformat är kravet på "roadmap" över leverantörens produkt- och tjänsteutbud enligt utvärderingskriteriet K5.1. Enligt detta kriterium tilldelas 10 poäng för en mycket tydlig "roadmap", 5 poäng för en tydlig "roadmap",1 poäng för en otydlig "roadmap" och 0 poäng om relevant beskrivning salmas. Ett flertal andra utvärderingskrite­ rier har utformats på motsvarande sätt. Av dessa utvärderingskriterier fram­ går vilken slags information som ska lämnas. Utformningen av modellen för poängsättning lämnar däremot ett visst utrymme för godtycklig bedömning vid utvärderingen av anbudssökandenas beskrivningar. Exempelvis finns inte någon närmare ledning i anbudsinbjudan kring vad som utmärker en tydlig respektive mycket tydlig "roadmap". Anbudsinbjudan skulle således kunna vara mer transparent i vissa delar vad gäller poängsättningen. Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr ! KARLSTAD 169-17,334-17 -338-17, 373-17,376-17,407-17 Vid utvärdering enligt kriterier av den typ som nu är aktuella torde det dock vara svårt att komma ifrån att den upphandlande myndigheten ges ett visst bedömningsutrymme vid poängsättningen,under förutsättning att utvärde­ ringen genomförs på objektiva grunder utifrån de kriterier som anges i an­ budsinbjudan. Även om det inte finns en detaljerad beskrivning i den nu aktuella anbudsinbjudan över vad som krävs för tilldelning av en viss poäng får förutsättningarna för poängsättningen ändå anses vara tillräckligt klara ( och tydliga för att varje rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbuds­ sökande,med utgångspunkt i anbudsinbjudan i sin helhet och med beak­ ( tande av upphandlingsföremålets karaktär,ska kunna bilda sig en uppfatt­ ning om möjligheten att lämna en konkurrenskraftig anbudsansökan. Att anbudssökandena inte fullt ut kunnat förutse utfallet av utvärderingen med­ för inte att utvärderingsmodellen brister i transparens. Förvaltningsrätten finner således inte att det framkommit att anbudsinbjudan utformats i strid med de grundläggande principerna om likabehandling och transparens. Det har inte heller framkommit att utvärderingen av anbudssö­ kandenas beskrivningar skett i strid med de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag. Ansökan om överprövning ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Denna dom kan överklagas. För information om hur man överklagar, se bilaga (DV 3109/lB LOU). Hans-Eri Jonasson F.d. larf-an Föredragande har varit förvaltningsrättsjuristen Erik Ludvigsson. ( SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skri­ velsen ska dock skickas eller lämnas till för­ valtningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den. dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för över­ klagandet för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om 3. 4. 5. där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål anmälas till kammarrät­ ten. den dom/beslut som överklagas med upp­ gift om förvaltningsrättens namn, målnum­ mer samt dagen för beslutet, de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, den ändring av förvaltningsrättens dom/be�lut som klaganden vill få till stånd, de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. 1 . 2. 3. 4. det finns anledning att b etvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som för­ valtningsrätten har kommit till, det är av vikt för ledning av rättsti llämpning­ en att överklagandet prövas av högre rätt, el­ ler det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Adressen till förvaltningsrätten framgår av do­ men/beslutet. I vissa mål får avtal slutas innan tiden för över­ klagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt: Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att pröv­ ningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1 . Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och t,elefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress www.domstoI.se • • ; lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen(2007:1092) omupphandlinginom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, eller U') ,-< • lagen(2011:1029)omupphandlingpåför- svars- och säkerhetsområdet. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behöver Ni fler upplysningar om hur man över­ klagar kan Ni vända Er til l förvaltningsrätten. 2.