_,..i FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Allmänna avdelningen Enhet 14 SÖKANDE DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Sida 1 (14) 2013 �09- 1 9 Avd Lampåns Elinstallationer AB, 556478-4667 Ombud: Advokat Carolina Sandekjer Amber Advokater Karlskrona HB Ronnebygatan 49 371 34 Karlskrona MOTPART Statens Fastighetsverk Box 2263 103 16 Stockholm SAKEN Offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÅTTENS AVGÖRANDE Dnr KSnr Aktbll Förvaltningsrätten bifaller Lampans Elinstallationer AB:s ansökan och beslutar att Statens Fas�ighetsverks upphandling benämnd "Ramavtal ent­ reprenadarbeten EL fvo Karlskrona område 1" ska göras om. · Dok.Id 392844 Postadress Besöksadress Telefon 08-561 680 00 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:0Ö Telefax Mål nr 2841-13 115 76 Stockholm Tegeluddsvägen 1 08-561 680 01 KONKURRENSVERKET Sida2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2841-13 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen ·Statens Fastighetsverk (SFV) har genomfört en upphandling benämnd ·,. '''.RamavtalentreprenadarbetenELfvoKarlskronaområde1''.Upphand­ lingen har genomförts som ett förenklat förfarande. Av tilldelningsbeslut · -· . daterat den 12 december 2012 samt utvärderingsbilaga framgår att SFV avser att tilldela Elias Blekinge AB (Elias) och NEA Installation AB kon­ trakt i upphandlingen. YRKANDEN M.M. Lampans Elinstallationer AB (Lampan) ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas genom att en ny anbudsutvärdering görs med bortseende från Elias anbud och i andra hand att upphandlingen ska rättas genom att en ny anbudsutvärdering görs. Örn rättelse inte är möjlig yrkar Lampan att förvaltningsrätten beslutar att upphandlingen ska göras om. Till stöd för sin talan anför Lampan bl.a. följande. Firmatecknare · Inför ansökan om överprövning begärde Lampan ut samtliga anbud från SFV. Vid genomgång av Elias anbud kunde konstateras att anbudet inte är undertecknat av behörig firmatecknare. Anbudsunderlaget ger vid handen att anbudet ska undertecknas av behörig firmatecknare. Det är vidare praxis i branschen att anbuden ska undertecknas av behörig firmatecknare. Då Elias anbud inte är undertecknat av behörig firmatecknare uppfyJler Elias anbud inte de obligatoriska kraven i förfrågningsunderlaget. SFV borde så­ ledes ha förkastat Elias anbud. . ··,,, i ' Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2841-13 Allmänna avdelningen Brister i anbudsunderlaget . Av anbudsunderlaget framgår att anbudsutvärderingen ska ske utifrån föl­ jande kriterier. l. Personal; kompetens och erfarenhet 25% · -BedömningavdenoffereradepersonalenskunnandeocherfarenhetinomfackområdetBedömningengörs · geno!]lvärderingavredovisadutbildning,yrkes-ochlärlingstidsamtredovisadereferensprojektsompersonen deltagit i. 2. Teknik och organisation 403⁄4 - Bedömning gors genom referenstagning avseende företagets och offererade personers förmåga med avsee�.på följande egeliskaper: -Fönnåga att bidra till konstruktiva lösningar i dialog med uppdragsgivaren - Förståelse, intresse och lyhördhet för kulturarvets byggnader - Kunskap och skicklighet avseende äldre metoder och material -Tidplanering, tidpassning och. tidredovisning - Effektivitet - Tillförlitlighet 3.Pris 35% - Offererade timpriser för yrkesarbetare . Brister i anbudsutvärderingen Lampan har trots dokumenterad erfarenhet av uppdrag som avses i den ak­ tuella upphandlingen endast tilldelats 1 poäng vad gäller kriteriet Teknik och organisation. Bedömningen av kriteriet har gjorts genom referenstagning avseende företagets och offererade personers förmåga med avseende på vissa ianbudsunderlaget angivna egenskaper. Med hänsyn till Lampans do­ kumenterade erfarenhet och kompetens vad gäller dylika uppdrag framstår det soin om SFV:s utvärdering av anbuden utifrån inkomna referenser har genomförts på ett felaktigt och bristfälligt sätt, vilket har missgynnat LamM pan. Med hänsyn till den goda respons Lampan erhållit efter genomförda projekt är det inte sannolikt att en korrekt _genomförd referenstagning skulle ha medfört att företaget endast erhöll 1 poäng. Vidare har Lampan for kriteriet Personal, kompetens och erfarenhet endast .. tilldelats 3,3 poäng. Detta trots att Lampan tydligt i sitt anbud an�ett perso- nalens kompetens och erfarenhet av projekt av samma karaktär som upp­ handlingen avser. Med hänsyn till personalens redovisade k01:�1petens och I STOCKHOLM . · Allmänna avdelningen erfarenhet inom aktuellt område och från liknande projekt som upphand­ lingen avser borde Lampan vid en utvärdering ha erhållit högre poäng än 3,3. Det vinnande anbudet, Elias, har härvid tilldelats 5 poäng. Av Elias anbud kan inte utläsas att dess personal skulle besitta längre erfarenhet eller bättre kunnande än personalen på Lamp,m.. Underlaget som Elias har pre­ senterat är så bristfälligt att det inte kan ha utgjort grund för att Elias skulle erhålla 5 poäng.. Inte heller i övrigt innehåller Elias anbud tillräckliga upp- gifter för att man vid en utvärdering ska komma fram till dem1a poäng. Även i detta avseende föreligger det således brister i SFV:s anbudsutvärde­ ring. Det kan därför inte uteslutas att en korrekt utvärdering av anbuden hade medfört att Elias skulle ha erhållit en lägre poäng än Lampan med följ­ den att Lampan och inte Elias skulle ha tilldelats upphandlingskontraktet. Viktning Referenser utgör 40 procent av utvärderingskriterierna. SFV har således valt att lägga mycket stor vikt vid referenser. Användningen av referenser vid utvärderingen ger emellertid ett stort utrymme för upphandlaren att göra en subjektiv be_dömning av leverantörerna. Detta gäller särskilt vid användande av egna referenser. I anbudsunderlaget står angivet att referenstagning även kan komma att ske från personer som inte anges i anbuden. SFV synes såle­ des ha använt sig av egna referenser. Detta ger ytterligare möjlighet för en beställare att gynna en viss leverantör och bedömningen blir godtycklig. Ett sådant förfarande står i strid med principerna om transparens och likabe- handling. Det görs därför gällande att SFV:s viktning av utvärderingskriteri­ ema står i strid med bestämmelserna i LOU. Det kan inte uteslutas att detta förfarande har lett till skada för Lampan. Sammanblandning av kvalificerings- och utvärderingsfasen Det finns inget direkt binder mot att använda referenser i utvärderingsfäsen. så länge dessa är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Referenstagningen i utvärderingsfasen måste emellertid vara kopp- I.. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida4 2841-13 I STOCKHOLM Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2841 -13 lad till kontraktsföremålet och inte till a:nbudsgivarens kapacitet att genom- föra uppdraget. Av anbudsunderlaget framgår att referenstagningen avsett . frågor rörande anbudsgivarens kvalitet soi:n leverantör i fråga om förmåga att hålla tider, bemötande, förmåga att bidra till konstruktiva lösningar, tidredovisning, förståelse, intresse och lyhördhet för kulturarvets byggnader, kvaliteten på anbudsgivarens yrkesmän vad gäller kunskap och skicklighet avseende äldre metoder och material samt effektivitet och tillförlitlighet. Dessa kriterier är huvudsakligen förknippade med. anbudsgivarens kvalifi­ kationer, dvs. leverantörens förmåga och kapacitet att utföra uppdraget, och inte till hur väl föremålet för upphandlingen har kunnat genomföras. Sådana laiterier är enligt praxis inte att anse som utvärderingskriterier. Anbudsut-· värderingen har därvid påverkats av ovidkommande hänsyn och förfarandet strider mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU. Utformningen avJörfrågningsunderlaget Värdering av anbudsgivares kompetens rymmer ett uppenbart mått av sub- jektivitet. Referenstagning i samband med upphandling ger alltså utrymme för godtycke. Det är därför viktigt att referenstagningen sker på ett korrekt sätt för att minska utrymmet för subjektiva bedömningar. Det är av stor vikt att dettydligt anges i förfrågningsunderlaget hur referenstagningen ska gå till. I förfrågningsunderlaget har inte närmare angetts hur referenstagningen ska genomföras, hur många referenser som anbudsgivarna ska ange eller hur många referenspersoner som kommer att kontaktas. Det enda som anges är att referenstagning kan komma att ske från personer som inte anges i anbu­ det samt sex underkriterier som kommer att beröras vid referenstagningen. Det har heller inte närmare angetts i förfrågningsunderlaget hur de sex un­ derkriteriema ska poängsättas eller om de ska poängsättas av referensperso,­ ner eller �v SFV. Det har således inte varit förutsebart för anbudsgivarna hur referenstagningen skulle genomföras. Förfrågningsunderlaget uppvisar såd­ ana brister i detta hänseende att det måste anses strida mot principen om transparens och förutsebarhet. Det kan inte uteslutas att bristerna i förfråg- I STOCKHOLM Allmänna avdelningen Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2841-13 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen ningsunderlaget har försämrat Lampans möjligheter att erhålla kontraktet. Lampan ska därför anses ha lidit skada i upphandlingsrättslig mening. Genomförandet av referenstagningen Lampan och övriga anbudsgivare har i sina anbud uppgett flera referensper­ soner. Lampan har t.ex. angett feni referenspersoner. Vid kontakt med de :uppgivna referenspersonerna framgår att SFV endast har kontaktat en av Lampans referenspersoner. I minnesat1teckningarna från referenstagningen finns emellertid anteckningar från två referenstagningar, ingen av dem kan dock bärröras till Lampans referenser. I minnesanteckningarna anges under en purikt "SFV var ej tillfreds med installerade nödljusannaturer". SFV har således valt att.använda en referens från den egna myndigheten. Det framgår inte av förfrågningsunderlaget att SFV skulle använda sig själv som refo­ rens. Detta strider mot principen om transparens och förutsebarhet. Att välj a e n person från den egna myndigheten ger vidare utrymme fö r godtycke för den upphandlande myndigheten och strider mot principen om likabehand..: ling. Vidare anser Lampan att såsom SFV gjort, endast kontakta en referensper­ son, är inte heller tillfyllest. Genom att endast kontakta en referensperson har man inte erhållit ett fullgott underlag för att göra en bedömning _av en anbudsgivares förmåga med avseende på: de egenskaper som SFV ville ha svar på. Därtill kommer att SFV har valt att kontakta olika antal referenspersoner för olika anbudsgivare. Av minnesanteckningar framgår att SFV vid referens­ tagningen har varit i kontakt med en referensperson per anbudsgivare, föru­ tom när det gäller Lampan där SFV bar inhämtat referenser från två perso­ ner. Vid utvärderingen: har SFV således endast lagt svar från en, och vad gäller Lampan två referenter, trots att anbudsgivarna har angett upp till fem referenspersoner. Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2841-13 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen SFV har inte heller angett i forfrågningsunderlaget hur många referensper­ soner som ska anges eller hur många som kommer att kontaktas. Om det hade framgått att endast en referensperson skulle komma att kontaktas hade Lampan utformat sitt anbud på annat sätt. Det har således inte varit förutse­ bart för anbudsgivarna hur referenstagningen skulle gå till. . . SFV har godtyckligt valt ut en av de referenspersoner som anbudsgivarna har angett . Förfarandet att godtyckligt välja ut vissa referenser är oförenligt med de krav på upphandlingsförfarandet som kommer till uttryck i 1 kap. 9 § LOU. Detta gäller särskilt när den upphandlande myndigheten väljer att kontakta olika antal referenspersoner för olika anbudsgivare. . Det kan slutligen konstateras att den person som skött referensta�ngen och deltagit vid utvärderingen även angetts som referensperson i Elias anbud. Detta väcker misstankar om att SFV velat gynna en viss anbudsgivare. .Denne person synes ha en sådan anknytning till Elias att han inte borde ha deltagit i upphandlingsförfarandet. För att skaderekvisitet ska anses uppfylit krävs inte att det måste stå klart att leverantören de facto skulle ha tilldelats kontraktet om det inte vore för överträdelsen. Det räcker med att leverantörens möjligheter härvid har för­ sämrats. Lampan gör gällande att bristerna i upphandlingsförfarandet har · inneburit att anbudgivarna inte har kunnat avge anbud med tillräcklig insikt i hur utvärderingen ska komma att ske. Bristerna i förfrågningsunderlaget har således påverkat anbudens utformning Gfr Kammarrättens i Göteborg dom meddelad den 26 april 2013, mål m 622-04). Vidare kan konstateras att referenstagningen på åtskilliga punkter strider mot principerna om likabe­ handling, transparens och förutsebarhet. Bristerna har påverkat utgången av utvärderingen och det är uppenbart att Lampans möjlighet att erhålla kon- _traktet har försämrats. Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2841-13 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen SFV bestrider bifall till Lampans yrkanden och anför bl.a. följande. Behörig att företräda ett bolag vid inlämnande av anbud behöver inte nöd­ vändigtvis vara, och är sällan, den person som är angiven som firmateck­ nare i bolagsregistret. Det finns ingen grund i Lampans påstående att för­ frågningsunderlaget innehåller något skall-krav som innebar att anbuden endast fick undertecknas av de firmatecknare som anges i bolagsregistret. Frågan om referenser överhuvudtaget f'ar användas i upphandlingssam­ manhang har prövats vid ett flertal tillfällen. Av praxis framgår att utvärde­ ring av referenser får användas för att utse det ekonomiskt mest fördelakt­ iga anbudet under förutsättning att detta inte sker godtyckligt och under förutsättning att det in.te medför att den upphandlande myndigheten ges en obegränsad valfrihet vid tilldelning av kontrakt. Av anbudsförfrågan framgår vilka krav SFV ställt för att en anbudsgivare överhuvudtaget ska kvalificera sig till utvärderingsfasen. Under rubriken "Värderingsgrunder vid prövning av anbud" framgår vilka tre kriterier SFV avser att tillämpa för att bedöma de anbud som kvalifice­ rats. Under samma rubrik finns också beskrivet hur värderingen av respek­ tive kriterium ska göras. Eftersom det kan vara av betydelse för förvalt..: . ningsrättens prövning i vilken fas referenstagningen har skett vill SFV po­ ängtera att utvärderingen av referenserna har skett i utvärderingsfasen. Bedömning av anbud genom referenstagning är ett av tre utvärderingskrite­ rier SFV ställt upp för att utse det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. . Avsikten är att utröna hur anbudsgivama tidigare har utfört sina tjänster och hur nöjda tidigare kunder varit med tjänsten. Referenstagningen syftar inte till att bedöma anbudsgivarnas förmåga att överhuvudtaget utföra upp­ draget. Den bedömningen gjordes redan i kvalificeringsfasen. Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 284°1-13 Allmänna avdelningen Vilka egenskaper SFV har att bedöma framgår mer i detalj av anbudsför­ frågan under rubriken "Värderingsgrunder vid prövning av anbud", punk­ ten 2 "Teknik och organisation". Vid denna bedömning har Lampan fått lägst poäng av anbudsgiyarna även om bolaget vid referenstagningen i och för sig har fått goda betyg. Att Lampan endast tilldelats· en poäng innebär inte att bolaget hår bedömts vara dåligt och SFV har inte ifrågasatt bolagets förmåga att utföra det aktuella uppdraget. Ett urval måste dock göras ef­ ·tersom samtliga anbudsgivare inte kan antas. Vid detta urval har Lampan i jämförelse med övriga kvalificerade anbudsgivare fått lägst poäng. Bola­ gets egen uppfattning om hur bolaget uppfattas av kunder kan i detta sam- m.anharig inte·tillmätas någon betydelse. SFV har i anbudsförfrägan tydligt angett vilka egenskaper hos anbudsgi­ varna man avser utröna genom. referenstagningen. I syfte att behandla alla anbud_ sgivarelikaharSFVtillochm.edgåttsålångtattm.anangettvilka frågor som. kom.mer att ställas vid referenstagningen. Exakt samma frågor har sedan ställts till referenspersonerna, vilketframgår av den samman­ ställning som legat till grund för den slutliga utvärderingen. SFV anser sammanfattningsvis att det i anbudsförfrågan tydligt finns be­ skrivet hur utvärderingen ska ske och att detta förfarande också tillämpats. Referenstagningen eller utvärderingen av denna har inte skett godtyckligt och förfarandet kan inte heller av andra anledningar anses strida mot reg­ lerna om offentlig upphandling. SFV har inte har inte, såsom Lampan påstår, nyttj at möjligheten att an­ vända sig av "egenreferens" även om det framgår av förfrågningsunderla­ g e t a t t d e t h a d e v a r i t m öj l i g t . D e t fö r h å l l a n d e t a t t S F V k o n t ak t a t t v å a v Lampans"referenspersoner kan enligt SFV:s mening inte betraktas som negativt för Lampan. Detta torde snarare ha ökat Lampans möjligheter att erhålla goda omdömen. I STOCKHQLM Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2841-1 3 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen SFV ifrågasätter Lampans försö� att misskreditera SFV:s handläggare utan att ange på vilka grunder denne inte borde ha deltagit i upphandlingsförfa­ randet. Kriteriet Personalens kompetens och erfarenhet har av SFV viktats till 25 procent. Denna värderingsgnind har som syfte att bedöma personalens kunnande och erfarenhet inom fackområdet. Bedömningen görs genom att den utbildning, yrkes- och lärlingstid samt referensprojekt som skriftligen redovisats i anbudet prövas i förhållande till de andra anbudsgivama. För att kunna väga samman resultatet av denna bedömning med de övriga ut­ värderingskriteriema har varj e anbud tilldelats en siffra utifrån vilket kun­ nande och erfarenhet anbudsgivaren och dess personal bedöms ha i j ämfö� relse med de övriga. Tillvägagångssättet ·finns tydligt beskrivet i anbuds­ förfrågan. SFV anser sammanfattningsvis att det i anbudsförfrågan finns beskrivet hur utvärderingen ska ske och att detta förfarande också tillämpats. Utvär­ deringen har inte skett godtyckligt och förfarandet kan inte heller av andra anledningar anses strida mot reglerna om offentlig upphandling. Lampan har genomgående hävdat att det inte kan uteslutas att företaget skulle ha tilldelats kontraktet eller fått högre poäng om SFV hade agerat på ett annat sätt. För att Lampan ska kunna anses ha lidit skada krävs att bola­ get åtminstone gjort sannolikt att företaget skulle ha vunnit upphandlingen. Tilläggas kan att om brist skulle anses föreligga så skulle denna brist ha varitlika för samtliga anbudsgivare vilket styrker SFV:s uppfattning att Lampan inte gjort sannolikt attjust Lampan skulle ha drabbats av skada. Upphandlingen avsåg ramavtal vilket innebär möjlighet för SFV att avropa tjänster när behov uppstår. Det finns därför inga garantier for att vinn.ande anbudsgivareJår något uppdrag varför det även av denna anledning torde vara svårt att visa på skada för Lampan. Sida 1 1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2841-13 Allmänna avdelningen - SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser I 1 kap. 9 § LOD stadgas följande. Upphandlande myndigheter ska be­ handla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. I 1 6 kap. 6 § första stycket LOU anges följande. Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i I kap. 9 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leveranfö:. ren har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphand­ lingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts. · Förvaltningsrättens bedömning Lampan har i första hand gj ort gällande att anbudet från Elias inte borde ha gått vidare till utvärdering, eftersom det inte varit undertecknat av behörig firmatecknare. Enligt vad som framkommit i målet har det i förfrågnings­ underlaget inte uppställts något krav på att den som undertecknar ett anbud i upphandlingen ska vara behörig firmatecknare. Med hänsyn härtill kan SFV inte anses ha agerat felaktigt genom att godta Elias anbud trots att · annan än firmatecknaren undertecknat detta. Vad Lampan arifört om att det är praxis i branschen att anbud ska undertecknas av behörig firmatecknare föranleder ingen annan bedömning. Det saknas därför skäl för ingripande med stöd av LOU med anledning av vad Lampan anfört i denna del. Lampan har i andra hand gjort gällande·att en ny anbudsutvärdering ska ske o_ch om rättelse inte är möjlig att upphandlingen ska göras om. Till stöd här­ för har Lampan anfört att det finns brister-i förfrågningsunderlaget och att. brister har förekommit bl.a. vid utvärderingen. Enligt Lampan har SFV vid utvärderingen av kriteriet Teknikoch organisation sammanblandat kvalifi­ cerings- och utvärderingsfasen. Lampan har även gjort gällande att det inte varit förutsebart för anbudsgivama hur referenstagningen och poängsätt- I STOCKHOLM Sida 12 F Ö R V A L T N I N G S RÄ T T E N D O M 2 84 1 - 1 3 Allmänna avdelningen ningen skulle komma att genomföras och att förfrågningsunderlagets ut­ formning därför står i strid med transparensprincipen. Lampan menar också att genomförandet av referer{stagningen skett på ett sådant sätt att det strider mot likabehandlings- och transparensprincipen. Förvaltningsrätten gör i dessa frågor följande bedömningar. Av anbudsinbjudan framgår att bedömningen av utvärderingskriteriet Teknik och organisation kommer att göras genom referenstagning avseende företa­ gets och offererade personers förmåga med avseende på vissa angivna egen­ skaper. Förvaltningsrätten anser att de frågor som ställts till referensperso­ nerna huvudsakligen får anses ha syftat till att bedöma hur väl den i upp­ handlingen aktuella tjänsten ·kan komma att utföras och att någon samman.:. · blandning av kvalificerings- och utvärderingsfas därför inte skett. Fråga blir härefter om förfrågningsunderlaget varit tillräckligt tydligt utfor­ mat beträffande hur kriteriet Teknik och organisation skulle utvärderas och poängsättas samt om genomförandet av referenstagningen varit förenlig med likabehandlings- och transparensprincipema. Av förfrågningsunderlaget framgår varken hur många referenspersoner som en anbudsgivare ska ange i sitt anbud, hur många referenspersoner som skulle komma att kontaktas eller på vilk_et sätt ett eventuellt urval dem emel- . lanskulleske:DetframgårintehellerhurunderkritedeniatillkriterietTek­ nik och organisation värderas i förhållande till den allmä�a poängsättning­ en enligt vilken huvudkriteriet värderas och poängsätts i relation: till övriga lämnade anbud enligt en fallande skala från fem till ett poäng. Förvaltnings­ rätten anser därför att det inte varit förutsebart för anbudsgivaren hur refe­ renstagningen eller poängsättningen skulle komma att gå till eller hur an­ budsgivaren på bästa sätt ska utforma sitt anbud. Förfrågningsunderlaget brister därför i transparens i denna: del. I STOCKHOLM Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2841-13 Vidare har framkommit att SFV inte kontaktat lika många referenser för samtliga anbudsgivare. Vid utvärderingen av anbudet från Lampan har SFV kontaktat två referenspersoner, men bara en för övriga anbudsgivare. SFV fär härigenom anses ha särbehandlat anbudsgivarna, vilket strider mot lika­ behandlingsprincipen. Eftersom det inte vant förutsebart att referenstag­ ningen skulle komma att ske på detta sätt stridertillvägagångssättet även mot transparensprincipen. Det har också framkommit att en person som av en anbudsgivare angivits som referens för anbudsgivaren har ansvarat för referenstagningen och även själva utvärderingen. Enligt förvaltningsrättens mening innebär denna omständighet att samtliga anbudsgivare vid anbudsprövningen inte kan garanteras en objektiv behandling i utvärderingsfasen och att förfarandet strider mot 1 kap. 9 § LOU. Skäl för att ingripa 1:11-ed anledning av vad Lampan anfört · 2. 3. 4. förvaltningsrätten har kommit till, det inte utan att sådant tillstånd · meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, detär avvikt för ledning av rättst:illämpnin att överklagandet Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. I mål om överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster får avtal slutas innan tiden för överkl nde av rättens dom eller .. genaga .I, HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND .Jt SVERIGES DOMSTOLAR Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska -skriva till Kammarrätten i Stockhohn. Skrivelsen ska dock 'slcickas eller lämnas till förvaltningstätten. överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutethar meddelats vid en muntlig förhandling, ellei: detvid en sådan förhandling· har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagandet för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades . O m sista dagen fö r överkl�gandet infaller p å lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 3. meddelas, Kammarrätten lämnar 4. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd prövningstillstånd om 1. detfinnsanledningattbetvivla 5. riktigheten av det slut som prövas av högre rätt, eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. beslut liar löpt ut. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller.upphävt ett interimistiskt beslut. I vissa fallfår avtal slutas omedelbart Ett överklagande av :rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas·står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. www.dornstol.se 1: Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadi:ess och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klaganden_s arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. 0rn dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadr�ss, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon p erson- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, de skäl som klaganden anger·till stöd för en begäran omprövningstillständ, den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, debevissomklagandenvillåberopaoch.vad han/honvill styrh med varje särskilt bevis. 2. · r: