KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 PROTOKOLL 2012-01-30 Föredragning i Stockholm Sida 1 (1) Aktbilaga 82 Mål nr 2841-11 Rotel 054 RÄTTEN "r:,�t"7\ ,-� Lagmannen Inga-Lill Askersjö, ordförande Kammarrättsrådet Eva Edwardsson 42101 Tf. assessorn Louise Alfredsson, referent Ut- t"'7:ry FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE;"""·�=======-=�==�="- Kammarrättsfiskalen David Brandell KLAGANDE, MOTPART, ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE OCH SAKEN Se dom Kammarrättsrådet Eva Edwardsson är av skiljaktig mening, se dom David Brandell Protokollet uppvisat d., 3 .-feh,l-z,,tLcV� .dO lc2/�J1'1;- Dok.Id 239716 Postadress Bcsöksadrcss Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockhohn.domstol.se måndag - fredag 09 00-16:00 �·�·� '-,.;.. l. i KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM 2012-02-23 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Sigtuna kommun Ombud: Förbundsjuristen Mathias Sylwan Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm fl b · '2> Sida 1 (17) Mål nr 2841-11 MOTPART Martin & Servera Aktiebolag (tidigare Servera R&S Aktiebolag), 556233-2451 112 89 Stockholm Ombud: Stig Hermanson adress som ovan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Uppsalas dom den 29 april 2011 i mål nr 8227-10, se bilaga A SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE 1. Kammarrätten prövar inte Martin & Servera Aktiebolags åberopade omständighet att kommunens utvärdering utförts på ett sätt som strider mot förfrågningsunderlaget. 2. Med bifall till överklagandet upphäver kammarrätten förvaltningsrättens dom och avslår Martin & Servera Aktiebolags ansökan om överprövning avseende varugrupp ett, huvudsortiment/kolonial. Dok.Id 234195 Postadress Box 2302 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax 08-561 690 00 08-14 98 89 E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 2 Mål nr 2841-11 YRKAND.EN M.M. Sigtuna kommun (kommunen) yrkar att kammarrätten, med ändring av förvaltningsrättens dom, ska avslå Martin & Servera Aktiebolags (Servera) ansökan om överprövning avseende varugrupp ett, huvudsortiment/kolonial Servera bestrider bifall till överklagandet. Kommunen hänvisar till vad den anfört i förvaltningsrätten och anför där­ till bla. följande. Allmänt om produktkraven Samtliga produktkrav i kommunens upphandling har en objektiv utformning och är kopplade till kontraktsföremålet eftersom kraven avser de varor som ska levereras till kommunen. De är också icke-diskriminerande, likabehand­ lande och proportionerliga. Kraven har ett legitimt syfte, d.v.s. att värna om djurens välfärd, och är lämpliga, effektiva och nödvändiga. Kraven har vare sig hindrat Servera eller någon annan anbudsgivare från att offerera ut­ ländskt kött från många olika länder. Antibiotika Förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser saknar betydelse vid be­ dömningen av huruvida kravet om antibiotika är tillåtet. Förordningen avser användning av fodertillsatser medan kommunens krav avser användning av antibiotika som läkemedel. De substanser som Servera pekar på, koccidio-· statika och histomonostatika, är inte klassade som läkemedel utan som fo­ dertillsatser. I förfrågningsunderlaget hänvisar kommunen till AB Svenska Miljöstyrningsrådets(MSR)baskravföranimaliskalivsmedel AvMSR.s gemensamma kriterier för animaliska livsmedel framgår att baskravet om antibiotikaanvändning avser antibiotika som läkemedel. Tillämpliga EU- KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 3 Mål nr 2841-11 regler finns i direktiv 90/167/EEG om fastställande av villkor för framställ­ ning, utsläppande på marknaden och användning av foderläkemedel inom gemenskapen samt direktiv 2001/82/EG om upprättande av gemenskapsreg­ ler för veterinärmedicinska läkemedel. Kommunens krav överensstämmer med bestämmelserna i dessa två direktiv. Kravet är alltså inte mer långtgå­ ende än EU s regler. Skulle kammarrätten anse att kravet avseende antibio­ tikaanvändning är strängare än vad EU föreskriver gör kommunen gällande att kravet ändå är tillåtet. Förordning (EG) nr 1831/2003 avser godkännande för utsläppande på marknaden och användning av fodertillsatser. Förord­ ningen hindrar inte en upphandlande myndighet från att ställa mer långtgå-· ende krav i en offentlig upphandling. Transport till slakt Förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport m.m. ger med­ lemsstater rätt att vidta strängare åtgärder som syftar till att förbättra djurens välbefinnande (artikel 1.3). En enskild medlemsstat får alltså ha strängare regler för transport till slakt på medlemsstatens territorium än vad som följer av förordningen. Sverige har också antagit strängare regler. Förordning (EG) nr 1/2005 avser vilka produkter som får saluföras på EU s marknad och sätter inte gränser för vilka krav som får ställas i en offentlig upphand­ ling. En upphandlande myndighet har rätt att ställa mer långtgående krav. Mer långtgående krav strider inte mot förordningens syfte. Förvaltningsrät­ tens tolkning av unionsrätten innebär att upphandlande myndigheter som huvudregel inte får efterfråga varor som producerats enligt strängare krav än EU:s minimiregler. Denna tolkning kan svårligen förenas med ordalydelsen i flera bestämmelser i LOU, tex. 12 kap. 1 § enligt vilken en upphandlande myndighet får ta hänsyn till olika kvalitets- och miljöegenskaper hos en vara när den tilldelar kontrakt enligt principen det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Tolkningen innebär vidare att mer långtgående krav är otillåtna även om de motsvaras av specifikationerna för sådana miljömärken som avses i 6 kap. 7 § LOU Det finns emellertid flera exempel på miljömärk­ ningar som uppfyller kriterierna i 6 kap. 7 § LOU och som ställer strängare KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 4 Mål nr 2841-11 krav på transporttider än som följer av förordning (EG) nr 1/2005, tex. KRAV, RSPCA och Le Belle Rouge. Slaktmetod Kommunens krav att djuret ska vara helt bedövat när avblodning sker över­ ensstämmer med artikel 5.1 c i direktiv 93/119/EG om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning, enligt vilken djur ska bedövas före slakt eller avlivning. Från denna huvudregel finns visserligen ett undantag i arti­ kel 5.2 för djur som slaktas med särskilda metoder som krävs i samband med vissa religiösa ceremonier. Bestämmelsen är emellertid ett undantag och merparten av allt kött som produceras inom EU bedövas före slakt. Kommunens krav motiveras av att djuret ska besparas onödigt lidande och smärta, vilket också är syftet bakom direktivet Kontroll En upphandlande myndighet är inte skyldig att kontrollera att uppgifter i ett anbud är riktiga så länge det inte finns anledning att ifrågasätta uppgifterna. Några sådana omständigheter har inte framkommit vid kommunens utvärde­ ring. Trots att kommunen inte har varit skyldig att kontrollera anbudens riktighet har kommunen begärt in bevis från Menigo som styrker uppgiften i Menigos anbud att offererade produkter uppfyller djurskyddskraven. Me­ nigo har då i en särskild handling intygat att anbudet uppfyller kommunens krav. En leverantör som levererar varor som inte uppfyller produktkraven gör sig skyldig till avtalsbrott, vilket kan föranleda hävning av avtalet Av­ talsbrott är vidare ett sådant allvarligt fel i yrkesutövningen som föranleder att leverantören kan uteslutas i framtida upphandlingar. Menigos intygande underbyggs dessutom av en ingiven kvalitets- och miljöpolicy enligt vilken Menigo genom krav på egenkontroll och genom egna inspektioner kontrol­ lerar att underleverantörerna uppfyller de krav Menigo ställer på dem. Kommunen har dessutom fått ett löfte om att i avtalet få skriva in en rätt för kommunen att genomföra egna inspektioner på anläggningar där Menigos KAMMARRÄTTEN DOM Sida 5 I STOCKHOLM Avdelning 5 Mål nr 2841-11 kött produceras. Inspektioner kan även avse dokumentation som kan finnas hos leverantören eller någon av dennes underleverantörer. Kommunen har vidare kontrollerat ett stickprov ur Menigos anbud och funnit att dessa kött­ produkter uppfyller kraven. Stickprovskontrollen har gått till på så sätt att kommunen kontaktat underleverantörer som bekräftat att aktuella produkter uppfyller kraven. Denna typ av kontroll underlättas av att EU har regler om spårbarhet och märkning av köttprodukter. Frånvaro av antibiotika i foder kan kontrolleras bl.a. genom att köttet är certifierat eller genom inspektioner av fodret (analyser av fodret eller inne­ hållsförteckningarna på foderförpackningarna) på de gårdar där djuren föds upp. Kravet om transporttid till slakt kan kontrolleras bl.a. genom att stu­ dera dokumentation hos transportören, eftersom transportören enligt artikel 14 i förordning (EG) 1/2005 är skyldig att föra färdjournal vid transporter som överstiger åtta timmar. Kravet om slaktmetod är möjligt att kontrollera bl.a. genom inspektioner, på samma sätt som medlemsländernas tillsyns­ myndigheter i enlighet med direktivet kontrollerar att bestämmelserna i di­ rektivet, om bl.a. religiös slakt, efterlevs. Vidare finns det flera djurskydds•­ märkningar och ekologiska märkningar som verifierar att kravet om slakt-· metod är uppfyllt, t.ex. Label Rouge, RSPCA, KRAV och QS Audit. Även om en upphandlande myndighet inte har någon automatisk skyldighet att kontrollera att uppgifter i anbud motsvaras av verkligheten så måste upp­ fyllelsen av de krav som ställs i en upphandling vara möjliga att kontrollera i och för sig. Kommunen gör gällande att detta är fullt möjligt KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 6 Mål nr 2841-11 Servera hänvisar till vad bolaget anfört i förvaltningsrätten och anför därtill bl.a. följande. Antibiotika I förfrågningsunderlaget anges inte att kravet om antibiotikaanvändning endast avser användning av antibiotika som läkemedel. Kontroll Servera motsätter sig inte att kommunen har rätt att ställa förhöjda djur­ skyddskrav. Detta måste emellertid ske under forntsättning att kontroll av riktigheten i lämnade anbud kan utföras och att verklig kontroll också ge­ nomförs vid anbudsutvärderingen. Kommunen har inte genomfört någon verklig utvärdering av uppfyllelsen av djurskyddskraven. Vid livsmedelsupphandlingar med förhöjda djurskydds­ krav gentemot EU-regleringen råder osäkerhet om huruvida kraven är upp­ fyllda. Denna osäkerhet bör betraktas som en omständighet i det enskilda fallet som ger kommunen skäl att kontrollera riktigheten i lämnade uppgif­ ter. Om det inte är möjligt att kontrollera att ett krav är uppfyllt får det inte till­ lämpas (EU-domstolens dom i mål C-448/01). Leverantörsförsäkran utgör inte ett tillräckligt bevis för att kraven är uppfyllda (Kammarrätten i Göte-­ borgs dom den 16 december 2010 i mål 2216--2221-10) En kvalitets- och miljöpolicy är en etisk målsättning och utgör inte någon garanti för att samt­ liga produkter uppfyller djurskyddskraven. Kommunen har knappast tid och resurser att i utvärderingsfasen av en upphandling genomföra egna inspekt­ ioner. Det är riktigt att EU:s regler om märkning av köttprodukter underlät­ tar spårningen vid kontroller och revisioner under avtalsperioden. Denna kontroll kan emellertid göras först efter leverans, då det finns en märkning på produkten. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 7 Mål nr 2841-11 Utvärdering I förfrågningsunderlaget anges att anbud som uppfyller samtliga skall-krav kommer att gå vidare till anbudsutvärdering. Utvärdering av skall-krav skulle därför ha gjorts före anbudsutvärderingen och då av samtliga anbuds­ givare. I stället gjordes utvärderingen i steget efter anbudsutvärderingen där pris utvärderats och då enbart av Menigos vinnande anbud. Denna hantering strider mot vad som anges i förfrågningsunderlaget, enligt vilka samtliga skall-krav skulle utvärderas först. Kommunen framställer följande invändning. Servera gör i kammarrätten gällande en ny omständighet, nämligen att utvärderingen inte skulle ha ge­ nomfö11s i enlighet med förutsättningarna i förfrågningsunderlaget. Detta är en sådan ny omständighet som inte ska beaktas av kammarrätten. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Prövt1ingsramen Servera åberopade i förvaltningsrätten som grund för sin talan att förfråg­ ningsunderlaget var bristfälligt i vissa avseenden. Bolaget har i kammarrät­ ten dessutom gjort gällande att kommunens utvärdering utförts på ett sätt som strider mot förfrågningsunderlaget. Kommunen har gjo11 gällande att denna omständighet inte kan läggas till grund för prövningen av om upp­ handlingen har varit felaktig. Enligt kammarrättens mening bör huvudprinciperi. i upphandlingsmål vara att endast de omständigheter som åberopats till stöd för en leverantörs talan hos förvaltningsrätten ska kunna bli föremål för prövning i kammarrätten (jfr Kammarrättens i Stockholm dom den 22 september 2011 i mål 3323- 11). Undantag från en sådan princip skulle kunna vara att den som ansöker om överprövning gör sannolikt att han inte kunnat åberopa omständigheter­ na i första instans eller att han haft giltig ursäkt för att inte göra detta. I såd­ ana fall ska nya omständigheter kunna läggas till grund för prövningen även KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 8 Mål nr 2841-11 om de åberopas först i kammarrätten. Kammarrätten finner att den omstän­ dighet som Servera åberopat först i kammarrätten hade kunnat åberopas i förvaltningsrätten och att Servera inte visat att bolaget haft giltig ursäkt för att inte göra detta. Den nya omständigheten ska därför inte prövas av kam­ marrätten. Direktinköp 111.111. Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten såvitt avser frågorna om direktinköp, fastprisperiod, prislistor, beställningsrutiner och reklamation. Utgångspunkter.för prövningen Huvudfrågan i målet är om kommunen genom att ställa krav om antibioti­ kaanvändning, transpo11tid till slakt och slaktmetod har brutit mot någon bestämmelse i LOU Tillämpliga bestämmelser framgår av förvaltningsrät­ tens dom och förvaltningsrätten har även redogjort för innehållet i de rele­ vanta punkterna i förfrågningsunderlaget. Att EU-regleringen på ett område är helt harmoniserad innebär att en en­ skild medlemsstat i sin lagstiftning inte kan upprätthålla mer långtgående krav än vad som följer av unionsrätten. Däremot finns det inte något gene­ rellt förbud mot att vid en offentlig upphandling ställa upp produktkrav som är mer långtgående än vad som följer av tillämplig unionslagstiftning, oav­ sett om regleringen är helt harmoniserad eller inte När en upphandlande myndighet närmare bestämmer föremålet för en upp­ handling har den stor frihet. Enligt kammarrättens mening kan djurskydds­ hänsyn, på motsvarande sätt som t.ex. miljöhänsyn, utgöra skäl att ställa upp krav på produktens egenskaper. Kraven måste dock vara kopplade till det som ska upphandlas och får inte strida mot de grundläggande upphandlings­ rättsliga principerna, tex. principerna om icke-diskriminering och propor­ tionalitet Ufr RÅ 2010 ref 78). KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 9 Mål nr 2841-11 Kammarrätten finner att kommunens krav om antibiotika, transport till slakt och slaktmetod kan motiveras av djurskyddshänsyn och att de har koppling till de aktuella produkterna. Antibiotika Servera har gjort gällande att kravet om antibiotika är högre än vad som följer av förordning (EG) nr 1831/2003, att det bygger på svenska regler samt att ingen leverantör med produktion utanför Sverige kan uppfylla kra­ vet Kommunen har anfört att förordningen inte är tillämplig eftersom kommunens krav avser användning av antibiotika som läkemedel och inte som fodertillsats. I förfrågningsunderlaget anges att antibiotika får användas endast efter ordi­ nation av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat Kammar­ rätten finner att produktkravet enligt sin ordalydelse omfattar all användning av antibiotika, även som fodertillsats. Det som kommunen har anfört ger inte anledning att tolka kravet på något annat sätt Av artikel 5 A i förord­ ning (EG) nr 1831/2003 framgår att antibiotikumen koccidiostatika och histomonostatika får godkännas som fodertillsatser. Kommunens krav är alltså mer långtgående än EU-reglerna. Aktuell förordning gäller emellertid även svenska producenter och det saknas avvikande nationella bestämmel­ ser. Kravet kan alltså inte antas missgynna utländska producenter eller leve­ rantörer. Med beaktande av att det i artikel 11. 1 i förordning (EG) nr 1831/2003 finns en bestämmelse om utfasning av de aktuella substanserna som fodertillsatser senast den 31 december 2012 framstår kravet inte heller som godtyckligt eller onödigt långtgående. Servera har således inte visat att kravet på angiven grund strider mot principerna om icke-diskriminering, likabehandling eller proportionalitet Transport till slakt Servera har gjort gällande att kravet om transport till slakt är högre än vad som följer av förordning (EG) nr 1/2005, att det bygger på svenska regler KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 10 Mål nr 2841-11 samt att ingen leverantör med produktion utanför Sverige kan uppfylla kra­ vet Av bilaga 1, kapitel V, punkterna 1_1-3 i förordning (EG) nr 1/2005 framgår följande. Vid transport av nötkreatur, får, getter och svin får transporttiden inte överskrida åtta timmar, med undantag för flygtransporter. Den maxi­ mala transporttiden får förlängas om vissa tilläggskrav är uppryllda. Enligt bilaga 1, kapitel V, punkt 2.1 i förordning (EG) nr 1/2005 gäller för fjäderfä att det ska finnas lämpligt foder och vatten i tillräckliga mängder, såvida inte befordran varar kortare tid än tolv timmar frånsett tiden för last­ ning och lossning eller 24 timmar för småkycklingar. Av 5 kap. 13 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:2) om transport av levande djur framgår följande. Transporttiden för slaktdjur får inte överstiga åtta timmar inom landet Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller vissa särskilt an­ givna krav för långa transporter. För fjäderfä som transporteras under dyg­ nets mörka timmar, får transporttiden till närmaste slakteri förlängas med högst fyra timmar, förutsatt att fordonet uppfyller vissa särskilt angivna krav. Kommunens krav om transport är strängare än vad som föreskrivs i såväl EU-regleringen som svenska föreskrifter. Kravet är objektivt utformat och kan inte antas missgynna utländska producenter. Såvitt avser andra djur än fjäderfä överensstämmer kravet med huvudregeln i förordningen och fram­ står dä1för inte som särskilt långtgående. Servera har därtor inte visat att kravet på angiven grund strider mot principerna om icke-diskriminering, likabehandling eller proportionalitet KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 11 Mål nr 2841-11 Slaktmetod Servera har gjort gällande att kravet om slaktmetod är högre än vad som följer av direktiv 93/119/EG, att det bygger på svenska regler samt att ingen leverantör med produktion utanför Sverige kan uppfylla kravet. Av artikel 5.1 c i direktiv 93/119/EG framgår att djur som där avses ska bedövas före slakt eller avlivas omedelbart i enlighet med särskilt angivna metoder. Enligt artikel 5.2 ska kraven inte tillämpas beträffande djur som slaktas med särskilda metoder som krävs i samband med vissa religiösa ce­ remonier. Av 7 kap. 2 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:77) om slakt och annan avlivning av djur, framgår att avblodning vid slakt endast får ske efter bedövning. Kommunens krav överensstämmer med de svenska föreskrifterna och är stängare än vad som följer av direktivet. Kravet är emellertid objektivt ut­ format och innehåller ingen hänvisning till svenska djurskyddsregler. Till sitt innehåll överensstämmer det med huvudregeln i direktivet. Kamman-ät­ ten bedömer att det finns ett stort antal slakterier i andra medlemsländer som kan leva upp till kravet. Servera har således inte visat att kravet på denna grund strider mot principerna om icke-diskriminering, likabehandling eller proportionalitet. Kontroll Servera har gjort gällande att det är omöjligt att vid utvärderingen kontrol­ lera djurskyddskraven eftersom det saknas standardiserade certifikat på djurskydd inom EU. Kommunen har anfört att kraven kan kontrolleras ge­ nom intygande från leverantören, redovisning av leverantörens egenkon­ troll, miljö- och djurskyddsmärkningar, stickprovskontroller med förfråg­ ningar hos underleverantörer samt en avtalsenlig rätt för kommunen att ge­ nomföra egna inspektioner. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 12 Mål nr 2841-11 Med hänsyn till principen om likabehandling ska obligatoriska produktkrav som ställs i en upphandling vara möjliga att kontrollera (jfr EU-domstolens dom i mål C-448/01, punkterna 47-52). Den som ansöker om överprövning har bevisbördan för att det föreligger omständigheter som innebär att ett krav är otillåtet på denna grund. Möjligheten att kontrollera produktkrav förutsätter inte att den aktuella produktegenskapen är föremål för ett gemen­ samt certifierings- eller kontrollsystem inom EU Som anföris ovan är kommunens krav om antibiotikaanvändning mer långt­ gående än EU-regleringen i och med att det förbjuder användning av kocci­ diostatika och histomonostatika som fodertillsatser. Enbart det förhållandet att leverantören intygar att dessa substanser inte används vid djuruppföd­ ningen utgör inte ett tillräckligt bevis för att kravet är uppfyllt Kommunen har emellertid angett att den kommer att få en avtalsenlig rätt att utföra egna inspektioner på produktionsanläggningarna. Som kommunen anfört kan den vid sådana inspektioner kontrollera att fodret inte innehåller aktuella sub­ stanser, antingen genom att studera innehållsförteckningen på förpackning­ arna eller genom att utföra analyser av fodret. Med beaktande även av öv­ riga kontrollmekanismer som kommunen hänvisat till finner kammarrätten att kravet om antibiotikaanvändning är möjligt att kontrollera. Även kommunens krav om transporttider till slakt är mer långtgående än EU-regleringen. Som ovan anfö1is utgör ett intygande från leverantören inte ett tillräckligt bevis för att kravet är uppfyllt. Av artikel 4 i förordning (EG) 1/2005 framgår att en person får transportera djur endast om det i trans­ portmedlet medförs handlingar där förväntad transpo1itid anges. Av artikel 5 4 samma förordning framgår att vid långa transpo1ier mellan rnedlemssta­ terna eller med tredjeland av tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin ska transportörer och organisatörer följa vissa särskilt angivna bestämmelser om färdjournal. Inspektioner som omfattar sådan dokumentation som avses i artikel 4 och 5.4 utgör en adekvat uppföljningsåtgärd. Med beaktande även KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 13 Mål nr 2841-1 1 av övriga kontrollmekanismer som kommunen hänvisat till finner kammar­ rätten att kravet om transporttid är möjligt att kontrollera. Slutligen är även kommunens krav om slaktmetod mer långtgående än EU­ regleringen. Kravet överensstämmer emellertid med den minimireglering som omfattar all icke-religiös slakt inom EU Nationella kontrollmyndighet­ er ansvarar för att undantaget för religiös slakt inte missbrukas (jfr artikel 8 i direktiv 93/119/EG). Kommunens möjlighet att utföra inspektioner och göra förfrågningar hos underleverantörer innebär enligt kammarrättens mening att kravet är möjligt är kontrollera.. Servera har anfört att kontroll av uppgifterna i anbudet måste ske före till­ delningsbeslutet. Enligt kammarrättens mening är en upphandlande myn­ dighet inte skyldig att vid utvärderingen kontrollera om uppgifterna som lämnats i ett anbud avseende kraven på det upphandlade föremålet är rik­ tiga, när omständigheterna i det enskilda fallet inte ger anledning att ifråga­ sätta detta. Kommunen har anfört att den före tilldelningsbeslutet har begärt in bevis för att Menigos anbud uppfyller djurskyddskraven. Meniga har då lämnat in dels ett särskilt intygande, dels en kvalitets- och miljöpolicy med information om egenkontroll. Kammarrätten finner att det inte har fram­ kommit omständigheter som borde ha föranlett kommunen att vidta några ytterligare kontrollåtgärder. Slutsats Servera har inte visat att kommunens produktkrav om antibiotika, transport till slakt och slaktmetod är otillåtna enligt LOU Förvaltningsrätten har där­ för inte på denna grund haft fog för att ingripa mot upphandlingen. Över­ klagandet ska därför bifallas. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 14 Mål nr 2841-11 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9). � �1/ · · , . / Eva Edwardsson kammarrättsråd (skiljaktig mening) Louise Alfredsson tf assessor referent David Brandell föredragande ✓, :._ /V//4,/1._· -· <- �� • t,,v;;;,C>;•'V /11:/2� KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 15 Mål nr 2841-11 Eva Edwardssons skiljaktiga mening Jag delar majoritetens bedömning i fråga om prövningsramen och vad anförs som i skälen för kammarrättens avgörande under rubriken Direktinköp m. m. Även i fråga om möjligheterna för kommunen att kon­ trollera kraven som ställs i förfrågningsunderlaget är jag ense med majo­ riteten. Angående produktkraven gör jag följande bedömning. En upphandlande myndighet har som köpare på en marknad stor frihet när den bestämmer föremålet för en upphandling. Det är inte otillåtet att vid offentlig upp­ handling ställa mer långtgående krav än vad som följer av produktrelate­ rade bestämmelser i unionsrätten. De krav som ställs av en upphandlande myndighet ställer upp får dock inte strida mot principerna om icke­ diskriminering och fri rörlighet för varor och tjänster (jfr RÅ 2010 ref 78). Krav i ett förfrågningsunderlag utgör samtidigt såd­ ana nationella åtgärder som kan hindra eller göra det mindre attraktivt att utöva de grundläggande friheter som garanteras av unionsrätten (se EU­ domstolens mål C-234/03 Contse m fl). Föremålet för upphandlingen är inköp av livsmedel. Det måste därför prövas om förfrågningsunderlagets produktkrav som kommunen har ba­ serat på AB Svenska Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskrite­ rier begränsar den fria rörligheten för varor och om kraven i sådana fall kan motiveras av hänsyn till ett tvingande allmänintresse. Samtliga produktkrav i förfrågningsunderlaget är icke-diskriminerande, d.v.s. samma krav ställs på inhemska respektive utländska produkter. Djurskyddshänsyn utgör ett sådant tvingande allmänintresse, som kan motivera en inskränkning i den fria rörligheten för varor. Detta följer redan av att djurs hälsa och liv nämns som ett intresse som kan motivera KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 16 Mål nr 2841-11 diskriminerande nationella regler i enlighet med artikel 36 i fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Frågan är då för vart och ett av produktkraven om de är proportionerliga, d.v.s. lämpliga och nöd­ vändiga i förhållande till sitt syfte. Undantag från huvudregeln om fri rörlighet ska i enlighet med EU-domstolens praxis tolkas restriktivt. Kommunen har bevisbördan för att kraven i förfrågningsunderlaget är i överensstämmande med de unionsrättsliga bestämmelserna om fri rörlig­ het för varor. Antibiotika Förvaltningsrätten har funnit att det av kommunen uppställda kravet stri­ der mot unionsrätten. Enligt min mening är åtgärden att i ett förfråg­ ningsunderlag inte tillåta vissa antibiotika som fodertillsats, trots att de är tillåtna enligt de gemensamma unionsrättsliga reglerna, en åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ importrestiiktion. Den är således förbjuden enligt huvudregeln i artikel 34 FEUF. Kommunen har inte vi­ sat att förbudet mot antibiotika som fodertillsats verkligen leder till för­ bättrad djurhälsa. I den rapport, som kommissionen i a1tikel 11.1 i För­ ordning (EG) nr 1831/2003 förelades att färdigställa, är slutsatsen tvär­ tom att de aktuella antibiotika kan förbättra djurs hälsa. Transport till slakt Kommunen har ställt som krav att djur får transporteras under maximalt åtta timmar till slakt och tolv timmar för fJäderfä. Förvaltningsrätten har funnit att det av kommunen uppställda kravet strider mot de unionsrätts­ liga bestämmelserna. Jag delar majoritetens bedömning att kravet är strängare än vad som följer av förordning (EG) nr 1/2005 samt vad som följer av svensk lagstiftning. Kortare tid vid djurtransporter kan rent ob­ jektivt sägas leda till bättre djurhälsa. Kommunen har dock inte visat att förkortningen av transporttiden till just åtta respektive tolv timmar är den minst ingripande åtgärden för att uppnå målet om ökad djurhälsa. Kravet KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 17 Mål nr 2841-11 strider därför mot de unionsrättsliga bestämmelserna, närmare bestämt den fria rörligheten för varor. Slaktmetod Jag delar majoritetens bedömning att kommunens krav överensstämmer med de svenska föreskrifterna och är strängare än vad som följer av di­ rektiv 93/119/EG. Kravet på bedövning före slakt kan objektivt sett sägas bidra till bättre djurhälsa. Om syftet är att djuret inte ska vara vid med­ vetande i avlivningsögonblicket, är någon mindre ingripande åtgärd än bedövning inte möjlig. Kravet på bedövning vid slakt strider därför inte mot reglerna om fri rörlighet för varor. Krav som ställs av upphandlande myndigheter i ett förfrågningsunderlag måste liksom andra nationella åtgärder vara i enlighet med unionsrättens bestämmelser om de grundläggande friheterna. Begränsningar i den fria rörligheten måste uppfylla de krav som följer av EU-domstolens praxis. Krav i förfrågningsunderlag som strider mot unionsrättens regler om fri rörlighet kan inte upprätthållas. Vad gäller frågan om Servera har lidit eller kan komma att lida skada gör jag samma bedömning som förvalt­ ningsrätten. I fråga om de krav som ställs i förfrågningsunderlaget angående använd­ ningen av antibiotika samt transport till slakt kommer jag till samma slut som förvaltningsrätten. Överklagandet ska därför avslås och Serveras begäran om överprövning av varugrupp ett, huvudsortiment/kolonial bif­ allas. Den som vill överldaga kammarrättens avgörande ska skliva till Högsta förvaltningsdomstolen. Sluivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överldagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Omsistadagenföröverklagandeinfallerpåenlördag,söndagellerhelgdag,midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att mälets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Omprövningstillståndintemeddelasstårkammarrättensbeslutfast.Detärdärförviktigtatt detklartochtydligtframgåravöverklagandettillHögstaförvaltningsdomstolenvarförman anser att prövningstillstånd bör meddelas. I mål om överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092)omupphandlinginomområdenavatten,energi,transporterochposttjänsterfår avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens dom eller beslut har löpt ut.Vanligtvis får, då kammarrätten inte har fattat något interimistiskt beslut om att upphandlingen inte får avslutas, avtal slutas omedelbart. I de fall där kammarrätten har fattat ett interimistiskt beslut om att upphandlingen inte får avslutas, får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgj ort målet eller upphävt det interimistiska besl utet. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Skrivelsen med överklagande ska undertecknas av klaganden eller dennes ombud och inges i o riginal samt innehålla; 2 . 3 . 4. 5. den klagandes munn, personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress och telefommmmer Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet Om rn1gon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att amnälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen det beslut som överklagas med uppgift o m kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen härfor de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med va�je särskilt bevis. dv 689-LOU Formulär 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA SÖKANDE DOM 201 1-04-29 Meddelad i Uppsala AKTBILAGA..........Mål m Sida 1 (19) Servera R & S AB, 556233-2451 1 12 89 Stockholm Ombud: Stig Hermansson adress som ovan MOTPART Sigtuna kommun Ombud: Förbundsjurist Mathias Sylwan Sveriges Komm1mer och Landsting 1 18 82 Stockholm SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU DOMSLUT Förvaltningsrätten bifaller delvis Servera R & S AB:s ansökan om över­ prövning och förordnar att upphandlingen ska göras om avseende varu­ grnpp ett, huvudsortiment/kolonial. 8227-10 Enhet 1 Dok.Id 24694 Postadress Box 18.53 75 1 48 Uppsala Besöksadress Kungsgatan49 Telefon Telefax 018-16 73 00 018-16 73 43 E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se Expeditionstid måndag-fredag 08:30-12:00 13:00-16:30 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM. 8227-1 0 I UPPSALA 201 1-04-29 BAKGRUND OCH YRKANDEN Sigtuna kommun (kommunen) genomför en upphandling avseende livs­ medel, dnr. 5015-120538-2010. Genom tilldelningsbeslut den 14 februari 201 1 tilldelades Menigo Foodservice AB (Menigo) varugrupp 1, huvud­ grupp, Isacssons Frukt & Grönt AB varu.grupp 2, frukt och grönt och Servera R & S AB (Servera eller bolaget) varugrupp 3 , mejerivaror. Servera ansöker om överprövning och yrkar att upphandlingen ska göras om. Kommunen bestrider bifall till Serveras yrkande. GRUNDER M.M. Servera anför att ansökan om överprövning är gjord med anledning av villkoren i förfrågningsunderlaget och anser att frågorna i målet måste bedömas som om tilldelningsbeslut saknades. Servera anför även att ett tilldelningsbeslut inte hade kommit till stånd om LOD i sin tidigare lydelse hade gällt. Till stöd för sitt yrkande, att upphandlingen ska göras om, anför Servera i huvudsak följande. D i r e k t i n köp Kommunen anger i anbudsinbjudan att inköp kommer göras direkt från gårdar i omgivningen, i syfte att öka skolbarns förståelse för hur livsmedel produceras. Enligt anbudsinbjudan kan inköpen uppgå till ett värde om maximalt 1 900 000 laonor per år. Inriktningen är diskriminerande och strider mot LOD. Fa s tp r i sp e r i o d Kommunen anger att de i anbudet angivna priserna ska gälla under en fastprisperiod på nio månader, räknat från sista anbudsdag. Frukt/bär, Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-10 20 1 1 -04-29 grönt, potatis, kaffe och färskt kött är undantagna från kravet på fastprisperiod. Kravet är inte relevant och är prisdrivande. Kravet strider mot proportionalitetsprincipen. Krav ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Om det finns flera alternativ ska det minst belastande väljas. Grossistföretagen har inte varuprissättningen i sin hand. Det har varje producent. Att som grossist garantera fast pris under nio månader ter sig omöjligt, då förändringar ständigt sker på världsmarknaden. Pr islistor Konmrnnen anger i förfrågningsunderlaget att leverantören är skyldig att tillhandahålla uppdaterade prislistor och att prislistan sänds en gång i veckan till kommunen. Att skicka prislistor vaije vecka är en stor belastning och innebär att en leverantör vid anbudsläggningen behöver besked om omfattningen. Kravet är otydligt och strider mot transpai·ens­ principen eftersom leverantörers behov av besked om omfattningen inte tillgodoses. Beställningsrutiner Kommunen anger att beställning ska kum1a göras via e-handel, e-post och telefon. Kravet strider mot prop01iionalitetsprincipen. Ett e-postmeddelan­ de som ställs till en enskild medarbetare hos en leverantör är inte en säker orderväg som garai1terar leverans. Samtidigt använder sig kommunen av avtalsvite, om leverantören missar något. De flesta leverantörer har möjlig­ het att erbjuda sina kunder att lägga order via hemsidan, vilket är en mycket bättre service. Kommunen anger även att leverans ska ske två arbetsdagar efter lagd beställning, vilket strider mot prop01iionalitets­ principen. Att lagerföra så stora mängder varor så att allt finns i lager när kommunen tar ut samma produkt till alla enheter vid samma tillfälle är ogörligt. En beställningsparameter som är allmänt accepterad på marknaden är att huvudkomponenter och beställningsvaror har en ledtid på tio arbetsdagar. I UPPSALA Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-10 20 1 1 -04-29 ][ UPPSALA Reklamation Kommm1en kräver att få ha 30 dagar på sig att reklamera vid fel. Leverantörer måste få en reklamation på felaktigheter direkt efter upptäckten. Kommunens krav ställer leverantören utan möjlighet till kontroll och uppföljning av felanmälning från kund. Kravet strider mot transparensprincipen då det inte kan anses skäligt. Produktkrav Kommunen anger att lägst de obligatoriska krav som anges i de k:riterie­ dokmnent som Miljöstyrningsrådet har utarbetat ska gälla. Kraven avseende exempelvis antibiotika, transport och slaktmetod är mycket högre än de vad som följer av EU-lagstiftning, men de är inom ramen för svensk lagstiftning. Användningen av antibiotika regleras i förordningen m 1 83 1/2003 om fodertillsatser, transport av djur till slakt regleras i förord­ ningen nr 1/2005 om skydd av djur under transport m.m. Unionsrättsliga bestämmelser om slaktmetod återfinns i direktiv nr 93/ 1 1 9 om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning. Det innebär att kraven i upphandlingen strider mot principerna om icke-diskriminering, lika­ behandling och proportionalitetsprincipen. Ingen producent med produktion utanför Sverige har kännedom om kraven eller kan uppfylla dessa, då de är grundade på djurskyddslagen (1988:534) och djurskydds­ förordningen (1988:539) eller svenska branschbestämmelser. Det finns ont om domar där det prövats om Miljöstyrningsrådets kriterier är konkmTens­ hegränsande eller inte. Förvaltningsrätten i Falun förordnade i mål 2440- 1 0 att Rättviks kommun skulle göra om sin upphandling. LOU reglerar inte vad som får säljas eller importeras i ett land, utan att upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke­ diskriminerande sätt. Kommunen har inte angivit eller bevisat att bättre djurskydd ger bättre kvalitet på de slutliga styckningsdetaljerna av kött­ produkter. Därmed faller möjligheten att ange kvalitet som argument. Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-1 0 I UPPSALA 201 1-04-29 Kraven innebär att produkter som är producerade i andra länder än Sverige utestängs, eftersom standardiserade certifikat på djurskydd saknas inom EU. Det innebär även att en utvärdering av anbuden inte kan ske, vilket strider mot principerna om icke-diskriminering och likabehandling. Västerås kommtm genomförde under vintern år 20 1 0 en livsmedelsupp­ handling där det, i likhet med denna upphandling, ställdes högre krav på djuromsorg än vad som följer av EU-lagstiftning. Efter Serveras ansökan om överprövning blev Västerås kommun tvungen att göra en ny utvärder­ ing av del 1 och att göra om del 2 av upphandlingen. Västerås kommun hade vid utvärderingen inte ens försökt kontrollera att de offererade produkterna överensstämde med kraven. Trots att Västerås kommun i efterhand haft höga ambitioner att utvärdera de produkter de antagit har de inte lyckats. Detta är ett exempel på det ohållbara med att ställa krav som inte går att utvärdera. De leverantörer som försöker vara seriösa ställs därmed utanför affärema. I förevarande upphandling har kommunen inte nämnt hur utvärderingen av de höga djurskyddskraven ska gå till. Skada Servera kan komma att lida skada med anledning av följande. Kommunen diskriminerar övriga leverantörer med att avsätta upp till tio procent av sin inköpskapacitet till köp från gårdar i närområdet. Kommunen anger en fastprisperiod som inte går att kalkylera. Kommunen ger inte klara besked angående sändning av prislistor, vilket gör det omöjligt att anpassa kostnaderna för detta i anbudet. K.ommunen ställer oproportionerliga krav på beställningssätt. Kommunen anger en ledtid som inte fungerar i praktiken. Kommunens rätt att reklamera 3 0 dagar efter leverans tar bort leverantörs möjlighet till all kontroll och åtgärd. K01mnunens krav på djurskydd enligt Miljöstymingsrådets kriterier tar bort all möjlighet till utvärdering. Kraven är dessutom diskriminerande. Kommunen anger inte hur utvärderingen av djurskydd ska gå till. K.ommunen tar inte hänsyn till att den sätter konkurrensen ur spel med djurskyddskraven. Enligt kommunen är inköpsvolymen cirka 1 9 miljoner kronor per år, vilket för FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA DOM 20 1 1 -04-29 Sida 6 8227- 1 0 Servera innebär ett försäljningsb01ifall på cirka 76 miljoner kronor vid en avtalsperiod om fyra år. Att de uppställda kraven inte kan kontrolleras drabbar Servera även på så vis att bolaget inte kan konktmera med sitt fulla smiiment. Risken är att oseriösa leverantörer blir felaktigt utvärderade och erhåller avtalen. Kommunen anför bl.a. följande till stöd för sin inställning. Upphandlingen strider inte mot någon bestämmelse i LOU. I vart fall uppfyller den de krav som Högsta förvaltningsdomstolen uppställt för att ett upphandlings­ förfarande ska anses godtagbart (RÅ 2002 ref. 50). Direktinköp Kommunen har inte tagit några beslut om att inleda projektet där inköp direkt från gårdar i omgivningen skulle ingå som ett pedagogiskt moment. Fastprisperiod Kravet på att offererade priser ska gälla under en period om nio månader räknat från sista anbudsdag är förenligt med propmiionalitetsprincipen och f11llt möjligt för branschen att leva upp till. Ett syfte med kravet är att de priser som offereras i upphandlingen också ska gälla åtminstone under avtalstidens första månader. Att, såsom Servera hävdat, leverantörerna ska ha rätt att ändra sina priser redan första avtalsdagen, skulle innebära att de priser som utvärderas i upphandlingen aldrig skulle tillämpas. Detta är inte rimli6rt, särskilt med tanke på att utvärderingsgrunden är "lägsta pris". Fastprisperioden är nio månader från sista anbudsdag. Villkoret är därmed transparent. Villkoret är likabehandlande och skäligt. Eftersom sista anbudsdagärden21 december2010ochavtalettidigastbörjarlöpaden 1 april2011 kommerdenmaximalaperiodsomleverantörenintefårändra ina priser vara mindre än sex månader. Varor som är särskilt priskänsliga såsom frukt, grönt, kaffe och färskt kött är undantagna från kravet på fastprisperiod. Kommunen har alltså tagit rimlig hänsyn till branschen. Skyldigheten att under fastprisperioden betala vite motverkar att oseriösa FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA DOM 2011-04-29 Sida 7 8227- 1 0 leverantörer "prisar in sig" genom att offerera varor till låga priser som de inte kommer leverera. Kommunen uppskattar att man sänkt priserna med cirka 1 0-1 5 procent genom denna upphandling. Om avtalsvillkoret var branschfrämmande och prisdrivande skulle det ha lett till att leverantören varit tvungen priskompensera sig för betungande avtalsvillkor. Att kommunen istället sänkt sina priser visar att leverantörerna inte upplever kraven och villkoren som oskäliga eller oproportionerliga. Prislistor Särskilt med tanke på de frekventa prisförändringarna på vissa livsmedel är det angeläget för kommunens verksamheter att ha aktuella prislistor. Villkoret att tillhandahålla prislistor är lika för alla och dislaiminerar inte någon leverantör. Villkoret är tillräckligt tydligt angivet. Servera utnyttjade möjligheten att ställa frågor om förfrågningsunderlaget men ansåg att svaret inte var tillräckligt klarläggande. Det var fullt möj ligt för Servera att upprepa frågan eller formulera om den tills man fått den infonnation man ansåg sig behöva. Det ankommer på "normalt omsorgsfulla anbudsgivare" att ta tillvara denna möjlighet till ytterligare information (EG-domstolens dom den 4 december 2003 i mål 448/0 1 , p. 57). Eftersom villkoret om prislistor är angivet i anbudsinbjudan har leverantören möjlighet att väga in kostnaden för att hantera prislistor i anbudet. Beställningsrutiner Kravet att beställning ska kunna göras via e-handel, e-post och telefon strider inte mot LOU. Kommunen har verksamheter som behöver kumia få skicka sina beställningar via e-post. Att ta emot beställningar via e-post kan knappast anses särskilt betU11gande vare sig för Servera eller för andra leverantörer. Ett krav att beställning måste kunna tas emot via Internet skulle däremot kunna strida mot proportionalitetsprincipen eftersom inte alla leverantörer inte har möjlighet att efterkomma ett sådant krav. Vad gäller avtalsvitet är det skäligt att leverantörer som inte lever upp till sina åtaganden drabbas av en sanktion. Vitet är ägnat att motverka att oseriösa Sida 8 lFÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-1 0 ][ UPPSALA 20 1 1 -04-29 leverantörer utlovar saker de inte kan hålla. Vitet gäller endast under fastprisperioden. Kravet att varor ska levereras senast två vardagar efter beställning strider inte mot proportionalitetsprincipen. Kommunen kommer att ha längre framförhållning när det är möjligt, men många av kommunens verksam­ heter behöver ko1ia ledtider. Om Servera vet med sig att man inte kan leverera en viss vara senast två vardagar efter beställning är bolaget fritt att inte offerera just den varan. Leverantörer som klarar att leverera inom den angivna tiden är i detta avseende mer konkurrenskraftiga. Reklamation Villkoret att kommunen är skyldig att reklamera inom skälig tid, dock senast 3 0 dagar från det att fel eller annan brist uppdagas, strider inte mot LOU. Kommunen har i svar på Serveras fråga uppgett att reklamationer normalt sker omgående. Produktkrav Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 1 8 oktober 2 0 1 0 i mål nr 7957-09 uttalat att en upphandlande myndighet har stor frihet att bestämma vad den vill köpa och därvid ta miljöhänsyn. Kommissionen har i toll<:­ ningsmeddelande den 7 april 2001 (KOM(2001)274) gett uttryck för samma uppfattning. Den omständigheten att bara några få leverantörer kan uppfylla ett krav innebär inte att kravet skulle strida mot unionsrätten. (EG­ domstolens dom den 1 7 september 2002 i mål nr 5 1 3/99). Kravet är tydligt angivet och missgynnar inte leverantörer som inte är bekanta med den svenska djurskyddslagstiftningen. Av EUs förordning nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter framgår att djurskyddskrav är en form av miljöhänsyn. Enligt 1 kap. 9 a § LOU bör upphandlande myndigheter beakta miljöhänsyn vid offentlig upphandling. I kommunens upphandling finns inget krav att livsmedel ska vara produ­ cerat i enlighet med den svenska djurskyddslagstiftningen. FÖRVALTNINGSRÅTTEN ]( UPPSALA DOM 20 1 1 -04-29 Sida 9 8227-10 Kravet att antibiotika endast får användas efter ordination av veterinär och när det är veterinännedicinskt motiverat strider inte mot någon EU-rättslig bestämmelse eller mot LOU. EU-förordningarna reglerar vad som får saluföras inom EU. Det är skillnad mellan vad som får saluföras inom EU och vad en lokal myndighet är skyldig att upphandla. Kravet att djur ska ha transp01ierats max åtta timmar till slakt eller max tolv timmar nattetid för fjäderfä strider inte mot EUs förordning nr 1/2005 om skydd av djur under transpo1i eller mot LOU. Kravet är inte anpassat efter svensk lag eller gynnar särskilt svensk produktion. Jordbruksverkets föreskrifter om transpo1i av levande djur innehåller visserligen ett krav på maximalt åtta timmars transpmi, men godtar samtidigt undantag från kravet. Kravet gynnar snarare produktion i andra medlemsstater, vilka på grund av sina geografiska förhållanden no1malt har betydligt kortare transportavstånd till slakterier. Kravet är transparent och fullt möjligt för utländska leverantörer att förstå. Kraven är ställt för att säkerställa en rimlig djurskyddsnivå. Kommunens upphandling skiljer sig från den som var föremål för Förvaltningsrättens i Falun prövning i mål nr 2440-10, eftersom Rättvik kommun ställde kravet att leverantörerna skulle uppfylla kriterierna i svensk djurskyddslag. EG-domstolen har i dom den 17 september 2002 i mål nr 5 13/99 uttalat att det är tillåtet att ställa miljökrav om de har samband med kontraktets föremål, uttryckligen anges i kontraktshandlingarna, inte ger den upphandlande myndigheten en obegränsad valfrihet och är förenlig med EUs grundläggande principer. Kravet att djuret ska vara helt bedövat när avblodning sker strider inte mot EUs direktiv 93/1 1 9/EG om skydd vid tidpunkten för slakt eller avlivning eller mot LOU. Kommunen har ingen skyldighet att bevisa att kraven har en miljömässig effekt. Enligt EG-domstolens dom den 4 december 2003 i mål nr 448/0 1 och Högsta förvaltningsdomstolens dom den 1 8 oktober 2010 i mål nr 7957-09 är ett upphandlingskriterium tillåtet även om det Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227- 1 0 I UPPSALA 20 1 1 -04-29 inte har någon bevisad effekt. Det är inte ogörligt för en utländsk leveran­ tör att förstå och leva upp till de obligatoriska krav på livsmedel som Milj östymingsrådet har tagit fram. Kommunen har valt Milj östymings­ rådets obligatoriska miljökrav för livsmedel, dvs. den lägsta nivån. En del av Miljöstymingsrådets krav finns utlagda också på engelska och en utländsk leverantör kan kontakta Milj östymingsrådet och på så sätt få den information som behövs angående kravens im1ebörd. Det finns gott om köttproducenter i övriga delar av EU som uppfyller kormnunens produkt­ krav. Enligt uppgift från Svenskt Sigill finns det 64 djurvälfärdsstandarder i EU. Exempelvis har The Royal Society for the Prevention of Cruelty to Animals (RSPCA) ett generellt krav på att nötkreatur och grisar inte ska transporteras längre än åtta tiimnar. För kycklingar gäller högst fyra timmars transp01i före slakt. RSPCA kontrollerar regelbundet att medlems­ företagen uppfyller organisationens krav. RSPCAs standard omfattar cirka 3 000 stora som små köttproducenter. Vad gäller utvärderingen av anbuden är anbudsinbjudan tydlig. De anbud som uppfyller samtliga skall-krav utvärderas enligt utvärderingsgrunden lägsta pris. Djmskyddskraven är skall-krav. Skall-kraven utvärderas i steget före prisutvärderingen. Antingen anses kravet uppfyllt eller inte. Efter det att kommunen genomfört en preliminär anbudsutvärdering begärde man, med stöd av 1 1 kap. 1 7 § LOU, in bevis från leverantörerna som styrker deras ekonomiska och tekniska kapacitet. Bevis som styrker att anbudet uppfyller produktkraven begärdes in från Meniga, som tilldelades varugrupp 1 , huvudgrupp. Menigo har inom utsatt tid lärm1at sådana bevis och övriga uppgifter att kommunen anser att anbudet är kvalificerat. I en särskild handling har behörig företrädare för Meniga intygat på heder och samvete att Menigo säkerställer att varorna uppfyller kommunens krav enligt punkten 4 i anbudsinbj udan. Meniga hänvisar i övrigt till en signerad kopia av Menigos Kvalitets- och milj öpolicy med riktlinj er. Av detta dokument framgår att Meniga har som krav att djur transporteras i max åtta timmar inför slakt. Vidare framgår att Meniga FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 1 1 8227-10 I UPPSALA 201 1-04-29 regelmässigt kontrollerar att Menigos krav på djurhållning fö\js, bl.a. med inspektioner. Menigo kräver även att underleverantörerna har en dokumen­ terad egenkontroll. De bevis som Meniga lämnat måste anses tillräckliga för att styrka uppfyllelsen av kommunens krav på djurskydd. Kommunen kommer dessutom löpande kontrollera att kraven efterlevs. Skada Servera är väl bekant med de krav avseende djurskydd som Miljöstyrnings­ rådet har tagit fram och som gäller i upphandlingen. På så vis kan Servera inte lida någon skada. Servera gör gällande att kraven hindrar bolaget från att konkurrera med sitt fulla s01iiment. Serveras talan får förstås som att det bara är möjligt för Servera att offerera svenskt kött, eftersom det inte går att kontrollera att kött från andra länder än Sverige uppfyller kommunens djurskyddskrav. I så fall borde Serveras anbud endast innehålla svenskt kött. Serveras anbud innehåller kött från många andra länder än Sverige, t.ex. Tyskland, Polen och Damnark. Servera har intygat att anbudet uppfyller kommlmens djurskyddskrav. Man får då utgå från att Servera anser sig kunna kontrollera att kött från Polen, Tyskland och Danmark uppfyller djurskyddskraven i upphandlingen. Serveras talan motsägs allstå av bolagets eget anbud. I vaii fall har kommunens djur­ skyddskrav inte hindrat Servera från att konkurrera med sitt fulla sortiment och kan därmed inte anses ha lidit skada. Kommunen åberopar ett rättsutlåtande av Niklas Bruun, professor i handelsrätt vid Helsingfors universitet. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser I 1 kap. 9 § LOU anges att upphai1dlande myndigheter ska behandla leverai1törer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingen på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidai·e principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-10 IUPPSALA 2011-04-29 I 1 6 kap. 1 § första stycket LOU anges att en leverantör som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada får i en framställning till allmän förvaltningsdomstol ansöka om åtgärd enligt 5 eller 1 5 § (ansökan om överprövning) . I 1 6 kap. 5 § LOU anges att om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon aiman bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller ka11 komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gj orts. Handlingarna i målet I anbudsinbjudan anges bl.a. följande. I Allmän information 1. 1 Syfte och mål Syftet med denna upphandling är att säkerställa Sigtuna kommuns behov av livsmedel under avtalsperioden. Upphandlingen innefattar köp och distribution av livsmedel. Kommunen hai· som mål att successivt öka andelen ekologiskt odlad mat i skolor, förskolor och äldreomsorg samt tillhandahålla rätt kvalitet och servera god och näringsrik mat. Kommunen kommer att teckna ramavtal med en eller flera levera11törer. Sigtuna kommun kommer att arbeta med projekt i syfte att öka skolbarns förståelse för hur livsmedel produceras. Det innebär att vi i pedagogiskt syfte kommer att göra inköp direkt från gårdar i omgivningen. Denna verksamhet ingår alltså som en del i skolans pedagogiska verksamhet och volymen på dessa inköp är ytterst begränsad, högst 1 0 % av det totala värdet av kommunens inköp av livsmedel men troligtvis mindre än så. 3 Kravpå uppdraget 3. 1 Ska-krav Anbud som inte uppfyller samtliga ska-krav kan komma att förkastas. 3. 3 Priser Av anbudet ska framgå att priserna gäller under en fastprisperiod på nio månader, räknat från sista anbudsdag. Följande varor är unda11tagna från krav på fastprisperiod: frukt/bär, grönt, potatis, kaffe och färskt kött. [ . . . ] Leverantören är skyldig att tillha11dahålla uppdaterade prislistor. Denna prislista sänds en gång i veckan till kommunen. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 201 1-04-29 3. 3 Avrop/Beställning Beställning ska kunna göras via e-handel, e-post och telefon. Beställning vardagar levereras senast två vardagar efter beställning. 3. 11 Reklamation Kommunen är skyldig att reklamera inom skälig tid, dock senast 3 0 dagar från det att fel eller am1an brist uppdagas. 4. Kravpåprodukter Sigtuna kommun har beslutat att lägst de obligatoriska krav som anges i de kriteriedokument som Milj östymingsrådet utarbetat ska gälla i denna upphandling av livsmedel där följande varugrupper ingår: 1 . Huvudgrupp, 2. Frukt och grönt färska, 3. Mejerivaror och 4. .Ägg färska. 4. 1 Information om ursprung Baskrav för produkter av en animalisk råvara och beredningar av kött. För produkter av en köttråvara ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat. För produkter mjölk, t.ex. konsumtionsmjölk, ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land mjölken är producerad. För produkter av ägg, t.ex. hela ägg, ska slaiftlig infmmation kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land ägget är producerat. 4. 3 Antibiotika Baskrav. Antibiotika får användas endast efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. 4. 4 Transport av djur till slakt (ej ägg och mjölk) Baskrav. Djuret har transporterats max åtta timmar till slakt eller max tolv timmar nattetid för fjäderfä. 4. 5 Slaktmetod (Gäller ej ägg och mjölk) Djuret är helt bedövat när avblodning sker. (Ett tillägg till denna fonnulering föms för kyckling och står i kriteriedokumentet för kycklingkött.) Fö:rvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att upphandlingen påbörjades i oktober 201 0. Tillämplig lag är dfumed LOU i lydelse från och med den 15juli2010. MedanledningavServerasinvändningattetttilldelnings­ beslut inte hade aktualiserats om LOU i dess tidigare lydelse hade gällt, erimar förvaltningsrätten om att ett interimistiskt beslut enligt LOU - oavsett lydelse - inte har annan effekt än att den upphandlande myndig- Sida 13 8227-10 I UPPSALA Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-1 0 I UPPSALA 2011-04-29 heten tills vidare inte får ingå eller fullgöra ett avtal respektive att upphandlingen tills vidare inte får avslutas. Kommunen genomför en öppen upphandling avseende livsmedel med avsikt att teckna ramavtal med en eller flera leverantörer. Utvärderings­ grunden är lägsta pris. Förvaltningsrätten har att ta ställning till om det finns grund att ingripa mot kommunens upphandling. Grund för ingripande kan föreligga om sökanden visar att den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i I kap. 9 § LOU eller någon aiman bestämmelse i LOU. Sökanden måste även ha lidit eller kan komma att lida skada. Till stöd för sin talai1 anför Servera att ett antal av de krav som kommunen ställt upp i förfrågningsunderlaget strider mot 1 kap. 9 § LOU. Direktinköp I kommtmens anbudsinbjudan anges, under rubriken "syfte och mål", bl.a. att kommunen planerar att göra en del inköp direkt från gårdar, som en del av skolans pedagogiska verksamhet. Servera anför att imiktningen strider mot LOU. Servera gör inte gällande att någon otillåten direktupphandling har ägt rum. Skrivningai· som ger upphov till misstanke om att en otillåten direktupphandling eventuellt kan komma att äga rum kan inte bli föremål för rättens prövning. Enligt förvaltningsrättens mening saknar därför slaivningen i anbudsinbjudai1 om framtida inköp direkt från gårdar relevans i målet. Fastprisperiod Servera anför att kommunens krav att de i anbudet angivna priserna ska gälla under en fastprisperiod på nio månader, räknat från sista anbudsdag står i strid med proportionalitetsprincipen. Proportionalitetsprincipen innebär att de krav som ställs i upphandlingen inte får gå utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphandlingen. Det måste även finnas ett rimligt förhållande mellan det eftersträvade målet och kraven. Mot Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-10 2011-04-29 bakgrund av vad parterna har anfört och med beaktande av att särskilt priskänsliga varor är undantagna, fim1er förvaltningsrätten att bolaget inte har visat att kravet står i strid med prop01iionalitetsprincipen. Prislistor Servera anför att kommunens krav att leverantören är skyldig att tillhanda­ hålla uppdaterade prislistor och att prislistan sänds en gång i veckan till kommunen strider mot transparensprincipen. Principen om transparens innebär bl.a. att ett förfrågningsunderlag ska vara så klart och tydligt att resultatet av den upphandlande myndighetens utvärdering blir rättvisande. Av detta följer bl.a. att anbudsgivare måste kumia bilda sig en rimlig upp­ fattning om vilka kostnader ett visst krav medför. Den omständigheten att uppgift om mottagare av prislistorna salmas i förfrågningsunderlaget inne­ bär, enligt förvaltningsrättens mening, inte att kostnaden för hanteringen av prislistor blir så oförutsebar att transparensprincipen träds för när. Beställningsrutiner Servera hävdar att kommunens krav att beställning ska kunna göras via e­ handel, e-post och telefon samt kravet om två vardagars leveranstid strider mot prop01iionalitetsprincipen. Servera anför att det vore bättre att order lämnas via leverantörers hemsida och att det är ogörligt att lagerföra så stora mängder varor som kravet på två dagars leveranstid medför. Kommunen har anfö1i att många av kommunens verksamheter behöver k01ia ledtider och att den leverantör som inte klarar kravet på två dagars leveranstid kan avstå från att offererajust den varan. Kommunen anser att den leverantör som kan leva upp till leveranskravet är mer konkurrens­ kraftig i detta avseende. Förvaltningsrätten konstaterar att den upphand­ lande myndigheten bestärmner föremålet för upphandling. Myndigheten har stor frihet att utforma förfrågningsunderlaget efter de behov som verksamheten har. Med anledning av vad parterna har anfchi finner förvaltningsrätten att Servera inte har visat att kraven som kommunen ställt I UPPSALA Sida 16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-10 I UPPSALA 20 1 1 -04-29 upp avseende beställningsrutiner är så betungande i förhållande till upphandlingsföremålet att de står i strid med proportionalitetsprincipen. Reklamation Servera hävdar att komm1mens villkor avseende tid för reklamation är oskäligt och därför strider mot transparensprincipen. Enligt det aktuella villkoret ska kommunen reklamera inom skälig tid, dock senast 3 0 dagar från det att fel eller brist uppdagas. Redan av villkorets ordalydelse följer, enligt förvaltningsrättens mening, att det inte ger utrymme för en oskäligt lång reklamationstid. Det uppställda villkoret står därför inte i strid med någon av de grundläggande principerna i LOU. Produktkrav Servera hävdar att kraven avseende antibiotika, transp01i av djur till slakt och slaktmetod, strider mot principerna om icke-diskriminering, lika­ behandling och mot proportionalitetsprincipen. Servera anför vidare att bolaget har lidit skada eftersom bolaget, med anledning av produktkraven, varit förhindrat från att konlrnn-era med sitt fulla sortiment samt att bolaget har riskerat att lida skada då oseriösa leverantörer erhåller avtal på felaktiga grunder. Servera hävdar även att det inte går att kontrollera att kraven efterlevs, vilket strider mot LOU. Kommunen anser att kraven är förenliga med LOU och att kraven inte gynnar svenska producenter. Kommunen har ställt upp som krav att antibiotika endast får användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. Servera har anfört att detta krav står i strid med EG-förordningen nr 1831/2003 omfodertillsatsereftersomförordningentillåteratt antibiotikorna koccidiostatika och histomonostatika godkänns som fodertillsatser. EG-förordningens bestämmelser gäller i Sverige utan implementering. Det av kommunen uppställda kravet är alltså även strängare än vad producenter som lyder under svensk lagstiftning har att rätta sig efter. Kravet strider därför inte mot principen om icke-diskrimi- Sida 17 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-1 0 IUPPSALA 2011-04-29 nering. Eftersom regelverket kring användning av antibiotika i djurfoder har hannoniserats i och med nämnda EG-förordning, saknas utrymme för mer långtgående bestämmelser, jfr. Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ 2005 ref. 2 och RÅ 20 1 0 ref. 80. Det av kommunen uppställda kravet står alltså i strid med unionsrätten och är därför inte tillåtet enligt LOU. Vad gäller transporttid inför slakt har kommunen ställt som krav att djuret har transpo1ierats max åtta timmar till slakt eller max tolv timmar nattetid för fj äderfä. Servera har anfört att kravet är strängare än EG-förordningen 1 /2005 om skydd av djur under transp01i och därmed sammanhängande förfaranden, men inom ramen för svensk lagstiftning. Såsom kommunen har anfört ger även svenska bestämmelser utrymme för undantag från kravet. Kravet är alltså även strängare än de krav som ställs upp i svensk lagstiftning. Kravet står därför, enligt förvaltningsrättens mening, inte i strid med principen om icke-diskriminering. Kravet är dock mer långt­ gående än vad som föreskrivs i EG-förordningen 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden. Bestämmel­ serna i förordningen 1 /2005 har antagits bl.a. i syfte att harmonisera regel­ verket kring djur under transport, vilket innebär att strängare krav än de i förordningen uppställda strider mot unionsrätten. Eftersom kommunens krav att dj ur ska ha transporterats till slakt under max åtta timmar eller tolv timmar nattetid står i strid med de unionsrättsliga bestämmelserna är kravet inte tillåtet enligt LOU. Vad gäller kommunens krav att djuret ska vara helt bedövat när avblodning sker är detta strängare än vad som föreskrivs i Rådets direktiv 93/ 1 1 9/EG om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning, men identiskt med det krav som ställs enligt svensk rätt (8 kap. 3 § SJVFS 2007:77). Direktivet om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning är ett minimidirektiv vilket innebär att en upphandlande myndighet kan tillåtas ställa strängare krav, under förutsättning att kravet har ett samband med Sida 18 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-1 0 I UPPSALA 20 1 1 -04-29 kontraktsföremålet och är förenligt med unionsrättens grundläggande principer, särskilt icke-disk:rimineringsprincipen. Kommunen har inte ställt som krav att producenten ska följa svenska bestämmelser. Den omständig­ heten att kravet helt motsvarar vad som krävs enligt svenska bestämmelser innebär emellertid att svenska producenter har en stor fördel jämfört med utlä11dska producenter. Kravet utgör därför, enligt förvaltningsrättens mening, en sådan åtgärd med motsvarande verkan som en importrestriktion som enligt huvudregeln är otillåten. Konkurrensbegränsande hav kan vara tillåtna, men det ankommer på den upphandlande myndigheten att motivera kravet. Det kan ifrågasättas om det kommunen har anfört visar att kravet är förenligt med LOU och unionsrätten. Oavsett om det kravet att djuret ska vara helt bedövat när avblodning sker, är förenligt med LOU följer det av likabehandlingsprincipen att den upphandlande myndigheten inte kan uppställa krav av sådant slag att de inte kan bli föremål för en verklig och likabehandlande kontroll. Inom EU finns inget gemensamt certifierings- eller kontrollsystem som mqjliggör en verklig kontroll av sådana djurskyddsk:rav som är strängai-e än den i unionsrätten fastlagda miniminivån, jfr. Kammarrättens i Göteborg dom den 1 6 februari 20 1 0 i mål m 22 1 6-222 1 - 1 0. Vad kommunen har anfö1i visar, enligt förvaltningsrättens mening, inte att en verklig och likabehandlande kontroll av kravet är möjlig. Det uppställda kravet är därför inte förenligt med LOU. För att grund för ingripande ska föreligga krävs även att sökanden har lidit eller kan komma att lida skada. Servera har härvid anfö1i att bolaget har varit förhindrat från att konkurrera med sitt fulla sortiment och att oseriösa leverantörer kan erhålla avtal på felaktiga grunder. Servera har tilldelats kontraktet för varugrupp tre, mejerivaror. Bolaget kan därför inte anses ha lidit eller kunnat komma att lida skada med anledning av de otillåtna kraven avseende denna varugrupp. De otillåtna kraven tar sikte på animaliska produkter. De kan därför inte ha påverkat kommunens Sida 19 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8227-10 I UPPSALA 2 0 1 1 -04-29 tilldelningsbeslut avseende varugrupp två, frukt och grönt. Servera kan därmed inte heller anses ha lidit eller kunnat k01mna att lida skada avseende varugrupp två. Avseende varugrnpp ett, huvudsortiment/kolonial, har Servera, enligt förvaltningsrättens mening, i vart fall riskerat att lida skada med anledning av de otillåtna krav som kommunen har uppställt. Vad kommunen har anfö1i ifråga om innehållet i Serveras anbud föranleder ingen annan bedömning. Eftersom de otillåtna kraven är hänförliga till kvalificeringsfasen är rättelse inte en tillräcklig åtgärd. Upphandlingen ska därför göras om avseende varugrupp ett. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3 1 09/l A LOU) f71 �, råd7 Målet har föredragits av Camilla Thor. Peter/ Jf P •,