Borås Energi och Miljö AB, 556527-5590 Box 1713 501 17 Borås Ombud: Advokat Johanna Jonsson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 2235 403 14 Göteborg Ombud: Advokat Niklas Sjöblom Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 2235 403 14 Göteborg SAKEN Meddelad i Jönköping Överprövning enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF FÖRVALTNINGSRÅTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten förordnar att upphandlingen ska göras om. BAKGRUND Borås Energi och Miljö AB (BEM) genomför en upphandling, förhandlat förfarande, av entreprenad 110 KV-Panna. Upphandlingen utgör en del i anläggandet av ett nytt energi- och miljöcentrum (EMC) i Borås bestående av ett nytt kraftvärmeverk, ett nytt avloppsreningsverk och en ny slam- och Dok.Id 173093 Postad1·ess Box 2201 550 02 Jönköping 1 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM I JÖNKÖPING 2016-01-25 Mål nr 1972-15 KONKURRENSVERKET 201€ -01- 2 5 Avd Dnr KSnr SÖKANDE Andritz Oy Ragnar Lundqvist Tammasaarenkatu 1 00180 Helsinki Finland MOTPART Akt.bil Besöksadress Hamngatan 15 Telefon 036-15 66 00 E-post: Telefax 036-15 66 55 Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 forvaltningsrattenijonkoping@dom.se www.forvaltningsrattenijonkoping.domstol.se FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING rötningsanläggning. Kriterium för tilldelning av kontraktet har varit det ekonomisktmestfördelaktigaanbudet. Genomtilldelningsbeslutfastställ­ des att avtal ska tecknas med Valmet AB (Valmet). Andritz Oy (bolaget) uteslöts ur upphandlingen då anbudet inte uppfyllde samtliga de obligato­ riska krav som uppställts i förfrågningsunderlaget. Bolaget har därefter ansökt om överprövning. YRKANDEN M.M. Bolaget yrkar att upphandlingen ska göras om. BEM bestrider bifall till bolagets yrkande. VAD PARTERNA ANFÖR Andritz Andritz anbud har blivit felaktigt förkastat eftersom kraven inte är i enlig­ het med transparens- och proportionalitetsprincipen. Förfrågningsunderla­ get är otydligt. Det är omöjligt för en normalt omsorgsfull anbudsgivare att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Upphandlingen bryter mot principerna i 1 kap. 24 § LUF. Förfrågningsunderlaget utgör ramen för upphandlingen. Möjligheterna att komplettera eller ändra ett förfrågningsunderlag är begränsade. Väsentliga förändringar är inte tillåtna. Förfrågningsunderlaget måste även vara till­ räckligt tydligt och transparent så att en omsorgsfull anbudsgivare har möj­ lighet att lämna ett korrekt avfattat anbud. Utformningen av förfrågnings­ underlaget har mycket stor betydelse för hur ett korrekt anbud ska kunna lämnas. 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING Av förfrågningsunderlaget A0l framgår att bilaga A02 innehåller obligato­ riska krav, dels administrativa- dels materiella skallkrav. Av förfrågnings­ underlaget AOl punkt 10 framgår följande. "I förfrågningsunderlagets olika delar används orden "skall" eller "ska" på många ställen. Detta innebär inte att det är fråga om skall-krav i upphand­ lingsrättslig mening. Endast de krav som anges i bilaga A02 Obligatoriska krav, utgör skall-krav i upphandlingsrättslig mening". Redan här brister förfrågningsunderlaget i transparens eftersom det är svårt att veta exakt vilka krav som är obligatoriska krav och vilka som är förhandlingsbara. Vidare framgår i nästa stycke: "När det gäller de delar i förfrågningsunderlaget som inte utgör skall-krav enligt vad som sägs ovan har anbudsgivaren möjlighet att i sitt anbud göra avvikelser från det som föreskrivs i förfrågningsunderlaget". BEM har gjort en egen tolkning vad gäller upphandlingsjuridiken jämfört med i princip alla andra upphandlingar som genomförs. Frå­ gan är vad som är obligatoriska skall-krav och vad som är förhand­ lingsbara krav. I nästa stycke anges en liknande tvetydighet: "Att anbudsgivaren accepterar och förbinder sig att uppfylla samtliga åta­ ganden som följer av förfrågningsunderlaget, oavsett om de berörs i an­ budsgivarens anbud eller inte". Det sagda innebär att om anbudsgivaren inte anmäler avvikelser blir han bunden av alla skall-krav som anges i det omfattande förfrågningsunderla­ get. Det är alltså en uppmaning till anbudslämnaren att aktivt ange avvikel­ ser från skall-krav för att inte bli bunden och fråntas möjligheten att för­ handla om villkoren. Det är aldrig möjligt att förhandla om skall-krav i en offentlig upphandling. Obligatoriska krav är obligatoriska. Det är inte möj­ ligt att frånfalla några krav med mindre än att upphandlingen måste avbry­ tas och göras om. (jfr Kammarrätten i Göteborg, mål nr 5 5 8-14, Kammar­ rätten i Sundsvall, mål nr 1379-13). 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING I förfrågningsunderlaget A0l, s. 21 rubrik 4 "Administrativ och kommersi­ ell standard" framgår att utvärderingen ska baseras på administrativ och kommersiell standard. Anbudets administrativa- och kommersiella stan­ dard värderas för kriterier beskrivna i punkt A-C nedan. Den administra­ tiva och kommersiella standarden poängsätts för varje kriterium med 1-5 enligt Tabell 4. Poängen för respektive kriterium A-C översätts till ett värde genom att multiplicera en faktor med koefficienten KAdm.kom.std enligt tabell 4 och värdering av administrativ och kommersiell standard = A+ B+ C (i MSK). Det avsågs göras en utvärdering av hur väl anbudslämnaren uppfyllde de administrativa och kommersiella kraven i upphandlingen. Hela utvärde­ ringen bjuder in anbudslämnare att fundera över hur man taktiskt avviker från de administrativa och kommersiella kraven. Det framgår ingenstans att det inte är möjligt att avvika från dessa utan snarare anger poängsättningen att det är acceptabelt att avvika men att det kan rendera i lägre poäng och uteslutning om poängen blir för låg. Dock först efter ett förhandlingsmöte med anbudsgivaren. Av förfrågningsunderlaget A02 framgår att: "Förfrågningsunderlaget innehåller ett antal obligatoriska krav, s.k. skall­ krav som anbudsgivaren måste uppfylla. Dessa skall-krav framgår av denna bilaga". Det innebär att förfrågningsunderlagets övriga obligatoriska krav inte ska ses som skall-krav, även om det anges att det är ett skall-krav. Under ru­ briken 2 Administrativa krav framgår att: "Under dessa administrativa skall-krav sammanställs krav på uppgifter och dokument m.m. som måste bifogas anbudet". Om det måste bifogas, är det då ett skall-krav eller ett obligatoriskt krav. Även senare i samma bilaga framgår återigen den begreppsförvirring som 4 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 tidigare har påvisats i A0l, d.v.s. vilka krav som är obligatoriska eller inte. Se t.ex. B07 Anbudsformulär. Där återges följande: "Samtliga föreskrifter i handlingarna utgör skall-krav. Bilagor och andra handlingar som det hänvisas till utgör dock endast skall-krav i den mån detta särskilt anges i denna sam­ manställning över skall-krav". Under 2.3. B07-B01 framgår återigen att bilagor och andra handlingar som hänvisas till endast utgör skall-krav i den mån det särskilt anges i samman­ sättningen över skall-krav. Sammanfattningsvis kan det vara så att ett krav bara behöver uppfyllas om det anges särskilt och måste anges- att det är ett obligatoriskt krav eller ett skallkrav? Hittills i de två första delarna av för­ frågningsunderlaget A01 och A02 kan det inte med säkerhet utläsas vad som är obligatoriskt och inte heller säkert om det är ett skall-krav eller inte. Vidare anges i A02 under punkten 3.3.5 med rubriken punkt 7.11 Ärende­ hantering följande: "Samtliga föreskrifter utgör skall-krav. Handlingar som det hänvisas till utgör dock endast skall-krav i den mån detta särskilt anges i denna sam­ manställning över skall-krav". Även under 3.3.14 och 3.6 och 3.7 samt på ett flertal andra ställen i A02 anges på liknande otydliga vis huruvida det är skall-krav eller inte. Ett för­ frågningsunderlag som är så oklart och luddigt formulerat kan omöjligen medföra att ett anbud utesluts på grund av reservationer. Redan här fram­ står det som ett felaktigt beslut av BEM att utesluta Andritz från att gå vi­ dare till förhandlingar i upphandlingen av pannan. I en normalt genomförd förhandlad upphandling är det möjligt att för­ handla om villkoren i förfrågningsunderlaget. Detta är då spelreglerna vid en förhandlad upphandling. BEM har alltså felaktigt formulerat förfråg­ ningsunderlaget genom att på ett mycket otydligt och icke-transparent sätt ställa upp obligatoriska krav som i stort sett alla andra förhandlar om. I detta fall har Andritz anbud blivit förkastade på grund av reservationer mot de kommersiella villkoren och dessa utgör en del av upphandlingen som I JÖNKÖPING 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING det i stort sett alltid förhandlas om. Andritz har även i ett tidigt skede kon­ taktat BEM och påpekat otydligheterna i förfrågningsunderlaget. Något som ytterligare komplicerar kraven i förfrågningsunderlaget är att de av BEM godkända avvikelserna sedan utvärderas och den anbudsgivare som enligt BEM avviker för mycket blir underkänd. Detta trots att anbuds­ givaren har gjort godkända avvikelser. Först ska en anbudsgivare hålla reda på alla dessa olika skall-krav. Sedan kan anbudsgivaren ändå bli un­ derkänd i utvärderingen genom att ha gjort för många godkända avvikelser. Detta är inte i enlighet med transparensprincipen och utgör ett synnerligen godtyckligt förfarande genom hela krav- och utvärderingsprocessen. Se A0l rubriken 20 prövning av anbud, punkten 4, värdering av administrativ och kommersiell standard avseende utvärdering där det innebär betydande eller mycket betydande negativa förändringar. Liknande bedömning görs av punkten 3 Teknisk standard där en anbudsgivare trots uppfyllnad av alla skall-krav, eller obligatoriska skall-krav, kan bli underkänd i utvärdering­ en. ABB styrsystem Det framgår under punkten 3. 18 i A02 att styrsystemet för anläggningen skall vara av fabrikat ABB. Det är aldrig tillåtet att hänvisa till visst fabri­ kat i en offentlig upphandling eftersom det utgör ett konkurrenshinder och det utvalda fabrikatet får konkurrensfördelar. Eftersom det inte är fråga om vare sig ensamrätt för ABB eller någon tilläggsbeställning till tidigare leve­ ranser utan en nyanskaffning finns det inte någon möjlighet för BEM att kräva att styrsystemet ska vara av fabrikatet ABB. Svenska språket Det anges i A02 2.1. 2 att anbud med tillhörande handlingar ska lämnas på svenska språket. Befintliga tekniska specifikationer och motsvarande får dock anges på svenska eller engelska. Vad som avses med motsvarande är 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING inte definierat i förfrågningsunderlaget. Under punkten 3.10.5 anges att all dokumentation ska generellt vara på svenska. Funktionsbeskrivningar, in­ stallationsföreskrifter,drift-, skötsel-,underhålls-ochsäkerhetsinstruktion samt felsökningsschema ska utan undantag vara med svensk text. Övrig dokumentation som överlämnas tillsammans med utrustningen kan i un­ dantagsfall vara på engelska vilket ska förankras skriftligt hos beställaren innan det utförs. Namn på viktigare utrustningsdelar m.m. ska finnas i översättningstabell. Det finns en direkt motstridighet i A02 som innebär en svårighet för en anbudsgivare att veta vad som iar inges på svenska och vad som får inges på engelska. Det finns inte några definitioner på vad som är övrig dokumentation eller motsvarande tekniska specifikationer. I aktu­ ell upphandling anges svenska som språkkrav i annonsen. Förfrågningsun­ derlagets otydliga tillåtelse att lämna på engelska språket när det i annon­ sen har angivits att det är svenska som gäller i sig utgör ett otillåtet frånsteg från LUF. Reservationer i Andritz anbud Andritz har blivit förkastade på grund av reservationer mot punkten 18:14 Andra hävningsgrunder. Dessa krav är omöjliga att leva upp till och omöj­ ligt att kontrollera för den upphandlande enheten. Kravet är därför opro­ portionerligt. Det framgår inte vad syftet med detta långtgående krav är. Det krävs en tydligare målsättning och detaljeringsgrad för att det ska vara ett tillåtet socialt krav. Det första kravet är att leverantören ska följa arbets­ rättslig lagstiftning i Sverige. Det är omöjligt för Andritz att efterleva att tillverkningen av material m.m. sker enligt svensk arbetsrättslig lagstift­ ning och med minimivillkor enligt lag och kollektivavtal i Sverige. Kravet är därmed oproportionerligt i upphandlingssammanhang. Det är i Andritz intresse att värna om sociala krav. Dessa krav måste kunna gå att uppfylla på ett adekvat sätt och vara tillräckligt tydliga för att en anbudsgivare ska kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud och veta vad den ekonomiska risken blir för det fall motparten hävdar avtalsbrott. Det andra kravet rör FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING ILO:s kärnkonventioner som handlar som socialt ansvarsfull upphandling. Någon närmare beskrivning av vilka dessa är eller dess innehåll framgår inte. ILO har utarbetat cirka 200 konventioner om rättigheter i arbetslivet. Åtta av dessa hänförs till kärnkonventionerna. Det måste kunna krävas att dessa beskrivs i sak och även hur minimikraven anknyter till den entrepre­ nad varom nu är i fråga för att uppfylla kravet om proportionalitet. Det tredje kravet är omöjligt att uppfylla eller kontrollera. Det kan i vissa fall vara upp till fem leverantörsled bakåt för vissa komponen­ ter/delar/material. En sådan kedja av underleverantörer kan inte någon ent­ reprenör lova hålla. Kravet är oproportionerligt högt ställt och ett brott mot proportionalitetsprincipen. Det bryter mot transparensprincipen eftersom det inte närmare anges vad som kan rendera i hävning och på vilket sätt, när och hur ett skadestånd ska utgå. Det anges inte heller vilka belopps­ gränser som kan komma ifråga. Den femte punkten handlar om de fackför­ bund som är engagerade i projekten ska utföra kontroller och uppföljning av ovanstående mycket otydliga kriterier. Det brister i transparensen ef­ tersom det inte framgår på vilket sätt, hur denna information ska lämnas ut till fackförbund, hur kontrollerna ska komma att gå till. Eller om det är tillåtet med den typen av insyn från fackföreningar i en entreprenad. Det är ett oproportionerligt krav som inte kan uppfyllas. Andritz anbud har även blivit förkastat på grund av punkten 22 Sekretess. Andritz har endast tillagt följande. "Tillägga att i Leverantörens rätt att i annons eller reklamsyfte publicera något om anläggningen endast kan för­ kastas av betungande skäl". Andritz tillägg är knappast att se som en reser­ vation utan som en förklaring till det skriftliga godkännande som BEM kräver. BEM har fortfarande rätt att ensidigt neka publicering. Andritz har även blivit förkastade för punkten 25 Ansvarsbegränsning. Här har Andritz erhållit ett svar från BEM som antyder att en förhandling om detta kontraktsvillkor är möjlig eftersom BEM har ändrat villkoren i frågor 8 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 och svar. Denna förändring av ett av de obligatoriska skall-kraven fram­ kom sent i anbudsprocessen. En upphandlande enhet får i regel inte tillföra andra krav eller förändra förfrågningsunderlaget. Det finns då risk att för­ utsättningarna för upphandlingen ändras, i strid med bl.a. transparensprin­ cipen. Om nya krav ställs måste upphandlingen avbrytas och göras om. Andritz anbud lyder enligt följande: 1. Utökad definition och förtydligande av omfattning av ansvarsbegränsning. 2. Införande av ansvarsbegränsning till 40 % av kontraktspriset enligt frågor och svar i Tendsign. Andritz skri­ velse kan omöjligt utgöra en reservation. Det är inte korrekt att förkasta anbudet på grund av detta när förfrågningsunderlaget var otydligt och när det är så otydligt vad som menas i frågor och svar. Förfrågningsunderlaget är så otydligt och icke-transparent att det är omöj­ ligt att veta vad som utgör obligatoriska krav och inte. Dessutom är många krav oproportionerliga. Andritz har på grund av dessa otydliga och olagliga formuleringar samt otillbörliga bedömningar av anbudet felaktigt förkas­ tats. BEM har vidare gjort otillåtna ändringar i förfrågningsunderlaget un­ der anbudstiden vilket framgår av frågor och svar. Förfarandet har innebu­ rit en sådan skada för Andritz som medför att ett ingripande i upphandling­ en måste ske. Bristerna är hänförliga till utformningen av förfrågningsun­ derlaget och av grundläggande karaktär. Upphandlingen måste göras om. Reservationer i Valmets anbud Valmets anbud innehåller en reservation mot indirekta skador och följd­ skador, punkten 18.8 i Administrativa föreskrifter tillägg och ändring till ABA 99 vilket i sin helhet är ett s.k. obligatoriskt skall-krav. BEM önskade ett förtydligande avseende följande. "Ni har i kommentar begärt en övergripande och generell pa­ ragraf som utesluter leverantörens ansvar för indirekta skador och följdskador. Bestämmelser rörande begränsningar för an- I JÖNKÖPING 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 svar för indirekta skador har redan införts, se BEMS:s svar i Tendsign den 28 juli 2014. BEM utgår därmed från att er kommentar i denna del inte längre är aktuell för ert anbud. BEM ber er bekräfta detta. I förtydligande den 6 november 2014 accepterar Valmet att reservationen kan bortses från. BEM hade i frågor och svar i Tendsign den 28 juli 2014 uppgett en ansvarsbegränsning men att den inte omfattar punkten 18.5. Det framgår alltså tydligt att denna ansvarsbegränsning inte gäller punkten 18.5, d.v.s. i en hävningssituation och att Valmets generella paragraf som utesluter leverantörens ansvar för indirekta skador och följdskador var en avvikelse från det obligatoriska skall-kravet i 18.5. Reservationer i B02-B03 Kvalitets-miljö och Arbetsmanual Av förfrågningsunderlaget punkten 3.5 i A02 med rubriken B02-B03 kvali­ tets- miljö och arbetsmiljömanual framgår följande. Samtliga föreskrifter utgör skall-krav. Handlingar som det hänvisas till utgör dock endast skall­ krav i den mån detta särskilt anges i denna sammanställning över skall­ krav. Valmet avviker från detta obligatoriska skall-krav i sitt anbud, bilaga 14, "kvalitetssäkring" avsnitt 14.2 där Valmet i sista meningen anger att projektet skall följa Valmet Power styrsystemet utan en beskrivning av om kraven i förfrågningsunderlagets kvalitets- miljö och arbetsmiljömanual uppfylls. "14.2 Valmets Powers styrsystem, fjärde stycket, Projektet skall följa Valmet Powers styrsystem". Generell reservation Av bilaga 14, kvalitetssäkring i Valmets anbud anger Valmet att innan kontraktsskrivning ska leverantören Valmet granska kontraktet för att för­ säkra sig om att leverantören har förmågan att uppfylla kontraktskraven. "14.8 Granskning av kontraktet. Före godkännande av kontraktet skall le­ verantören granska kontraktet för att försäkra sig orn att kraven är tillräck­ ligt fastställda och dokumenterade, alla skillnader mellan kontrakt och an- I JÖNKÖPING 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING ven". budet är lösta och att leverantören har förmåga att uppfylla kontraktskra­ Detta innebär en generell reservation mot kraven i förfrågningsunderlaget och i vart fall en reservation mot kravet i 3.5 i A02 med rubriken B02-B03 kvalitets, miljö- och arbetsmiljömanual. Där det anges att samtliga före­ skrifter utgör skall-krav. Reservation mot anläggningens omfattning och gränser som utgör skall­ krav Av förfrågningsunderlaget 3.16 A02 med rubriken B05-B01 Anläggning­ ens omfattning och gränser framgår under rubrik 3.16.3 avsnitt 2 Anlägg­ ningens omfattning följande: "leverantören ska inkludera samtliga arbeten och material för att säker­ ställa fungerande gränssnitt för anläggningen". Valmet avviker i sitt anbud bilaga 2 "Leveransgränser och omfattning" från kravet att leverera pannhusventilation och från kravet att leverera in­ gjutningsgods i betongen. Valmet avviker från kravet att leverera "pannhusstål inklusive stålpelare och takpelare i pannhall" samt "Förbränningsluftssystem och Rökgassy­ stem inklusive rökgaskanaler, rökgasfläktar och rökgasrecirculationssy­ stem" med ytterligare hänvisning till inledningstexten i förfrågningsun­ derlagets B05-B01 avsnitt 1. "Anläggningen omfattar minst nedanstående utrustning och moment för säkerställande av Anläggningens funktion och inkluderar konstrnktion, tillverkning, montage, drifttagning, intrimning, provdrift och prestanda­ prov samt dokumentation för att kunna driva och underhålla Anläggning­ en. Utmstning eller del av utrustning som inte är speciellt nämnd men som behövs för Anläggningens funktion ingår i leveransen. Leveransen omfat­ tar även komplett integrering/anslutning till övriga anläggningsleveranser i KVA". Valmet har inte offererat kanalstöd i stål inne i pannhuset annat än design av dessa. Dessa stöd behövs naturligtvis för att uppfylla funktionen av ka- 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING nalsystemet för förbränningsluft och rökgas. Inte heller har man offererat vare sig design, leverans eller montage av stödkonstruktionen för elfiltret (rökgasreningsutrustning). Valmet har inte heller offererat sekundärstöden för rör som ingår i deras leverans med hänvisning till att dessa är layout­ beroende. Likaså anges det i Valmets anbud bilaga 2 "Leveransgränser och omfatt­ ning" samt bilaga 2 A "Leveransgränser och omfattning för BOP­ delen/1.2.3. Elektrifiering att Valmet avviker från kravet att leverera "Transformatorer 690/400 V till utrustning med 400 V systernspänning samt "lågspänningsställverk". BEM försöker påvisa att pannhusventilationen ingår i Valmets anbud ge­ nom att använda ett utdrag ur Valmets offert där detta är specificerats. Denna specifikation säger inget om att denna utrustning ingår i anbudet utan verkar bara vara en beskrivning av hur den bör vara utformad. I kryss­ listan i bilaga 2 "Leveransgränser och omfattning" som föregår specifikat­ ionen i Valmets anbud, ingår detta inte. Krysslistan brukar normalt vara det dokument som är det viktigaste, som beskriver leveransomfattningen. BEMS yttrande i den frågan är därför direkt vilseledande för rätten. Allmän kommentar gällande Valmets avvikelser från leveransomfattnings­ kraven Valmet avviker på flera punkter från kraven avseende leveransomfattning. På grund av avvikelserna har Valmet kunnat lämna ett anbud med ett lägre pris än vad som hade varit möjligt om alla kraven hade uppfyllts. Ur till­ delningsbeslutet går det att utläsa att det pris som Valmet utvärderats på överstiger Andritz pris, även med alla optioner inkluderade. 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 Huvudtidplan Av förfrågningsunderlaget 3. 2. i A02 med rubriken B0l -B0l Huvudtidplan framgår följande. Samtliga aktiviteteter som anges "Leverans skall-krav" i huvudtidplanen utgör skall-krav. I Valmets anbud "Projektgenomförande" finns följande reservation under avsnitt 1.6 Time Schedule" " "This quotation is based on a 34 month delivery schedule on acceptance of Valmets spe­ cial contract conditions. Valmet reserves the right to make adjustments to the final project schedule, if necessary to ensure a smooth execution of the project. Appendix 1 Schedule". Här förbehåller sig Valmet rätten att ändra i huvudtidplanen som på flera punkter utgörs av obligatoriska skall-krav markerade med "Leverans skall­ krav". Skaderekvisitet Alla åberopade brister medför att Andritz inte haft någon möjlighet att lämna ett konkurrenskraftigt rent anbud. Jmf 622-04 den oförutsebarhet bristerna innebar medförde att anbud inte kunnat avges med tillräcklig in­ sikt om hur utvärderingen skulle ske. Det framstod inte som osannolikt att anbuden kunde ha varit annorlunda, om bristerna inte funnits. Eftersom det endast är fråga om två kvarvarande leverantörer lider Andritz skada även om Andritz anbud rätteligen skulle ha förkastats (jfr mål nr 4660-10 och 665-11). En leverantör fårinte fråntas sin möjlighet att pröva om vinnande anbud brustit i uppfyllelse av skall-krav pga. den förstnämnda leverantören inte uppfyllt skall-kraven. Förfrågningsunderlaget Förfrågningsunderlaget innehåller klara och tydliga såväl obligatoriska som icke-obligatoriska krav. Anbud har endast förkastats om ett eller flera obligatoriska krav inte är uppfyllt. Det har funnits möjlighet för anbudsgi­ varna att förhandla, och göra avvikelser från, icke obligatoriska krav. Av- I JÖNKÖPING 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING vikelser från krav i denna del har legat till grund för utvärderingen och poängsättningen av anbuden. Av A0l punkt 10 framgår att samtliga obligatoriska krav finns angivna i en särskild handling, A02. Bilagan hänvisar till de respektive platser i förfråg­ ningsunderlaget där de obligatoriska kraven återfinns. Syftet med denna handling var att göra det helt klart för anbudsgivarna vilka krav som ut­ gjorde obligatoriska krav. Det är endast i de fall då det i A02 hänvisas till ett visst krav som kravet är obligatoriskt. Det förtydligas att orden "skall" eller "ska" används på många ställen i förfrågningsunderlagets olika delar samt att detta i sig inte innebär att det är fråga om ett obligatoriskt krav. Om ett visst krav återfinns i A02 är kravet obligatoriskt. I annat fall finns möjlighet att göra avvikelser från kravet. Det tydliggörs också att anbud som inte uppfyller samtliga skall-krav kommer att förkastas. Enligt BEM:s mening är dessa texter mycket tydliga. Det måste rimligen stått helt klart för Andritz vilka krav som utgjorde obligatoriska krav. Andritz har gjort gällande att det inte på ett tydligt sätt framgår om bilagor till B02 och krav som anges däri utgör obligatoriska krav eller inte. Andritz har särskilt påpekat brister i föreskrifterna gällande ärendehantering. Under punkt 7.11 ärendehantering hänvisas till Avtalsbilaga B02-B0I, Projekt­ styrning och samordning. I A02 anges att kraven i punkt 7.11 är obligato­ risk i dess helhet. Vad gäller bilaga B02-B0 I framgår att denna är obligato­ risk i den mån detta särskilt anges i A02. Att avtalsbilaga B02-B01 inne­ håller obligatoriska krav anges i A02 punkt 3.4. På ett klart och tydligt sätt framgår vad som utgör obligatoriska krav i förfrågningsunderlaget och vad som utgör förhandlingsbara krav. Andritz påstående om motsatsen ska lämnas utan avseende. Andritz har förstått systematiken i förfrågningsunderlaget. I offertbrevet har angetts att Andritz i så stor utsträckning som möjligt har försökt följa 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 förfrågningsunderlaget och de obligatoriska kraven. Vidare anförs att bola­ get förstått innehållet i förfrågningsunderlaget och beaktat detta i sin offert. Andritz har vidare, när så varit möjligt, reserverat sig mot och föreslagit andra formuleringar avseende icke obligatoriska krav och villkor. Det är därigenom tydligt att Andritz varit införstådd med de krav och förutsätt­ ningar som gällt för upphandlingen. För det fall Andritz i någon del varit osäker rörande ett visst krav eller ansett uppställda krav vara otydliga har det funnits utrymme att klargöra sådana oklarheter genom att ställa frågor till BEM på så sätt som föreskrivs i förfrågningsunderlaget eller genom det anbudsmöte med BEM som man hade den 26 maj 2014. Några sådana frå­ gor har Andritz inte ställt. De nu framförda invändningarna har heller inte belysts eller omnämnts i offerbrevet eller på något annat ställe i anbudet. De nu framförda invändningarna är efterhandskonstruktioner från Andritz sida. BEM har tillräcklig på ett tillräckligt tydligt och transparent sätt redogjort för de olika typer av krav som finns i förfrågningsunderlaget. BEM har på ett pedagogiskt sätt redogjort för hur förfrågningsunderlaget har varit upp­ byggt och hur de olika delarna relaterar till varandra. Någon oklarhet be­ träffande vilka krav som är obligatoriska och var dessa återfinns, samt i vilken mån avikelser kan göras, kan därför knappast infinna sig hos en normalt omsorgsfull anbudsgivare. Någon oklarhet beträffande vilka krav som är obligatoriska och var dessa återfinns samt i vilken mån avvikelser kan göras kan knappast infinna sig hos en normalt omsorgsfull anbudsgi­ vare. Vad Andritz angett i offertbrevet ger också intrycket av att Andritz förstått hur förfrågningsunderlaget varit uppbyggt och vilka typer av krav det innehåller. Andritz har inte på något sätt tidigare under upphandlingen påtalat nu anförda oklarheter för BEM. Av vilken anledning Andritz nu­ mera inte anser förfrågningsunderlaget vara tillräckligt tydligt formulerat har inte framkommit. BEM har således vid utformningen av förfrågnings­ underlaget iakttagit de grundläggande unionsrättsliga principerna om I JÖNKÖPING 16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 transparens. Då Andritz anbud rätteligen förkastats och bolaget inte ens påstått att man lidit skada till följd av förfrågningsunderlagets utformning i denna del saknas skäl för ingripande enligt LUF på det sätt som Andritz har yrkat. Andritz har även gjort gällande att BEM på ett otillåtet sätt krävt att offere­ rad produkt ska vara av ett visst fabrikat. Inte heller i denna del har det framgått på vilket sätt Andritz lidit, eller riskerat att lida skada till följd av det aktuella kravet. Det har inte ens påståtts att det aktuella kravet legat bolaget till last i upphandlingen eller att Andritz anbud förkastats på denna grund. Vid sådana förhållanden finns det inget skäl att förordna om åtgär­ der mot upphandlingen heller på denna grund. Det har funnits grund för att förkasta Andritz anbud Andritz uppfyller inte obligatoriska krav rörande sekretess. I B02 Admi­ nistrativa föreskrifter punkt 22.1 anges följande vad gäller sekretess och förbud mot obehörig användning. 22. 1 Förbud mot obehörig användning "Med ändring av ABA 99 punkt 22.1 gäller följande. Som kommunalt bolag omfattas beställaren av bestämmelserna om allmänna handlingar. Detta inne­ bär som huvudregel att all information som beställaren får från leverantören är offentlig. För att en uppgift ska kunna hemlighållas av beställaren krävs stöd i offentlighets- och sekretesslagen. Om leverantören anser att informationen som han tillställer beställaren ska sekretessläggas, ska han genom skriftligt meddelande ange informationen som konfidentiell. Beställaren förbinder sig att under avtalsperioden vid var tid följa de sekretessregler som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen eller annan tillämplig lagstiftning. I den mån hinder mot detta inte föreligger enligt tillämplig lagstiftning ska beställaren om möjligt underrätta leverantören innan information som leverantören angett som konfidentiell enligt ovan lämnas ut till tredje man. Med tillägg till ABA 99 punkt. 22. 1 gäller följande. Beställaren svarar för och hanterar kontakter med massmedia och annan extern kommunikation rörande anläggningen. Leverantören äger inte, utan skriftligt godkännande från beställaren, rätt att i annons eller reklamsyfte publicera något om anläggningen". I JÖNKÖPING 17 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 Av A02 Obligatoriska krav framgår att nämnda föreskrift i dess helhet ut­ gör ett obligatoriskt krav. I Andritz anbud i anslutning till samma föreskrift anges följande vad gäller sekretess och förbud mot obehörig användning. Som koml:ffileal-t eolag omfattas beställaren av bestäHIR'lelseraa om allmäBaa haadlingar. Detta inB@bäf som hm'l¾dregel att all iflfeffB.atioa som beställaree får :fiån let,•ereB:taren är offuB:tlig. Far ett en u13pgift ska kunna hefBlighållas ffV eeställarenkräYsstadioffentlighets oehsekretesslagen. Omle•;:eraB:tareneH ser att informationen som han tillställer beställaren ska sekretessläggas, ska haa genom skriftligt meddelande aage infermatioaen som konfidentiell. ge ställaren furhinder sig att under avtalsperioden att vid ,,,ar tid fulja de sela:etess reglersomgällerenligtoffeB:tlighets oehsekretesslageaelleranaantilläfB.f)lig lagsti&ing, ske eeställaren em mcijligt undeuätta le,,zernnfören innea infermet ion sem le1.'0H1B:tarea angett semkenficlentiell en-ligt eYen läfflllas ut till trecije ntffir. "Med tillägg till ABA 99 punkt. 22.1 gäller följande. Beställaren svarar för och hanterar kontakter med massmedia och annan extern kommunikation rörande anläggningen. Sådan rätt kan förkastas enbart av be­ tungande skäl". Det kan således konstateras att Andritz i sitt anbud strukit över stora delar av föreskriften beträffande sekretess och i stället endast hänvisat till ABA 99 med vissa tillägg. Det går inte att tolka ovanstående på annat sätt än att Andritz ansett att de överstrukna delarna inte ska utgöra en del av det slut­ liga kontraktet med BEM utan att kontraktet istället ska formuleras på det sätt som Andritz uppgett. BEM i egenskap av kommunägt bolag omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär att handlingar som kommit in till BEM är offentliga. BEM kan av den anledningen aldrig göra ett kon­ traktsmässigt åtagande med innebörden att handlingar som ges in med an­ ledning av en pågående upphandling kommer att hemlighållas på det sätt som anbudsgivaren eller kontraktsmotparten önskar. Ett sådant kontrakts­ villkor hade stått i strid med BEM:s skyldigheter enligt TF. Därför har BEM varit tvunget att frångå vad som anges i ABA 99 på så sätt som be­ skrivits i B02, Administrativa föreskrifter, punkten 22.1 Att så har varit fallet har också tydliggjorts av BEM genom "frågor och svar". Det har ålegat Andritz att hålla sig uppdaterad om sådana frågor och svar som publicerats inom ramen för upphandlingen. Trots detta har And- I JÖNKÖPING 18 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 ritz i sitt anbud angett att ABA 99 ska tillämpas och att BEM därmed ska vara skyldig att hemlighålla viss information som ges in. En sådan skri­ velse står som konstaterats ovan i direkt strid med BEM:s skyldighet enligt TF att lämna ut allmänna handlingar. BEM kan därför under inga omstän­ digheter åta sig sådana skyldigheter rörande sekretess som Andritz föresla­ git. I så fall hade BEM åtagit sig att bryta mot svensk lag. Den förändring av avtalsvillkoren som Andritz har föreslagit kan därmed inte anses vara annat än väsentlig för BEM, och kan under inga omständigheter accepte­ ras. Andritz anbud kan därigenom under inga omständigheter anses upp­ fylla de obligatoriska kraven i upphandlingen i denna del. Det har därför funnits skäl att på denna grund förkasta Andritz anbud på det sätt som skett. Andritz uppfyller inte obligatoriska krav rörande ansvarsbegränsning I B02, Administrativa föreskrifter, punkten 25, anges följande vad gäller ansvarsbegränsning. 25.1.MedtilläggtillABA99punkt25.1 gällerföljande. "Leverantörens ansvar för vite och skadestånd enligt avtalet ska samman­ lagt inte överstiga 100 % av kontraktspriset. Denna begränsning gäller dock inte vid uppsåtligt kontraktsbrott eller då leverantören gjort sig skyl­ dig till grov vårdslöshet". Av A02, Obligatoriska krav, framgår att nämnda föreskrift i dess helhet utgörs av obligatoriska krav. I Andritz anbud, i anslutning till samma före­ skrift, anges följande vad gäller ansvarsbegränsning. 25.1. MedtilläggtillABA99flW'lkt25.1 gällerfeijaade. Leveraftt0reas Elfts•;ar fer 11ite oeh skadeståad ealigt avtalet sim saffiffiaft lagt iate 01rerstiga H)Q % av koatralåsfJriset. Deaaa begräftsaing gäller doek iate vid ,lflflSåtligt kontraktsbrott eller då leveraaterea gjort sig skyl dig till grov •,iåresleshet. "Med ändring till ABA 99 ska punkt 25 utgå och ersättas med följande: Utan hinder av andra bestämmelser i detta kontrakt ska följande ansvars­ begränsningar gälla för leverantören, andra bolag inom leverantörens kon- I JÖNKÖPING 19 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 cem och andra närstående bolag samt för leverantörens underentreprenörer och leverantörer, oavsett om kravet är grundat på avtal, otillåten handling (inklusive vårdslöshet), garanti, strikt ansvar, skadelöshetsåtagande eller på annan grund: a) Under inga omständigheter ska ansvaret gentemot beställaren omfatta vinstbortfäll eller intäktsbortfall, förluster på grund av nedläggning av an­ läggning eller ökade kostnader för anläggningens verksamhet, förlust eller överdriven användning av råvaror eller energi eller några indirekta skador eller följdskador. b) Det sammanlagda ansvaret gentemot beställaren härrörande från detta kon­ trakt ska inte överstiga fyrtio procent (40 %) av kontraktspriset. c) Allt ansvar som härrör från eller har samband med detta kontrakt, utföran­ det av kontraktet eller brott mot kontraktet ska upphöra fyra år efter över­ tagande av anläggningen i enlighet med detta kontrakt. Ovanstående ansvarsbegränsningar gäller inte då leverantören handlat grovt vårdslöst eller med uppsåt". Enligt B02, Administrativa föreskrifter, punkten 18:5 har BEM rätt till ersättning för skador, kostnader och förluster för de fall leverantören inte uppfyller sina åtaganden. Andritz har dock i punkten a) genom föreslagen formulering begränsat möjligheten för BEM att tillerkännas ersättning för vinst- och intäktsbortfall. En sådan begränsning påverkar väsentligen möj­ ligheten för BEM att tillerkännas ersättning i vissa fall och avviker därmed från det obligatoriska krav som BEM ställt upp. Enligt vad Andritz har angivit under punkten c) föreslår Andritz i sitt anbud en förändring av an­ givna kontraktsvillkor såtillvida att allt ansvar hänförligt till det ingångna kontraktet upphör fyra år efter övertagandet av anläggningen. Någon mot­ svarande begränsning i leverantörens ansvar har inte angetts i det av BEM uppställda kontraktsvillkoret avseende ansvarsbegränsningar. Den av And­ ritz föreslagna lydelsen begränsar i betydande mån BEM:s möjlighet att kräva ersättning av leverantören. Begränsningen är väsentlig och utgör ett avsteg från det obligatoriska krav som BEM ställt upp. De av Andritz före­ slagna ändringarna medför att föreskriften avseende ansvarsbegränsning får ett väsentligt annat innehåll. Anbudet uppfyller därmed inte de obliga­ toriska kraven. Det har därför funnits skäl att förkasta anbudet. I JÖNKÖPING 20 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972- 15 Andritz uppfyller inte obligatoriska krav rörande hävningsgrunder I B02, Administrativa föreskrifter, punkten 18. 14, anges följande vad gäl­ ler andra hävningsgrunder. 18.14 Andra hävningsgrunder Med tillägg till ABA99 avsnitt 18. "Leverantören är skyldig att efterleva vad som anges nedan som skyldig­ heter för leverantörer enligt beslut från styrelsen för beställaren: att en skyldighet för leverantören att till alla anställda i upphandlingen uppfylla minst de minimivillkor som regleras i lag och kollektivavtal samt att följa arbetsrättslig lagstiftning i det land som arbetet utförs tillika be­ ställs och tillverkas, att leverantören följer ILO:s kärnkonventioner om socialt ansvarsfull upp­ handling, att leverantören ansvarar för dessa förpliktelser i alla underentreprenörsled att överträdelsen kan medföra hävning av hela avtalet och skadestånd att kontroll och uppföljning är centrala faktorer i processen. De i projektet engagerade fackförbunden kan tillsammans med andra kontrollorgan anli­ tas som kontrollanter för uppställda krav. Dessa kontroller sker då som upphandlarens konsult enligt gällande tystnadsplikts- och sekretesslag­ stiftning". A02, Obligatoriska krav, framgår att punkten 18.14 utgör ett obligatoriskt krav i sin helhet. I Andritz anbud, i anslutning till samma föreskrift, anges följande vad gäller andra hävningsgrunder. 18.14 And1·a hävningsgrunder Med tillägg till ABA99 avsnitt 18. "Leverantören är skyldig att efterleva vad som anges nedan som skyldig­ heter för leverantören enligt beskrt fi:ån styrelsen fur beställaren: Att en skyldighet för leverantören att till alla anställda i upphandlingen uppfylla minst de minimivillkor som regleras i lag och kollektivavtal samt att följa arbetsrättslig lagstiftning i det land som arbetet utförs tillika be­ ställs och tillverkas, Att leverantören följer ILO:s kärnkonventioner om socialt ansvarsfull upphandling, Att leverantören ansvarar för dessa förpliktelser i alla underentreprenörs­ led Att materiell överträdelse kan medföra hävning av hela avtalet och skade­ stånd, förntsatt att beställaren givit skriftligt meddelande till leverantören och leverantören inte vidtagit rättelse inom 60 dagar därefter. Att kontroll och uppföljning är centrala faktorer i processen. De i projektet engagerade fackförbunden kan tillsammans med andra kontrollorgan anli­ tas som kontrollanter för uppställda krav. Dessa kontroller sker då som upphandlarens konsult enligt gällande tystnadsplikts- och sekretesslag­ stiftning". Andritz har ändrat kontraktsvillkoret genom att lägga till att en överträ­ delse ska vara materiell samt att part först ska ha tillerkänts visst utrymme I JÖNKÖPING 21 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 att rätta överträdelsen, för att hävning ska kunna aktualiseras. Det har varit av stor vikt för BEM att några sådana förbehåll för hävning inte blir kon­ traktsinnehåll. Den av Andritz föreslagna ändringen har varit väsentlig på så sätt att den ger BEM:s avtalsmotpart möjlighet att göra avsteg från kon­ traktet och, så länge det rör sig om ett materiellt avsteg undgå risk för häv­ ning. Även vad Andritz lagt till avseende möjlighet till rättelse för leveran­ tören innebär en väsentlig förändring av angivet kontraktsvillkor. Nämnda avvikelser är betydande och innebär att Andritz inte heller kan anses ha uppfyllt det obligatoriska kravet i denna del. Andritz har i ansökan om överprövning anfört vissa andra synpunkter på det materiella innehållet i punkt 18.14 som framförallt rör socialt hänsynstagande. Någon reservation avseende innehållet i dessa krav har bolaget dock inte lämnat i sitt anbud. Det förefaller därmed som att Andritz under anbudstiden godtagit dessa krav, eller åtminstone inte haft anledning att söka förändra dem. Det bör noteras att Andritz anbud inte heller har förkastats på grund av att dessa krav inte ansetts vara uppfyllda. Andritz kan därmed inte anses ha lidit eller kan komma lida någon skada till följd av innehållet i dessa krav. And­ ritz har istället i väsentlig mån och i flera olika avseenden avvikit från ob­ ligatoriska krav genom att införa förbehåll om materiell avvikelse samt möjlighet till rättelse för leverantören. Sådana förändringar har varit vä­ sentliga och har inneburit att Andritz anbud i flera olika avseenden inte uppfyllt samtliga obligatoriska krav. Valmets anbud har antagits i enlighet med LUF Andritz har påtalat ett flertal påstådda reservationer i Valmets anbud vilka Andritz menar borde ha medfört att även Valmets anbud förkastas i upp­ handlingen. Inledningsvis konstateras att de påstådda "reservationerna" som Andritz nu har gjort gällande finns i Valmets anbud inte har angetts av Valmet i det till upphandlingen gällande anbudsformuläret, där alla even­ tuella avvikelser till förfrågningsunderlaget tydligt skulle anges. Det rör sig således inte om några faktiska reservationer utan utgör snarare sådana all- I JÖNKÖPING 22 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING mänt hållna standarslaivningar som anbudsgivare i regel anger i sina an­ bud. Av kontraktshandlingarna framgår vidare att förfrågningsunderlaget ska ges företräde framför anbuden i de fall dessa inte är till fullo överens­ stämmande. För det fall en tydlig reservation inte skett gäller således kra­ ven i förfrågningsunderlaget framför vad anbudsgivare eventuellt kan ha angett i sina anbud. De av Andritz påstådda reservationerna utgör stan­ dardskrivningar och ligger inte till grund för utformningen av det slutliga kontraktet och har inte heller på annat sätt påverkat föremålet för upphand­ lingen. Vad Valmet har angett har på inget sätt föranlett att några ändringar har vidtagits från BEM:s sida. Det har därmed inte funnits anledning att förkasta Valmets anbud på grund av nämnda skrivningar. Ansvarsbegränsningar, punkten 18.5 Andritz har anfört att Valmet inte uppfyllt de obligatoriska kraven beträf­ fande ansvarsbegränsningar i punkten 18.5 bilaga B02 Administrativa fö­ reskrifter, tillägg och ändring till ABA 99, daterad den 16 april 2004. Valmet har i sitt anbud inte gjort någon explicit reservation mot nämnda krav. Valmet har i samband med förhandlingarna den 6 november 2014 meddelat att några reservationer beträffande ansvarsbegränsningar inte ställdes upp. Andritz har skriftligen underrättats om att Valmet inte upp­ ställtdenpåståddareservationen. Bolagetmåstedärförhakänttillattnå­ gon reservation inte förelåg från Valmets sida i denna del. Valmets anbud har uppfyllt aktuellt krav. Det har därför inte funnits skäl att förkasta anbu­ det. Kvalitets, -miljö- och arbetsmiljömanual Andritz har vidare gj ort gällande att Valmets anbud avviker från i upp­ handlingen ställda obligatoriska krav beträffande kvalitets-, miljö- och ar­ betsmiljömanual (KMA-manualen). Andritz har anfört att Valmet, i strid med nämnda obligatoriska krav, angett att Valmets styrsystem ska följas 23 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 1972-15 samt förbehållit sig rätten att, innan kontraktsskrivning, granska kontrakts­ kraven för att säkerställa att bolaget har förmåga att uppfylla dessa. Valmet har i sitt anbud angett följande vad avser styrsystem. 14.2 Valmets styrsystem "Valmets styrsystem har certifierats enligt de internationella normerna ISO 9001, ISO 14001 och IOHSAS 18001. Certifikaler omfattar mark­ nadsföring, försäljning, projektverksamhet, design, produktion och mon­ tage av anläggningar och system för kemikalieåtervinning, minskning av utsläpp och energiproduktion för cellulosa- och pappersindustrin samt kunder i energibranschen. Svetsningsarbetet i Valmets egna verkständer i Europa har certifierats enligt ISO 3834-2. Projektet ska följa Valmet Po­ wers styrsystem". Valmet har på inget sätt reserverat sig mot den av BEM tillämpade KMA­ manualen. Manualen ligger till grund för hur entreprenaden och arbetet utförspåplats. Det har inte ställts några krav på att leverantörernas interna kvalitetssystem ska vara överensstämmande med KMA-manualen. Under prekvalificeringen har uppställts som krav att anbudsgivama ska ha ett kvalitetssystem som uppfyller vissa angivna krav, detta har i Valmets an­ bud uppfyllts genom hänvisningen till "Valmets styrsystem." Att Valmet internt kommer att tillämpa sitt eget styrsystem påverkar inte de förhållan­ den och förutsättningar som gäller upphandlingen och har inte utgjort skäl att förkasta anbudet. Det har inte påståtts eller visats att Valmet reserverat sig mot KMA-manualen på något sätt. Vad Valmet angett angående bola­ gets eget styrsystem utgör en standardtext och är verkningslöst vid utform­ ningen av kontraktet. Det kan under inga förhållanden anses utgöra en otillåten reservation. Det har inte funnits skäl att förkasta anbudet på denna grund. Det förhållandet att Valmet i sitt anbud angivit att bolaget ska läsa igenom det slutliga kontraktet och godkänna de uppställda kraven kan inte anses utgöra en otillåten reservation mot uppställda krav i upphandlingen att I JÖNKÖPING 24 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING Valmet granskar kontraktet och godkänner hur detta formulerats innan un­ dertecknande är naturligt och har inte inneburit att bolaget reserverat sig. Reservation mot anläggningens omfattning och gränser Vidare har Andritz anfört att Valmets anbud inte heller uppfyllt obligato­ riska krav vad gäller leveransomfattning eftersom reservationer uppställts av Valmet i dessa delar. Valmet har inte heller i denna del i anbudsformu­ läret reserverat sig mot aktuella krav. Några avvikelser beträffande anlägg­ ningens omfattning och gränser har inte angetts. Vad Valmet har angett i sitt anbud har inte påverkat föremålet för upp­ handlingen eller utformningen av huvudavtalet. Valmet har i samband med förhandlingarna förklarat att några reservationer inte uppställts i dessa de­ lar. Det har således inte heller rört sig om sådana reservationer som utgjort skäl att förkasta Valmets anbud. Valmet har i sitt anbud vad gäller pann­ husventilation och ingjutningsgods angett följande. 10.10.01. Ventilation avpannhus och rökgasrening 'Teknisk beskrivning Huvudmålsättning och princip Att ventilera ut överskottsenergi från pannhuset och hålla innetemperatu­ ren inom designvärdena Att kompensera för förbränningsluften som tas inifrån pannhuset Tilluften, som värms upp av processutrustningen och pannan används vid uppvärmning av pannhuset och som förbränningsluft så mycket som möj­ l i gt. Ett antal luftbehandlingsenheter placeras på pannhusets tak. Dessa enheter kan användas både som avlufts - och tilluftsenheter beroende på utetempe­ raturen och pannans effekt. Ett antal väggöppningar finns på pannhusets väggar. Dessa används som luftintag somniartid. Ett eller flera cirkulationsluftaggregat blandar cirkulationsluft från pann­ husets övre del med uteluft och låser luften till pannhusets nedre plan. En eller flera cirkulationsluftaggregat blandar cirkulationsluft från pann­ husets övre del med uteluft och låser luften till pamtlrnsets nedre plan. 25 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 En eller flera fläktförsedda rökgasluckor placeras på yttertaket. Fläktens klassificering är F400/2 h enligt EN 12101. Fläkten har ingen ljuddäm­ ning. Ett antal fläktluftvärmare placeras på bottenvårningen nära dörröpp­ ningar. Dessa används främst vid driftstopp vintertid". Vidare anges i anbudet att leveransen omfattar bl.a. • "Specialingjutningsgods för konstrnktioner och apparater som är in­ kluderade i leveransen • Pannans och pannhusets stödkonstruktion av stål • Konstruktioner för att ställa upp komponenter inkluderade i leveran­ sen" Vid sådana förhållanden kan Valmet inte anses ha avvikit från kravet på att leverera pannhusventilation och ingjutningsgods på det sätt som Andritz har påstått. Dessa funktioner har angetts i Valmets anbud och några reser­ vationer i dessa delar föreligger därför inte. Andritz har vidare påstått att det i Valmets anbud funnits avvikelse vad gäller leveransomfattning beträffande el och transformatorer. Detta är dock felaktigt och beror troligtvis på en missuppfattning från Andritz sida. Val­ mets ursprungliga anbud innehöll vissa oklara moment beträffande en del av de i anbudet angivna tekniska specifikationerna. Någon reservation mot den tekniska omfattningen eller utförandet i stort har dock inte lämnats. I samband med förhandlingarna har Valmet förklarat de tekniska specifikat­ ioner som angetts, varvid det tydligt framgått att några reservationer mot uppställda obligatoriska krav inte lämnats. Några sådana reservationer har inte heller angetts i anbudsformuläret. Vid sådana förhållanden har det saknats anledning att förkasta Valmets anbud. Huvudtidplanen Slutligen har Andritz gjort gällande att Valmet i sitt anbud uppställt reser­ vationer mot angiven huvudtidplan i strid med gällande obligatoriska krav i upphandlingen. Huvudtidplanen är en för EMC-projektet upprättad tidplan innehållande ett stort antal definierade tidpunkter som projektet är avsett att följa. Valmet har inte reserverat sig mot gällande huvudtidplan i an- I JÖNKÖPING 26 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 budsformuläret. Vad Valmet har angett i sitt anbud beträffande projektge­ nomförande har på inget sätt påverkat huvudtidplanen eller utformningen av huvudavtalet. Den påstådda reservationen är inte heller preciserad i en sådan utsträckning att den kan tillmätas betydelse i detta fall eller på något annat sätt antas ha påverkat föremålet för upphandlingen eller i övrigt på­ verkat bedömningen av om angiven tidplan kommer att följas. De krav som uppställts angående huvudtidplanen har endast varit obligatoriska i viss utsträckning, resterande delar har varit förhandlingsbara. De delar som Andritz påstår att Valmet har reserverat sig mot har inte varit obligatoriska att uppfylla. Den aktuella skrivelsen utgör således inte någon reservation mot ett i upphandlingen uppställt obligatoriskt krav. Under alla omständig­ heter har Andritz inte förmått visa på vilket sätt de påstådda reservationer­ na utgjort avsteg från de delar av tidplanen som varit obligatoriska. Det har saknats skäl att förkasta Valmets anbud även i denna del. Valmets anbudspris Andritz har anfört att de påstådda reservationerna inneburit att Valmet kunnat offerera ett lägre pris än vad som annars vore fallet. Det har dock inte angetts någon närmare förklaring till hur Andritz dragit denna slutsats eller påståtts att bolaget lidit eller riskerat att lida skada på något sätt till följd därav. Andritz har på inget sätt förklarat på vilket sätt eller visat att Valmets anbudspris har påverkats av de påstådda reservationerna. Vid såd­ ana förhållanden saknar BEM all möjlighet att närmare bemöta vad And­ ritz anfört i denna del. Under alla omständigheter utgör vad Andritz anfört i denna del inte skäl att ingripa mot upphandlingen. Andritz har inte lidit någon skada BEM vidhåller att Andritz anbud rätteligen förkastats och att bolaget därför inte har lidit sådan skada som gjorts gällande. Det är på inget sätt visat att Valmets anbud innehållit sådana brister som Andritz har påstått. Vid såd­ ana förhållanden, och då förfrågningsunderlaget av skäl som anförts tidi- I JÖNKÖPING 27 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING gare har utformats i enlighet med LUF samt BEM inte heller på annat sätt åsidosatt de grundläggande unionsrättsliga principerna, kan Andritz inte ansetts ha lidit sådan skada som påståtts. SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Gällande regler Av 16 kap 4 § LUF framgår bl.a. följande. Efter ansökan av en leverantör som anser sig ha lidit eller kunnat komma att lida skada får allmän förvalt­ ningsdomstol överpröva en upphandling. I 6 § samma kapitel sägs vidare följande. Om den upphandlande enheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 24 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts. I 1 kap. 24 § LUF stadgas att upphandlande enheter ska behandla leveran­ törer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upp­ handlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Förvaltningsrättens bedömning Förfrågningsunderlagets utformning En upphandlande enhet har stor frihet att utforma förfrågningsunderlaget på det sätt som den bedömer lämpligt. Förfrågningsunderlaget ska dock vara så klart och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande myndigheten tillmäter betydelse vid upp­ handlingen. Förfrågningsunderlag som inte är optimalt utformade får god­ tas under förutsättning att de principer som bär upp LOU, LUF samt un- 28 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING ionsrätten inte träds för när Gfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i RÅ 2002 ref. 50). Obligatoriska krav i förfrågningsunderlaget Andritz har anfört att förfrågningsunderlaget brister i transparens då det inte tydligt framgår vad som utgör obligatoriska krav i upphandlingen. Förfrågningsunderlaget består av ett flertal olika bilagor. Hur systematiken i förfrågningsunderlaget är uppbyggt framgår av bilaga AOl "Instruktioner till anbudsgivama". Däri anges att de obligatoriska kraven i förfrågnings­ underlagets olika bilagor endast är sådana som återfinns i bilaga A02 "Ob­ ligatoriska krav". De övriga delarna i förfrågningsunderlaget, som inte omnämns i bilaga A2, är det möjligt att göra avvikelser ifrån. Ifråga om bilagor till de obligatoriska kraven framgår att sådana handlingar endast måste bifogas anbudet om de särskilt anges i bilaga A02 som ett obligato­ riskt krav. Formuleringarna i förfrågningsunderlag kan med beaktande av detta inte anses ge utrymme för olika tolkningar avseende vad som är ett obligatoriskt krav i upphandlingen. Förvaltningsrätten anser därmed att förfrågningsunderlaget är tillräckligt klart och tydligt formulerat i detta hänseende för att alla rimligen informerade och normalt omsorgsfulla an­ budsgivare kunnat avgöra vilka de obligatoriska kraven är i förfrågnings­ underlaget. SkälföringripandemedstödavLUFföreliggersåledesintei denna del. Språkkrav Andritz har anfört att förfrågningsunderlaget varit otydligt och motstridigt då det inte klart framgått vilken dokumentation som får inges på respektive språk och att detta medfört svårigheter för anbudsgivama. Vidare har bola­ get anfört att det i aktuell upphandling anges svenska som språkkrav i an­ nonsen och att anbud därmed får inges på engelska är i strid mot LUF och de EU-rättsliga principerna. Förvaltningsrätten konstaterar att det framgår av förfrågningsunderlaget att anbud med tillhörande handlingar ska lämnas 29 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 på svenska språket. Tekniska specifikationer eller motsvarande får dock anges på svenska eller engelska. Någon brist i transparensen i förfråg­ ningsunderlaget föreligger således inte enligt förvaltningsrättens mening. Andritz har heller inte konkretiserat vilken skada bolaget anser sig ha lidit av att tekniska specifikationer eller motsvarande får inges på engelska. Skäl för ingripande med stöd av LUF föreligger därmed inte på denna grund. Hänvisning till visst varumärke Under punkt 3.18 i förfrågningsunderlaget har BEM hänvisat till att styrsy­ stemet ska vara av fabrikatet ABB. Andritz har gjort gällande att förfråg­ ningsunderlaget i denna del skett i strid mot LUF. Förvaltmngsrätten kon­ staterar att Andritz inte har gjort gällande att det varit möjligt för BEM att beskriva den aktuella produkten utan hänvisning till ett visst varumärke. Inte heller har anförts att bolagets anbud skulle vara annorlunda utformat eller att bolaget kunna offerera andra likvärdiga produkter än vad bolaget nu tvingats göra om förfrågningsunderlaget inte hänvisat till ett visst varu­ märke. Enligt förvaltningsrättens mening har Andritz därmed inte gjort sannolikt att det finns en risk för att bolaget har missgynnats genom att BEM hänvisat till ett specifikt varumärke. Förändringar av förfrågningsunderlaget under anbudstiden Andritz har framfört synpunkter på de förändringar som BEM har gjort i förfrågningsunderlaget avseende ansvarsbegränsningar. LUF innehåller inte några närmare regler avseende utformning och ändring av förfrågningsunderlag och inte heller när det gäller förtydliganden eller kompletteringar. Ett förtydligande eller en komplettering får således be­ dömas med utgångspunkt i de grundläggande EU-rättsliga principer som kommer till uttryck i 1 kap. 24 § LUF. En upphandlande myndighet får i regel göra kompletteringar och förtydliganden för att klargöra tveksamhet- I JÖNKÖPING 30 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972- 15 er och otydligheter i förfrågningsunderlaget, såvida dessa inte innebär en väsentlig förändring av förfrågningsunderlaget. Exempelvis kan ett tillägg till eller en ändring av ett obligatoriskt krav ses som en väsentlig föränd­ ring (jfr Kammarrätten i Jönköpings dom, mål nr 1247-13) BEM har gjort ett tillägg i förfrågningsunderlaget avseende B02, Administ­ rativa föreskrifter, punkten 25 "Ansvarsbegränsningar". Tillägget innebär en justering avseende leverantörens ansvar för vite och skadestånd. Enligt förvaltningsrättens mening har BEM inte genom justeringen avseende an­ svarsbegränsningar ändrat förutsättningarna för upphandlingen. Förvalt­ ningsrätten gör således bedömningen att den kompletteringen inte är en sådan väsentlig förändring av förfrågningsunderlaget som står i strid med de grundläggande principerna i LUF. Dessutom har Andritz, i sitt anbud, avvikit från den aktuella punkten och i sin avvikelse gått utöver den änd­ ring som BEM har gjort genom frågor och svar. Det framstår därför inte som om den av BEM gjorda ändringen har påverkat Andritz möjligheter att lämna ett fördelaktigt anbud. Andritz bedöms därför inte ha lidit eller kun­ nat lida skada av tillägget i förfrågningsunderlaget. Skall-kraven En av huvudprinciperna enligt LUF är att anbud som inte uppfyller för­ frågningsunderlaget obligatoriska krav, så kallade skall-krav, inte ska be­ aktas vid utvärderingen. Krav som anges i förfrågningsunderlaget måste således vara uppfyllda för att den upphandlande myndigheten ska kunna pröva anbudet. Den upphandlande myndigheten får inte heller ändra eller bortse från ställda krav, eftersom förfarandet då skulle bryta mot likabe­ handlingsprincipen och principen om öppet förfarande. Förbud mot obehörig användning Av B02 punkt 22.1 "förbud mot obehörig användning" framgår bl.a. att BEM som kommunalt bolag omfattas av bestämmelserna om allmänna handlingar och att beställaren under avtalstiden ska följa de sekretessregler I JÖNKÖPING 31 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen eller annan tillämplig lagstiftning. Vidare framgår att beställaren svarar för och hanterar kontak­ ter med media och annan extern kommunikation rörande anläggningen. Av A02 punkt 3.3. 16 framgår att föreskriften är obligatoriskt i sin helhet. BEM har anfört att Andritz inte uppfyllde nämnda skall-krav i sitt anbud då bolaget strukit över stora delar av föreskriften gällande sekretess och istället endast hänvisat till ABA 99 med vissa tillägg. Förvaltningsrätten konstaterar att Andritz skrivelse utgör reservationer/avvikelser från BEM ställda obligatoriska villkor och att Andritz härigenom har justerat det ak­ tuella skall-kravet på ett icke-godtagbart sätt. BEM har således haft skäl att förkasta Andritz anbud på angiven grund. Ansvarsbegränsning Av B02 punkt 25 "ansvarsbegränsning" framgår bl.a. att leverantörens an­ svar för vite och skadestånd enligt avtalet sammanlagt inte ska överstiga 100 procent av kontraktspriset. Begränsningen gäller dock inte vid uppsåt­ ligt kontraktsbrott eller då leverantören gjort sig skyldig till grov vårdslös­ het. Av A02 punkt 3.3.16 framgår att föreskriften är obligatoriskt i sin hel­ het. Det är i målet otvistigt att Andritz i sitt anbud under nu aktuella skall-krav har strukit över aktuell föreskrift och angett att den ska utgå. Andritz har därefter lagt till en förändring av angivet kontraktsvillkor. Av denna fram­ går bl.a. att allt ansvar hänförligt till det ingångna kontraktet upphör fyra år efter övertagandet av anläggningen. Förvaltningsrätten konstaterar även i denna del att Andritz skrivelse utgör reservationer/avvikelser från BEM ställda obligatoriska villkor och att Andritz härigenom har justerat det ak­ tuella skall-kravet på ett icke-godtagbart sätt. BEM har således haft skäl att förkasta Andritz anbud på angiven grund. I JÖNKÖPING 32 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 Andra hävningsgrunder Av B02 punkt 18:14 framgår bl.a. att leverantören är skyldig att efterleva vissa socialt uppställda krav i upphandlingen gällande bl.a. arbetsrättslig lagstiftning och ILO:s konventioner. Om dessa inte efterföljs kan det med­ föra att avtalet hävs i sin helhet och att skadestånd ska utges. Av A02 3.3.12 framgår att föreskriften är obligatoriskt i sin helhet. Andritz har i denna del fört en hel del argumentation i frågan om skall­ kravet avseende sociala hänsynstagande kan anses vara proportionerligt i förhållande till syftet med upphandlingen. BEM har i förvaltningsrätten anfört att Andritz i sitt anbud inte lämnat någon reservation avseende inne­ hållet i de sociala kraven som uppställts och därmed under anbudstiden godtagit dessa krav. Detta är oemotsagt av Andritz. Mot bakgrund av detta anser förvaltningsrätten att Andritz inte kan anses ha lidit eller kan komma att lida någon skada av skall-kravets utformning i denna del. Det finns därmed inte anledning för förvaltningsrätten att pröva om skall-kravet i sig kan anses vara proportionerligt. Det är i målet otvistigt att Andritz i sitt anbud under nu aktuellt skall-krav strukit över den del av föreskriften som rör hävning och därefter lagt till en förändring av angivet kontraktsvillkor enligt följande. "Att materiell över­ trädelse kan. medföra hävning av hela avtalet och skadestånd, förutsatt att beställaren givit skriftligt meddelande till leverantören och leverantören inte vidtagit rättelse inom 60 dagar därefter." Förvaltningsrätten konstate­ rar att Andritz villkor avseende hävning utgör en avvikelse i strid med för­ frågningsunderlagets villkor. Andritz anbud uppfyllde således inte de krav som ställts upp i förfrågningsunderlaget. Utvärderingsmodell Förvaltningsrätten konstaterar att bolaget inte uppfyllt samtliga obligato­ riska krav i upphandlingen. Anbud som inte motsvarar förfrågningsun- I JÖNKÖPING 33 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING derlagets kravbeskrivning ska inte utvärderas vidare. Då BEM därmed va­ rit förhindrad att anta anbudet, anser förvaltningsrätten att Andritz därför heller inte kan anses ha lidit eller kunnat komma att lida skada på den av bolaget åberopade grunden att utvärderingsmodellen inte varit tillräckligt tydligt utformad. Skäl för ingripande enligt LUF föreligger således inte heller på denna grund. Skaderekvisitet och prövningen av Valmets anbud En anbudsgivare vars anbud rätteligen har förkastats riskerar normalt inte att lida skada av att upphandlande myndigheten inte har beaktat att även en annan anbudsgivare borde ha uteslutits. Omständigheterna är dock sådana att det enbart är den vinnande leverantörens anbud som gått vidare från kvalificeringen i upphandlingen. Av praxis framgår att i det fall även det enda kvarvarande anbudet borde ha förkastats kan anbudsgivaren under sådana omständigheter riskera att lida skada. Ett bifall till en invändning att en upphandlande myndighet i strid med bestämmelserna i LOU utvärderat det enda kvarvarande anbudet när det rätteligen borde ha förkastats, skulle få till följd att upphandlingen görs om. Vid en ny upphandling har leveran­ tören en ny möjlighet att lämna anbud och en ny möjlighet att tilldelas kon­ traktet (jfr Kammarrätten i Jönköpings dom den 11 april 2013, mål nr 2658-2667-13 samt mål nr 4660-10och 665-11). Av utredningen i målet framgår att Valmet var det enda bolaget som gick vidare till förhandlingar med BEM. Oaktat om Andritz uppfyllt de obliga­ toriska kraven i förfrågningsunderlaget eller inte finns därmed, enligt för­ valtningsrättens bedömning, grund för att pröva bolagets invändningar gentemot Valmets anbud i sak. 34 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 Valmets anbud Krav i förfrågningsunderlagets kvalitets-, miljö- och arbetsmiljömanual Andritz gör gällande att Valmet har avvikit från ett obligatoriskt krav ge­ nom att i sitt anbud ange att projektet ska följa styrsystemet Valmet Power utan att beskriva om kraven i förfrågningsunderlagets kvalitets-, miljö- och arbetsmiljömanual uppfylls. Andritz har inte påstått att Valmet uttryckligen har reserverat sig mot eller avvikit från de aktuella kraven. Endast uppgif­ ten att projektet ska följa det aktuella styrsystemet innebär enligt förvalt­ ningsrättens uppfattning inte att Valmet har avvikit från något obligatoriskt krav. Generell reservation Valmet har i anbudshandlingarna angett att man före godkännande av kon­ traktet ska granska detsamma för att försäkra sig om att kraven är tillräck­ ligt fastställda, att alla skillnader mellan kontraktet och anbudet är lösta och att leverantören har förmågan att uppfylla kontraktet. Andritz anser att det aktuella stycket utgör en generell reservation mot kraven i förfråg­ ningsunderlaget, särskilt mot kravet i punkten 3.5 i förfrågningsunderlagets del A02. Med hänsyn till att kontraktet inte bara kommer att reglera sådant som omfattas av ska-krav i upphandlingen och att det synes vara fråga om en standardskrivning, anser förvaltningsrätten att den aktuella skrivningen inte utgör en reservation mot ska-krav som gäller för upphandlingen. Skrivningen innebär således inte att Valmets anbud avviker från något ob­ ligatoriskt krav. Anläggningens omfattning och gränser Andritz gör gällande att Valmet i sitt anbud uteslutit viss angiven utrust­ ning som de enligt förfrågningsunderlaget ska leverera ifråga om pannhus­ ventilation och ingjutningsgods. BEM har i denna del anfört att det framgår av Valmets anbud att det inte avviker från något obligatoriskt krav i denna I JÖNKÖPING 35 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 del. Såvitt angetts och åberopats har inte krävts mer underlag för att visa att kraven i denna del är uppfyllda än det som BEM godtagit. Andritz har därmed inte, mot BEM:s bestridande förmått att göra sannolikt att Valmet har reserverat sig mot kraven i förfrågningsunderlaget i denna del. Det finns därför inte heller på denna grund skäl för ingripande enligt LUF. Reservation mot leverantörens ansvar för indirekt skador och följdskador Valmet har i anbudshandlingarna angett som en kommentar ifråga om an­ svarsbegränsningar att avtalet måste innehålla en övergripande och gene­ rell paragraf som helt utesluter leverantörens ansvar för samtliga indirekta skador/och eller följdskador. Såsom kommentaren i anbudet är utformat måste den enligt förvaltningsrättens bedömning tolkas som att den även avsåg en reservation gentemot punkt 18.5 i förfrågningsunderlaget som är ett obligatoriskt krav i upphandlingen. BEM har uppgett att Valmet i sam­ band med skriftlig förhandling den 6 november 2014 meddelat att några reservationer beträffande ansvarsbegränsningar inte ställdes upp. Det är ostridigt i målet att det endast är de icke-obligatoriska kraven som är för­ handlingsbara. Valmets anbud skulle därför rätteligen ha uteslutits på denna grund. Reservation mot tidplanen I förfrågningsunderlagets del A02, punkt 3.2, anges att samtliga aktiviteter som anges "Leverans skallkrav" i Huvudtidplanen utgör ska-krav. Valmet har i anbudshandlingarna förbehållit sig rätten att ändra i den slutliga tid­ planen för projektet. BEM har invänt att skrivningen inte är preciserad i en sådan utsträckning att den kan tillmätas betydelse. Förvaltningsrätten be­ dömer dock att skrivningen innehåller en tydlig reservation i fråga om tid­ planen för projektet och att den inte är begränsad till att gälla endast de delar av tidplanen som inte utgör ska-krav. Det är därför svårt att tolka den aktuella formuleringen som något annat än ett generellt förbehåll att kunna ändra tidplanen i sin helhet, alltså även de delar som utgör ska-krav enligt I JÖNKÖPING 36 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1972-15 I JÖNKÖPING förfrågningsunderlaget. Den omständighet som BEM anfört om att skriv­ ningen inte har påverkat huvudtidplanen eller utformningen av huvudavta­ let föranleder ingen annan bedömning. Valmets anbud skulle därför rätteli­ gen ha uteslutits även på denna grund. BEM har således genom att utvär­ dera och anta Valmets anbud brutit mot likabehandlingsprincipen i LUF. Sammanfattning Förvaltningsrätten anser sammanfattningsvis att BEM har brutit mot de grundläggande principerna enligt LUF då anbud från Valmet har antagits trots reservation mot i förfrågningsunderlaget uppställda ska-krav. Om Valmets anbud rätteligen hade uteslutits, hade BEM behövt genomföra en ny upphandling. Vid denna hade Andritz och andra leverantörer givits en nymöjlighetattlämnaanbudochtilldelaskontraktet. Motdennabakgrund finner förvaltningsrätten att Andritz i vart fall har riskerat att lida skada till följd av BEM:s agerande. Det finns därmed grund för ingripande med stöd av LUF som ska bestå i att upphandlingen ska göras om. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/lD LOU) Jan Källman Föredragande har varit Nina Melander. 000 1 . 2. 3. 4. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som för­ valtningsrätten har kommit till, det är av vikt för ledning av rättstillämpning­ en att överklagandet prövas av högre rätt, el­ ler det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping. Skri­ velsen ska dock skickas eller lämnas till för­ valtningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för över­ klagandet för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål anmälas till kammarrät­ ten. 2. den dom/beslut som överklagas med upp­ gift om förvaltningsrättens namn, målnum­ mer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vil l få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av do­ men/beslutet. I vissa mål får avtal slutas innan tiden för över­ klagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt: • lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, • la.gen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, eller • lagen(2011:1029)omupphandlingpåför- svars- och säkerhetsområdet. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall rar avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande rar inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behöver Ni fler upplysningar om hur man över­ klagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. ..... 0N Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att pröv­ ningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress www.domstol.se 's _% , :.:._