FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2017-10-27 Mål nr 11522-17 KONKURRENSVERKET Avdelning 30 Meddelad i Stockholm SÖKANDE Kentor IT Aktiebolag, 556284-2319 Ombud: Caroline Haag Tenders Sverige AB Nygatan 34 582 19 Linköping MOTPART Stockholms läns landsting, 232100-0016 Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm SAKEN Offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttj änster FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår Kentor IT AB:s ansökan om överprövning. Dok.Id 861337 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 680 01 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se wvv\V.domstoI.se/förvaltningsratt Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:30 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 I STOCKHOLM YRKANDEN M.M. Stockholms läns landstings trafikförvaltning (SLL) genomför en upphandling av "Nytt systemstöd för kundtjänst och försäljning samt support och underhåll för systemstöd Kundtjänst och försäljning och DIP" (Dnr. TN 2015-1015). Upphandlingen genomförs som ett förhandlat förfarande enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) med ekonomiskt mest fördelaktiga anbud som tilldelningsgrund. I tilldelningsbeslut den 6 april 2017 har SLL beslutat att tilldela DXC Technology (tidigare CSC Sverige AB) kontrakt. Kentor IT AB (bolaget) ansöker om överprövning och yrkar i första hand rättelse på så sätt att en ny anbudsutvärdering genomförs, varvid CSC Sverige AB (CSC)/DXC Technologys (DXC) anbud förkastas. I andra hand yrkas att upphandlingen görs om. Bolaget anför i huvudsak följande. SLL har brutit mot likabehandlingsprincipen genom att tilldela DXC kontrakt trots att de inte lämnat anbud i upphandlingen och genom att anta anbudet från CSC/DXC som inte uppfyller ska-kravet i punkten 8.1.8 i bilaga 5 Uppdragets omfattning. Bolaget har lidit skada eftersom bolaget annars hade tilldelats kontrakt i egenskap av ensam kvarvarande anbudsgivare som uppfyllde samtliga formaliakrav. Upphandlingen har också genomförts i strid med transparensprincipen eftersom det inte framgår av förfrågningsunderlaget att SLL även godtar egenutvecklade plattformar, i stället för en standarplattform. Bolaget hade i så fall kunnat lämna ett mer konkurrenskraftigt anbud. SLL anser att ansökan om överprövning ska avslås och anför i huvudsak föijande. CSC har informerat SLL om bytet av företagsnamn till DXC Technology och uppgett att den juridiska personen, dvs. organisationsnumret, kommer att vara densamma som SLL tecknar avtal med. CSC:s anbud har vid utvärderingen bedömts uppfylla samtliga ställda 2 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 I STOCKHOLM krav och var det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Någon överträdelse av LUF har inte förekommit och det saknas skäl för ingripande. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorema (NLUF) trädde i kraft den 1 januari 2017 och ersatte lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Genom den nya lagen införlivades Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EU (LUF-direktivet). Av övergångsbestämmelserna framgår att den upphävda lagen gäller för sådan upphandling som har påbörjats före ikraftträdandet. Enligt uppgift från SLL beslöt Trafiknämnden den 29 november 2016 att inleda upphandlingen. Den aktuella upphandlingen påbörjades således före den 1 januari 2017, varför lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ska tillämpas i målet. De grundläggande principer som ska följas vid all offentlig upphandling är principerna om icke-diskriminering, likabehandling, transparens (öppenhet och förutsebarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Prövningen i förvaltningsrätten utgör en kontroll av om det på grundval av vad sökanden framför i målet finns anledning att vidta sådana åtgärder som anges i 16 kap. 6 § LUF. För att ett ingripande ska bli aktuellt krävs också att det visas att sökanden lidit skada eller kan komma att lida skada på grund av att den upphandlande myndigheten brutit mot LUF. 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 I mål om överprövning enligt LUF gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart och tydligt sätt anger vilka omständigheter han grundar sin talan på. (RÅ 2009 ref. 69) Bolaget gör gällande dels att SLL har brutit mot likabehandlingsprincipen genom att tilldela DXC kontrakt trots att de inte lämnat anbud och att CSC/DXC:s anbud inte uppfyller samtliga ska-krav, och dels att SLL brutit mot transparensprincipen eftersom förfrågningsunderlaget är otydligt. När sökanden har åberopat såväl brister hänförliga till utvärderingen och i vinnande anbudsgivares anbud, som brister i förfrågningsunderlaget, kan rätten inte förordna om rättelse utan att pröva vad som anförts i fråga om brister i det konkurrensuppsökande skedet Gfr Kammarrättens i Stockholm dom i mål nr 4385-13). Förvaltningsrätten prövar därför först bolagets anförda brister i det konkurrensuppsökande skedet. Förfrågnings underlaget Bolaget gör gällande att förfrågningsunderlaget brister i transparens eftersom det inte tydligt framgår av punkten 8.1.8 i Bilaga 5 Uppdragets utformning att SLL godtar egenutvecklade plattformar i stället för en standardplattfmm. Bolaget har utgått från att standardplattformen ska vara likvärdig Microsoft Dynamics CRM, och har därför offererat sin lösning baserat på Microsoft Dynamics CRM. Om bolaget hade förstått att SLL även skulle godta egenutvecklade plattformar hade bolaget i stället offererat sin lösning på den befintliga plattformen Mayflower, som bolaget byggt och förvaltar hos SLL idag. Det hade medfö11 halverade projektkostnader och ett minimum av plattformsanpassningar, vilket hade lett till ett högre betyg i utvärderingen. Bolaget hade också kunnat offerera ett lägre pris, eftersom hänsyn inte hade behövt tas till licenskostnaderna för standardplattformen I STOCKHOLM 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 Microsoft Dynamics CRM då bolaget redan äger nyttjanderätten till Mayflower. Bolaget hade därmed kunnat lämna ett mer konkurrenskraftigt anbud. SLL invänder att kravet i punkten 8.1.8 att "leverantören ska basera sin lösning på en standardplattform som exempelvis Microsoft Dynamics CRM eller likvärdig" inte kan tolkas på annat sätt än att SLL gett anbudsgivare möjlighet att offerera andra plattformar än Microsoft Dynamics CRM. Microsoft Dynamics CRM är endast en referensprodukt, och upphandlingslagstiftningens krav på tekniska specifikationer av de produkter som är föremål för upphandlingar ska följas av orden "eller likvärdigt" för att leverantörer inte ska avstå från att anmäla intresse att delta i upphandlingen. I punkten 8.1.8 i Bilaga 5 Uppdragets omfattning anges att "Leverantören ska basera sin lösning på en standardplattform som exempelvis Microsoft Dynamics CRM eller likvärdig". Förvaltningsrätten konstaterar att det står en upphandlande myndighet fritt att själv bestämma hur förfrågningsunderlaget i en upphandling ska utformas och myndigheten väljer själv vad som ska tillmätas betydelse, så länge det sker inom ramen för offentliga upphandlingars grundläggande principer. Detta grundar sig i att det är den upphandlande myndigheten som faktiskt ska köpa de varor eller tjänster som är föremål för upphandling och därigenom är den som får anses bäst lämpad att utvärdera lämnade anbud utifrån de krav som har ställts i förfrågningsunderlaget. Ett förfrågningsunderlag ska dock vara så klart och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande enheten tillmäter betydelse vid upphandlingen. Förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får dock godtas under förutsättning att de principer som bär upp LUF och EU-rätten iakttas Gfr I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 I STOCKHOLM bl.a. RÅ 2002 ref. 50 samt Kammarrättens i Stockholm avgörande den 10 oktober 2012 i mål nr 5351-12). Med förhandlat förfarande avses ett förfarande där den upphandlande enheten inbjuder utvalda leverantörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem (2 kap. 9 § LUF). Tillämpningen av förhandlat förfarande innebär att den upphandlande enheten har en större flexibilitet än vid andra upphandlingsförfaranden. Den upphandlande enheten förhandlar med anbudsgivama om de anbud som de har lämnat, för att anpassa anbuden till de krav som myndigheten har avgett i annonsen om upphandlingen och i förfrågningsunderlaget samt för att få fram bästa anbud enligt den grund för tilldelning som tillämpas Gfr 4 kap. 3 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU). Under förhandlat förfarande ska den upphandlande enheten garantera likabehandling av alla anbudsgivare. Bolaget hävdar att det uppställda kravet innebär att en standardplattform måste offereras, och anser att de kriterierna som bedömningsinstituten uppställer ska tillämpas vid denna bedömning. SLL menar däremot att de inte uppställt något annat krav än att en annan plattform än Microsoft Dynamics CRM kan offereras. Enligt förvaltningsrättens mening föreligger det en viss otydlighet i förfrågningsunderlaget på denna punkt som ger ett visst tolkningsutrymme. SLL:s tolkning, att en plattform ska offereras som är likvärdig med en standardplattform som exempelvis Microsoft Dynamics CRM, ryms inom detta tolkningsutrymme. Bolaget har inte anfört några vägande skäl mot denna tolkning. Bolaget har inte heller varit förhindrat att lämna ett anbud med en lösning som baseras på den egenutvecklade plattformen Mayflower, om denna plattform uppfyller kravet på likvärdighet. Den omständigheten att det uppställda kravet inte uttryckligen anger att en annan plattform än en standardplattform kan offereras innebär inte att förfrågningsunderlaget är så 6 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 otydligt att det strider mot transparensprincipen. Skäl för ingripande föreligger därför inte på denna grund. CSC:s.anbud Bolaget gör gällande att CSC/DXC:s anbud inte uppfyller kravet i punkten 8.1.8 i Bilaga 5 Uppdragets utformning eftersom CSC/DXC inte har baserat sin lösning på en standardplattform som är likvärdig med Microsoft Dynamics CRM. I kravet anges att "leverantören ska basera sin lösning på en standardplattform som exempelvis Microsoft Dynamics CRM eller likvärdig". SLL har inte ställt några närmare krav på vad som anses utgöra en likvärdig standardplattform. Sådana krav har inte heller varit nödvändiga eftersom bedömningen av vad som krävs av en världsledande standardplattform är vedertagen och tillämpas återkommande av de oberoende bedömningsinstituten Gartner och Forrester. Av de senaste årens granskningar framgår att Microsoft Dynamics CRM är marknadsledande inom de områden som SLL efterfrågar i upphandlingen, såsom ärendehantering, kundhantering och försäljning. Det finns en rad alternativa standardplattformar, t.ex. Sugar CRM, Salesforce, Aptean (Pivotal CRM), Inför, NetSuite och Oracle. Ett grundkrav för att plattformen ska anses likvärdig är att ett antal grundläggande kriterier är uppfyllda, bl.a. har stöd för att automatisera försäljningsprocesser, kunder inom minst tre industrivertikaler, flerfaldiga funktionsrika releaser de senaste 18 månaderna, minst fem nya unika kundreferenser som satts i produktion de senaste 12 månaderna, och plattformen ska vara etablerad och ha en stabil position på marknaden. Plattformarna utvärderas inom bl.a. nyckelområdena spridning på marknaden, möjlighet att finna alternativa partners för att implementera, supportera och underhålla en kundinstallation, tydliga produktutvecklingsplaner och team, teknisk slagkraftighet med konstruktion och design i teknikens framkant, stöd för mobilt användande och krav på gällande certifieringar inom säkerhetsstandarder och förordningar. Av CSC/DXC:s anbudsformulär framgår att CSC/DXC har I STOCKHOLM 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 baserat sin lösning på plattformen Boomerang, som är utvecklad av CSC:s eget produktutvecklingsbolag. Det är den plattform som är befintlig hos SLL idag till följd av CSC:s pågående uppdrag där. Boomerang är en egenutvecklad plattform med en mycket begränsad spridning. Den saknar helt alternativa partners för implementation och underhåll. Boomerang är därmed inte en standardplattform som är likvärdig Microsoft Dynamics CRM. SLL invänder att SLL:s tolkning av vad som anses vara en likvärdig plattform borde ha företräde eftersom SLL har utformat förfrågningsunderlaget utifrån sina önskemål och behov. Syftet med kravet och målet med upphandlingen måste vara styrande för tolkningen. Anbudsgivaren har som huvudregel bevisbördan för att SLL:s ställda krav i upphandlingen är uppfyllda. Det står således anbudsgivare fritt att offerera den lösning anbudsgivaren helst önskar förutsatt att anbudsgivaren kan klargöra på vilket sätt den valda lösningen uppfyller ställda krav. Det är sedan upp till den upphandlande myndigheten att avgöra om en alternativ lösning är likvärdig med referensprodukten. SLL har bedömt CSC:s offererade plattform likvärdig och därmed uppfyller CSC kravet i upphandlingen. Bolagets jämförelse samt medskickade rapporter från Gartner saknar helt relevans och kan lämnas utan avseende. Likabehandlingsprincipen utgör ett hinder mot att anta ett anbud som inte uppfyller ställda krav. Förvaltningsrätten konstaterar att det uppställda kravet i punkten 8.1.8 medför att SLL inte kan utesluta en anbudsgivare på den grunden att den offererade plattformen inte utgör en standardplattform utan att bryta mot likabehandlingsprincipen. Den omständigheten att CSC inte har offererat en standardplattform utgör således inte grund för att utesluta CSC:s anbud. I STOCKHOLM 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 Frågan är således om den plattform som CSC har offererat är att betrakta som likvärdig med en standardplattform som exempelvis Microsoft Dynamics CRM. Enligt punkten 8.1.8.1 ska kravuppfyllnad beskrivas i enlighet med utvärderingsfrågan under punkt 9 nedan. I punkten 9 Utvärderingsfråga anges följande. Beskriv i text på svenska i Blankett B.1, Anbudformulär, hur kraven ovan uppfylles, per krav. Beskrivningarna ska vara kortfattade, koncisa och stringenta. I de fall, utöver detta, dokument bifogas skall det vara ett dokument per krav och dessa ska namnges med tydlig hänvisning till respektive krav-id (namnge dokumentet med bokstav för bilaga samt numrering för kravet ex vis C 8.1.1). Behövs bilder/skisser för att tydliggöra kravuppfyllnaden så kan de användas som komplement till den beskrivande texten. Inkopierade texter från broschyrer, manualer eller liknande undanbedes. Hänvisa i så fall den typen av beskrivningar till en bilaga. Observera att enbart en hänvisning till bilaga inte är tillräckligt för att beskriva hur ett krav uppfylles. Förvaltningsrätten konstaterar att SLL i förfrågningsunderlaget inte närmare har angett vad som avses med standardplattform, eller på vilket sätt den plattform som offereras ska vara likvärdig med en standardplattform som exempelvis Microsoft Dynamics CRM. Bolaget har dock endast i allmänna ordalag anfört att plattformen Boomerang som CSC har offererat är en egenutvecklad plattform, inte är en standardplattform som är likvärdig Microsoft Dynamics CRM. Bolaget har hänvisat till bedömningskriterier som bedömningsinstituten Gartner och Forrester tillämpar. Förvaltningsrätten konstaterar dock att de av bolaget åberopade bedömningskriteriema som tillämpas av bedömningsinstituten Gartner och I STOCKHOLM 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 Forrester inte kan läggas till grund för bedömningen av om CSC:s plattform uppfyller kravet på likvärdighet, eftersom dessa kriterier inte uppställts som bedömningsgrunder i förfrågningsunderlaget. SLL har i punkten 9 angett att anbudsgivama genom utvärderingsfrågan ska beskriva hur kravet är uppfyllt. Det ankommer därmed i första hand på SLL i egenskap av upphandlande myndighet att bedöma om den plattform som offereras kan anses vara likvärdig utifrån de behov som SLL har. Det som bolaget har anfört är enligt förvaltningsrättens mening inte tillräckligt för att visa att SLL skulle ha brutit mot likabehandlingsprincipen genom att bedöma att den plattform som CSC har offererat är likvärdig med en standardplattform som exempelvis Microsoft Dynamics CRM. Skäl för ett ingripande enligt LUF föreligger därmed inte heller på denna grund. Tilldelning av kontrakt till DXC Technology Bolaget hävdar också att SLL har brutit mot likabehandlingsprincipen genom att tilldela DXC kontrakt, eftersom DXC inte har lämnat anbud i upphandlingen. Bolaget anser att SLL borde ha förkastat CSC:s anbud när CSC upphörde att existera som bolag den 3 april 2017. Det är CSC som har lämnat anbud och genomgått kvalificeringen. Den juridiska personen som lämnar ett anbud i en upphandling måste vara identisk med den juridiska person som senare prövas och kan komma i fråga för tecknande av kontrakt. Partsbytet under pågående anbudsförfarande innebär ett brott mot likabehandlingsprincipen. Bolaget hänvisar till Kammarrättens i Göteborg avgörande i mål nr. 4847-11. Mot bakgrund av DXC:s egna uppgifter på hemsidan och informationsbrevet från DXC framgår att en fusion håller på att ske mellan CSC och en avdelning inom Hewlett Packard Enterprise, "Enterprise Services business", i syfte att skapa det nya bolaget DXC. En fusion utgör inte endast en ändring av ett bolags firma. DXC är ett helt nytt bolag som ännu inte existerar som juridisk person och har inte lämnat anbud i upphandlingen. Eftersom CSC kommer att ingå i det nya bolaget DXC, kan SLL inte tilldela CSC kontraktet. CSC:s anbud ska därför förkastas. I STOCKHOLM 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 SLL anför att det är ostridigt att det är CSC som både har kvalificerats och som har avlämnat anbud i upphandlingen. CSC har informerat SLL om bytet av företagsnamn till DXC Technology och uppgett att den juridiska personen, dvs. organisationsnumret, kommer att vara densamma som SLL tecknar avtal med. SLL har i tilldelningsbeslutet angett att avtalet tilldelas DXC Technology, och har inte avsett något annat än att uppge vinnande anbudsgivares firma efter namnändring. Möjligen har SLL därigenom gått händelserna i förväg, men det innebär inte att SLL tilldelat avtalet någon annan juridisk person än vinnande anbudsgivare. Förvaltningsrätten konstaterar att det är ostridigt att det är CSC som har kvalificerats och lämnat anbud i upphandlingen. Det är inte heller ifrågasatt att CSC:s anbud har ansetts vara det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till kvalitet i lösning och tjänster samt pris. I tilldelningsbeslutet anges att SLL tilldelar leverantören DXC Technolog y (tidigare CSC enligt bifogat informationsbrev) kontraktet. I det bifogade informationsbrevet på engelska anges (fritt översatt) bl.a. att CSC den 3 april officiellt har fusionerat med HPE's Enterprise Services business. De är mycket förväntansfulla att lansera sitt nya bolag och märke: DXC Technology. Genom informationsbrevet får SLL information om att CSC håller på att genomföra en fusion. En fusion kan ske mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera överlåtande bolag på den andra (absorption), eller mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt, övertagande bolag (kombination) (23 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL). Vid fusion upplöses det eller de överlåtande bolagen utan likvidation. När en fusion äger rum övergår det överlåtande bolagets samtliga rättigheter och skyldigheter på det öve1iagande bolaget (se prop. 1975:103 s. 520). Enligt förvaltningsrättens mening ger informationsbrevet intrycket av att ett nytt bolag och firma bildas genom fusionen. Informationsbrevet är dock inte I STOCKHOLM 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 ett juridiskt bindande dokument, och det går inte att utläsa om CSC är ett överlåtande bolag som upplöses genom fusionen, eller om CSC är ett övertagande bolag som ändrar firmanamn. Förvaltningsrätten konstaterar att även om det saknas information om vinnande anbudsgivares organisationsnummer i tilldelningsbeslutet, så har SLL:s avsikt varit att tilldela CSC kontraktet, som var vinnande anbudsgivare. SLL uppger att det är samma juridiska person, med samma organisationsnummer, som SLL tecknar avtal med. Detta bekräftas enligt förvaltningsrättens mening även delvis av tilldelningsbeslutet där SLL angett - tidigare CSC - inom parentes. Enligt aktuella uppgifter hos Bolagsregistret är CSC fortfarande registrerat som ett aktivt bolag. Den omständigheten att SLL gått händelserna i förväg och angett CSC nya firmanamn DXC i tilldelningsbeslutet förändrar inte denna bedömning. Förvaltningsrätten konstaterar att det är sökanden som har bevisbördan för att för att den upphandlande myndigheten överträtt bestämmelserna i LUF. Bolaget har inte fört någon avgörande bevisning beträffande en eventuell fusion eller byte av juridisk person. Dessutom konstaterar förvaltningsrätten att den aktuella upphandlingen påbörjades i november 2016, dvs. vid en tidpunkt då LUF-direktivet redan trätt i kraft den 18 april 2016 och skulle ha varit genomfört i svensk rätt. De svenska domstolarna är i sådana fall skyldiga att tolka nationell rätt i ljuset av det nya direktivets ordalydelse och syfte för att uppnå det resultat som avses i direktiven (direktivkonform tolkning). Om en konflikt uppstår mellan de nya direktiven och den tillämpliga nationella lagstiftning, ska de nya direktiven ges företräde i tolkningen (se EU-domstolens dom i bl.a. mål C-212/04). En sådan direktivkonform tolkning kan leda till att domstolen måste bortse från ledande svensk rättspraxis som innebär att en befintlig bestämmelse ska tolkas på ett annat sätt än vad som föreskrivs i de nya direktiven. I STOCKHOLM 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 Enligt Artikel 89 c) i LUF-direktivet får kontrakt och ramavtal ändras under löptiden utan nytt upphandlingsförfarande bl.a. om den entreprenör som den upphandlande enheten ursprungligen hade tilldelat kontraktet byts ut mot en ny entreprenör, bl.a. till följd av att en annan ekonomisk aktör som uppfyller kriterierna för det kvalitativa urval som ursprungligen fastställts helt eller delvis inträder i den ursprungliga entreprenörens ställe till följd av företagsomstruktureringar, inklusive uppköp, sammanslagningar, förvärv eller insolvens, under vissa angivna förutsättningar. Bestämmelsen i Artikel 89 c) i LUF-direktivet utgör en kodifiering av EU­ domstolens dom den 19 juni 2008 i mål C-454/06 Pressetext där domstolen uttalade bl.a. följande. Begreppen "ingå" i artikel 3.1 i direktiv 92/50 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster och "upphandla" i artiklarna 8 och 9 i samma direktiv ska tolkas så, att de inte omfattar en situation i vilken tillhandahållandet av tjänster till den upphandlande myndigheten, som dessförinnan ombesörjts av den ursprunglige tjänsteleverantören, tas över av en annan tjänsteleverantör som bildats i form av ett kapitalbolag, i vilket den ursprunglige tjänsteleverantören är den ende aktieägaren och som denne kontrollerar genom att ge instruktioner, förutsatt att den ursprunglige tjänsteleverantören alltjämt svarar för att skyldigheterna enligt kontraktet iakttas. En intern omorganisation av medkontrahenten (till en upphandlande myndighet) medför inte någon väsentlig ändring av villkoren i det ursprungliga kontraktet. Den omständigheten att den nye medkontrahenten är ett dotterbolag som den ursprunglige medkontrahenten äger till 100 procent, där den senare har rätt att ge instruktioner och de två enheterna är bundna av ett kontrakt om överföring av vinster och förluster utgör följaktligen inte någon ändring av ett väsentligt villkor i kontraktet som kan anses vara en ny upphandling respektive nytt ingående av kontrakt i den mening som avses i direktiv 92/50. (punkterna 34-35, 40 och 43-45 samt punkt 1 i domslutet) Enligt förvaltningsrättens mening bör en dylik ändring av leverantör även tillåtas under pågående anbudsgivning i en upphandling. Det krävs dock att I STOCKHOLM 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11522-17 den nya leverantören alltjämt uppfyller de kvalifikationskrav som uppställs på leverantörer i upphandlingen. I förevarande fall har inte framkommit att CSC vid tidpunkten för tilldelningen av kontraktet har upphört att existera som bolag. Förutsättningarna i detta fall skiljer sig således från omständigheterna i den kammarrättsdom från Göteborg som bolaget har hänvisat till. Sökandebolaget har inte heller gett in handlingar som visar att det nya bolaget DXC har trätt i CSC:s ställe, eller att det nya bolaget inte uppfyller kvalifikationskraven som uppställts i upphandlingen. Skäl för ingripande enligt LUF föreligger därför inte heller på denna grund. Sammanfattning Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att det på grundval av det som Kentor IT AB har anfört inte går att dra slutsatsen att SLL har brutit mot principerna om transparens och likabehandling enligt 1 kap. 24 § LUF, eller någon av de gemenskapsrättsliga principerna. Förutsättningar för ingripande enligt 16 kap. 6 § LUF finns därmed inte. Kentor IT AB kan därför inte anses ha lidit eller riskera att lida skada. Ansökan om överprövning ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Infonnation om hur man överklagar finns i bilaga (DV 3109/IA LOU). Haike Degenkolbe Rådman I STOCKHOLM IIl. dll www.domstol.se HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND SVERIGES DOMSTOLAR Den som vill överklaga förvaltningsrättens avgörande ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Adressen till förvaltningsrätten framgår av avgörandet. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av avgörandet. Om avgör­ andet har meddelats vid en muntlig förhand­ ling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när det kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag som avgörandet med­ delades. För o ffentlig part räknas tiden för överklagande alltid från den dag avgörandet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommar­ afton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Prövningstillstånd i kammarrätten För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövnings­ tillstånd om 1. detfinnsanledningattbetvivlariktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. detinteutanattsådanttillståndmeddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Överklagandets innehåll Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1 . I<:lagandens person- eller organisations­ nummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobil­ telefon. Även adress och telefonnummer till arbetsplatsen ska anges, samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om klaganden anlitar ombud, ska om­ budets namn, postadress, e-post-adress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om samtliga ovan nämnda person- eller adressuppgifter har lämnats tidigare i målet och fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om någon uppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. uppgift om det avgörande som över­ klagas - förvaltningsrättens namn, mål­ nummer samt dagen för avgörandet, de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, den ändring av förvaltningsrättens avgörande som klaganden vill få till stånd, de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Forts. nästa sida Bilaga 1 Bilaga 2. 3. 4. S. www.domstol.se Avtal före laga kraft i vissa mål I vissa mål får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens avgörande har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt • ling, lagen (2007:1091) om offentlig upphand­ • områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, lagen (2007:1092) om upphandling inom • försvars- och säkerhetsområdet, lagen (201 1 : 1 029) om upphandling på • koncessioner, lagen (201 6: 1 1 47) om upphandling av • ling, eller lagen (2016:1145) omoffentligupphand­ • försörjningssektorerna lagen (201 6: 1 1 46) om upphandling inom I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan fyra förstnämnda lagarna och i 20 kapitlet i de två sistnämnda lagarna. Ytterligare information Behöver ni fler upplysningar om hur man överklagar kan ni vända er till förvaltnings­ rätten. \V\Vw.domstol.se