FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Allmänna avdelningen SÖKANDE DOM 2010-05-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 26709-10 Enhet 13 11 Sida 1 (11) Tele2 Sverige AB, 556267-5164 ij i:,���,J�,li!�J�'i�ff<::•,,•,,;, ., Ombud: Advokat Fredrik Linder ochjur.kand. Mikael Dubois Hamilton Advokatbyrå Stockholm HB Box 715 101 33 Stockholm lE:2010 -os;;� 2 7 I : -:. MOTPART Riksdagsförvaltningen Administrativa avdelningen 100 12 Stockholm SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling - LOU DOMSLUT Förvaltningsrätten bifaller Tele2 ·sverige AB:s ansökan om överprövning och förordnar att upphandlingen ska göras om. Förvaltningsrättens interimistiska beslut den 26 mars 2010 upphör därmed att gälla. Dok.Id 2217 1 Postadress Beso""I{Sadress Telefon TeIefax Exped"IfJODSfId 115 76 Stockholm Tegeluddsvägen 1 08-561680 00 I 08-561680 01 måndag - fredag 09:00-15:00 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2010-05-25 BAKGRUND Sida 2 26709-10 Allmänna avdelningen Riksdagsförvaltningen har genomfört avrop från Kammarkollegiets ramavtal Kommunikation som tjänst 2008. I tilldelningsbeslut som avsändes den 16 mars 2010 beslutade Riksdags­ förvaltningen att anta annat anbud än det från Tele2 Sverige AB (Tele2), nämligen det från TeliaSonera Sverige AB (Telia). En ytterligare anbuds­ givare fanns, nämligen Telenor Sverige AB (Telenor). Förvaltningsrätten beslutade den 26 mars 2010 att upphandlingen tills vidare inte får avslutas. YRKANDEN M.M. Tele2 yrkar att upphandlingen ska göras om och anför till stöd för sin talan bl.a. följande. För att en upphandlande myndighet ska uppfylla principerna om likabehandling och transparens samt 1 kap. 9 § LOU ska den valda ut­ värderingsmodellen vara så utformad att den är ägnad att leda till ett rättvi­ sande resultat. Skillnaden mellan Telias poäng och Tele2:s poäng för krite­ riet Funktion, service och tillgänglighet i avropet är knappt 10 procent ((98,08-89,02)/98,08). Skillnaden i betyg är dock hela 80 procent ((5-1)/5). Små avvikelser i poäng har således lett till proportionellt mycket större av­ vikelser i betyg, vilket gör att utvärderingsmodellen strider mot transparens­ och likabehandlingsprincipen samt 1 kap. 9 § LOU. Utformningen av ut­ värderingsmodellen innebär att anbudsgivama inte kan förutse vilket betyg som blir resultatet av en viss tilldelad poäng avseende kriteriet Funktion, service och tillgänglighet. Den slutliga bedömningen av vilket betyg en anbudsgivare ska få blir istället avhängig vilken poäng övriga anbud tillde­ las. I avropet har kriteriet Funktion, service och tillgänglighet viktats till 75 procent och kriteriet Pris viktats till 25 procent. Ett problem med utvärde- FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Allmänna avdelningen DOM 2010-05-25 Sida 3 26709-10 ringsmodellen är att trots att viktningen mellan Funktion, service och till­ gänglighet respektive Pris har angivits i avropsförfrågan, kommer den rela­ tiva betydelsen mellan dessa två kriterier vid utvärderingen att de facto be­ stämmas av vilka betyg som tilldelas anbudsgivarna. En obetydlig skillnad i Funktion, service och tillgänglighet skulle kunna väga tyngre än en gigan­ tisk skillnad i Pris. Vidare skulle, om Tele2:s poäng i Funktion, service och tillgänglighet höjdes från 89,02 till exempelvis 92,02, detta inte påverka Tele2:s betyg för kriteriet, eftersom det fortfarande var 1 (och Telias fortfa­ rande 5), medan däremot Telenors betyg skulle påverkas eftersom deras poäng blir beroende av de andras poäng. Utvärderingsmodellen är utformad så att den viktning som angivits i avropsförfrågan mycket väl kan bli bety­ delselös vid utvärderingen. Riksdagsförvaltningen bestrider bifall till Tele2:s ansökan och yrkar att förvaltningsrättens interimistiska beslut ska upphävas. Till stöd för talan anför Riksdagsförvaltningen bl.a. följande. Den tillämpade utvärderings­ modellen strider inte mot transparens- eller likabehandlingsprincipen. Det finns inget förbud mot att tillämpa en relativ utvärderingsmodell i tilldel­ ningsfasen av en upphandling, tvärtom torde detta vara den vanligaste tek­ niken. Utvärderingsmodellen är klart och tydligt beskriven i avropsförfrå­ gan. Riksdagsförvaltningen har agerat helt i enlighet med beskrivet förfa­ rande och utvärderingsmodellen har tillämpats lika på alla anbudsgivare. Det har redan från början framgått att det bästa anbudet inom varje kriteri­ um skulle få betyget 5 och det sämsta betyget 1. Det anges redan i förfråg­ ningsunderlaget att respektive kriteriums betyg viktas i förhållande till an­ given procentsats för kriteriet och att summan av de viktade betygen utgör anbudets totalbetyg. Varje anbudsgivare kunde informera sig om kriterierna på samma sätt. Anbudsgivama kunde visserligen inte redan därigenom ex­ akt avgöra hur de skulle utforma sitt anbud för att senare få rangordnas som den som bäst uppfyller laiteriema i utvärderingsmodellen. Att en anbudsgi­ vare på förhand ska kunna förutse utfallet av utvärderingen är dock i prakti- FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2010-05-25 ken omöjligt. Den aktuella utvärderingsmodellen har valts med omsorg då bästa möjliga tillgänglighet för de folkvalda riksdagsledamöterna är en för­ utsättning för att de på bästa sätt ska kunna fullgöra sina riksdagsuppdrag. De ska alltid kunna vara tillgängliga på mobiltelefon. Mycket stor vikt har därför lagts vid tillgängligheten inom Sverige, medan priset för tjänsten har bedömts vara av jämförelsevis underordnad betydelse. Att det framgår vil­ ken reell andel ett kriterium har haft i förhållande till en annat först efter att utvärderingen är klar är en naturlig effekt av en relativ utvärderingsmodell. Den upphandlande myndigheten är fri att välja kriterier för tilldelning av kontrakt samt viktningen av dessa. Tele2:s påstående att en skillnad på knappt 10 procent i Funktion, service och tillgänglighet belastas med 80 procent betygsavdrag är i och för sig korrekt. Utvärderingsmodellen premi­ erar det bästa anbudet samtidigt som den straffar det sämsta utifrån de bör­ krav som konstituerar utvärderingskriteriet Funktion, service och tillgäng­ lighet. Att skillnaden mellan lägsta och högsta respektive bästa och sämsta anbud medför en skillnad 5 mot 1, dvs. 80 procent, var något som klart och tydlig framgick i punkt 1.11 i avropsförfrågan. Av naturliga skäl blir utfal­ len i de olika utvärderingskriteriema olika. Priskriteriet kan variera betyd­ ligt beroende på vad som upphandlas och vad som offereras, medan kriteri­ et för Funktion, service och tillgänglighet företrädesvis blir representerat på den övre femtedelen av skalan 1-100, dvs. mellan 80 och 100 procent. Det­ ta gör att skillnaderna mellan anbudsgivama är olika inom respektive krite­ rium. I den här upphandlingen visade det sig att priskriteriet skiljer cirka 100 procent mellan det högsta och det lägsta priset, samtidigt som kriteriet Funktion, service och tillgänglighet har en spridning på cirka 10 procent. En sådan procentuell jämförelse låter sig dock inte göras. En skillnad i till­ gänglighet mellan 89,02 och 98,08 är i sammanhanget av en avgörande be­ tydelse för denna upphandlings syfte och mål. - Vidare gäller inom EU­ rätten en skyndsamhetsprincip. Principen innebär att en anbudsgivare som upptäcker ett fel i förfrågningsunderlaget ska framföra detta redan under anbudstiden och inte av taktiska skäl vänta till efter tilldelningsbeslutet. Sida 4 26709-10 Allmänna avdelningen FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2010-05-25 Tele2 genmäler bl.a. följande. I den aktuella utvärderingsmodellen har gnmden för de tilldelade betygen utgjorts av den mellan anbuden inbördes placeringen i sig. Denna placering, och inte den poäng som tilldelats an­ budsgivama eller det pris som offererats, är vad som tillmätts avgörande betydelse. Dänned upprätthålls inte den viktning som anges i avropsförfrå­ gan. Tele2 gör inte gällande att utvärderingsmodellen är otydligt beskriven eller att den inte har tillämpats på sätt som angetts i avropsförfrågan. Det är utvärderingsmodellen i sig som lett till att transparens och likabehandling inte upprätthållits. Riksdagsförvaltningen har inte nöjt sig med att ange kri­ terierna i fallande prioritetsordning vilket är ett alternativ enligt 12 kap. 1 § LOU, utan har istället preciserat deras vikt till 75 procent för Funktion, ser­ vice och tillgänglighet och 25 procent för Pris. Uppenbarligen har Riks­ dagsförvaltningen ansett att det är möjligt att vikta kriterierna på detta sätt. Det ställer krav på att nämnda viktning också får angivet genomslag i ut­ värderingen. På denna punkt brister dock utvärderingsmodellen. Pris, ett laiterium som viktats till 25 procent, har för Tele2:s del fått en reell vikt om 0 procent, dvs. inte haft någon betydelse alls, eftersom det faktum att Tele2 haft lägst betyg avseende Funktion, service och tillgänglighet innebär att Tele2 inte hade klmnat vinna ens om man offererat O kr. Om Telenor och Tele2 hade haft poängvärde för Funktion, service och tillgänglighet om 98,07 respektive 98,06 - dvs. bara obetydligt lägre än Telias 98,08 - medan offererat pris varit 1 000 000 kr från Telia, 10 000 kr från Telenor och 1 000 kr från Tele2, skulle de viktade totalbetygen ha blivit 4,0 för Telia, 3,49 för Telenor och 2,0 för Tele2. De i detta fiktiva exempel minimala skillnaderna i Funktion, service och tillgänglighet skulle ändå ha blivit di­ rekt avgörande, eftersom betygskomponenten gör att priset blir helt utan betydelse. Detta är en brist i utvärderingsmodellen som sådan och dess ef­ fekter, inte i hur den beskrivits i förfrågningsunderlaget. Felet är dock inte redan att det använts en relativ utvärderingsmodell, ty sådana är tillåtna, men även relativa modeller måste följa de gnmdläggande principerna för offentlig upphandling. I Riksdagsförvaltningens utvärderingsrnodell leder Sida 5 26709-10 Allmänna avdelningen FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Allmänna avdelningen DOM 2010-05-25 Sida 6 26709-10 omräkningen till betyg till märkliga och oförutsebara effekter. Riksdagsför­ valtningens utvärderingsmodell har inte bara angett ett fast betyg för det bästa anbudet (5) utan även ett fast betyg för det sämsta anbudet (1), oavsett hur stor eller liten skillnaden är i poäng respektive pris som anbudsgivaren offererat. Det är inte uppfyllandet av de olika delarna i kriteriet Funktion, service och tillgänglighet eller det pris som offereras, som har tillmäts be-• tydelse vid utvärderingen. Istället är det den inbördes placeringen mellan anbuden som är den huvudsakliga grunden för betygen. Avseende de an­ budsgivare med högst respektive lägst poäng inom vardera kriterium, dvs. två av tre anbudsgivare i detta fall, har det endast varit placeringen som grundat betyget. Riksdagsförvaltningen påstår att skillnaden i Funktion, service och tillgänglighet mellan 98,08 (Telia) och 89,02 (Tele2) med rätta fått en av avgörande betydelse. Tele2 bestrider i och för sig att en skillnad mellan 98,08 och 89,02 är så stor att den förtjänar att bli avgörande, men det är inte ens denna skillnad som blivit utslagsgivande. Det hade inte spe­ lat någon som helst roll om Tele2 tilldelats 96,43 poäng (dvs. obetydligt lägre än Telenors 96,44 poäng) eller 0 poäng, eftersom betyget ändå hade blivit 1 på grund av att Tele2 kommit sist i rangordningen för kriteriet. - Gällande den påstådda skyndsamhetsprincipen poängterar Tele2 att det inte finns någon preklusionsregel som kräver att en anbudsgivare invänder mot utformningen av ett förfrågningsunderlag innan anbudstiden har gått ut. - Tele2 vill även anföra följande tillkommande grunder. Det "bör-krav" på mobil tillgänglighet som anges i punkterna 3.4.1. och 3.4.2. utgör ett krav som inte möjliggör en verklig kontroll av att den information som lämnas av anbudsgivarna är korrekt. Det anges inga förutsättningar för hur beräk­ ning av mobil tillgänglighet ska ske, vilket innebär att varje anbudsgivare för sig själv avgör hur mobil tillgänglighet ska beräknas och att anbuden därför inte blir jämförbara. Riksdagsförvaltningen genmäler bl.a. följande. Det är tydligen ostridigt dels att relativa utvärderingsmodeller inte är generellt förbjudna, dels att den DOM Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 26709-10 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen 2010-05-25 utvärderingsmodell som Riksdagsförvaltningen använt har beskrivits tydligt i avropsförfrågan och att den har tillämpats i enlighet med beskrivningen. Gäl­ lande utvärderingsmodellens egenskaper i sig medför den ett samspel mellan viktning och betygsättning och ett utfall som förstärker skillnaderna mellan olika anbud, särskilt mellan det bästa och det sämsta. Dessa egenskaper har varit fullt transparenta. Det är orimligt att begära att en utvärderingsmetod dessutom ska vara så transparent att anbudsgivaren kan beräkna vilken poäng eller vilket betyg den kommer att få innan utvärderingen har skett. Metoden innebär också att det summerade värdet av en viss enhet ger ett betyg inom en viss skala. Detta betyg multipliceras med en viss för vardera kriterium från början angiven vikt. Summan av de på detta vis viktade betygen resulte­ rar i att ingivna anbud får olika betyg och kan rangordnas. Detta förfarande är vedertaget och vanligt förekommande. För att anbud ska vara jämförbara måste olika enheter, här poäng och pris i kr, omvandlas till samma enhet, i detta fall betyg. Först då kan en viktning tillämpas. Effekten av viktningen är en annan sak. Den uppkommer bl.a. genom att, beroende på vilken vikt ett kriterium har fått, kriteriet ges olika genomslagskraft i förhållande till andra kriterier. Varje kriteriums vikt får den angivna betydelsen genom att en i förväg angiven procentsats multipliceras med kriteriets betyg. Motsvarande procentsatser kan i princip inte fås genom att i efterhand se vilken procentu­ ell andel varje kriteriums utfall fått av det totala summerade utfallet. Det vik­ tade utfallet skiljer sig från den procentsats som vardera av kriterierna har givits i relation till de övriga kriterierna. Det är dock oriktigt att, som Tele2 gör, påstå att poängen inte har någon betydelse för betygen utan att endast placeringen har betydelse. Betygen är de facto baserade på poängen, efter­ som den inbördes placeringen före viktningen beror på hur väl kriterierna är uppfyllda. Detta ska benämnas en relativ utvärderingsmodell baserad på en linjär skala. En sådan modell motiverar på ett konkurrensfrämjande sätt an­ budsgivama att ställa så fördelaktiga anbud som möjligt. Eftersom utfallet av ett sämre erbjudande blir relativt stort, blir kraven stora på anbudsgivarna. Det står den upphandlande myndigheten fritt att använda sig av en sådan Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 26709-10 I STOCKHOLM 2010-05-25 Allmänna avdelningen utvärderingsmodell, fömtsatt att kraven på likabehandling, fömtsebarhet och transparens är uppfyllda. I Kammarrätten i Sundsvalls avgörande i mål nr 344-06 godtogs en relativ utvärderingsmodell där den linjära skalan gällde priset. Riksdagsförvaltningen tror inte att det hade blivit någon sldllnad i bedömningen om skalan istället hade avsett ett annat kriterium. - Riksdags­ förvaltningen gör inte gällande att Tele2:s talan är prek:luderad. Det har dock betydelse att Tele2 haft möjlighet att vidta rättsliga åtgärder i ett tidigare skede än vad man gjort. - Gällande de tillkommande gmndema vill Riks­ dagsförvaltningen anföra följande. Någon skyldighet att kontrollera att läm­ nade uppgifter är rikiiga anses inte föreligga om det inte finns anledning att ifrågasätta riktigheten. Riksdagsförvaltningen har behandlat samtliga an­ budsgivare lika och genomfört kontroller där det funnits fog för detta. De uppgifter som anbudsgivarna i detta fall angett gällande bl.a. tillgänglighet måste anses nöjakiiga och det vore orimligt att inte få beakia dem i utvärde­ ringen. Det finns heller ingen skyldighet att betygsätta varje bör-krav som uppställts i förfrågningstmderlaget. Det viktiga är att Riksdagsförvaltningen i sin avropsförfrågan klart och tydligt angivit exaki vilka bör-krav som kom­ mer att utvärderas. Att Tele2 anser att även vissa övriga bör-krav borde ha tillmätts vikt saknar betydelse. Tele2 anför avslutningsvis bl.a. följande. Den utvärderingsmodell som prö­ vades av Kammarrätten i Sundsvall innehöll en avgörande skillnad jämfört med Riksdagsförvaltningens modell. I kammarrättens avgörande fanns det ett fastställt intervall inom vilken poängen skulle fördelas: lägst pris erhöll 5 poäng och ett pris som överskred det lägsta priset med 33 procent fick 0 po­ äng. Detta torde ha byggt på resonemanget att om ett pris offereras, som är mer än 33 procent högre än det lägsta offererade priset, förtjänar anbudet med ett så pass högt pris inga poäng i kriteriet för Pris. I Riksdagsförvalt­ ningens utvärderingsmodell finns det inget sådant fastställt poängintervall och där är det alltså inte så att endast ett anbud som avviker i viss omfattning från högsta poäng får lägsta betyg. Beroende på vilken den högsta respekiive Sida 9 26709-10 lägsta tilldelade poängen blir, kan Riksdagsförvaltningens betyg mellan 5 och 1 lika gärna fördelas mellan 100 poäng och O poäng som mellan 50,01 och 50,00 poäng. I kammarrättsfallet var det därför betydligt bättre transpa­ rens och om den modellen hade använts i förevarande fall skulle Tele2 ha antagits som leverantör i avropet. I Riksdagsförvaltningens utvärderingsmo­ dell är det högsta viktade betyget för kriteriet Funktion, service och tillgäng­ lighet 3,75 medan den maximala skillnaden mellan två anbuds viktade betyg för kriteriet Pris är 1,0 (1,25-0,25). Därmed har de anbudsgivare som tillde­ las ett viktat betyg om 2,74 eller lägre för kriteriet Funktion, service och till­ gänglighet inte ens en teoretisk chans att vinna upphandlingen. Detta strider mot likabehandlingsprincipen. Även om Tele2 för kriteriet Funktion, service och tillgänglighet hade fått en så hög poäng som 96,43 (dvs. precis under Telenors poär1g), vilket skulle innebära en skillnad i tilldelad poäng om mindre än 1,7 procent gentemot Telias anbud, skulle Tele2 fortfarande inte ha kunnat vinna avropet. Riksdagsförvaltningens modell innebär att priset får en mycket liten betydelse för utgången. Priset är samtidigt det enda egentliga konkurrensmedlet en anbudsgivare kan använda sig av i ett avrop av denna typ. Det återstående kriteriet avser täckningsgrad, tillgänglighet och andra faktorer som anbudsgivaren kan påverka endast på längre sikt. Det gör att Telia, som normalt har den bästa täckningsgraden, inte har haft något incita­ ment att offerera ett lågt anbudspris. Därför är Riksdagsförvaltningens utvär­ deringsmodell konkurrenshämmande. Riksdagsförvaltningen anför avslutningsvis bl.a. följande. Att en låg po­ äng på ett kriterium medför att en anbudsgivare i praktiken inte längre kan vinna anbudsutvärderingen, trots höga poäng på andra kriterier, strider inte mot I kap. 9 § LOU. Oavsett vilket anbud som hade erbjudit en högre funktion, service och tillgänglighet skulle samtliga anbud ha behandlats på motsvarande sätt. Att en liten poängskillnad mellan anbudsgivarna kan medföra att den ena får 1 och den andre får 5 går att förstå genom den be­ skrivning av modellen som lämnats. Därmed är kravet på transparens upp- FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2010-05-25 Allmänna avdelningen FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Allmänna avdelningen DOM 2010-05-25 Sida 10 26709-10 fyllt. Den s.k. utslagningseffek:ten i Riksdagsförvaltningen utvärderings­ modell medför inte en lägre grad av transparens än i mål nr 344-06 hos Kammarrätten i Sundsvall. Det saknar betydelse vem som skulle ha vunnit upphandlingen om Riksdagsförvaltningen istället hade tillämpat sistnämn­ da modell eller någon annan modell. UTREDNING I MÅLET Av tabell över betygsfördelningen framgår följande. Gällande Funktion, service och tillgänglighet fick Telia 98,08 poäng, Telenor 96,44 poäng och Tele2 89,02 poäng. Betygen blir därför för Telia 5 (bäst), för Tele2 1 (sämst) och för Telenor 4,27 (beräknat på en linjär skala). Viktade till 75 procent blir betygen 3,75 (Telia), 3,21 (Telenor) och 0,75 (Tele2). Gällan­ de Pris offererade Telenor 31 225 200 kr, Telia 26 420 884 kr och Tele2 15 258 240 kr. Betygen blir därför för Tele2 5 (billigast), för Telenor 1 (dyrast) och för Telia 2,20 (beräknat på linjär skala). Viktade till 25 pro­ cent blir betygen 1,25 (Tele2), 0,55 (Telia) och 0,25 (Telenor). Totalbety­ gen blir därmed 4,30 (3,75 + 0,55) för Telia, 3,46 (3,21 + 0,25) för Telenor och 2,0 (0,75 + 1,25) för Tele2. DOMSKÄL Enligt 1 kap. 9 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantö­ rer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt genomföra upphand­ lingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare, enligt samma para­ graf, principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. I 16 kap. 2 § första stycket LOU anges följande. Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantö­ ren lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandling­ en ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2010-05-25 Den primära frågan i målet är om den relativa utvärderingsmodell som Riksdagsförvaltningen har använt bär på sådana inneboende brister att den strider mot LOU. Med Riksdagsförvaltningens utvärderingsmodell får anbudet med sämst kvalitet avseende Funktion, service och tillgänglighet respektive högst offe­ rerat Pris betyget 1 även om skillnaden gentemot anbudet med bäst kvalitet respektive lägst pris (betyget 5) är obetydlig. Utslagningseffekten blir enligt förvaltningsrättens mening oförutsägbar på ett sätt som saknar motsvarighet i den utvärderingsmodell som Kammarrätten i Sundsvall bedömde i mål nr 344-06. Endast för den i rangordningen mellanliggande anbudsgivaren, Telenor avseende Funktion, service och tillgänglighet och Telia avseende Pris, får den linjära skalan en nyanserande effekt i någon rimlig mening. Den praktiska effekten av utvärderingsmodellen blir att Telia, som är känt för att ha den bästa täckningsgraden såvitt avser tillgänglighet, får en opro­ portionerligt stor chans att vinna oavsett vilket pris bolaget offererar. Detta är måhända förutsebart i en viss mening, men kan inte anses främja syftet att fastställa vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Av ovannämnda skäl anser förvaltningsrätten att Riksdagsförvaltningens utvärderingsmodell i sig - alltså inte sättet på vilket Riksdagsförvaltningen tillämpat den - strider mot 1 kap. 9 § LOU. Genom Riksdagsförvaltningens utvärdering har Tele2 lidit eller kunnat komma att lida skada. De påtalade bristerna kan inte korrigeras genom rättelse. Tele2:s ansökan om överpröv­ ning ska därför bifallas och upphandlingen göras om. N ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV3109/1A) Christian Finnerman Förvaltningsrättsfiskal Föredragande har varit David Munck. Sida 11 26709-10 Allmänna avdelningen SVERIGES D0Ms1�0LAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Bilaga Den som vill överklaga förvalt:ningsrättens be­ slut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha ko:tnmit in till förvaltn ingsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för över­ klagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivel­ sen komrner in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om det är av vikt för ledning av rättstil­ lärnpningen att överklagandet prövas, anled­ ning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga. skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast. Det är därför vik­ tigt att det klart och tydligt framgår av överkla­ gandet till kammarr:-itten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnumtner, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbets­ platsen och eventuell annan plats där kla­ ganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i må­ let. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden ange!'till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med va1j e särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrät­ ten framgår av b eslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända :in fullm.akt i original samt uppge sitt namn, adress och telefon­ nummer. www.domstol.se 2.