FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING SÖKANDE DOM . 2011-03-10 Meddelad i Linköping Sida 1 (12) KONKURRENSVERKET 2011 -03- 1 1 Avd Dnr Doss Aktbil Dok.Id 4000 8 Postadress Box 406 581 04 Linköping Telefon 013-25 Il 40 forvaltningsrattenilinkoping@dom.se SAKEN Överprövning av upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upp­ handling, LOU FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller ansökan och förordnar att S1rängnäs Fastighets AB upphandling med benämning Nybyggnad gruppboende Smörsoppen 6, Tosterö, Strängnäs ska göras om. Mål nr 551-11 Enhet 2 Peab Bostads AB, 556237-5161 Box 808 169 28 Solna Ombud: Bolag�jurist Fredrik Kjerrström Box 808 169 28 Solna MOTPART Strängnäs Fastighets AB, 55666.5-3100 Nygatan 10 645 80 Strängnäs Besöksadress Brigadgatan 3 013-2510 00 Telefax Expeditionstid måndag - fredag 09:00-12:00 13:00-1.5:00 E-post: Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 551-11 I LINKÖPING YRKANDE M.M. Strängnäs Fastighets AB (SFAB) genomför en upphandling med benäm­ ning Nybyggnad gruppboende Smörsoppen 6, Tosterö, Strängnäs. Upp­ handlingen genomförs som en förenklad upphandling. Genom tilldelnings­ beslut den 21 januari 2011 har SFAB antagit annan anbudsgivare än Peab Bostad AB (Peab). Peab ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar att upphand­ lingen ska göras om. Till stöd för talan anförs bl.a. följande. SFAB har sammanblandat kvalificerings- och utvärderingsfas. Utvärderingen har brutit mot principerna som bär upp lagen om offentlig upphandling. Om SFAB hade följt gällande regelverk hade Peab vunnit eller, i vart fall, haft stor chans att vilma upphandlingen. SFAB bestrider bifall till Peabs yrkande. SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Lagtext m.m. Av 1 kap. 9 § LOU framgår att upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Av 15 kap. 16 § LOU framgår bl.a. fö�jande. En upphandlande myndighet ska anta antingen 1. det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upp­ handlande myndigheten, eller 2. det anbud som har lägst pris. Bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga ska göras enligt 12 kap. 1 § andra stycket. Den upphandlande myndigheten ska antingen ange hur de olika kriterierna som avses i 12 kap. 1 § andra stycket viktas vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga eller ange kriterierna i fal- FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING DOM Sida 3 551-11 lande prioritetsordning. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning. I 12 kap. 1 § LOU andra stycket stadgas att myndigheten ska, vid bedöm­ ningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kost­ nadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd. Av 16 kap. 2 § LOU framgår bl.a. följande. Om den upphandlande myn­ digheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller nå­ gon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Av EU-domstolens avgörande i mål nr C-532/06 framgår bl.a. följande. Målet avsåg tolkningen av rådets direktiv 92/50/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster. Domstolen tog bl.a. ställning till frågan om direktivet utgjorde hinder för att den upphandlande myndigheten under ett anbudsförfarande beaktade anbudsgivamas erfaren­ het, personalstyrka och utrustning samt förmåga att utföra projektet inom den fastställda tidsfristen inte med hänvisning till att dessa faktorer utgjor­ de "kriterier för kvalitativt urval", utan istället till att de utgjorde "kriterier för tilldelning". Domstolen anförde därvid bl.a. följande. Det är visserligen riktigt att det i artikel 36.1 i direktiv 92/50 inte ges någon uttömmande uppräkning av de kriterier som den upphandlande myndigheten får välja mellan och att denna myndighet ges möjlighet att välja de kriterier som den avser att tillämpa vid tilldelningen av kontraktet. Inte desto mindre är det emelleiiid så att detta val endast kan avse kriterier som syftar till att fast­ ställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. De kriterier som inte syf­ tar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, utan som huvudsakligen avser bedömningen av anbudsgivarens fönnåga att utföra projektet i fråga kan fö�jaktligen inte anses utgöra kriterier för tilldelning. Artiklarna 23.1, 32 och 36.1 i direktiv 92/50 utgör följaktligen hinder för att den upphandlande myndigheten under ett anbudsförfarande beaktar anbudsgivarnas erfarenhet, personalstyrka och utrustning samt förmåga att utföra projektet inom den fastställda tidsfristen inte med hänvisning till att dessa faktorer utgör "kriterier för kvalitativt urval", utan i stället till att de utgör "kriterier för tilldelning". Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 551-11 I LINKÖPING För.fi·ågningsunderlag Av förfrågningsunderlaget - administrativaföreskrifterför samordnad generalentreprenad - framgår bl.a. följande. AFB.51 Anbudsgivare skall ha ett kvalitetssäkringssystem som mot­ svarar ISO 9001 och ett miljöledningssystem som motsvarar ISO 14001. AFB.52 Värderingsgrunder vid anbudsprövning Kriterier för anbudsutvärdering kommer att vara 1. Pris, viktning 60% 20% Å-priser och arvoden 2. Kvalite/miUö 10% 3. Organisation/resurser 10% Av mallför anbudsutvärdering - kvalite framgår bl.a. följande. Max 10 poäng tilldelas den anbudsgivare som är certifierad enligt ISO 9001 och 14001 och presenterar översiktliga planer alt. relevanta planer från referensprojekt. 8 poäng tilldelas den anbudsgivare som är certifierad enligt ISO 900l samt har ett eget system för säkring av miljöarbetet som följer ISO 14001 och presenterar översiktliga planer alt. relevanta planer från referensprojekt. 4 poäng tilldelas den anbudsgivare som har egna system som följer ISO 9001 samt 14001 och presenterar översiktliga planer alt. relevanta planer från referensprojekt. 1 poäng tilldelas den anbudsgivare som har egna system som följer ISO 9001 samt 14001 men inte kan presentera översiktliga planer men relevan­ ta planer från referensprojekt. 0 poäng tilldelas den anbudsgivare som bedöms sakna relevanta system för kvalitets- och miljösäkring av projektet. Peab har i sin ansökan om överprövning anfört bl.a. följande. Av utvärde­ ringssammanställningen framgår att Peab erhöll 93,7 poäng och det vin- Anbudssumma Kvalitetssäkring Projektorganisation, CV på ledan­ de personal Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 551-11 I LINKÖPING nande anbudet 94,9 poäng. Vidare framgår att samtliga anbudsgivare - förutom vinnande leverantör - erhöll fyra poäng för kvalite. Det betyder att dessa anbudsgivare inte är certifierade enligt ISO 9001 och 14001, men att de ändå uppfyller kraven för respektive ledningssystem beträffande kvalitet och mi\jö. Valet av kriterier för tilldelning kan endast avse kriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och som är kopplade till föremålet för kontraktet. Kriterier som avser bedömningen av anbudsgivarens förmåga att utföra projektet i fråga kan inte utgöra krite­ rier för tilldelning. Kvalitets- och miljöledningssystemen tar sikte på an­ budsgivarens förmåga att utföra projektet och är inte kopplade till föremå­ let för kontraktet. De avser istället anbudsgivarens arbetssätt och kvalifika­ tioner. Utvärderingen av aktuella ledningssystem är därför att hänföra till kriterier för kvalitativt urval och inte till kriterier för tilldelning. Offentlig upphandling genomförs i två steg, dels en kvalificeringsfas, dels en utvär­ deringsfas, vilka ska hållas åtskilda. SFAB har sammanblandat de båda faserna. Förfarandet strider mot LOU, eftersom SFAB underlåtit att pröva anbudsgivarens lämplighet och frågan om vilket anbud som är det ekono­ miskt mest fördelaktiga i två skilda moment. Den upphandlande myndigheten är skyldig att godta likvärdiga intyg från andra organ som är etablerade inom EES eller andra bevis på likvärdi­ ga kvalitetssäkrings- och miljöledningsåtgärder som lämnas av anbudsgi­ varen. En upphandlande myndighet har vidare rätt att hänvisa till teknisk specifikation i form av en standard under förutsättning att den även beaktar anbud som baseras på liknande lösningar. Certifiering utgör inte ett bevis på att den upphandlande myndigheten erhåller något mervärde. Hänsyn måste tas till vad certifieringen innehåller eller vilka åtaganden som an­ budsgivaren lovat att följa. Det är inte förenligt med gällande rätt att tillde­ la en anbudsgivare högre poäng på grund av att ett system är certifierat. Om ett icke certifierat system är likvärdigt ett som är certifierat bör båda systemen tilldelas samma poäng vid utvärderingen. Endast ett företag i området klarar kriteriet med certifierade kvalitets- och miljöledningssy- Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 551-11 I LINKÖPING stem. Genom kriteriet och poängsättningen slås konkurrensen ut. SFAB har medvetet styrt upphandlingen mot en anbudsgivare och omintetgjort konkurrensen, genom att obefogat gynna certifiering. Det är �jälvklart att små och medelstora företag inte har aktuell certifiering. Konkurrensen hämmas därmed och antalet presumtiva anbudsgivare begränsas. Utvärde­ ringen med angivna bedömningskriterier och poängsättning, medför att det endast är ett bolag som i praktiken kan vinna upphandlingen. Det synlig­ görs av att Peab, som lämnat bäst pris, ändå inte vann upphandlingen, trots att deras ledningssystem är likvärdigt det vinnande anbudets system. Kriteriet med certifierade kvalitets- och miljöledningssystem strider vi­ dare mot proportionalitetsprincipen. Kriteriet är inte nödvändigt för att säkerställa kvalitet och miljö. Ett mindre ingripande alternativ är att jäm­ ställa ledningssystem som im1efattar samma åtaganden som de certifierade. SFAB har inte fö\jt gällande regelverk. Till följd därav har Peab lidit skada eller i vart fall har agerandet inneburit risk för sådan skada. SFAB har i svar anfört bl.a. följande. Upphandlingen har skett via Allegos elektroniska upphandlingstjänst och svarar upp mot kraven i LOU samt följer de principer som ska ligga till gmnd för alla offentliga upphandling­ ar. Kvalificerings- och utvärderingsfas har inte sammanblandats i upphand­ lingen. Detta framgår av förfrågningsunderlagets AFB.51 "Prövning av anbudsgivare" där aktuella skallkrav ställs upp och AFB.52 "Värderings­ gmnder för anbud" samt hänvisning till "Mall för anbudsutvärdering". Den aktuella upphandlingen avser ett gmppboende för fysiskt och psy­ kiskt funktionshindrade. Socialkontoret i Strängnäs kommun som ansvarar för verksamheten riskerar viten i mångmi\jonklassen vid förseningar, vilket framförts av de verksamhetsansvariga i samband med att upphandlingen planlades. Vikten av rätt kvalitet på genomförande och tidplan var då krav. Utvärderingskriterier ställdes upp inför den aktuella upphandlingen. Det var viktigt att hitta fömtsättningar för måluppfyllelse redan i förfrågnings­ underlaget. ISO-certifiering har bedömts vara en viktig parameter i upp- Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 551-11 I LINKÖPING handlingen. Priskriteriet ger max 80 poäng och utvärderingskriteriet max 10 poäng, varför det finns alla förutsättningar för en god konkurrenssitua­ tion. För att inte leva upp till max-nivån för icke ISO-certifierade anbuds­ givare krävs avsaknad av egna system som följer ISO. De krav som ställs på anbudsgivama står i proportion till de kvalificerade tjänster som upp­ handlas. Utvärderingskriterier och poängnivåer avseende kvalitet ska stäl­ las i proportion till skillnaden mellan att vara en ISO--certifierad anbudsgi­ vare och en icke certifierad anbudsgivare med ett eget system som följer ISO. De resurser som krävs för att certifiera sig, vidare upprätthålla och i vai:je projekt exponera sitt ISO-ce1iifikat för såväl intern som extern revi~ sion, motsvarar de sex procent försprång som högsta poäng för ett ISO­ ce1iifierat system får i förhållande till ett system liknande ISO. Syftet är att detta i någon mån ska säkerställa den obalans i konkurrenssituationen som annars föreligger, då man jämför anbud mellan ISO-certifierade och icke ISO-certifierade anbudsgivare. Att ha en ISO-certifiering med som ett ut­ värderingskriterium är det enda rimliga sättet att ha.11tera demia tillgång vid den fortsatta kvalitetssäkringen av projektet. Peab framhåller felaktigt att poängsättningen av kvalitetskriteriet enbart bygger på certifieringen. Certi­ fieringen ska dock också kunna verifieras via en presentation av översilctli­ ga och relevanta planer från referensobjekt. Att redan i anbudsskedet ställa krav på kompletta prqjektanpassade pla­ ner är inte förenligt med proportionalitetsprincipen. I det skede av upp­ handlingen då anbudsgivarna fortfarande inte vet hur de ligger till skulle ett sådant krav vara oproportionerligt. För att anbudsgivarna inte ska behö­ va lägga ned mer arbete än nödvändigt i anbudsskedet har SFAB initialt valt att arbeta med självskattning av poäng för genomförandekriterierna "Organisation/resurser" samt "Kvalite". Efter utvärdering av priskriterier och självskattade genomförandepoäng har sedan den anbudsgivare som sainmantaget bedöms ha lämnat det anbud som bäst överensstämmer med uppställda kriterier i förfrågningsunderlaget valts ut. Utvald anbudsgivare har sedan ombetts verifiera sina självskattade poäng genom att redovisa Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 551-11 I LINKÖPING och presentera för prqjektet relevanta planer. San1tliga anbudsgivare som har ombetts verifiera sina självskattade poäng har bedömts uppfylla krite­ riepoängen och erhållit �iälvskattad poäng samt tilldelats kontrakt. Det är trots allt den upphandlande enheten som avgör hur förfrågningsunderlag och utvärderingsmodell ska utformas för att rätt anbud ska kunna antas. Certifieringen utgör vidare ett kraftfullt verktyg för påtryckning på ett område som är svårt att utvärdera och bedöma på förhand i den djungel av egna system som följer ISO. SFAB har i förfrågningsunderlaget tydligt redovisat sin ståndpunkt, att en ce1iifiering bedömts vara väl värd att po­ ängsätta då upphandlande enhet bedömer utsikterna för ett kontraktsenligt genomförande av entreprenaden, med rätt kvalitet och framförallt målupp­ fyllelse avseende tidplanen som större än i ett läge då verktyget saknas. Verktygets värde har i upphandlingen bedömts motsvara sex procent. Spridningen av anbud visar också att det grundläggande kravet rörande affärsmässighet inte kan anses vara åsidosatt. Lagens krav på likabehand­ ling, transparens och förutsebarhet måste anses vara väl uppfyllda då all data runt utvärdering varit tydligt redovisade i förfrågningsunderlaget. Mellan tilldelat anbud och sökandes anbud skiljer endast 1,1 poäng då poäng för alla utvärderingskriterier räknats samman. Det visar med all önskvärd tydlighet att konkmTensen inte varit satt ur spel i upphandlingen. Sökanden har genom sitt anbud visat att de kunnat konkun-era trots avsak­ nad av certifiering. SFAB ifrågasätter om det är rimligt att jämföra ett ISO­ certifierat företags anbud med ett icke certifierat företags anbud utan att värdera det arbete och de resurser som krävs för att upprätthålla certifie­ ringen och det faktum att certifiering ställer extra höga krav på kvalitets­ säkring och kontraktsenligt genomförande. Konsekvenserna för tredje man bör vidare beaktas då hot om vitesförelägganden kvarstår. Regeringsrätten har i avgörande RÅ 2002 ref. 50 uttalat att de skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utfonnade får godtas, under för- FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING DOM Sida 9 551..11 utsättning att de principer som bär upp lagen om offentlig upphandling inte träds för när. Peab har i genmäle anfört bl.a. fö\jande. Utformningen av utvärderings­ kraven beträffande kvalitets- och miljöledningssystemen är att hänföra till kriterier för kvalitativt urval. Kraven avser anbudsgivarens arbetssätt och kvalifikationer samt är desamma oavsett vad som upphandlas. Ledningssy­ stemen styrs alltså inte av upphandlingsobjektet. SFAB har genom att ut­ värdera själva certifieringen premierat ett bevismedel beträffande respekti­ ve ledningssystem framför andra bevismedel. En upphandlande myndighet är dock skyldig att godta alla typer av bevismedel som styrker myndighe­ tens uppställda krav i förfrågningsunderlaget. Av 6 kap. 4 § LOU följer att de tekniska specifikationerna inte får inne­ hålla uppgifter om t.ex. ursprung, tillverkning etc. som leder till att vissa företag gynnas eller missgynnas. Sådana uppgifter får dock förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift ska alltid följas av orden "eller likvärdigt". Bestämmelsen är ett utslag av icke­ diskrimineringsprincipen. Härvid åberopas EU-domstolens avgörande i mål nr C-448/01. Domen ger uttryck för att den upphandlande myndighe­ ten inte får begära in detaljerad verifikation som bevisning för anbudsut­ värderingskriterier om det skulle anses vara oskäligt. Andra bevismedel för att det efterfrågade uppnås måste godtas för att principen om likabehand­ ling inte ska trädas förnär. Alla leverantörer ska ges möjlighet att visa att de kan uppfylla kriteriets högsta nivå innehållsmässigt. Respektive ledningssystem leder inte automatiskt till bättre kvalitet eller bättre miljö. Kvaliten avgörs av den standard och nivå på utförandet som föreskrivs i entreprenadens handlingar. Detsamma gäller påverkan på mil­ jön. Huruvida tjänsten är bra för miljön avgörs inte av miljöledningssyste­ met, utan av de miljökrav som beställaren föreskriver för tjänsten. I aktuell utförandeentreprenad gäller AB 04, av vilken följer att det är kommunen Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 551-11 I LINKÖPING som föreskriver och anger vilken kvalite och vilka mi\jökrav som ska gälla för det som upphandlas. Entreprenören har en skyldighet att arbeta aktivt med planer och åtgärder för att fö�ja beställarens kvalitets- och miljökrav. Om så inte sker har beställaren en möjlighet att utföra arbete på entrepre­ nörens bekostnad. AB 04 innehåller således redan den skyddsmekanism som SFAB synes efterfråga genom utvärderingen av ISO-certifierade kva­ litets- och miljöledningssystem. Skälen till att ISO-certifiering anses vara viktig framgår inte av förfråg­ ningsunderlaget. I den delen är förfrågningsunderlaget helt dolt och an­ budsgivarna får gissa sig till SFAB:s skäl. Föreskriven poängskillnad mel­ lan ISO-certifierade ledningssystem och likvärdiga är inte motiverad. Om beställaren anser att företagets förmåga att följa sitt ledningssystem är vik• tig bör den förutsättningen tydligt framgå av förfrågningsunderlaget och utvärderingskriteriema, annars brister det i transparens. Detsamma gäller kravet på revision. Därefter måste olika typer av bevismedel beträffande följsamhet av ledningssystemet och revision godtas av den upphandlande myndigheten. I aktuell upphandling har anbudsgivama inte fått möjlighet att styrka de underliggande krav som SFAB premierar genom en ISO" certifiering. SFAB har accepterat anbudsgivarens egen poängsättning, utan att ha tagit del av varken kvalitets- och miljöledningssystem eller organisations­ planer från respektive anbudsgivare. Poängsättningen är därmed godtyck­ lig. Förfarandet med självskattning framgår inte heller av förfrågningsun­ derlaget. SFAB har under pågående upphandlingsprocess använt sig av ett för anbudsgivarna okänt förfarande. Att anbudsgivarna - på begäran av SFAB - har lämnat in sina självskattade poäng im1ebär att respektive an­ budsgivare i eft.erhand tillfört nya uppgifter till sina anbud. Det är fråga om en otillåten komplettering för samtliga anbudsgivare, eftersom avgörande uppgifter för utvärderingen tillförts anbuden under upphandlingsprocessen. En upphandlande myndighet är fri att välja utvärderingskriterier för tilldel­ ning av kontrakt så länge kriterierna viktas och de gemenskapsrättsliga Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 551-11 I LINKÖPING principerna om proportionalitet, likabehandling, icke-diskriminering och ömsesidigt erkännande iakttas. Aktuell upphandling strider mot samtliga omnämnda principer. Att föreskriva kvalitet och miljökrav är inte tillåtet på det sätt som SFAB gjort genom att ISO-certifierade ledningssystem ska erhålla högre poäng än likvärdiga system. Miljökrav får endast beaktas i den mån sådana är förenliga med gemenskapsrättens grundläggande prin­ ciper för offentlig upphandling. Härvid åberopas EU-domstolens dom i mål nr C-513/99. Förvaltningsrätten gör.följande bedömning. Fråga i målet är om SFAB genom valda kriterier för tilldelning av kontrakt handlat i strid mot bestämmelserna i LOU samt om Peab därigenom lidit eller kan komma att lida skada. Bedömningar av anbudsgivarnas förmåga att utföra det som upphandlas är sådana urvalskriterier som i upphandlingens senare fas kan utvärderas och poängsättas. Kriterier för tilldelning kan dock aldrig avse anbudsgivarnas förmåga att utföra aktuellt projekt, utan bör alltid ha ett samband med fö­ remåletförkontraktet. Förattupphandlingensgenomförandeskaståi överensstämmelse med principen om transparens kan den upphandlande myndigheten vidare tillämpa underkriterier i förfrågningsunderlaget. Såväl tilldelningskriterier som underkriterier ska som huvudregel viktas och vik­ ten anges i förfrågningsunderlaget. Av förfrågningsunderlaget framgår att SFAB avser anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga ska den upphandlande myndigheten ta hän­ syn till tilldelningskriterier, såsom exempelvis leverans- eller genomföran­ detid och kvalite. Av nu aktuellt förfrågningsunderlag framgår att SFAB som urvalskriterium angett att anbudsgivare ska ha ett kvalitetssäkringssy- Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 551-11 I LINKÖPING stem som motsvarar ISO 9001 och ett miljöledningssystem som motsvarar ISO 14001. Som tilldelningslaiterium har kvalite/miljö angetts där kvali­ tetssäkring har fastställts ge en vikt av 10 procent vid utvärderingen. SFAB har vidare, i Mallför anbudsutvärdering- kvalite, närmare angett laiteri­ um för tilldelning, d.v.s. certifiering enligt ISO 9001 och 14001, samt vikt­ ning av detsamma. Därav föUer att maxpoäng tilldelas anbudsgivare som är certifierade enligt ISO 9001 och 14001 samt presenterar översiktliga planer alternativt relevanta planer från referensprojekt, varefter poäng till­ delas i fallande grad med beaktande av anbudsgivarnas certifiering, egna system och planer från referensprojekt. Av utredningen i målet framgår att aktuellt kriterium anger en resurs som anbudsgivaren enligt upphandlande myndighet bör förfoga över för att ett gott utförande av föreliggande entre­ prenad ska säkerställas. Kriteriet avser därmed anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet och syftar inte till att fastställa det ekonomiskt mest fördel­ aktiga anbudet. Kriteriet kan därmed inte utgöra laiterium för tilldelning enligt bestämmelserna därom i LOU. Med hänsyn härtill har upphandling­ ens genomförande stridit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU. Peab har härigenom kunnat komma att lida skada. Ansökan ska därmed bifallas och upphandlingen göras om. H R Mtf ÖVF,RKLAGAR, se bilaga (DV 3109/ l D LOU) � tf/ Bo Job'. sson Föredlfgande har varit Cristina Pefez SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då ldaganden fick del av beslutet. Tiden för överldagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift 3. om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 4. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, .5. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 6. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten. I mål om överprövning enligt lagen (2007:109 1) om offentlig upphandling eller lagen (2007: 1 092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. DV 3109/lD LOU