Dok.Id 158498 Postadress Boxl531 401 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax 031-73274 00 031-73276 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se www.kammmTatten.goteborg.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:40 DOM Sida 1 (10) Mål nr 1574- -1576- 10 I· 2010 -07· 0 7 2mu -01- u 5 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Jan Sköld, 530714-4690 Bohusgatan 4 302 38 Halmstad Ombud: Advokat Rikard Mauritzon Advokatfirman Rikard Mauritzon AB Sundstorget 5 252 21 Helsingborg MOTPART 1. Halmstads kommun, 212000-1215 Box 153 301 05 Halmstad --:::;.,,.._.,·..,•.., 2. Halmstads Energi och Miljö AB, 556528-3248 Box 31 301 02 Halmstad 3. Halmstads Energi och Miljö Nät AB, 556330-3980 Box 31 301 02 Halmstad Ombud för 1-3: Advokat Andreas Lindström Advokatfirman Lindahl KB Studentgatan 4 211 38 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 23 mars 2010 i mål nr 6392-10, 6393-10 och 6394-10, se bilaga A SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. KAMMARRÄTTEN I DOM GÖTEBORG 2 Mål nr 1574- -1576-10 Kammarrättens intermistiska beslut den 1 april 2010 ska inte längre be­ stå. YRKANDEN Jan Sköld yrkar i första hand att kamman·ätten förordnar att kommunen ska vidta rättelse genom att genomföra förnyade anbudsutvärde1ingar och i andra hand att upphandlingarna ska göras om. Halmstads kommun, Halmstad Energi och Miljö AB och Halmstads Energi och Miljö Nät AB (kommunen) anser att överklagandet ska av.. slås. OMSTÄNDIGHETER TILL STÖD FÖR TALAN Jan Sköld Kommunen har i upphandlingarna använt kriteriet "kvalitet/utbildning" för att erhålla det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet, ett s.k. tilldel­ ningskriterium. Det framgår inte hur samma högskoleexamina från peri­ oder med olika lång utbildningstid och med olika generös poängtilldel­ ning i förhållande till studietid och kunskapsinnehåll ska jämföras. Kommunen har utnyttjat oklarheten för att diskriminera anbudsgivare vars konsulter har en äldre examen med kortare utbildningstid. Den be­ tydligt generösare tilldelningen av högskolepoäng under senare tid synes vara ostridig. Kommunen har därmed brutit mot gemenskapsrättens prin­ cip om likabehandling. Utbildningarna har inte utvidgats till sitt innehåll, vilket bl.a. framgår av att det inte förekommer några kurser varigenom tidigare utexaminerade getts möjlighet att komplettera sin examen. Någon definition av begrep­ pen "högskolepoäng" eller "högskola" förekommer inte i förfrågnings­ underlaget. Dock har angetts att maximalt 180 högskolepoäng beaktats, KAMMARRÄTTEN I DOM GÖTEBORG 3 Mål nr 1574- -1576-10 vilketskamotsvaramaximala100"tilldelningspoäng". Proportionellt skulle därmed varje enskild högskolepoäng motsvara 0,555 tilldelnings­ poäng, vilket även förefaller ha tillämpats på de beräknade genomsnitts­ poäng som erhållits. Han har på goda grunder haft skäl att räkna med att kommunen skulle göra justeringar för ett jämförbart och rättvist resultat Genom att i förfrågningsunderlaget begränsa erhållandet av utvärde­ ringspoäng till enbart antalet högskolepoäng förefaller kommunen även ha begränsat sig till att inte beakta andra utbildningar än sådana som här­ rör från en svensk högskola. Utvärderingskriteriet är därmed uppenbart diskiiminerande i förhållande till anbudsgivare vars konsulter har till­ godogjort sig liknande eller högre utbildning från annan än svensk hög­ skola. Förvaltningsrätten synes felaktigt ha lagt ansvaret på honom för klargö­ rande av relevanta förhållanden angående högskoleutbildningarnas po­ ängsättning liksom risken av att dessa omständigheter inte blir kända eller beaktade av kommunen. Av till hans anbud bifogade handlingar framgår hur högskolans poängräkning skett för respektive konsults ut­ bildning samt tidpunkten för examen. Han kan inte anses ha haft någon skyldighet att vidta ytterligare åtgärd i det avseendet. Förvaltningsrätten synes även felaktigt ha lagt ansvaret och risken på honom för oklarheter i utformningen av förfrågningsunderlaget. Kom­ munen har i förväg bestämt såväl kriterier som utvärderingsmodell, vilka varit synnerligen kortfattade och utan några förklaringar, varigenom kommunen lämnat sig själv utrymme för att i efterhand och efter eget skön behandla och utvärdera de enskilda anbuden. Även kravet på förut­ sebarhet har därigenom direkt åsidosatts från kommunens sida. Det är kommunen som ska stå konsekvenserna av oklarheter och brister i under­ laget, vilket framgår av doktrin och praxis. Kommunen skulle ha beaktat möjligheten av andra utbildningar och övervägt poängsättningen av dessa KAMMARRÄTTEN I DOM GÖTEBORG 4 Mål nr 1574- -1576-10 liksom kompenserat för de olika poängsättningar som högskolorna över tiden har tillämpat. Frånvaron av information på dessa punkter kan inte tolkas på annat sätt än att kommunen inte har varit tillräckligt noggrann och att man skaffat sig en allt för stor möjlighet för att efter eget skön välja anbudsgivare. Gemenskapsrätten skiljer mellan s.k. skall-krav och tilldelningskriterier. Av något skäl har kommunen här bedömt kriteriet "kvalitet/utbildning" som ett tilldelningskriterium. Utbildningsnivån hos en utförare av en tjänst är central för att vederbörande överhuvudtaget ska komma i fråga för ett visst uppdrag. Kriteriet "kvalitet/utbildning" ter sig därmed som ett typiskt skall-krav. Med högre och längre utbildning följer normalt krav på högre löner och ersättningar varför det är svårt att förstå hur det skulle kunna användas för att säkerställa att det mest ekonomiskt fördel­ aktiga anbudet antas. Det står även i strid med grundläggande upphand­ lingsprinciper då det gynnar anbudsgivare som erbjuder en kvalitativt och kvantitativt bättre produkt/tjänst än vad som efterfrågats. Kommunen Jan Sköld har inte tidigare åberopat att kommunen diskriminerar anbuds­ givare som offererar konsulter som har utbildning från annan inhemsk utbildningsanstalt än högskola och/eller konsulter med utbildning från en utländsk utbildningsanstalt. Därntöver kan konstateras att de av honom offererade konsulterna har svensk högskoleutbildning. Han har således inte lidit någon relevant skada i lagens mening. När det gäller konsulter med äldre utbildning hänvisas till vad som an.. förts i förvaltningsrätten med följande tillägg. Det står den upphandlande myndigheten fritt att bestämma innehållet, omfattningen och kvaliteten på den tjänst eller produkt som upphandlingen avser. Kommunen har gjort bedömningen att en viss längd på utbildningen är önskvärd. Det är sålunda korrekt att det är utbildningens längd som varit avgörande vid KAMMARRÄTTEN I DOM GÖTEBORG 5 Mål nr 1574- -1576-10 bedömningen av kriteriet "kunskap/utbildning". Poäng har getts för slut­ förd utbildning som är relevant för konsultområdet, t.ex. men inte uteslu­ tande civilingenjörsutbildning. Redan av denna anledning följer att den relevanta jämförelsen inte är mellan en äldre och nyare civilingenjörsut­ bildning utan i stället utbildningens längd. Det står den upphandlande myndigheten fritt att anse att en fyra och ett halvt år lång utbildning utgör en större merit än en fyra år lång utbildning. Det förhållandet att en korta- re utbildning tidigare kvalificerat till samma akademiska examen är där­ för inte relevant. Häremot har Jan Sköld åberopat ett utlåtande från hög­ skoleverket om att högskolepoäng inte är ett bra mätinstrument för att utvärdera en persons kompetens, eftersom högskolepoäng inte säger nå­ got om personens erfarenhet. Kommunen har dock inte någon annan upp­ fattning härvidlag, utan har utvärderat offererade konsulters erfarenhet särskilt (se exempelvis punkten 4.2.3. i förfrågningsunderlaget). I denna del har Jan Skölds anbud tilldelats högsta möjliga poäng. Det tillbakavisas att kriteriet "kvalitet/utbildning" endast är tillåtet som ett kvalifikationskrav och inte som ett tilldelningskriterium. Vid bedöm­ ningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga ska hän­ syn tas till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet enligt 12 kap. 1 § LOU. Inom dessa kriterier faller utbildningskriteriet. Det finns i det förevarande fallet ett direkt samband mellan utbildningen och kvalitetsnivån på det som ska upphandlas, jfr EG-domstolens dom i mål C-513-99. I domen konstateras att rekvisiten för tilldelningskriterier är uppfyllda så länge det finns ett samband med kontraktsföremålet, myndigheterna inte ges obegränsad frihet, anges i kontraktshandlingarna eller i meddelandet om upphandling, är förenliga med gemenskapsrättens principer i övrigt och framför allt med ickediskrimineringsprincipen. Samtliga dessa kriterier är uppfyllda. Sambandet mellan å ena sidan des­ sa kriterier och å andra sidan ett kriterium som "kvalitet/utbildning" vari­ erar beroende på upphandlingsföremålet. Avseende det förevarandet upphandlingsföremålet är konsulternas utbildning av stor betydelse och KAMMARRÄTTEN I DOM GÖTEBORG 6 Mål nr 1574- -1576-10 kan förväntas leda till ökad kvalitet (ifr Kammanättens i Göteborg dom den 7 april 2009, mål nr 6411-08). Kriteriet har således varit ägnat att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och därmed varit relevant för förfarandet och tillåtet enligt såväl gällande lag som praxis. Jan Sköld har även anfört att användningen av kriteriet strider mot tanken bakom att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eftersom hög­ utbildade personer i regel kräver högre lön. Genom att tillämpa utvärde­ ringsgrunden enligt ovan får emellertid hänsyn tas till annat än enbart lägst pris, t.ex. för att säkerställa att tjänsten har tillräckligt högt kvalitet. Jan Sköld Anbudsgivningen avseende uppgifter om utbildning har tillgått så att en­ var anbudsgivare fyllt i en matris med uppgifter som begränsats till kon.. sultemas namn och "högskolepoäng". Han har även bifogat utbildnings­ bevis för sina anställda med angivande av dessa uppgifter. Kommunen har dock uppgett att endast uppgifter från matrisen har lagts till grund för bedömningen. De underlag som må ha funnits från övriga anbudsgivare för att kunna genomföra en rättvis utvärdering har därmed i vart fall inte beaktats. Hans egna uppföljande efterforskningar tyder på att anbudsgi­ vare faktiskt har använt olika system för att beräkna sina konsulters hög­ skolepoäng. Kommunen har i anbudsunderlaget angett att endast "hög­ skolepoäng" är meriterande. Vid en närmare granskning har framkommit att begreppet legalt tillkom först år 2007. Dessförinnan användes endast benämningen "poäng". Kommunen har emellertid likställt av högskolor utdelade poäng även för tiden dessförinnan. Anbudsgivarna har inte haft anledning anta att kommunen utan vissa hänsynstaganden skulle jämföra "högskolepoäng" från konsulter med äldre utbildning med konsulter med senare utbildning. Det gäller särskilt när kommunen i efterhand har klar­ gjort att avsikten varit att värdesatta längre utbildning högre än kortare utbildningar, vilket objektivt sett ter sig naturligt så länge utgångspunkten inte varit den enskilde konsultens faktiska studietid utan den av Högsko- KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 7 Mål nr 1574- -1576-10 leverket i förväg beräknade tiden för att tillgodogöra sig de olika kurser­ na, vilket har konstituerats i ett visst antal högskolepoäng för varje del­ kurs. Denna jämförelse har blivit felaktig och gravt orättvis då kommu­ nens utvärdering inte beaktat och kompenserat för att högskolorna tidiga­ re tilldelade 40 poäng för ett kalenderårs studier jämfört med 60 poäng i dag. Hans konsulter med äldre utbildningar har därigenom erhållit lägre poäng än konsulter med nyare utbildningar, som endast slutfört drygt hälften av sin utbildning. Kommunen Det har inte på något sätt visats att anbudsgivama skulle ha använt sig av olika system för att beräkna de enskilda konsulternas högskolepoäng. Tvärtom anger Jan Sköld att anbudsgivama tagit för givet att beräkningen skulle ske enligt det gamla systemet, dvs. det som gällde före 2007. Be­ räkningen har skett enligt det gamla systemet. Hur det nya systemet är utformat är därför inte relevant. Samtliga anbudsgivare har således be­ handlats på ett likvärdigt sätt och har haft samma förutsättningar att läm­ na anbud. Kommunens laav har avsett utbildningens längd och poäng har enbart getts för slutförd utbildning. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Jan Sköld har inte påstått att någon av hans konsulter skulle ha enbart utländsk utbildning eller annan inhemsk utbildning än från högskola. Någon skada på grund av att förfrågningsunderlaget har ställt laav på svensk högskoleutbildning har därmed inte visats. Kvalitet och pris är av avgörande betydelse när det ekonomiskt mest för­ delaktiga anbudet ska antas. Sambandet mellan erfarenhet/kompetens och kvalitet varierar mellan olika branscher. I förevarande fall synes det vara ett lämpligt mått att mäta kvalitet genom att bl.a. beakta vilken utbildning konsulten har. Avgörande är om utbildningen kan förväntas leda till ökad KAMMARRÄTTEN I DOM GÖTEBORG 8 Mål nr 1574- -1576-10 kvalitet. Det finns inte något hinder mot att poängsätta konsulternas ut­ bildning inom ramen för tilldelningsfasen så länge det finns en direkt koppling mellan denna och kvalitetsnivån på det som ska upphandlas. Något hinder mot att använda "kvalitetJutbildning" som ett tilldelnings­ kriterium har därför inte förelegat. Det är ostridigt att civilingenjörsexamen vid olika tillfällen har kunnat erhållas efter uppnående av olika antal poäng, nämligen 160, 180 respek­ tive 300 poäng. Det framgår av utredningen att en sådan examen fram till den 1 juli 1986 omfattade 160 poäng och därefter och fram till den 1 juli 2007 totalt 180 poäng. Poängberäkningen för dessa båda examina utgick från samma poängberäkningssystem motsvarande 40 poäng för ett års heltidsstudier. Utbildningen förlängdes således 1986 med ett halvt års studier. Först fr.o.m. den 1 juli 2007 förlängdes utbildningen till civilin­ genjör med ytterligare ett halvt år till sammanlagt fem års studier. Vid denna tidpunkt förändrades också poängberäkningssystemet på så sätt att ettårsheltidsstudierhäreftermotsvarar60poäng. Kommunenharupp­ gett att den tillmäter längden på utbildningen betydelse och att denna därför är av vikt för bedömningen av kvaliteten. Jan Sköld har uppgett att utökningen från 160 till 180 poäng endast berodde på en anpassning till övriga universitets- och högskoleutbildningar och att kunskapsinnehållet förblev detsamma. Kommunen har i sitt förfrågningsunderlag angett 180 högskolepoäng som det maximala antalet poäng som beaktas i upphandlingen avseende utbildning. Någon beskrivning av vilket poängsystem som avses har inte angetts. Jan Sköld har gjort gällande att kommunen har utnyt�jat oklarheter i un­ derlaget till att diskriminera anbudsgivare med en äldre examen och kor­ tare utbildningstid. Han har i förvaltningsrätten uppgett att det av resul­ tatrapporten framkommer att kommunen på ett flertal ställen utan att kon- KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 9 Mål nr 1574- -1576-10 trollera utbildningens längd har angett 180 poäng för en anbudsgivare som inte själv har angett poängantal utan endast civilingenjörsexamen. Kommunen har uppgett att det är poängberäkningen som gällde före den 1 juli 2007 som har använts. Vidare har kommunen uppgett att det för en högskoleingenjör vid ett tillfälle vid utvärderingen infördes en felaktig poäng men att det aktuella anbudet förkastades av annan anledning. Kammarrätten delar förvaltningsrättens bedömning att det av förfråg­ ningsunderlaget klart framgår vad kommunen tillmäter betydelse vid be­ dömningen av kriteriet kvalitet/utbildning. Det framgår också att fråga ska vara om utbildning som är slutförd. Jan Sköld har inte visat att kommunen vid utvärderingen överfört en felaktig poäng utöver i det fall som redogjorts för ovan och som inte på­ verkat slutresultatet. Det finns inte heller något i utredningen som antyder att olika poängberäkningssystem har använts. Härvid beaktas vilka po­ äng och kommentarer som angetts i slutrapporten och att poängberäkning enligt det nya systemet började användas först den 1 juli 2007. Det framgår inte aimat än att kornrnunen har genomfört utvärderingen utifrån de la-iterier som uppställts i förfrågningsunderlaget och därvid tilldelat de anbudsgivare maxpoäng vars konsulter enligt konsultförteck­ ningen har 180 högskolepoäng. Kammarrätten anser vidare att Jan Sköld inte har visat att kunskapsinne­ hållet i de två civilingenjörsutbildningama är detsamma och att det av den anledningen skulle strida mot likabehandlingsprincipen att göra en åtskillnad i poängberäkningen mellan de konsulter som har 160 poäng och en utbildning motsvarande i normalfallet fyra års studier och de som har 180 poäng och en längre utbildning. KAMMARRÄTTEN I DOM Sida 10 GÖTEBORG Mål rn 1574- -1576-10 Kammarrätten finner sammanfattningsvis inte visat att de i målen aktuel­ la upphandlingarna genomförts på sätt som strider mot gällande upphand­ lingsrättsligaprinciper. Överklagandetskadärföravslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1) �Al� Roland Nordbergl tlf;p;:f/fii0 Ann Rittri referent FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 SÖKANDE Jan Sköld, 530714-4690 Bohusgatan 4 302 38 Halmstad MOTPARTER Mål nr 6392-10 DOM 2010-03-23 Meddelad i Göteborg Ö\(,.,,"- l'\ ,; Sida 1 (9) Mål nr 6392-6394-10 E Enhet 1:2 Halmstads kommun, 212000-1215 Box 153 301 05 Halmstad .Mål nr 6393-10 Halmstad Energi och Miljö AB, 556528-3248 Box 31 301 02 Halmstad Mål nr 6394-10 Halmstads Energi och Miljö Nät AB, 556330-3980 Box 31 301 02 Halmstad Ombud: Advokat Andreas Lindström Advokatfirman Lindahl KB Studentgatan 4 211 38 Malmö SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU DOMSLUT Förvaltningsrätten avslår Jan Skölds ansökan om överprövning. Länsrättens i Hallands län interimistiska beslut den 30 november 2009 upphör därmed att gälla. Dok.Id 1538 Postadress Box 53197 400 15 Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax 031 -73270 00 031 -7117859 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6392-6394-10 E Avdelning 1 BAKGRUND Halmstads kommun, Halmstads Energi och Miljö AB och Halmstads Energi och Miljö Nät AB (samtliga nedan kallade kommunen) har efter upphandling avseende ett flertal tekniska konsulttjänster, ref. nr. KS 2009/0335, i tilldelningsbeslut den 2 0 november 2009 beslutat att anta an­ bud från nio olika leverantörer inom olika konsultområden. De av Jan Sköld företrädda bolagen Sköld Byggkonsult, BR Byggkonsult HB, Lars Kjellgard Byggkonsult AB och J Nilsson Project Konsult AB har inte varit bland de valda leverantörerna. Efter att Jan Sköld ansökt om överprövning av upphandlingen och därvid hemställt om interimistiskt beslut har dåvarande Länsrätten i Hallands län genom beslut den 30 november och den 1 december 2009 förordnat att upphandlingen inom konsultområdena "Projekt- och byggledning", "Kvali­ tetsansvarig PBL" och "Besiktning bygg" tills vidare inte får avslutas. YRKANDEN M.M. Jan Sköld yrkar att rättelse av inlämnade anbud ska göras, alternativt att upphandlingen ska göras om och anför i huvudsak följande. Principen om likabehandling har kränkts då kommunen inte tagit hänsyn till att poängbe­ räkningssystemet för högskoleutbildning ändrats fr.o.m. den 1 juli 2007. Heltidsstudier under ett studieår (40 veckor) ger numera 60 högskolepoäng jämfört med tidigare 40. Kommunen har nöjt sig med att tilldela anbuds­ lämnarna de högskolepoäng som de själva har angivit, utan att justera för vilken tidpunkt examen för utbildningen gäller. Det är inte poängen i sig som är relevant för utvärderingen, det måste vara den faktiska utbildning­ en. Det åligger kommunen att likställa olika poängberäkningssystem. Kommunen har på ett felaktigt och diskriminerande sätt jämfört de olika anbudsgivarna. Oavsett vilket poängsystem som har använts vid utvärde- I GÖTEBORG DOM Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 6392-6394-10 E I GÖTEBORG Avdelning 1 ringen är det felaktigt utfört, då någon likställning av de poäng de olika anbudsgivarna lämnat aldrig har gjorts. Kommunen har i förfrågningsun­ derlaget inte heller redovisat vilket beräkningssystem som skulle användas. Det innebär att anbudsgivare exempelvis kan ha räknat om sina gamla po­ äng enligt det nya systemet. Enligt samtal med kommunen har kommunen fört in de poäng som anbudsgivaren angivit, utan att kontrollera vilket be­ räkningssystem de hänför sig till. Ett exempel på att kommunen använt sig av det nya systemet från 2007 för poängberäkning är att en högskoleingen­ jör i resultatrapporten har tilldelats 180 högskolepoäng. Om det krävs 180 högskolepoäng för att erhålla maximala poäng i utvärderingen har kom­ munen brutit mot proportionalitetsprincipen. För en likvärdig teoretisk ut­ bildning har man under olika tidsperioder kunnat få 160, 180 eller 300 högskolepoäng. Det kan inte vara rimligt att det ska krävas full civilingen­ jörsexamen plus ytterligare 20 högskolepoäng. I så fall har kommunen ställt krav som objektivt sett inte är nödvändiga för att en leverantör ska kunna genomföra avtalet/uppdraget med gott resultat. Det framstår som tvivelaktigt att kommunen har varit medveten om att poängberäkning för akademiska examina kan anges på olika sätt. På ett flertal ställen i resultat­ rapporten har kommunen, då anbudsgivaren inte själv angett poäng utan endast examen, för civilingenjör gett 180 poäng utan att kontrollera utbild­ ningens längd. Påståendet att bolagen inte lidit skada är fel. Om en korrekt bedömning av anbuden hade gjorts och alla anbudslämnare hade bedömts på samma grunder skulle de av honom företrädda bolagen ha antagits som leverantörer inom konsultområdena "Projekt- och byggledning", "Kvali­ tetsansvarig PBL" och "Besiktning bygg". Kommunen bestrider bifall till Jan Skölds begäran om överprövning och anför bl.a. följande. Det skall-krav som har uppställts i förfrågningsunder­ laget vad gäller utbildning är gymnasieutbildning/fackskola. Poäng har sedan getts för slutförd utbildning som är relevant för konsultområdet - till exempel men inte uteslutande civilingenjörsutbildning - upp till 180 hög- DOM Sida4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 6392-6394-10 E I GÖTEBORG Avdelning 1 skolepoäng. Det är utbildningens längd som har varit avgörande vid be­ dömningen. Civilingenjörsutbildningen har förändrats genom åren från att ha varit fyra år, till att vara fyra och ett halvt år och numera är den fem år. Fr.o.m. 2007 har även beräkningen av högskolepoäng ändrats på så sätt att varje tidigare poäng numera motsvarar 1,5 poäng. Anbudsutvärderingen har, beträffande samtliga anbud, utgått från det äldre system att beräkna högskolepoäng som gällde före 2007. På grund av ett förbiseende tilldela­ des en högskoleingenjör felaktigt 180 högskolepoäng vid utvärderingen av kriteriet utbildning inom konsultområdet "Kvalitetsansvarig PBL", detta rättades aldrig eftersom det aktuella anbudet förkastades av annan anled­ ning. Däremot tilldelades samma högskoleingenjör 120 högskolepoäng vid utvärderingen av kriteriet utbildning inom konsultområdet "Kostnadsbe­ räkningar". Misstaget ska således inte ses som vägledande avseende kom­ munens bedömning av utbildningspoäng i övrigt. En upphandlande myn­ dighet beslutar själv om formen för upphandlingen och utvärderingen av anbuden. Myndigheten har inte heller någon skyldighet att kontrollera att de uppgifter som anbudsgivare lämnar i sina anbud är vederhäftiga. Kom­ munen har behandlat alla anbudsgivare på ett likvärdigt sätt och de har haft samma förutsättningar att lämna anbud. Det finns inget som tyder på att någon av anbudsgivarna felaktigt räknat om sina utbildningspoäng till att motsvara det nya poängberäkningssystemet och därmed fått en högre po­ äng i utvärderingen. Jan Skölds poäng för utbildning har bedömts utifrån precis det poängberäkningssystem enligt vilket han angivit sina poäng och han har således inte lidit skada av utformningen av förfrågningsunderlaget. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I GÖTEBORG Avdelning I DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Sida 5 6392-6394-10 E Förvaltningsrätten har enligt 16 kap. 2 § första stycket LOU att pröva om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande princi­ perna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestämmelse i den lagen. Om så är fallet och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Enligt 1 kap. 9 § samma lag ska upphandlande myndigheter behandla leve­ rantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska enligt samma para­ graf principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Enligt 12 kap. 1 § LOU ska en upphandlande myndighet anta antingen det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller det anbud som innehåller det lägsta priset. Vid bedöm­ ningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, ska myn­ digheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd. En upphandlande myndig­ het ska i förfrågningsunderlaget ange vilken grund för tilldelning av kon­ traktet som kommer att tillämpas. Enligt samma kapitel 2 § ska den upp­ handlande myndigheten ange hur sådana kriterier som avses i 1 § kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är det ekono­ miskt mest fördelaktiga. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning. DOM Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 6392-6394-10 E I GÖTEBORG Avdelning 1 Utredningen i målet I kommunens förfrågningsunderlag avseende de olika konsulttjänsterna anges att det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga kommer att antas med hänsyn till de viktade utvärderingskriterier som redovisas under respektive konsultområde. För bedömning och utvärdering ska en konsult­ förteckning över samtliga konsulter som kan erbj udas uppdrag inom det aktuella området bifogas anbudet. Under mbriken utvärdering för konsult­ tjänsterna "3. Projekt- och byggledningskonsult", "4. Kvalitetsansvarig PBL konsult" och "8. Besiktning byggkonsult (inom fastighetsområdet)" anges att kriterierna "kvalitet/utbildning" viktas till 30 procent, "kvali­ tet/erfarenhet" viktas till 30 procent samt att "pris" viktas till 40 procent. När det gäller utbildning så kommer endast slutförd utbildning relevantför konsultområdet att bedömas. Maximalpoäng (100) ges vid 180 högskole­ poäng, därefterfallande värde efter antal högskolepoäng, lägstapoäng (0) ges vid gymnasieutbildning/fackskola. Två konsulter ska ingå i utvärde­ ringen. Deras poäng summeras och divideras med 2 för ett medeltal som anbudsgivaren anger. Av Jan Skölds anbud framgår att de två konsulterna har civilingenjörsut­ bildningar om 160 högskolepoäng vardera samt ytterligare 10 poäng inter­ national construction respektive företagsekonomi. Detta resulterar i ett po­ ängmedeltal om 170 högskolepoäng. Kommunen har i resultatrapporten tilldelat bolagen 94,44 poäng av 100 avseende utbildningskriteriet. Förvaltningsrättens bedömning Den upphandlande enheten har friheten att formulera utvärderingskriterier­ na utifrån sina behov så länge dessa är transparenta och inte strider mot de grundläggande principerna i LOU. Ett förfrågningsunderlag ska vara så klart och tydligt utformat och innehålla samtliga krav på det som ska upp- FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6392-6394-10 ESida 7 I GÖTEBORG Avdelning 1 handlas att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upp­ handlande myndigheten tillmäter betydelse vid upphandlingen. Tilldel­ ningskriterierna ska vara formulerade på ett sådant sätt att alla rimligt in­ formerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare kan tolka kriterierna på samma sätt. Även den upphandlande myndigheten ska tolka tilldelningskri­ terierna på samma sätt under hela förfarandet och den utvärderingsmodell som används ska vara utformad så att den är ägnad att leda till ett rätt­ visande resultat. Detta följer av gemenskapsrättens krav på likabehandling, förutsebarhet och transparens. I nu aktuellt för:frågningsunderlag anges att maximal poäng för utvärde­ ringskriteriet utbildning ges vid 180 högskolepoäng, men det anges inte enligt vilket poängberäkningssystem högskolepoängen ska räknas. Enligt Jan Sköld medför detta en möjlighet för anbudsgivarna att använda sig av olika system för beräkningen av högskolepoäng, vilket leder till orättvisa resultat då anbuden inte kan jämföras på ett likvärdigt och ickediskrimine­ rande sätt. Kommunen har anfört att ingenting tyder på att någon anbuds­ givare skulle ha räknat om sina konsulters högskolepoäng enligt det nya systemet. Kravet på likabehandling har följts, då samtliga anbudsgivares högskolepoäng har bedömts enligt det system som gällde före 2007. Enligt förvaltningsrättens mening hade det varit av värde att det i förfrågningsun­ derlaget specificerades enligt vilket system högskolepoängen skulle beräk­ nas, alternativt att anbudsgivarna skulle ange vilket år konsulternas examen avlades eller utbildning avslutades. Det har dock inte framkommit att an­ budsgivarna har använt sig av olika system för att beräkna konsulternas högskolepoäng, eller att kommunen vid utvärderingen rent faktiskt har behandlat dem olika på denna grund. Att civilingenjörsutbildningen före 1985 var fyraårig och då omfattade 160 högskolepoäng jämfört med senare 180 poäng är en annan sak. Jan Sköld har uppgett att civilingenjörsutbild­ ningen ändrades 1985 vad gäller längd och poängberäkning för att anpas­ sas till övriga högskole- och universitetsutbildningar, men att k:unskapsin- Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6392-6394-10 E Avdelning 1 I GÖTEBORG nehållet i utbildningarna är detsamma. En examen om 1 60 poäng från tiden före 1 985 bör, enligt honom, därför kunna jämställas med en senare exa­ men om 1 80 poäng. Han invänder också att ett krav på 1 80 högskolepoäng för att erhålla maxpoäng i utvärderingen är oproportionerligt i förhållande till de uppdrag som ska genomföras. Förvaltningsrätten konstaterar att det i förfrågningsunderlaget inte upp­ ställs något krav på en specifik högskole- eller universitetsexamen, även om en civilinge:njörsutbildning typiskt sett är en för konsultområdet rele­ vant slutförd utbildning. Den lägsta nivå på utbildning som krävs för att kvalificera sig är gymnasiekompetens/fackskola och gränsen för att erhålla maximal poäng vid utvärderingen har satts till 1 80 högskolepoäng. Bortsett från vad som ovan anförts om att systemet för beräkningen av högskolepo­ ängen kunde ha framgått tydligare, anser förvaltningsrätten att det av för­ frågningsunderlaget klart framgår vad kommunen tillmäter betydelse vid bedömningen av kriteriet kvalitet/utbildning. Att utbildningens längd skul­ le komma att ha betydelse vid utvärderingen av anbuden bör anbudsgivar­ na ha insett i och med att en viss högskolepoäng har angetts i förfrågnings­ underlaget. Det har stått Jan Sköld och andra anbudsgivare fritt att begära förtydliganden från kommunen om något var oklart, liksom att i anbudet specificera att konsulternas äldre civilingenjörsutbildning om 1 60 poäng borde kunna jämställas med nyare examen om 1 80 poäng, Kommunen har genomfört utvärderingen utifrån de kriterier som uppställts i förfrågnings­ underlaget och har därvid tilldelat de anbudsgivare vars konsulter enligt konsultförteckningen har 1 80 högskolepoäng maxpoäng. Förvaltningsrät­ ten anser varken att förfarandet strider mot likabehandlingsprincipen, eller att kravet på 1 80 högskolepoäng för maxpoäng strider mot proportionali­ tetsprincipen. ..V...).�!..::..J..(....'P..�.7..> Telefonnummer arbete Ny adress Ny postadress (postnr och postort) . Q : J J. . /;? . : -::. . . ?. . 9. . 9.. >.50 Mobiltelefonnummer ......./j?..:f?..f..C?..!.I.....-�..t..�.?.t..?.:..�:e E�stadress Delgivningskvittot kan skickas tillbaka gratis genom att använda det bifogade svarskuvertet. Om Ni inte bekräftar mottagandet kan delgivning komma att ske på annat sätt, tex. genom stämningsman. För övriga upplysningar kan Ni kontakta domstolen/nämnden. Postadress Box53197 400 15 Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllmllllllll Delg nr 8119789-8228143DK Telefon Telefax 031 -7327000 031 -711 7859 E-pm;t: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag-fredag 09:00-15:00 Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6392-6394-10 E I GÖTEBORG Avdelning 1 Sammanfattningsvis bedömer förvaltningsrätten att såväl för:frågningsun-­ derlaget som utvärderingen får anses uppfylla de krav som ställs i LOU. Det finns därför inte tillräckliga skäl att besluta om att upphandlingen ska göras om eller att den ska få avslutas först sedan rättelse har gjorts. Det interimistiska beslutet från den 30 november 2009 upphör i och med denna dom. att gälla. IDJR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga I (DV 3109/ l B) /IB HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande skall skriva till Regeringsrätten. Skrivelsen ställs alltså till Regeringsrätten men skall skickas eller lämnas till kammarrätten. Överldagandet skall ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då ldaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. FörattettöverklagandeskallkunnatasuppiRegeringsrättenfordrasattprövningstillstånd meddelas. Regeringsrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Regeringsrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Bilaga Skrivelsen med överklagande skall undertecknas av klaganden eller dennes ombud och inges i original samt innehålla; 1. 2. 3 . 4. 5. den klagandes namn, personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom skall adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Regeringsrätten det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet d e skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen härför debevissomklagandenvillåberopaochvadhan/honvillstyrkamedvarjesärskiltbevis. DV681 20fl5wl2 Formulär 1