FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING 2019-09-17 Mål nr 1898-19 Sida I (13) SÖKANDE e-Avrop AB, 556533-8133 MOTPART ;!()/9- 09-/o/ t: •r.l Migrationsverket, 202100-2163 Dnr Meddelad i Linköping KSnr Aktbil Överprövning av upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan. BAKGRUND OCH YRKANDEN Beställaren genomför upphandling avseende Upphandlingsverktyg och avtalsdatabas som tjänst dnr 3.2.1-2018-40128 (Upphandlingen). Upphandlingen genomförs genom öppet förfarande enligt LOU och tilldelningsgrund är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Till följd av aktuell överprövningsprocess har Beställaren beslutat sig för att pausa Upphandlingen och något tilldelningsbeslut har således inte fattats. Bolaget ansöker nu om överprövning av Upphandlingen och yrkar att Upphandlingen ska göras om. SAKEN KONKURRENSVERKET -- Dok.Id 378518 Postadress Box 406 581 04 Linköping Besöksadress Brigadgatan 3 Telefon Telefax 013-25 11 00 E-post: forvaltningsrattenilinkoping@dom.se www.forvaltningsrattenilinkoping.domstol.se Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 Beställaren motsätter sig bifall till ansökan. Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 I LINKÖPING VAD PARTERNA SAMMANFATTNINGSVIS ANFÖRT Bolaget I upphandlingsdokumentet uppställs följande krav: "Leverantören ska ha en upphandlingsdatabas som omfattar pågående och avslutade upphandlingar publicerade i Sverige under minst de senastefem (5) åren. Databasen ska ha en sökfunktion där sö!ming kan ske exempelvis på pågående och avslutade upphandlingar, tidsperiod, upphandlande myndighet, rubrik och CPV-kod. Upphandlingsdatabasen ska tillhandahålla upphandlingar ävenfrån andra upphandlingsverktyg än det som leverantören kan erbjudaför att ge Migrationsverket ett brett utbud. Upphandlingsdatabasen ska vara integrerad med upphandlingsverktyget". Därtill uppställs ett liknande krav avseende rättsfallsdatabas: "Leverantören ska ha en databas som omfattar beslut och domar i mål om offentlig upphandlingfrån svenskförvaltningsdomstol under minst de senastefem (5) åren. Databasen ska ha enfunktionell sökfunktion där sökning kan ske på minst rättsinstans, må/nummer, upphandlande myndighet, leverantör,fritext och tidsperiod. Rättsfallsdatabasen ska vara integrerad med upphandlingsverktyget." När det kommer till det först nämnda kravet avseende upphandlingsdatabas är det de två avslutande styckena som måste anses opropo1iionerliga. På upphandlingsmarknaden erbjuds i huvudsak två olika typer av tjänster. Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 I LINKÖPING Upphandlingsverktyg för upphandlare och upphandlingsbevakningstjänster för leverantörer. En del leverantörer har specialiserat sig på att utveckla upphandlingsverktyg, andra ägnar sig åt upphandlingsbevakning och förmedling av offentliga upphandlingar till leverantörsmarknaden. För leverantörer som av tradition inte ägnat sig åt bevakning för leverantörer kan krav avseende upphandlingsdatabas lösas antingen genom att det räcker att erbjuda ett upphandlingsbibliotek med de upphandlingar som annonserats genom det egna verktyget eller att genom underleverantörer erbjuda upphandlingar från andra upphandlingsverktyg. I Upphandlingen omöjliggörs detta genom kravet "Upphandlingsdatabasen ska vara integrerad med upphandlingsverktyget ". Bolaget menar att kravet att såväl upphandlingsdatabasen som rättsfallsdatabasen ska vara integrerad med upphandlingsverktyget, varken kan anses nödvändigt för att uppnå det eftersträvade syftet (att fa tillgång till en upphandlingsdatabas) eller proportionerligt dvs. att den negativa effekten som åtgärden far, på det intresse eller den rättighet som åtgärden inskränker, är opropo1tionerlig eller överdriven jämfört med det eftersträvade syftet. En alternativ lösning till en integrerad tjänst innebär kan beskrivas som följer. En lösning med en samarbetspartner avseende upphandlingsdatabas och rättsfallsdatabas innebär att Beställaren far en inloggningslänk till en extern partner. Vid första inloggningen ska användarnamn samt lösenord anges, detta tar cirka 30-60 sekunder. Beställaren kan då välja att spara inloggningsuppgifterna i sin webbläsare. Om Beställaren väljer att spara sina inloggningsuppgifter tar det vid nästa inloggningstillfälle cirka 10-20 sekunder att förflytta sig från upphandlingsverktyget till upphandlingsdatabasen eller rättsfallsdatabasen. Därtill finns situationen när användaren inte är inloggad i upphandlingsverktyget och vill söka i upphandlingsdatabasen eller rättsfallsdatabasen, vid dessa tillfällen blir det ju endast en fråga om viken hemsida man navigerar till. Förntom att vid Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 I LINKÖPING vissa tillfällen slippa merarbete på 10-20 sekunder kan Bolaget inte se några ytterligare fördelar med en integrerad tjänst. I dom den 22 oktober 2014 i mål nr 3560-14 prövade Kammarrätten i Stockholm frågan avseende krav för att undvika merarbete. Att en eller flera leverantörer inte ges möjlighet att lämna ett konkurrenskraftigt anbud med motiveringen att upphandlande myndighet annars skulle riskera visst merarbete med ett byte till en gemensam drivrntin ansågs inte godtagbart. När det gäller kravet avseende rättsfallsdatabas finns det dä1till ytterligare skäl för att kravet inte kan anses som prop01tionerligt. Beställaren genomförde en upphandling i januari 2019 av "Webbaserade rättsdatabastjänster", dnr 3.2.1-2019-1450 där rättsfall avseende offentlig upphandling omfattades. I skenet av detta måste kravet på en rättsfallsdatabas i Upphandlingen vara oproportionerligt. Kravet framstår i det närmaste som onödigt. Slutligen kan konstateras att krav på integrerade databaser i Upphandlingen är meningslöst då Beställaren uppställt som krav på leverantörstjänsten att användarna genom Single sign-on (SSO) ska få tillgång till de funktioner som respektive användare har behörighet till i verktyget. Detta då SSO­ lösningen innebär att förflyttning till externa tjänster blir sömlöst. Kravet på integrerade databaser utesluter samtliga leverantörer från deltagande i Upphandlingen förntom Beställarens nuvarande leverantör. Bolagets uppfattning är att Beställaren ställt upp krav på integrerade databaser endast i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt. Bolaget har lidit skada enligt 20 kap. 4 § LOU då man haft för avsikt att delta i Upphandlingen och haft st01t intresse av att tilldelas kontrakt, men har utestängts från att göra så till följd av att otillåtna krav uppställts. Sida 5 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 1898-19 I LINKÖPING Beställaren Bolaget har gjort gällande att kraven i upphandlingsdokumentets punkt 5.3.1. 7 och punkt 5. 3.1. 8 sannolikt strider mot proportionalitetsprincipen i 4 kap. 1 § LOU med anledning av att upphandlingsdatabasen respektive rättsfallsdatabasen ska vara integrerade med upphandlingsverktyget. I upphandlingsdokumentet punkten 5. 3.1. 7 "Krav på funktioner för upphandlingsdatabas" anges att leverantören ska ha en upphandlingsdatabas som är integrerad med upphandlingsverktyget och som omfattar pågående och avslutade upphandlingar publicerade i Sverige under minst de senaste fem åren. Databasen ska enligt kravet ha en sökfunktion där sökningen kan ske av exempelvis pågående och avslutade upphandlingar, tidsperiod, upphandlande myndighet, rubrik och CPV-kod. Upphandlingsdatabasen ska vidare tillhandahålla upphandlingar även från andra upphandlingsverktyg än det egna upphandlingsverktyget för att ge Beställaren ett brett utbud. Av upphandlingsdokumentets punkt 5. 3.1. 8 "Krav på funktioner för Rättsfallsdatabas" framgår att leverantören ska ha en rättsdatabas som är integrerad med upphandlingsverktyget och som omfattar beslut och domar i mål om offentlig upphandling från svensk författningsdomstol under minst de senaste fem åren. Rättsdatabasen ska vidare ha en funktionell sökfunktion där sökning kan ske på minst rättsinstans, målnummer, upphandlande myndighet, leverantör, fritext och tidsperiod. Beställaren har i punkterna 5.3.1. 7 och 5. 3.1. 8 inte framställt krav som enbart en leverantör kan uppfylla. Det har varit fullt möjligt för Bolaget och andra anbudsgivare på marknaden att utveckla och erbjuda en sådan lösning som efterfrågas. Det har således inte funnits något hinder för Bolaget eller övriga anbudsgivare att utveckla ett sådant integrerat systemstöd som efterfrågas i kraven då tillgång till andra upphandlingar har funnits på Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 marknaden i flera år och detsamma gäller även beslut och domar i mål om offentlig upphandling från svensk författningsdomstol. Kraven i punkterna 5. 3.1. 7 och 5. 3.1. 8 kan således både teoretiskt och praktiskt uppfyllas av företag som väljer att utveckla tjänsten. Således har alla potentiella leverantörer getts samma förutsättningar. Att företag på marknaden i stor utsträckning valt att inte utveckla segmentet med integrerad upphandlingsdatabas och rättsdatabas i sitt upphandlingsverktyg innebär således inte i sig att grundläggande principer i LOU har åsidosatts och dessa principer utgör därmed inget hinder att ·framställa krav som de aktuella i punkterna 5.3.1. 7 och 5.3.1. 8. I Beställarens upphandling handlar det alltså inte om att kraven innebär att befintlig leverantör fått en otillbörlig konkurrensfördel genom kraven utan istället att Bolaget och övriga leverantörer valt att inte erbjuda en tjänst som är fullt möjlig för dem att utveckla och erbjuda. Det övergripande syftet med Upphandlingen är att möjliggöra att Beställarens anställda som är involverade i upphandlingsarbetet har tillgång till ett så smidigt, användarvänligt och effektivt upphandlingsverktyg som möjligt med minst alla de funktioner som Beställaren har idag inklusive de utökade behov som Beställaren har och som har föranlett Upphandlingen. Beställaren genomför cirka 250 upphandlingar per år. I det upphandlingsverktyg som Beställaren har tillgång till idag finns en funktion med upphandlingsdatabas samt rättsfallsdatabas integrerade i systemstödet/upphandlingsverktyget. Funktionen används i hög utsträckning av de medarbetare hos Beställaren som är involverade i upphandlingsarbetet och för vilka upphandlingsdatabastjänsten utgör ett st01i stöd i arbetet. Funktionen innebär att dessa medarbetare i samma upphandlingsdatabas och samma upphandlingsverktyg kan söka fram annonserade upphandlingar som är genomförda i befintlig leverantörs upphandlingsverktyg såväl som sådana upphandlingar som har genomförts av andra upphandlande enheter, oavsett vilket systemstöd dessa enheter använder sig av. Detta eftersom befintlig I LINKÖPING Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 leverantör i sitt upphandlingsverktyg tillhandahåller annonserade upphandlingar utöver de upphandlingar som är genomförda i leverantörens eget upphandlingsverktyg. Det ger Beställaren ett brett utbud och en stor spridning på tillgången till upphandlingsunderlag i en och samma upphandlingsdatabas och ett och samma upphandlingsverktyg. Det är en mycket viktig funktion för Beställarens användare som skulle uppleva en begränsning i arbetet om denna möjlighet inte fanns att tillgå i upphandlingsverktyget. Detsamma gäller rättsdatabas där Beställaren måste säkerställa att detta finns integrerat i upphandlingsverktyget för att underlätta och effektivisera arbetet för användarna. Vad gäller Bolagets invändning om att Beställaren har en annan upphandling avseende rättsdatabastjänst är det inte relevant eftersom den andra rättsdatabastjänsten varit avsedd för andra målgrupper av användare hos Beställaren och varit kravställd utifrån deras behov. I dagsläget har Beställaren inte heller någon annan rättsdatabastjänst då befintligt avtal löpt ut och den initierade upphandlingen av rättsdatabastjänst - för användare som inte är involverade användandet av upphandlingsverktyget - inte har lyckats. Därutöver är det så att rättsdatabasen i upphandlingsverktyget enligt kravet i punkten 1.5.3.8 ska avse beslut och domar från förvaltningsdomstolar samt ska ha en funktionell sökfunktion där sökning kan ske på minst rättsinstans, målnummer, upphandlande myndighet, leverantör, fritext och tidsperiod, vilket inte motsvarar kravstälh1ingen i den andra rättsdatabastjänsten där behoven är andra. Kraven är således ställda utifrån att Beställaren har behov av ett integrerat systemstöd - med en upphandlingsdatabas som är så bred som möjligt respektive en rättsdatabas med domar och beslut från aktuella upphandlingar med specifikt fokus i sökfunktionerna - som ger tillgång på ett sätt som är tidseffektivt, smidigt, användarvänligt och kostnadseffektivt. Det är betydligt smidigare, användarvänligare för användarna att söka efter andra I LINKÖPING Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 upphandlingar i samma upphandlingsdatabas, respektive söka efter domar/beslut i samma rättsfallsdatabas, i upphandlingsverktyget än att tillhandahållas länkar till andra upphandlingsverktyg eller rättsdatabaser. Det är också mer tidseffektivt då det tar tid att söka i en flera olika länkade system istället för i att söka i ett. Det blir därmed också en kostnadsfråga där Beställaren bedömt att det sätt som kravet utformats på ger den mest kostnadseffektiva användningen av systemet. Att det, som Bolaget påstår, skulle ta 30-60 sekunder, eller 10-20 sekunder vid sparade inloggningsuppgifter, för att länkas vidare till andra upphandlingsverktyg/rättsfallsdatabaser bedömer Beställaren vara en stor underdrift. Man får betänka att det är cirka 35 användare som gång efter annan löpande under hela avtalstiden ska ägna tid på att koppla upp sig till olika länkar istället för att ha allt samlat i upphandlingsverktyget. Det rättsfall som Bolaget hänvisar till (Kammarrättens i Stockholm mål 3560- 14) avseende acceptabel tid för nedlagt merarbete är inte jämförbart med situationen avseende kraven i Upphandlingen. Detta då målet 3560-14 rörde en förnyad konkurrensutsättning där kravet var att ramavtalsleverantörernas produkt skulle vara kompatibel med en befintlig drivrutin av ett visst varumärke där ramavtalsleverantören uteslöts från att lämna anbud genom kravet eftersom endast leverantören av varumärket för drivrutinen hade kompatibel produkt och där rätten konstaterade att mertiden för en engångsinstallation av annan drivrutin var rimlig i det sammanhanget. Förutom att det rörde mertid för ett engångsarbete i det rättsfallet är skillnaden i Upphandlingen att leverantörerna inte utesluts från att lämna anbud genom kraven då det är fråga om att Bolaget valt att inte utveckla och tillhandahålla de tjänster som efterfrågas av Beställaren. Vidare ligger det inom ramen för Beställarens handlingsutrymme att besluta vilken typ av tjänst som ska anskaffas genom upphandlingen och vilket upplägg Beställaren har behov av för den anskaffade tjänsten. I LINKÖPING FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING DOM Sida 9 1898-19 Vad gäller Single sign-on (SSO), som Bolaget tar upp och som framgår i punkten 5. 3.1. 4. 7 i upphandlingsdokumentet, så är det en lösning som Beställaren i dagsläget saknar, men gärna vill nyttja i det kommande upphandlingsverktyget. Det Bolaget anför om att en SSO-lösning synes innebära att kravet på integrerade databaser blir meningslöst stämmer inte. Detta då en SSO-lösning aldrig kommer att gå att tillämpa fullt ut för samtliga användare hos Beställaren eftersom denne bland användarna har ett flertal upphandlingskonsulter som har egna datorer vilket innebär att SSO inte är möjligt. Beställaren har därför med detta i beaktande i första hand kravställt på autentisering med personlig digital identitet och tvåfaktorsautentisering. Bolaget har därtill ställt sig frågande till varför Beställaren behöver databaser innehållandes samtliga upphandlingar och rättsfall som genomförts i Sverige under de senaste fem åren. Beställaren har dock inte uttryckt sig så att databasen ska innehålla samtliga upphandlingar och rättsfall under de fem senaste åren. Kravet att databaserna ska omfatta upphandlingar respektive beslut och domar i mål om offentlig upphandling som genomförts i Sverige under de senaste fem åren är satt utifrån att det är rimligt och relevant samt mot bakgrnnd av Beställarens behov att ta del av sådana underlag under en sådan tidsperiod för att på bästa sätt stödja användarna av upphandlingsverktyget och på övergripande nivå på bästa sätt bedriva sin upphandlingsverksamhet. Dels löper upphandlingsavtal vanligen på fyra år vilket innebär att det är relevant att sätta fem år utifrån behovet av att ta del av de underliggande upphandlingsunderlagen, dels är ett krav på fem år rimligt och relevant vad gäller beslut och domar då Beställaren då far del av relevanta färska beslut och domar som även fangar upp de eventuella förekommande beslut och domar vad gäller upphandlingsunderlagen som Beställaren tagit del av i upphandlingsdatabasen. Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 I LINKÖPING Sammantaget och med hänvisning till det som anfö1ts ovan bestrider Beställaren således att kraven strider mot proportionalitetsprincipen. Kraven på integrerade databaser har varit effektiva och lämpliga åtgärder som varit nödvändiga för det eftersträvade syftet med Upphandlingen som varit att få till stånd en användarvänlig, tids- och kostnadseffektiv helintegrerad helhetslösning där Beställarens användare inte behöver hoppa mellan olika system och arbetsvyer. Beställaren har inte förhindrat Bolaget, eller leverantörer i övrigt, att lämna konkurrenskraftiga anbud då man inte på ett otillbörligt sätt styrt kraven mot viss leverantör eller visst produktmärke. Eftersom det varit fullt möjligt, teoretiskt och praktiskt, för Bolaget och övriga anbudsgivare att uppfylla kraven och då Bolaget liksom samtliga övriga anbudsgivare har kunnat anpassa sina offererade tjänster/produkter i lika utsträckning är kraven inte att anse som oproportionerliga. Kraven är också tillåtna oavsett om det krävs omfattande investeringar för leverantören för att uppfylla kraven. Den eventuellt negativa effekt som kraven får på Bolaget som inte har utvecklat sådana integrerade databaser som efterfrågas är inte opropo1tionerlig eller överdriven jämfört med det eftersträvade syftet. Detta då kraven inte med automatik utesluter någon anbudsgivare från att lämna ett anbud utan det istället är fråga om ett val som Bolaget gjort att inte erbjuda denna slags tjänst. SKÄLEN FÖR AV GÖRANDET Rättslig reglering Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och prop01tionalitet (4 kap. 1 § LOU). Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 I LINKÖPING Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den :får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § LOU). Upphandlingsdokumentet Av punkt 5.3. J. 7 Krav påfunktionerför upphandlingsdatabas framgår följande. Leverantören ska ha en upphandlingsdatabas som omfattar pågående och avslutade upphandlingar publicerade i Sverige under minst de senastefem (5) åren. Databasen ska ha en sökfunktion där sölming kan ske exempelvis på pågående och avslutade upphandlingar, tidsperiod, upphandlande myndighet, rubrik och CPV-kod. Upphandlingsdatabasen ska tillhandahålla upphandlingar ävenfrån andra upphandlingsverktyg än det som leverantören kan erbjudaför att ge Migrationsverket ett brett utbud. Upphandlingsdatabasen ska vara integrerad med upphandlingsverktyget. A v p u n k t 5 . 3 . 1 . 8 K r a v p å f u n k t i o n e r f ö r r ä t t sfa l l s d a t a b a s fr a m g å r f ö l j a n d e . Leverantören ska ha en databas som omfattar beslut och domar i mål om offentligupphandlingfrån sve11skfö1valtningsdomstol under minst de senastefem (5) åren. Databasen ska ha enfunktionell sökfunktion där sölming kan ske på minst rättsinstans, mctlnwnmer, upphandlande myndighet, leverantör, fritext och t idsperiod. Rättsfallsdatabasen ska vara integrerad med upphandlingsverktyget. Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 I LINKÖPING Förvaltningsrättens bedömning En upphandlande myndighet har en betydande frihet när det gäller att bestämma vad som ska upphandlas och vilka krav som ska ställas på det som upphandlas. De krav som myndigheten uppställer får emellertid inte strida mot LOU eller de unionsrättsliga principerna som ligger till grund för lagstiftningen. Prop01iionalitetsprincipen syftar till att förhindra att den upphandlande myndigheten ställer större krav på leverantören eller leveransen än vad som behövs och vad som är ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen. Tanken är att de uppställda kraven ska ha ett naturligt samband med, och stå i proportion till, det behov som ska täckas. Bedömningen av om ett krav är propo1iionerligt ska enligt praxis göras i tre steg där det inledningsvis prövas om kravet är en lämplig och effektiv åtgärd för att uppnå det eftersträvade syftet, därefter om kravet är nödvändigt för att det eftersträvade syftet ska uppnås (såtillvida att det inte finns mindre ingripande alternativ) och slutligen om den negativa effekten av kravet är opropo1iionerlig eller överdriven jämfört med det eftersträvade syftet. Annat har inte kommit fram i målet än att en tjänst i enlighet med ifrågasatta krav kan utvecklas och erbjudas av andra än Beställarens befintliga leverantör. De ifrågasatta kraven hänvisar inte till viss leverantör eller visst varumärke. Beställaren har utförligt redogjo1i för varför aktuella krav ställts och därvid framhållit tydliga fördelar, bl.a. effektivitet och användarvänlighet. Beställaren har också förklarat varför av Bolaget föreslagen alternativ lösning inte skulle vara bra. Utifrån detta framstår kraven enligt förvaltningsrätten som lämpliga, effektiva och inte för långtgående. Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1898-19 I LINKÖPING Förvaltningsrätten bedömer alltså att de ifrågasatta kraven inte är oförenliga med propo1tionalitetsprincipen eller LOU i övrigt, utifrån vad Bolaget lagt fram i målet. Något upphandlingsrättsligt fel föreligger därmed inte. Ansökan ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Information om hur man överklagar finns i bilaga (FR-05). .//���/�// //?//�k;.k� Mag�i'Wickstrom Rådman Föredragande jurist: Andrea Ritzer I..ii -i'!.b SVERIGES DOMSTOLAR Hur man överklagar Den som inte är nöjd med fö1valtningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. Vilken dag går riden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. t Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Gör så här 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklaravarförnityckerattbeslutetska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande Qäs mer om prövningstillstånd längre ner) . 3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skickaellerlämnainöverklagandettill förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Sida 1 av 2 www.domstol.se Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att fö1valtnings­ rätten dömt rätt. • Domstolenanserattdetintegåratt bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolenbehövertauppmåletföratt ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. För fullständig information, se: • lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. • lag (2016:1146) om upphandlinginom försörjningssektorerna, 20 kap. • lag (201 1 : 1 029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 1 6 kap. • lag(2016:1147)omupphandlingavkoncessioner, 16kap. • lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap. • lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorn, 20 kap. Sida 2 av 2 www . domstol.se