Dok.Id 336589 Postadress Besöksadrcss Telefon Telefax Expeditionstid FÖRVALTNINGSRÅTTEN IMALMÖ Avdelning 1 Sida 1 (20) SÖKANDE DOM 2016-10-27 Meddelad i Malmö Mål nr 5083-16 Safe Care Svenska AB, 556705-1296 Skeppsbron 2 21120Ma1mö Ombud: Advokat Jerker Alm Advokatfirman Vinge KB Box 1064 251 10 Helsingborg MOTPART Simrishamnskommun 272 80 Simrishamn Ombud: Advokat Catharina Piper Advokatfirman Lindahl KB Studentgatan 6 21138 Malmö SAKEN !.�·>��·�(::._, 2 7 c•. ,.,; �'-' t U Avd Dnr KSnr Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOD) FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår Safe Care Svenska AB:s ansökan om överpröv­ ning enligt LOU. Aktbll Box4522 203 20Malmö Kalendegatan 6 040-35 35 00 040-97 24 90 E-post: kanslil.fma@dom.se www.forvaltningsrattenimalmo.domstol.se måndag-fredag 08:00-16:00 KONKURRENSVERKE'f Sida2 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 5083-16 Avdelning 1 BAKGRUND Simrishamns kommun genomför en upphandling av "Nytt verksamhetssy­ stem till Socialförvaltningen", dnr 15/23. Något tilldelningsbeslut är ännu inte fattat i upphandlingen. YRKANDEN OCH INSTÅLLNING Safe Care Svenska AB (Safe Care) ansöker om överprövning av upphand­ lingen och yrkar att den ska göras om. Som gmnd för sin talan anför Safe Care följande. Förfrågningsunderlaget brister i transparens eftersom kvalifi­ ceringskravet avseende referensobjekt innebär att åberopade referensperso­ ner kan ge godtyckliga bedömningar och eftersom den av Simrishamns kommun använda utvärderingsmodellen ger utrymme för godtyckliga be­ dömningar. Safe Care utvecldar sin grund enligt följande: Kvalificeringskravet avseende referenser I punkt 1.3 .6 i förfrågningsunderlaget finns krav på att anbudsgivare ska redovisa tre referensobjekt. De referenspersoner som efterfrågas kommer via e-post att erhålla fyra stycken frågor dät· den fjärde frågan lyder: "Vilken helhetsbedömning vill ni ge anbudsgivaren avseende den aktuella referens­ installationen?" Referenspersonen ska sätta poäng på denna och övriga tre frågor i en skala 1-4 där fyra är högst poäng. Som krav för att anbudsgivaren ska ha klarat kvalificeringen gäller att var och en av de tre referenspersoner­ na måste ha givit minst poängen 3 på fråga fyra. Denna sista fråga är således en synnerligen väsentlig fråga i kvalificeringen. Frågans utformning ger emellertid stort utrymme för godtycke. Begreppet helhetsbedömning är syn­ nerligen vagt och är inte definierat på något sätt. Referensperson 1 kan ha helt skild uppfattning i förhållande till referensperson 2 om vad detta be­ grepp innebär, vilka förhållanden och faktorer som ska beaktas etc. Det är Simrishamns kommuns skyldighet i egenskap av upphandlande myndighet IMALMÖ Sida3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5083-16 Avdelning 1 IMALMÖ att definiera innehållet i begreppet helhetsbedömning. Såsom nu är fallet är definitionen helt upp till var och en av referenspersonerna att avgöra vilket är i strid med upphandlingsrättsliga principer. Det finns avseende begreppet helhetsbedömning ingen möjlighet att kontrollera och följa upp vad refe­ renspersonerna lägger vikt vid. Förntom oklarheten i definitionen av begreppet helhetsbedömning är stegen i poängskalan oldara. Begreppen som används är mycket vaga, vad som är dåligt för en person kan vara godkänt för en annan person och oacceptabelt för en tredje. Poängskalan i sig ger ett mycket stort utrymme för godtycke. Bristen ligger i att Simrishamns kommun inte har preciserat vad det innebär om stora brister föreligger eller om endast mindre blister föreligger eller vad det innebär att något är utan övrigt att önska. Felet är att varje enskild refe­ rensperson kan bestämma innebörden av oacceptabelt, behäftat med stora brister osv. Innebörden av t.ex. oacceptabelt ska fastställas av Simrishamns kommun i egenskap av upphandlande myndighet och inte av den enskilda referenspersonen. För fråga 4 i punkt 1.3.6 föreligger utrymme för godtycke på två plan; dels kan var och en av referenspersonerna bestämma vilka faktorer/förhållanden som ska ligga i begreppet helhetsbedömning och dels kan vaije enskild refe­ rensperson i poängdelsen bestämma vad man menar med oacceptabel, stora brister, mindre brister etc. På motsvarande sätt förhåller det sig med fråga 2 om upplevelsen av sup­ portorganisationen. Utvärderingskriterierna Vid utvärderingen av de sla:iftliga redovisningarna i anbuden ska poäng ges utifrån skalan 0-4 poäng. Modellen benämns i förfrågningsunderlaget Be- Sida4 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 5083-16 Avdelning 1 !MALMÖ dömningsmodell 1. Metoden ger utrymme för godtyckliga bedömningar. I de olika poängstegen talas om vad Simrishamns kommun förväntar sig. För flera av de krav som bedömningen ska göras av finns det emellertid inte redovisat vad det är Simrishamns kommun förväntar sig. Inte heller själva redovisningenavpoängstegen(punkt15. .1.4)angervadförväntningarnaär. Till exempel anges för 3 poäng att "(B)eskrivningen som lämnats överträffar kommunens förväntningar inom kvalitetsområdet". Frågan som infinner sig är, vilka är kommunens förväntningar som ska överträffas? Det som Simrishamns kommun förväntar sig borde framgå av de hav som ska bedömas, i beskrivningen borde det framgå vad Sirmishamns kommun vill ha ut av kravet. Som exempel kan nämnas kravet i punkt 14. .8.1 som avser utskriftsfunkt­ ion. Detta krav lyder: "Beslutsunderlag, uppdrag, planer, ordinationer, sig­ neringslistor, brev m.m. ska kunna upprättas i systemet och skrivas ut." Kravet ifråga är ett absolut krav och anbudsgivaren ska beskriva sin ut­ skriftsfunktion. Det framgår inte vad S:inn'ishamns kommun förväntar sig utöver att beslutsunderlagen ska kunna sla'ivas ut. Vad är det som gör att en utskriftsfunktion "... .lämnar inget övrigt att önska"? Det är fullkomligt god­ tyckligt vad det är i själva utskriftsfunktionen som gör att en anbudsgi.vare ska tilldelas 1, 2, 3 eller4 poäng. Det talas för poängstegen2, 3 och4 om konkreta utfiistelser, uppföljningsmöjligheter och/eller garantier och om sådant lämnats i en utsträckning att kommunen känner sig "trygg'' eller "helt trygg". Hur detta ska appliceras på ett krav avseende utskriftsfunktion är synnerligen oklait. För poängen 1 och2 talas om vad man rimligen kan för­ vänta sig. Vad är det då ifråga om en utsla:iftsfunktion som man rimligen kan förvänta sig? Det är oklait vad Simrishamns kommun lägger i aktuellt begrepp. Effekten av detta är att förväntningarna fastställs först utifrån an­ buden och dess innehåll, vilket är felaktigt. Nivån ska fastställas av kommu­ nen. Sida5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5083-1 6 Avdelning 1 IMALMÖ Somytterligareexempelkannämnaskvalitetssystemipunkt 1.4.7.1.Kravet kan uppfyllas genom att anbudsgivare anger antingen vilka kvalitetscertifie­ ringar man innehar eller hur man annars avser garantera sin kvalitetssäkring. Vad som utgör rimliga förväntningar i detta krav är oklart. Det är fullstän­ digt oklart hur Simrishamns kommun kommer att poängsätta ett krav som kvalitetssystem. I förfrågningsunderlaget finns de olika poängstegen för bedömningen av de skriftliga redovisningarna i anbudet beskrivna med ett tillhörande exempel. Exemplet visar på möjligheten till godtyckliga bedömningar, Effekten av modellen är att gränserna för vad man rimligen kan förvänta sig, överträffar Simrishamns kommuns förväntningar och inte lämnar något att önska osv. blir flytande och Simrishanms kommun kan i efterhand fritt styra poängsätt­ ningen. Enligt Simrishamns kommun ska varje övrigt krav bedömas mot kravet i punkt 1 .1.1 1 . Detta är mycket svårt att utläsa av förfrågningsundedaget. Kravet i 1 . 1 .1 1 utgör i sig också ett bevis för bristen i transparens i upp­ handlingen. En personalenkät ska genomföras med tio frågor där det i för­ frågningsunderlaget avses ett nuläge och ett önskat läge. Anbudsgivaren ska sedan lämna ett skriftligt svar på hur man avser uppnå önskat läge. Anbuds­ givaren ska lämna en skriftlig redogörelse för flera förhållanden som är helt omöjliga att finna en objektiv bedömningsgrund för, exempelvis fråga 1, 7 och 10. Fö1· att kunna ge vederhäftiga svar krävs kunskap om bakomlig­ gande förhållanden. Underlaget är inte transparent och följden blir även att utvärderingen blir godtycklig. Utvärdering med hjälp av SUS-enkät benämns i förfrågningsunderlaget som Bedömningsmodell 2. I de respektive kraven anges vilka som kommer att bedömas enligt denna modell. Utvärderingen enligt modellen ska göras av Sida6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5083-16 IMALMÖ Avdelning 1 utvärderingsgruppen i samband med anbudsgivares demonstration av sy­ stemet, varvid praktikfall redovisas. Enligt förfrågningsunderlaget ska enkä­ ten fyllas i och genomföras efter visning av varje av fyra angivna kvalitets­ områden. SUS-enkäten ger utrymme för mycket godtyckliga bedömningar. De påståenden som finns i enkäten handlar inte om fastställande av om ak­ tuella funktioner har en kvalitet i objektiv mening utan avser i flera fall rena tyckanden. Som exempel kan nämnas det första påståendet som har följande lydelse: 'Jag tror jag kommer att tycka om att använda systemet." Detta på­ stående är fullkomligt godtyckligt. Personen som svarar på detta kan lägga in vilka parametrar/faktorer som helst vid sitt val av poäng. Det handlar om enbart tyckande och inte uppfattningar som ramas in av objektivt verifier­ bara faktorer. Vidare finns det ett påstående om att "G)ag behöver lära mig mycket innan jag kan använda systemet." Vad är det personen kan behöva lära sig mycket om, är det enbart om systemet och dess direkta användning eller är det om bakomliggande fäkta i sin tjänst, t.ex. om gällande regler som i sig kan påverka hur systemet upplevs av den enskilda individen men som inte säger något om systemet är bra eller dåligt ur visst perspektiv. Utvärdering enligtPSSUQ- modellen ska ske genom att utvärderingsgrupp­ en gö1· en egen test utifrån praktikfallen. På motsvarande sätt som för SUS­ enkäten ger PSSUQ-modellen utrymme för godtyckliga bedömningar. Ett tydligt exempel på detta är påståendet "G)ag tror jag ganska snabbt skulle bli produktiv om jag använde systemet." Vad som menas med detta påstående är oklart och det är inte fråga om någon objektiv bedömningsgrund. Det sista påståendet lyder "G)ag är överlag nöjd med systemet." Detta är ett syn­ nerligen vitt begrepp och kan innefatta en mängd olika faktorer. Det kan finnas lika många uppfattningar om innehållet i detta som det finns personer i utvärderingsgruppen. Utvärderingen enligt PSSUQ-enkäten (och även SUS-enkäten) ska avse systemet. Samtidigt sägs följande i förfrågningsunderlagets punkt 1.4.6 av- Sida 7 F Ö R V AL T N I N G S R Ä T T E N D O M 5 0 8 3 - 16 I MALMÖ Avdelning 1 seende utvärderingen: ''Deltagarna kommer att testa de områden där de har sin expertkompetens, det vill säga alla medlemmar kommer INTE att be­ döma a11a laav under Användbarhetstest." I utvärderingen enligt enkäterna ska personerna i utvärderingsgruppen uttala sig om systemet som helhet men samtidigt kommer de endast att testa vissa delar av systemet. Det finns en inkonsekvens i detta; om man t.ex. ska uttala sig om hur nöjd man är med systemet eller hur snabbt man tror att andra kan lära sig systemet och man samtidigt endast bedömer vissa krav så blir det inte en fråga om en bedöm­ ning av systemet. Därmed faller fler av påståendena som används i enkäter­ na. Sammantaget ger även delen PSSUQ-enkäten, användartest, utrymme för godtyckliga bedömningar i en sådan utsträckning att det föreligger brott mot LOU. Sam mantaget föreligger brott mot LOU. Förfrågn-ingsunderlaget brister i transparens och ger utrymme för godtyckliga bedömningar på ett sätt som inte ligger inom ramen för LOU. Skada Safe Care har avstått från att lämna anbud på grund av bristerna i förfråg­ ningsunderlaget. En laavuppfyllelse hade endast kunnat prövas i förhållande till ett konkret ingivet anbud. Föreligger det brist i transparens på det sätt som är fallet i denna upphandling lider samtliga leverantörer risk för skada, däribland Safe Care. Det är tillräcldigt att det föreligger risk för godtyckliga bedömningar för att en leverantör ska anses lida skada. Det är tilh-äckligt att en överträdelse riskerar att leda till en försämrad möjlighet att erhålla kon­ trakt. Genom att det föreligger brister i transparens försämras varje leveran­ törs möjlighet att erhålla kontrakt eftersom bedömningen i upphandlingen inte sker på objektiva grunder. Safe Care lider således 1isk för skada på grund av de föreliggande överträdelserna av LOU. Det är okla1t vad den felläsning som Safe Care gjort avseende orden användat'e/anställda har för relevans i sammanhanget. Skälet till att Safe Care valt att inte lämna anbud Sida 8 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 5083-16 IMALMÖ Avdelning I är bristerna i förfrågningsunderlaget. Att det var fråga om en felläsning framkom direkt efter översändandet av det brev som Simrishamns kommun refererar till. Det är följaktligen inte fråga om någon brist i omsorg från Safe Cares sida som föranlett att bolaget inte lämnat anbud. Simrishamns kommun bestrider bifall till ansökan och yrkar för sin del i första hand att Safe Cares yrkanden ska avslås och i andra hand att Safe Ca­ res ansökan om överprövning ska avvisas, samt anför bl.a. följande: Kvaliflceringskravet Kvalificeringskravet avseende referenser framgår i förfrågningsundedagets punkt 1 .3.6. Av kravet framgår l