FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen Enhet 15
SÖKANDE
DOM 2015-01-22 Meddelad i Stockholm
Målm 20513-14
Sida 1 (9)
  Scytl Secure Electronic Voting, S.A, A62604087 Placa Ga.la Placidia 1-3, 1st floar
08006 Barcelona
Spanien
MOTPART
Stockholms läns landsting, 232100-0016 Box 22550
104 22 Stockholm
SAKEN
Offentlig upphandling
FÖRVALTNINGSRÅTTENSAVGÖRANDE
'){H5 -01- 2 2 L,d
KONKURRENSVERKET
Avd
Dnr KSnr
Aktbil
  Förvaltningsrätten avslår ansökan.
  Dok.Id 535425
Postadress Ilesöl<sadress
Telefon
Telefax
Expeditionstid
  115 76 Stockholm
Tegeluddsvägen 1
08-561 680 00
08-561 680 01 forvaltningsrattenistockholm@dom.se
måndag - fredag 08:00-16:30
E-post:

    Sida 2 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 20513-14
I STOCKHOLM Allmänna avdelningen
YRKANDEN M.M.
Stockholms läns landsting (härefter SLL) genomför en upphandling av voteringssystem med integrerat AV-stöd, SLL850. Vid upphandlingen tillämpas öppet förfärande enligt lagen (2007: 1091) om offentlig upphandling (LOU). Av tilldelningsbeslut den 25 september 2014 framgår att SLL avser att teckna avtal med annan anbudsgivare än Scytl Secure Electronic Voting, S.A. (härefter Scytl).
Scytl yrkar i första hand att rättelse ska ske innebärande att Scytls anbud
ska anses uppfylla kraven på språk och implementeringstid och att en ny 'utvärdering ska ske. I andra hand yrkar Scytl att forvaltningsrätten beslutar
att upphandlingen ska göras om.
SLL anser att förvaltningsrätten ska avslå ansökan. SKÄLENFÖRAVGÖRANDET
Tillämpliga bestämmelser
Upphandlande myndigheter ska enligt 1 kap. 9 § LOU behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.
Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av dessa principer eller mot någon annan bestämmelse i LOU och detta har medfölt att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts. Detta framgår av 16 kap. 6 § LOD.
       
  FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
Sida 3 20513-14
Krav att anbudet ska vara skrivet på visst språk
I punkt 5.1. i anbudsinbjudan anges:
"Anbudet ska vara skrivet på svenska med följande undantag. Enstaka ord, fraser samt vede1tagna begrepp på engelska samt eventuella ce1tifikat på annat EU-språk accepteras. Vidare accepteras engelska för de bilagor som inte utgör sådant som utt1yckligen efterfrågas i förfrågningsundedaget, såsom tekniska specifikationer och produktblad."
Av SLL:s upphandlingsrapport framgår att SLL har gj01t bedömningen att Scytls anbud inte uppfyller det obligatoriska kravet att anbudet ska vara skrivet på svenska, eftersom anbudets bilaga 6 och 7 innehåller infonnation på annat språk än svenska.
Scytl anför bl.a. att de underskrivna breven från referenter som Scytl har gett in är att betrakta som extrainformation som inte uttryckligen efterfrågats alternativt att betrakta som certifikat på annat EU-språk. Dessa får enligt punkt 5.1 vara skrivna på andra språk än svenska.
Förvaltningsrätten konstaterar att bilaga 6 utgörs av en beskrivning på svenska av ett referensprojekt som Scytl ha1· genomfört. Till detta är fogat ett brev på engelska med den svenska rubriken "Referensbrev". Åven bilaga 7 utgörs av en beskrivning av ett referensprojekt och avslutas med en kort skrift på spanska med mbriken "Referensbrev", och därefter en skrift på engelska under rubriken "Inofficiell översättning".
Enligt förvaltningsrättens mening kan referensbreven inte anses vara certifikat.
I anbudsinbjudan punkt 10.3 anges att anbudsgivare ska redovisa två referensuppdrag som är av liknande karaktär och komplexitet som beskrivs i förfrågningsunderlaget. Vidare anges att efterfrågad information ska anges i enlighet med Referensmallen, att en bilaga per referensuppdrag ska
    
  Sida4 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 20513-14
I STOCKHOLM Allmänna avdelningen
fyllas i samt att SLL har rätt att ta kontakt med angivna referenser. Det anges inte att referensbrev ska ges in. De brev som Scytl har bifogat beskrivningarna av referensprojekten får dä1med enligt förvaltningsrättens mening betraktas som sådant som inte uttryckligen efterfrågas i förfrågningsunderlaget. De omfattas därmed inte av språkkravet.
Krav på fyra veckors implementeringstid -proportionalitetsprincipen
I anbudsinbjudans bilaga 1, punkt 2.2, anges att tidsplanen är 4 veckor från avtalstecknande, förntsatt att avtalstecknande kan ske på utsatt datum, 12 september. Vidare anges att under dessa fyra veckor ska systemen implementeras, testas och ddftsättas av leverantören.
Av SLL:s upphandlingsrappo1t framgår att man har bedömt att Scytl inte uppfyller det obligatoriska kravet på hur implementeringen ska genomföras under de fyra veckor som finns tillgängliga. SLL hänvisar i rapporten till bilaga 9, s. 25, i Scytls anbud, där Scytl anger att det kan göra en delleverans av systemet inom de fyra veckor som anges i kravspecifikationen.
Det är ostridigt att Scytls anbud inte uppfyller kravet på implementering inom fyra veckor. Frågan är dock om kravet på denna implementeringstid kan anses strida mot proportionalitetsprincipen.
Scytl anför bl.a. följande. Kravet på fyra veckors implementeringstid strider mot LOU och proportionalitetsprincipen samt står inte i rimlig proportion till övriga krav i anbudsförfrågan. Att man som leverantör ska ha genomfört kundanpassningar, implementering, tester, driftsättning, utbildning samt genomgång av processer och rntiner inom en period av fyra veckor efter avtalstecknande är inte rimligt. Förutom att kravbilden är omfattande finns det flera osäkerhetsfaktorer och oklarheter i förfrågningsunderlaget som leverantören behöver hantera under
    
    Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 20513-14
implementeringstiden som innebär att det är orimligt att kräva leverans inom fyra veckor, Dessutom verkar det inte finnas en avgörande b011re tidsgräns för övergången till skarp drift som logiskt anknyter till kravet på fyra veckors implementeringstid. Kravet på fyra veckoi·s implementeringstid framstår inte som lämpligt för att SLL ska få ett väl fungerande och genomarbetat system som med god säkerhet hanterar det parlamentariska arbetet.
Förvaltningsrätten anser inte att de oklarheter, säkerhetsfaktorer och andra omständigheter som Scytl har hänvisat till skulle försvåra en implementering inom fyra veckor och att kravet därför skulle vara ot·imligt. Förvaltningsrätten noterar, såsom SLL har påpekat, att Scytl i ett brev till SLL den 26 augusti 2014 angett att det då stod klart för Scytl att kravet på fyra veckor är obligatoriskt och att Scytl därför ville informera om att Scytl var villigt att avsätta ytterligare resurser till projektet för att säkerställa leverans av ett funktionellt system inom fyra veckor. Förvaltningsrätten bedömer att frågan om man kan uppfylla kravet är en resursfråga och att kravet inte framstår som orimligt. Till detta kommer att SLL inför upphandlingen gjorde en marknadssondering för att undersöka om fyra veckor är en rimlig implementeringstid och då fick bekräftat att tiden var rimlig. Även om denna sondering gjordes före upphandlingen och Scytl inte deltog i den anser rätten att uppgiften kan tas som indikation på att tiden är rimlig.
Scytl framhåller vidare att SLL vid visning av lokalen muntligen har kommunicerat att man vill göra en modernisering av den tekniska miljön/hårdvaran. Scytl anför att bolaget inte känner till tidsplanen för den planerade moderniseringen, att beställning och leverans av hårdvaran bör
ske först och att man först därefter kan påbföja en implementering i SLL:s lokaler. Förvaltningsrätten bedömer att anbudsgivarna har att utgå från den information som framgår av det skriftliga förfrågningsunderlaget som har
ISTOCKHOLM Allmänna avdelningen
       
  Sida 6 FÖRVALTNING SRÄTTEN DOM 20513-14
I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
tillhandahållits dem under anbudstiden. En muntlig info1mation om att SLL är intresserad av att modernisera hårdvaran kan enligt forvaltningsrättens mening inte läggas till grund för en bedömning att den tidsplan som anges för implementering i fö1frågningsunderlaget ska anses orimlig. Förvaltningsrätten anser därför att SLL inte heller av denna anledning kan anses ha åsidosatt proportionalitetsprincipen. Det har inte heller kommit fram att tidsplanen för implementering inte är lämplig eller effektiv utifrån sitt syfte.
Krav på fyra veckors implementeringstid - diskriminering av utländska anbudsgivare
Scytl anför vidare att tidsplanen innebär en indirekt diskriminering av utländska anbudsgivare. Enligt Scytls bedömning är tidsplanen ansträngd och utmanande även för ett företag som geografiskt finns i kundens•närhet. För en internationell anbudsgivare där även moment av översättning ingår, där resor och tillgänglighet på plats behöver planeras, är det inte möjligt att uppfylla kraven under en fyraveckorsperiod från avtalstecknandet, menar Scytl.
Förvaltningsrätten bedö_mer att de extra moment som blir aktuella för __
utländska anbudsgivare i fo11n av bl.a. översättning och resor visserligen innebär att en del av implementeringsperioden måste ägnas åt detta. Förvaltningsrätten anser dock att det inte är visat att dessa extra moment medför att den fastställda implementeringstiden är så svår för utländska anbudsgivare att uppfylla att det kan anses vara fråga om en indirekt diskriminering. Förvaltningsrätten anser därmed att det som Scytl anför i detta avseende inte innebär att SLL har behandlat Scytl på ett diskriminerande sätt.
     
  FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM ISTOCKHOLM
Sida 7 20513-14
 Allmänna avdelningen
lfrav på fyra veckors implementeringstid - transparensprincipen
 Scytl anför även bl.a. följande gällande tidsplanen för implementering. SLL har gett Scytl muntliga besked som avviker från de skriftliga kraven angående implementeringstid och som Scytl har rättat sig efter. SLL har därmed agerat i strid med transparensprincipen. Scytls lokala partner och underleverantör träffade den 26 juni 2014 representanter för SLL för samtal och rundvandring i de för upphandlingen aktuella lokalema. SLL
upplyste då Scytl att man skulle vara lyhörd för leverantöremas synpunkter avseende tidsplanen samt att det for beställarens räkning inte var nödvändigt att implementeringen blev klar före fullmäktigesammanträde den 21 oktober. Scytl :frågade om det skulle vara tänkba1t att hantem en restlista efter implementering, vilket representanterna från SLL gav ett
jakande svar på. SLL:s representanter gav också en hänvisning till att anbudsförfrågan "väl" innehåller en mekanism för att hantera förändrade förutsättningar. Det ärjust en leverans med restlista efter fyra veckor som Scytl har angett som implementeringsplan i sitt anbud. SLL har därmed gett motstridiga besked om dels hur kravet på implementeringstid skulle tolkas, dels om utrymmet för flexibilitet i implementeringen.
Förvaltningsrätten bedömer att anbudsgivarna har att utgå från den infonnation som :framgår av det skriftliga förfrågningsunderlaget. Utöver detta har det under anbudstiden funnits möjlighet att skriftligen ställa frågor till SLL. Förvaltningsrätten anser att förfrågningsunderlaget har varit tillräckligt tydligt avseende implementeringsperioden. I den mån Scytl ändå har upplevt att det funnits oklarheter eller utrymme för tolkningar i forfrågningsunderlaget, borde bolaget ha ställt frågor om detta skriftligenpå det sätt som anvisats av myndigheten. Förvaltningsl'ätten finner därför att SLL inte kan anses ha brutit mot principen om öppenhet (transparens), varför det som Scytl anför i detta avseende inte föranleder förvaltningsrätten att besluta om ingripande enligt LOU.
  
  Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 205 13-14
Vitesklausulerna
I bilaga 4 till anbudsinbjuden, Förlaga till avtal, finns följ ande två vitesklausuler:
"15.2 OmöverenskommentidplanejkanhållasavLeverantörutgårvite på 1/3 av avtalsvärdet.
15 . 3 Om kontroll ej godkänns så att driftsättning ej kan genomföras utgår vite på 1/3 av avtalsvärdet."
Scytl anför bl.a. följande. De två vitesklausulerna utgör tillsammans ett opropo1iionerligt vitesbelopp, då det kopplat till implementerings­ tidsplanen samt driftsättning kan utgå vite på totalt 2/3 av avtalsvärdet, dvs. 2/3 av den totala kostnaden för implementeringen, licenser samt 7 års drift, förvaltning och suppo1i. Ett vitesbelopp på upp till 2/3 av avtalet som utgår utan att leverantören har fått möjlighet att utföra rättelse är i sig opropo1tionerligt.
Förvaltningsrätten bedömer att den frihet som en upphandlande myndighet har att närmare bestämma föremålet för en upphandling Gfr RÅ 2010
ref. 78) får anses innebära att myndigheten i stor utsträckning har rätt att sj älv avgöra vilka bestämmelser om vite och vitesbelopp som ät· lämpligt att införa i avtal med leverantörer. Kravet får enligt förvaltningsrättens mening anses vara en lämplig och effektiv åtgärd för att säkerställa att leverantören har incitament att uppfylla sina förpliktelser, vilket får anses vara vitesklausulernas syfte. Det har inte framkommit att ett lägre vitesbelopp eller en i övrigt för leverantören generösare vitesbestämmelse skulle uppnå det eftersträvade syftet på samma sätt. Det har inte heller, enligt förvaltningsrättens mening, framkommit skäl att finna att den negativa effekt som vitesbestämmelsema får för Scytl är oproportionerlig eller överdriven i förhållande till det eftersträvade syftet.
ISTOCKHOLM Alimänna avdelningen
         
  Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 205 13-14
I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
 Förvaltningsrätten bedömer således att vitesklausulerna inte kan anses stå i strid med propo1tionalitetsprincipen.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis bedömer förvaltningsrätten att SLL har haft fog för sitt beslut att inte ta upp Scytls anbud till prövning med hänvisning till att Scytls anbud inte uppfyller det obligatoriska kravet gällande implementeringstiden. Förvaltningsrätten bedömer vidare att det som Scytl anror inte visar att SLL har brutit mot någon av de grundläggande principer som gäller för offentlig upphandling eller någon annan bestämmelse i LOU. Det har därmed inte framkommit skäl för förvaltningsrätten att besluta om ingripande enligt LOU. Den av Scytl ingivna ansökan ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man kan överklaga
     finns i bilaga 1 (DV 3109/1A LOU).
r··-- --- \.,l"j}..__..3,:.._,,\.__S-�--�- __ _(��--'-./ (��)��_Q__}._
 \ r, O
Uh'ika Sandell
Rådman
Elisabeth Kornfeldt har föredragit målet.
'\
!: _ r,'
-···-
    -, 1,

  I SVERIGES DOMSTOLAR
HUR MAN ÖVE'.RKLAG�R � PRQVNINGSTILLSTÅND
De.o. som vill överklaga förvaltniogsriittens beslut s ka s kri v a til l Ka ro m a ttJi tten · i S t o ckh o l m. Skrivelsen ska dock skickas ellet·�s till fötvaltnings.tätte.n.
Överklagandetskahako�tin.till förvaltoiogsriitten inom. tt� veckat från d� dag dåklaganden fickdelavbeslutet Om beslutet har meddelats v.id en muntlig förhandling, eller detv.id en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, skadocköverk¼gao.dethakommitininomtre veckor frm den «;lag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagandet föc offentlig part räknas från den dag besl4tet meddelades.
Omsistadagenförövetldagandetinfallerpå lördag, söndag eller helgdag, midsomma.taftoo, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag..
För att ett överldagande ska kunna tas upp .i karornarrätten fordras att ptövningstillstånd meddelas. J<ammarriitten lJi.mnar pröv.o.ingstillstånd om
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1 .
Klagan d en s p e rs o n - / o .t gani s a ti o n s n umm. e r, posmdress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell l![lrulll adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgiftei; har lämnats tidigare i tnålet ­ ocli om de fortfarande är aktuella- behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar
.ombud, ska. ombudets JlllJilD, postadress, e­ postadress, telefonnummer till 11Ibetspla.tsen och mobiltelefoD.llurome.t anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringenutandröjsmålanm.ä.Iastill kammarrätten.
den dom/beslut som överklagas med - uppgift om förvaltningsrlittens namn, målnummer samt dagen för beslutet,
de-skälsomklagandenangertillstödfören begäran om prövningstlllstånd,
den ändrio.g av förvaltningsmttens �om/beslut som klaganden vill få till stånd,
 2.
3. 4. 5.
Adressen tillförvaltningstätten fr� av. domen/beslutet.
debevi!.somklagandenvillåberopa�chvad riktighetenavdetslutsom han/honvillstyrkamedvarjesärskiltbevis.
1. detfinnsanledningattbetvivla
fö�altningsrlitt� har komn?it till, detinteutanattsådruittillstå.nd
det slut som förvaltningsrätten har
3. ·detäravviktförledningav rättst:i.lläto.pningen.· att öve.rklagandet prövas av högce rlitt, eller
4. det annars finns synnerliga sksl att pröva överldagandet
Om prövningstillstånd ,4ite meddelas står förvaltoiogsrlittens beslut fast. Det ät därför viktigtatt·detklartochtydligtframgårav överldagandet till karoroattätten varför man a.ns� att prövningstillstånd b.ör m�delas .
Imålomöverpröv.oingenligtlagen(2007:1091)
www.domstol.se
omoffentligupp�dlingellerlagen (2007:1092) . om upphandling inom områdena vatten, energi.
transporter och posttjänstet f'ar avtal slutas innan ri.den för övetklagande av .rättens dom eller beslut har löpt ut I de tlesta. fall få.i: avtal slutas nät:tiodagarhargåttfråndetatt'rlittenavgjort
·målet ellerupphävtettintecimistisktbeslut I v.issa fall få.i: avtal slutas omedelbart Ett
· övei;klagande av rättens avgörande far inte prövas sedan. avtal � slutits. Fullständig informationfinnsi16kapitletideovanangivna
lagarna.
BehöverNiflerupplysningaromhur� överklagarkan.NivändaEttill föxvaltningsrätten.'
 2.
meddelas går att bedöma riktigheten av
kommit till.