FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA Enhet 1 DELDOM 2016-01-28 Meddelad i Uppsala Mål nr 2471-15 E 5062-15 E AYd Dnr KSnr Aktbll 1 SÖKANDE KONKURRENSVERKET Borderlight AB, 556595-6363 Vretgränd 18 753 22 Uppsala Ombud: Advokat Carl Bokwall Jur.kand. Gabriella Kiluk BOKWALL RISLUND Advokatbyrå KB Funckens gränd 1 111 27 Stockholm MOTPART Uppsala kommun 753 75 Uppsala SAKEN 2a1c-o1- 2 a Offentlig upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling; LOU DOMSLUT Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning såvitt gäller frågan om Borderlight AB:s anbud rätteligen förkastats på grund av bristande uppfyll­ nad av kravet i förfrågningsunderlagets punkt 6.5.1, enligt vilken det bl.a. inte får tas ut månadskostnad för kontantkortsabonnemang. Förvaltningsrätten vilandeförklarar målet i dess övriga delar tills dess att frågan om Borderlight AB:s anbud rätteligen förkastats på grund av bris­ tande uppfyllnad av kravet i förfrågningsunderlagets punkt 6.5.1 slutligen avgjorts genom lagakraftvunnen dom eller förvaltningsrätten bestämmer annat. Dok.Id 170343 Postadress Box 1853 751 48 Uppsala Besöksadress Kungsgatan 49 Telefon Telefax 018-431 63 00 018-431 63 43 E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se www.forvaltningsratteniuppsala.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA BAKGRUND Uppsala kommun (kommunen) har gjort en förnyad konkurrensutsättning, dnr KSN-2015-0312, av Kammarkollegiets ramavtal med dnr 96-77-2012, "Kommunikation som tjänst". Kommunen har fattat tilldelningsbeslut och antagit anbudet från TeliaSonera Sverige AB. Borderlight AB (bolaget), vars anbud har förkastats av kommunen, har an­ sökt om överprövning av kommunens tilldelningsbeslut och yrkat rättelse. Förvaltningsrätten har den 3 december 2015 avslagit bolagets begäran om muntlig förhandling. Kommunen har begärt att förvaltningsrätten fattar ett delavgörande i form av mellandom och har anfört att det skulle främja sakens skyndsamma avgö­ rande, vilket också är motiverat med hänsyn till att det är fråga om mål rörande offentlig upphandling. Bolaget har motsatt sig mellandom och har i huvudsak anfört att den väckta frågan saknar direkt koppling till övriga frå­ gor i målet på sätt som krävs för att det ska vara lämpligt med mellandom samt att mellandom heller inte medför några processekonomiska vinster. Bolaget har vidare anfört vikten av att utifrån de grundläggande upphand­ lingsrättsliga principerna se till helheten av kommunens agerande och att en mellandom därmed inte skulle säkerställa att målet blir utrett så som dess beskaffenhet kräver. YRKANDEN M.M. Bolaget ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar att den rättas på så sätt att bolagets anbud tas upp till utvärdering. Bolaget anför, varom nu är ifråga, i huvudsak följande. Kommunen har i strid med 1 kap. 9 § LOU förkastat bolagets anbud. Om kommunen hade utvärderat anbudet i enlighet med förfrågningsunderlaget 2471-15 5062-15 2 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DELDOM I UPPSALA hade bolaget sannolikt tilldelats kontraktet. Bolagets anbudspris var avsevärt lägre än TeliaSoneras anbudspris och bolaget har svarat konkurrenskraftigt på de bör-krav som avser att utvärdera mervärde. Bolaget riskerar därmed att lida skada. I förfrågningsunderlagets krav 6.5.1 anges följande. Uppsala kommun har idag ca 170 st kontantkortsabonnemang (Refill) samt ett okänt antal abonnemang hos andra operatörer. Dessa okända abonnemang är främst avsedda att användas som krisberedskap och nödtelefoner. Där kommunen idag har verksamhet finns krav på att det minst ska finnas täckning utomhus på adressen. Det är i första hand de 170 st kontantkortsmobilerna som idag har Refill som ska ersättas med fristående abonnemang med rörlig taxa. Priset ska följa Kammarkol­ legiets förfrågningsunderlag punkt 4.2.4.12 som innebär att Operatören inte f'ar ta ut varken engångskostnad eller månadskostnad för abonnemanget. Bolaget har svarat att kravet "Uppfylls", dvs. att man för de abonnemang som avses i kravet endast tar ut rörlig kostnad i enlighet med Kammarkolle­ giets ramavtal. Anbudssvaret kan rimligen inte missförstås utan ska uppfatt­ tas som att kravet uppfylls eftersom bolaget uttryckligen angett detta i an­ slutning till kravet. I kolumnen Pris/mån på rad 16 i Bilaga 2 Svarsmall Priser efterfrågas pris per månad för "Fristående basabonnemang (kontantkortsabonnemang) med rörlig taxa". Bolaget har angett en månadsavgift på 25 kr. Bolaget antar att det är den avgiften som kommunen menar strider mot skall-kravet. Det kan dock konstateras att det är ett absolut krav att inga månadsavgifter iar tas ut för just de abonnemang som avses i 6.5.1. Det vore då direkt vilse­ ledande om kommunen i prisbilagan ändå begär att anbudsgivama särskilt ska ange en månadsavgift trots att just en sådan avgift är förbjuden enligt ett skall-krav. Det ska framhållas att det enligt avsnitt 6.10 i avropsförfrågan är ett skall-krav att " Bilaga 2 Svarsmall priser ska fyllas i och besvaras." En anbudsgivare kan därför inte avstå från att fylla i svarsmallen fullständigt utan att löpa risk för diskvalificering. Det saknas dessutom hänvisning till 2471-15 5062-15 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA 4 kravet i 6.5.1 i prisbilagans rad 16. Anbudsgivarna har därför inte haft an­ ledning att utgå från att angivande av en månadskostnad på prisrad 16 skulle stå i strid med ett redan korrekt besvarat skall-krav. Om det är 6.5.1 som avses i prisrad 16 kan den motstridighet som i så fall kan anses föreligga mellan de olika delarna i anbudet inte uppfattas som en reservation mot skall-kravet i 6.5.1 eftersom skall-kravet faktiskt uttryckli­ gen är bekräftat. Otillåtna reservationer/orena anbudssvar avser situationer där ett obligatoriskt krav inte godtagits och en accept av anbudet skulle medföra att den upphandlande myndigheten därmed frånfaller kravet gentemot anbudsgivaren. Den situationen föreligger inte. Det är uteslutet att en acceptans av bolagets anbud skulle innebära att kravet frånfälles eftersom bolaget uttryckligen bekräftar att några avgifter inte tas ut. Motstridighe­ ten/avvikelsen saknar följaktligen all effekt i förhållande till kravet i 6.5.1. Kommunen har därmed inte haft fog för att uppfatta anbudssvaret som man gjort och har därför saknat grund för att förkasta anbudet på den angivna grunden. Enligt avtalsmallens avsnitt "Kontraktshandlingar" går skall-kravet i 6.5.1 före eventuella motstridiga uppgifter i anbuden. När bolaget besvarat 6.5.1 med "Uppfylls" är det uteslutet att det skulle vara möjligt för bolaget att ta ut 25 kr i fast avgift för de abonnemang som avses i 6.5.1. Syftet med kravet är att säkerställa att kommunen inte drabbas av några fasta månads­ avgifter eller engångskostnader vid abonnemangbyte avseende de kontant­ kortsabonnemang som avses i 6.5.1, vilket uppnås redan genom bolagets svar "Uppfylls". Kommunens påstående att en prisuppgift i anbudet skulle gå före ett skall-krav i förfrågningsunderlaget är uppenbart felaktigt. I Av­ talsmallen står anbudet på prioritetsplats 6 och avropsförfrågan har plats 4. Kommunens resonemang faller även på sin egen orimlighet, särskilt som anbudet dessutom tydligt anger att skall-kravet uppfylls. Det är uteslutet att allmän domstol mot kommunens bestridande skulle finna en avtalsenlig rätt för bolaget att ta ut en fast avgift på 25 kr/månad för de abonnemang som 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA avses i 6.5.1 när anbudet och avtalet även anger att bolaget förbinder sig att inte ta ut en sådan avgift. Beloppet 255 000 kronor framträder därmed inte separat utan ingår i del­ summan 19 365 000. Summeringen av samtliga prisrader är en autofunktion i excelfilens algoritm och ingen aktiv åtgärd från bolaget. Av den totala an­ budssumman på ca 59 miljoner kronor utgör prisrad 16 endast 0,4 % av pri­ set. För tydlighetens skull klargörs att bolaget inte gör gällande att beloppets litenhet i sig medför att det är oproportionerligt att förkasta anbudet. Det är dock viktigt att förstå att det är fråga om ett misstag och att misstaget inte har någon betydelse för uppfyllelsen av kravet i 6.5.1. Det är uppenbart att bolaget inte skulle riskera ett kontrakt värt 59 000 000 kr för en högst osäker intäkt om 255 000 kr. Anledningen till misstaget är att man inte insett att det fanns en prisrad i prisbilagan för en tjänst som enligt ett tydligt skall-krav inte får prissättas och som inte heller ska utvärderas. Det finns ju inga andra sådana prisrader i förhållande till andra skall-krav där man i anbudssvaret bekräftat att extra kostnader inte tas ut eller att kostnaden ska ingå. Exempel på sådana skall-krav är krav 6.2.9 avseende MFN, krav 6.2.11 om att sta­ tistik ska tillhandahållas utan kostnad samt krav 8.2 om att anbudsgivarna utan extra kostnad ska tillhandahålla en projektledare. Om kommunens resonemang vore korrekt borde det ju finnas en prisrad i prisbilagan även för dessa krav. Orsaken till misstaget är istället en otydlighet i utformningen av förfrågningsunderlagets prisbilaga. Den otydligheten utgör i sig inget upp­ handlingsfel, utan det är åtgärden att lägga otydligheten till grund för att förkasta ett anbud som utgör upphandlingsfelet. Det är även av väsentlig betydelse att prisbilagan enbart ska innehålla pris­ uppgifter som ska vara föremål för utvärdering (se prisbilagans instruktioner samt 3.4.3 i Avropsförfrågan). Prisbilagan ska därför enligt kommunens egen regel inte innehålla andra priser än de priser som ska utvärderas av kommunen. En "aktsam" anbudsgivare har därför inte någon som helst an- 2471-15 5062-15 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA ledning att räkna med att acceptansen av ett redan besvarat krav - och som anbudsgivaren dessutom redan är bunden av via KST - åter ska bekräftas i prisbilagan. Tvärtom är förfrågningsunderlagets konstruktion i denna del tydlig: i prisbilagan ska bara fyllas i de priser som blir föremål för utvärde­ nng. Om rad 16 skulle hänföra sig till kravet är prisraden helt onödig och endast ägnad att vilseleda anbudsgivama. Eftersom bolaget uttryckligen bekräftat att inga engångs- eller månadsavgifter tas ut strider det under alla förhållan­ den mot proportionalitetsprincipen att lägga bolagets anbudssvar på en i sammanhanget onödig och vilseledande prisrad till grund för en diskvalifi­ cering av anbudet. Det är svårt att förstå varför det finns en prisrad i en pris­ bilaga för en tjänst som enligt skall-krav inte får prissättas och inte får ut­ värderas. Av kammarrättsavgöranden följer att dylika oväsentliga avvikelser inte får tillmätas betydelse (se Kammarrätten i Sundsvalls avgörande i mål nr 949-10 samt Kammarrätten i Stockholms avgöranden mål nr 1547-14 och mål nr 2391-12). I förarbetena anges att proportionalitetsprincipen förutsät­ ter att kraven på upphandlingsförfarandet står i rimlig proportion till de mål som eftersträvas (se prop. 2009/10:180 s. 91). Kravet är överflödigt och därmed per definition irrelevant. Kommunens påstående att bolaget har haft för avsikt att ta ut 25 kr för just de abonnemangen och därför "medvetet" lämnat uppgiften, är en grundlös spekulation från kommunens sida. Detta tillbakavisas kraftigt av bolaget. Kommunen hade enkelt kunnat klargöra hur detta förhåller sig genom begä­ ran om förtydligande på samma sätt som kommunen har begärt motsvarande förtydligande i flera olika frågor från TeliaSonera. Kommunens hantering av anbuden strider mot likabehandlingsprincipen. Eventuella oklarheter hade lätt kunnat redas ut i enlighet med 9 kap. 8 § LOU om kommunen gett bolaget samma möjlighet som TeliaSonera getts 6 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DELDOM I UPPSALA att förtydliga sitt anbud. Upphandlande myndigheter har ingen skyldighet att inhämta förtydligande och komplettering enligt 9 kap. 8 § LOU, men om myndigheten väljer att tillämpa denna möjlighet ska den tillämpas strikt enligt likabehandlingsprincipen. TeliaSonera har fått flera möjligheter att förtydliga sitt anbudssvar, t.ex. när det gäller kravet i 6.5.1. I fråga om mot­ stridigheter i anbudssvaren kan exempelvis 8.6 lyftas fram. Här finns en motstridighet mellan vad TeliaSonera angett i "funktionsbilagan" och i "prisbilagan". Motstridigheten har retts ut enligt 9 kap. 8 § LOU. TeliaSo­ nera svarade på kommunens fråga att man beskrivit en lösning i funktionsbi- lagan och prissatt en annan lösning i prisbilagan. Därefter har TeliaSonera uppgett att företaget erbjuder två olika lösningar samt priserna för dessa. Att TeliaSonera tilläts förtydliga dessa uppgifter, sett i relation till att kommu­ nen ansåg att bolagets motstridighet utgjorde grund för diskvalificering, visar den negativa särbehandling av bolagets anbud som skett. Kommunen har mötts av motstridiga svar i prishänseende på skall-krav, men behandlat situationerna på två helt olika sätt. Kommunen har därmed begått ett uppen­ bart brott mot likabehandlingsprincipen vid hanteringen av anbuden. (se bl.a. EU-domstolens avgöranden i mål C-336/12, Manova, mål C-599/10, SAG ELV Slovenska m.fl.). Hade bolaget tillåtits göra motsvarande förtyd­ ligande hade bolaget enkelt kunnat förtydliga att svaret "Uppfylls" på 6.5.1 gäller och att om prisrad 16 är kopplad till det kravet kan prisuppgiften bort­ ses från. Detta hade inte ändrat anbudet eftersom innebörden av uppgiften "Uppfylls" redan gäller och endast preciseras genom förtydligandet. Situa­ tionen är i vissa hänseenden likt den otydlighet som förelåg i Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 1227-12 och i Kammarrätten i Stockholms mål nr 2557- 11. Det finns i förhållande till TeliaSoneras anbud en exakt jämförlig situation, nämligen vad avser skall-kravet i 6.2.9. Enligt kravet ska anbudsgivaren kunna erbjuda mobilt inomhusnät (MFN) baserat på 3G/4G-teknik för tal och data med fullgod täckning samt att detta ska ingå vid leverans. Enligt 2471-15 5062-15 7 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DELDOM I UPPSALA kommunen innebär kravet att MFN enligt 6.2.9 ska ingå utan extra kostnad. TeliaSonera svarade att kravet uppfylldes. Kommunen ansåg dock att pris­ bilden på befintliga MFN var oklar. Kommunen har sekretessbelagt detalj­ priserna i TeliaSoneras prisbilaga, men av korrespondensen mellan kommu­ nen och konsulten framgår att TeliaSonera i prisbilagan betingat sig ett pris på 1 700 kr per månad för befintliga MFN. Kommunen bad i ett första för­ tydligande TeliaSonera att bland annat förtydliga prisbilden på MFN varpå TeliaSonera svarade att lämnade priser avser MFN på de adresser som anges i 6.2.8. Kommunen var inte nöjd med svaret eftersom kommunens fråga, vilken inte var helt tydlig, inte avsåg 6.2.8. Enligt ett första utkast på upp­ följningsfråga avsåg kommunen att förklara att frågan avsåg 6.2.9 och att extra kostnader inte får tas ut, men att kommunen uppfattar att MFN enligt 6.2.9 ingår kostnadsfritt i anbudet samt att TeliaSonera skulle bekräfta kommunens uppfattning. Denna grovt ledande begäran justerades dock en aning för att "hålla det mer neutralt" även om TeliaSonera fick en rak fråga om MFN ingick utan kostnad. TeliaSonera svarade att "(b)efintliga MFN enligt punkt 6.2.9 fortsätter att förvaltas av Telia under kommande avtalspe­ riod. Avgiften för dessa MFN är 1.700:- per MFN." TeliaSonera uppfattade således inte att befmtliga MFN enligt 6.2.9 ska ingå kostnadsfritt utan be­ kräftar att man tagit ut en kostnad på det sättet kommunen befarade. Svaret föranledde en rätt omfattande internkorrespondens hos kommunen (se e­ postkorrespondens 27-28 april 2015, Bilaga 6) om hur man skulle hantera situationen eftersom man ju ansåg att befintliga MFN enligt 6.2.9 skulle ingå vid leverans utan extra kostnad. Det framkommer dock av korrespon­ densen att kravet inte är helt tydligt i detta avseende. Av ett e-mail i slingan från konsulten framgår att man kan bortse från kostnaden och att "Telia får stå för dessa och att det ingår utan kostnad för Uppsala kommun". Konsul­ ten menar således att man kan ignorera att TeliaSoneras anbud innebär en kostnad som inte får debiteras. Ett förslag är att ta upp saken med TeliaSo­ nera vid avtalstecknandet. Man enas dock slutligen om att ställa frågan en tredje gång och lyfta fram att det måste blivit ett missförstånd samt nu med 8 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA ett uttryckligt påpekande för TeliaSonera om att det inte går att ta separat betalt för de MFN som ska tillhandahållas enligt 6.2.9. Trots detta gav TeliaSonera ett otydligt svar som kommunen inte är riktigt nöjd med ef­ tersom TeliaSonera inte uttryckligen bekräftar att MFN enligt 6.2.9 ingår utan kostnad. Det är tydligt att TeliaSonera missförstått eller medvetet eller omedvetet blandat ihop kraven enligt 6.2.8 och 6.2.9 och tagit ut en kostnad för något som man inte får ta betalt för samt att kommunen gett TeliaSonera upprepade chanser att förklara sitt anbud och därtill väglett TeliaSonera till de "rätta" svaren. Kommunens interna korrespondens visar tydligt att kom­ munen låter motstridigheten och oklarheten passera bland annat eftersom kommunen ändå inte kommer låta TeliaSonera ta ut kostnaden. Det är för­ bluffande att kommunen försöker göra skillnad på situationen där TeliaSo­ nera besvarar 6.2.9 med "Uppfylls" samtidigt som man först tar ut 1 700 kr/MFN för de adresser som anges i 6.2.9, trots att det inte är förenligt med 6.2.9, och situationen där Borderlights månadspris på prisrad 16 inte verkar vara förenligt med Borderlights svar "Uppfylls" på 6.5.1. Som tidigare an­ förts kan kommunen tryggt luta sig mot svaret "Uppfylls". Om man är osä­ ker kan ifrågasättas varför den enes anbud reds ut men inte den andres. Det är oklart vad kommunen vill visa med resonemanget om TeliaSoneras anbudssvar på 6.2.8 Mobil inomhustäckning och kapacitet - specifika bygg­ nader. Det är ostridigt att priser efterfrågas på mobilt företagsnät på de adresser som anges i 6.2.8. Detta framgår även av Bilaga 2 till bolagets föregående yttrande. Som framgår av kommunens korrespondens med TeliaSonera (se Bilaga 5 till bolagets föregående yttrande) avsåg kommu� nens osäkerhet inte 6.2.8, utan 6.2.9 och det framgår klart och tydligt att TeliaSonera avsåg att ta ut 1 700 kr per MFN på de adresser som anges i 6.2.9, men att förtydligandeprocessen resulterat i att MFN på adresserna i 6.2.9 ingår utan kostnad. Precis som med bolagets anbudssvar på 6.5.1 beror motstridigheten på oklarheter i underlaget. I båda fallen tar ett tillåtet förtyd- 2471-15 5062-15 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA ligande sikte på de anbudsuppgifter som lämnats på skall-kravet ifråga, dvs. gäller svaret "Uppfylls" eller inte. Bolaget gör inte gällande att man som anbudsgivare har rätt att kräva att få förtydliga eller komplettera sitt anbud enligt 9 kap. 8 § LOU. Detta be­ stämmer den upphandlande myndigheten över. Det är-dock gällande rätt enligt fast rättspraxis att om den upphandlande myndigheten väljer att ut­ nyttja denna möjlighet måste likabehandling råda. Detta betyder att samtliga anbudsgivare ska ges möjlighet att förtydliga/komplettera sitt anbud i de avseenden de egna anbuden är oklara. Kommunen har godtyckligt valt att klargöra TeliaSoneras anbud i vissa avseenden och valt bort att klargöra bolagets anbud i andra avseenden. Bolaget menar att detta är ett uppenbart ohållbart synsätt på likabehandlingsprincipen. En upphandlande myndighet kan naturligtvis inte godtyckligt välja att man bara vill reda ut oklarheter i ett anbud och sedan låta andra anbudsgivares rätt till likabehandling vara beroende av om man råkar ha samma oklarheter som den utvalda anbudsgi­ varen. Det vore typfallet av godtycklighet och motsatsen till likabehandling. Med kommunens syn på likabehandling kunde ju kommunen lika gärna, om man hade velat, ha valt bolagets anbud som norm och låtit bolaget förtyd­ liga/komplettera sina oklarheter och struntat i TeliaSonera eftersom man inte har samma oklarheter. Kommunens synsätt är därmed uppenbart felak­ tigt. För övrigt kan man fråga sig varför det inte finns en prisrad i prisbilagan för kravet i 6.2.9 där anbudsgivama än en gång ska bekräfta med tom ruta eller genom att skriva O kr eller liknande för att bekräfta (än en gång) att skall­ kravet i 6.2.9 uppfylls. Det faktum att det inte gör det visar att kommunens påstående att kostnadsfria skall-krav (utöver bekräftelsen "Uppfylls" i svarsbilagan) också måste bekräftas i prisbilagan, är en efterhandskonstruk­ tion. 10 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DELDOM I UPPSALA 11 2471-15 5062-15 Bolagets anbudspris är 58 677 100 kr och TeliaSoneras anbudspris är 117 954 278 kr. Bolagets anbudspris är således mer än halva priset jämfört med TeliaSoneras. Bolaget har svarat "Uppfylls" på samtliga B-krav (bör­ krav) och R-krav (redogörelse-krav) samt även svarat utförligt och konkur­ renskraftigt på de senare. Givet detta och den avsevärda prisskillnaden är det sannolikt att bolaget skulle ha tilldelats kontraktet om anbudet hade utvärde­ rats. Bolaget riskerar därmed att lida skada av upphandlingsfelet. Om kommunen agerat i strid med 9 kap. 8 § LOU i förhållande till TeliaSo­ neras anbud lider nämligen bolaget skada i LOU:s mening trots eventuella anbudsfel i det egna anbudet. Detta framgår av EU-domstolens fasta rätts­ praxis (se mål C-100/12, Fastweb). För tydlighetens skull klargörs att bola­ get inte gör gällande att det föreligger anbudsfel i båda anbuden, utan vill endast visa att kommunen inte har rättsläget klart för sig. Bolaget lider där­ emot likväl skada om förvaltningsrätten skulle finna att det är brister i båda anbuden som inte kan förtydligas i enlighet med 9 kap. 8 § LOD. Kommunen bestrider bifall till ansökan om överprövning. Till stöd för sin talan anför kommunen i huvudsak följande. I kravet anges att anbudsgivarens offererade pris ska uppfylla avsnitt 4.2.4.12 i Kammarkollegiets förfrågningsunderlag, vilket innebär att opera­ tören inte får ta ut engångskostnad eller månadskostnad för abonnemanget. Trots detta har bolaget angett abonnemangskostnaden till 25 kr per månad i "Bilaga 2 - Svarsmall priser". Kravet är därmed inte uppfyllt. I kravet anges att operatören inte får ta ut engångskostnad eller månadskost­ nad för abonnemanget. Även om detta kan sägas vara en absolut förutsätt­ ning för kravuppfyllnad är det ändå relevant för kommunen att få detta be­ kräftat i upphandlingens prisbilaga. Det som efterfrågas är om anbudsgiva­ ren har för avsikt att ta ut någon månadskostnad för kontantkortsabonne- FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA mang och i så fall med vilket belopp. Att bolaget har fyllt i priset 25 kr per månad, motsäger tydligt bolagets svar att kravet "Uppfylls". Svaret kan där­ för inte anses gälla. Den ifyllda prisuppgiften kan inte tolkas på annat sätt än att bolaget har haft för avsikt att ta ut priset 25 kr per månad för abonne­ manget. Bolaget har inte lämnat någon rimlig förklaring till den lämnade uppgiften annat än att man faktiskt har en avsikt att ta ut kostnaden i fråga. Att det i prisbilagan saknas en direkt hänvisning till kravet i 6.5.1 förändrar inte bedömningen. Det är uppenbart att det är kontantkortsabonnemangen i krav 6.5.1 som åsyftas eftersom det står "kontantkortsabonnemang" i prisbi­ lagan samt att det finns en hänvisning till avsnitt 6 i avropsförfrågan. Kom­ munen kan inte göra någon annan bedömning än att bolaget har haft för av­ sikt att ta ut det angivna priset per månad. Kommunen anser inte att det är vilseledande att begära in uppgift kring abonnemangets månadskostnad i prisbilagan. Det är relevant för kommunen att få abonnemangets månadskostnad bekräftad. I de fall det offererade abonnemangets månadskostnad har varit noll har det varit mycket enkelt för anbudsgivaren att fylla i denna prisuppgift. Det är orimligt att bolaget skulle ha fyllt i prisuppgiften 25 kr per månad för att undvika att anbudet blev dis­ kvalificerat på grund av en ofullständigt ifylld prisbilaga. Prisbilagan är en del av leveransavtalet och det är viktigt att alla priser finns med vare sig de är noll eller någonting annat. Övriga anbudsgivare har följt detta skall-krav och det är ett krav som även Kammarkollegiet har ställt. Bolagets avvikelse är inte oväsentlig eller irrelevant i förhållande till kravet. Det aktuella fallet kan inte jämföras med situationerna i de av bolaget an­ förda kammarrättsavgörandena. Att låta bolaget ändra den angivna prisupp­ giften skulle vara ett tydligt brott mot likabehandlingsprincipen. Det aktu­ ella kravet bryter inte mot proportionalitetsprincipen. De ställda kraven är 12 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA högst relevanta för det aktuella abonnemanget. Det är inte bara proportio­ nellt utan också fullt naturligt att den upphandlande myndigheten vill att det faktum att en tjänst ska vara kostnadsfri framgår av den prislista, till vilken upphandlingskontraktet hänvisar såvitt avser avtalad ersättning. Bolagets kravstridiga prissättning utgör en prisuppgift som har en direkt och mätbar påverkan på anbudspriset. En sådan uppgift kan inte vara irrelevant eller oväsentlig. Det finns skäl att fråga hur det kommer sig att bolaget kan prissätta en tjänst och samtidigt förespegla att den är kostnadsfri. Det är inte fråga om någon marginell uppgift utan om prissättning. I och med att bolaget har prissatt den aktuella tjänsten får det antas att bolagets kalkyler bygger på att denna avgift ska debiteras. Bolaget har anfört att bolaget hade varit förhindrat att ta ut den aktuella avgiften efter avtalstecknande och att kommunen därvid "tryggt kan luta sig mot" bolagets, enligt kommunens mening, felaktiga svar "upp­ fyllt". Detta är emellertid en fråga om avtalstolkning och på intet sätt så bi­ när som bolaget i detta sammanhang gör gällande. Det kontraktsformulär som ingår i förfrågningsunderlaget innehåller en uttrycklig hänvisning till prisbilagan och enligt kontraktets rangordning av kontraktshandlingar har denna uppgift därvid företräde framför anbudshandlingama i övrigt. Vilken inställning bolaget rent faktiskt skulle komma att inta i frågan om bolaget hade tilldelats kontraktet går inte heller att bedöma i detta mål då det ligger i sakens natur att leverantör i överprövningsmål intar en inställning motsva­ rande den bolaget gör. I sammanhanget ska också noteras att bolaget inte endast har angivit månadskostnaden 25 kr på rad 16 i prisbilagan utan må­ nadskostnaden har även summerats till en samlad årskostnad för de 170 mo­ biltelefoner som det rör sig om. Denna årskostnad ingår som en komponent i bolagets anbudspris avseende mobila operatörstjänster. Av de 19 365 000 kr, som utgör bolagets anbudspris i denna del, består 255 000 kr av den här aktuella, kravstridiga, kostnaden. Detta talar enligt kommunens mening direkt mot att det skulle vara fråga om något förbiseende, vilket bolaget inte 13 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA heller påstått. Enligt kommunens mening är det följaktligen inte uppgiften i prisbilagan som kan sägas vara felaktig utan den mot denna stridande upp­ giften att krav 6.5.1 är uppfyllt. Enligt praxis ska ett anbud förkastas när det på grund av motstridiga uppgifter innebär att skall-krav inte uppfyllts (se t.ex. Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 8441-08 och Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 2147-11). Om bolaget skulle godkännas avseende aktuellt krav skulle detta innebära en särbehandling som är otillåten enligt 9 kap. 8 § LOU. Bolaget har inte felsummerat någon mängdbeskrivning eller på annat sätt gjort något räkne­ fel, skrivfel eller liknande formellt misstag. Bolaget har istället helt med­ vetet lämnat en uppgift om en månadskostnad, som kommunen har anled­ ning att tro på. Skulle 9 kap. 8 § LOU tillämpas på det sätt som bolaget gör gällande i målet skulle bolagets anbudspris följaktligen behöva justeras ned i motsvarande mån. Detta skulle innebära en ändring av bolagets anbud. Även om denna grundläggande brist i bolagets argumentation inte förelåg skulle det ändå inte, enligt tydlig rättspraxis, finnas förutsättningar för att tillämpa 9 kap. 8 § LOU i förhållande till det aktuella anbudsfelet. Som Rosen Andersson m. fl. uttalat har domstolarna i flera fall funnit att motstri­ diga anbudsuppgifter som innebär uppfyllelse av obligatoriska krav varken kan läkas genom förtydligande eller komplettering. Till skillnad från bolaget har TeliaSonera svarat "Uppfylls" i "Bilaga 1 - Svarsmall funktioner" samt angett månadskostnaden O kr per månad i "Bi­ laga 2 - Svarsmall priser". Anbudet är därmed kvalificerat avseende det kravet. De förtydliganden som inhämtades från TeliaSonera avsåg inte upp­ fyllnad av skall-krav. TeliaSoneras förtydliganden innebär inte några änd­ ringar av anbudet, utan var endast preciseringar av redan angiven informa­ tion avseende aktuella bör-krav. Detta var nödvändigt för att TeliaSoneras anbud skulle kunna bedömas på ett korrekt sätt i utvärderingsfasen. När det gäller avsnitt 8 .6 fanns det vissa motstridigheter mellan vad TeliaSonera 14 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA anger i "Bilaga 1 Svarsmall funktioner" och "Bilaga 2 - Svarsmall priser". Eftersom kommunen inte kunde avgöra vilken information som gällde bad kommunen om ett förtydligande i enlighet med 9 kap. 8 § LOU. Det hand­ lade inte om att någon uppgift saknades eller att någon uppgift uppenbart stred mot aktuellt skall-krav. Anbudsgivarna befmner sig inte i en likartad situation. Om bolaget hade tillåtits förtydliga sitt svar avseende det aktuella skall-kravet hade detta inneburit en ändring av anbudet, eftersom det var uppenbart att prisuppgift tydligt hade angetts i strid med aktuellt skall-krav. Det aktuella fallet är inte jämförbart med EU-domstolens avgörande i mål C-599/10, SAG ELV Slo­ venske m.fl. Om kommunen hade uppmärksammat bolaget på att den läm­ nade uppgiften om månadskostnaden strider mot ett skall-krav skulle den enda verkningsfulla åtgärden från bolagets sida ha varit att förklara att kommunen i så fall ska bortse från den lämnade uppgiften. Det handlar så­ ledes inte om att bolaget skulle ha kunnat lämna ett förtydligande kring hur uppgiften om månadskostnaden skulle tolkas. Det handlar snarare om att anbudet i så fall skulle ha behövt ändras. Att kommunen tillåtit TeliaSonera att förtydliga sitt anbud avseende helt andra skall-krav, där omständigheterna dessutom varit annorlunda, medför inte ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen i detta avseende genom att kommunen inte låtit bolaget inkomma med förtydligande avseende det aktuella specifika skall-kravet. Till skillnad från i förhållande till bolagets anbud har det gått att tillämpa 9 kap. 8 § LOU i förhållande till TeliaSone­ ras. Gällande de skall-krav som bolaget inte har uppfyllt har några förtydli­ ganden från TeliaSonera över huvud taget inte inhämtats. Därmed har kommunen inte haft någon skyldighet att begära in förtydliganden från bo­ laget i dessa delar. De förtydliganden som inhämtats avseende punkterna 6.2.8, 6.2.9, 8.6 och 5.4.2 har inte inneburit att nya uppgifter tillförts anbu­ det utan endast förtydligande av uppgifter som redan lämnats. Och de tidi- 2471-15 5062-15 15 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DELDOM I UPPSALA gare uppgifterna i anbudet innebar redan ett uppfyllande av skall-krav. Detta är en väsentlig skillnad i jämförelse med den bedömning som gjorts av att bolagets anbud inte uppfyller skall-kravet i punkten 6.5.2. När det gäller kraven i punkterna 6.2.8 och 6.2.9 och dess prissättning i prisbilagan fram­ går det att kommunen inhämtat ett förtydligande om att allt som uppräknats ingår i prissättningen. TeliaSonera har i sitt anbud bekräftat uppfyllelse av kraven samt lämnat ett pris i prisbilagan. I konversationen med TeliaSonera efterlyser kommunen en sista bekräftelse om att MFN ingår för angivna adresser och att det inte föreligger någon möjlighet att ta ut separata kostna­ der. TeliaSonera bekräftar då att det pris som lämnats i prisbilagan omfattar samtliga krav. TeliaSoneras bekräftelse är således ett förtydligande av en tidigare lämnad uppgift. Av TeliaSoneras prisbilaga framgår att det är krav 6.2.8 som har prissatts. Kommunen ansåg sig vilja ha ett klargörande i för­ hållande till detta och den kommunikation som följde var förvisso behäftad med viss otydlighet, men till skillnad från bolagets anbudsfel var inte situat­ ionen den att det var aktuellt att tillrättalägga anbudet genom att bortse från en klar och tydlig uppgift i detta. När det gäller kravet om utbildning av teleadministratörer och angivande av pris för heldagsutbildning i punkten 8.6 framgår det av TeliaSoneras förtydligande att priset i prisbilagan avser heldagsutbildning i enlighet med hur kravet är formulerat. Den mening som TeliaSonera lagt till i sitt anbud om tre timmars utbildning via webb avser en ytterligare utbildning som offereras utöver den efterfrågade heldagsut­ bildningen. Meningen är olyckligt formulerad och även här rör det sig om ett förtydligande i en situation när skall-kravet redan är uppfyllt genom tidi­ gare lämnad uppgift i anbudet. Motsvarande gäller TeliaSoneras offererade användarguide till ett pris om 70 000 kr i prisbilagen. Även detta avser en ytterligare tjänst som offereras utöver den efterfrågade e-learning som TeliaSonera beskriver i funktionsbilagan. Det förtydligande som lämnats avseende uppfyllelse av skall-kravet i punkten 5.4.2 om redundans innebär också endast ett förtydligande av tidigare lämnad uppgift om att TeliaSonera har efterfrågad funktion. 16 2471- 1 5 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA Bolaget har inte lidit skada eller riskerat att lida skada av kommunens age­ rande, eftersom bolagets anbud rätteligen förkastats i upphandlingens kvali­ ficeringsfas samtidigt som det finns andra anbud som rätteligen har kvalifi­ cerats. Det är dessutom högst oklart om bolagets anbud hade vunnit om det hade gått vidare till upphandlingens utvärderingsfas. Pris utgör endast 30 % av respektive kategori i upphandlingen. Resterande 70 % utgörs av bedöm­ ningar avseende bör-krav. Bolagets beräkning av anbudens totalsummor kan dessutom med fog ifrågasättas eftersom justeringar av de angivna prisupp­ gifterna i "Bilaga 2 - Svarsmall priser" sannolikt är nödvändiga. DOMSKÄL Frågan om målet ska avgöras genom mellandom har väckts av kommunen, som anser att det skulle medföra processekonomiska vinster om förvalt­ ningsrätten avgjorde en delfråga. Bolaget har motsatt sig mellandom. Förvaltningsrätten konstaterar att skriftväxlingen dragit ut på tiden och att processmaterialet blivit alltmer omfattande. Det krävs en omfattande pröv­ ning för att utreda i vilken utsträckning bolaget uppfyllt eller brustit i fråga om samtliga aktuella skall-krav och i vilken utsträckning de upphandlings­ rättsliga principerna kan ha trätts förnär i detta hänseende. Förvaltningsrät­ ten anser att det finns fog för att avgöra en delfråga, nämligen huruvida bo­ lagets anbud är orent i förhållande till förfrågningsunderlagets skall-krav, eftersom detta har direkt relevans för frågan i målet, nämligen om bolagets anbud rätteligen förkastats i upphandlingen. Förvaltningsrätten anser också att det skulle medföra en processekonomisk vinst att endast fatta ett delav­ görande, som kan prövas för sig. Skulle domslutet i mellandomen vinna laga kraft kan målet sedan avgöras snabbt. Mellandomar kan förekomma i för­ valtningsprocessen även när det inte är fråga om mål enligt skattelagstift­ ningen där möjligheten till mellandom är uttryckligen reglerad (se t.ex. Kammarrätten i Stockholm i mål nr 1724-13, där deldom fattades i mål rörande lagen [2003:389] om elektronisk kommunikation). 17 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA Fråga i målet är om kommunen rätteligen förkastat bolagets anbud på grund av att bolaget i sitt anbud i strid med förfrågningsunderlagets krav 6.5.1 an­ gett en månadsavgift på kontantkortsabonnemang. Förvaltningsrätten ska ta ställning till om det finns skäl att enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) ingripa mot kommunens upp­ handling med anledning av vad bolaget anfört. Enligt 1 kap. 9 § LOV ska en upphandlande myndighet behandla leverantö­ rer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphand­ lingar på ett öppet sätt. I 16 kap. 6 § LOV anges att om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOV eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leve­ rantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upp­ handlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts. Fråga om bolaget uppfyllt upphandlingens obligatoriska krav Av likabehandlingsprincipen följer att anbud, som inte uppfyller förfråg­ ningsunderlagets obligatoriska krav, inte ska beaktas vid utvärderingen. Den upphandlande myndigheten får varken ändra eller frångå uppställda krav. I förfrågningsunderlagets krav 6.5.1 anges följande. Uppsala kommun har idag ca 170 st kontantkortsabonnemang (Refill) samt ett okänt antal abonnemang hos andra operatörer. Dessa okända abonnemang är främst avsedda att användas som krisberedskap och nödtelefoner. Där kommunen idag har verksamhet finns krav på att det minst ska finnas täckning utomhus på adressen. Det är i första hand de 170 st kontantkortsmobilema som idag har Refill som ska ersättas med fristående abonnemang med rörlig taxa. Priset ska följa Kammarkol­ legiets förfrågningsunderlag punkt 4.2.4.12 som innebär att Operatören inte får ta ut varken engångskostnad eller månadskostnad för abonnemanget. 18 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA Bolaget har angett att skall-kravet uppfylls. Bolaget har också angett att må­ nadskostnad utgår för kontantkortsmobiler med 25 kr/månad. Den samman­ tagna kostnaden har uppgetts uppgå till 255 000 kr. Förvaltningsrätten konstaterar att det i bolagets anbud finns en tydlig mot­ stridighet. Genom att offerera ett anbud med ett motstridigt villkor måste bolaget anses ha reserverat sig mot skall-kravet. Motstridigheten i bolagets anbud är klar och tydlig. Bolaget har uttryckligen debiterat en avgift som är otillåten enligt det aktuella skall-kravet. Förvaltningsrätten finner att det står klart att bolagets anbud varit ofullständigt och att kommunen därmed varit förhindrad att anta anbudet. Enligt förvaltningsrättens uppfattning har det normalt ingen betydelse för bedömningen i vilken utsträckning bolaget i efterhand anför att anbudets motstridighet uppkommit på grund av ett miss­ tag. Den upphandlande myndigheten måste vid kvalificering och utvärde­ ring av anbud kunna förlita sig på de uppgifter och villkor som angetts i anbuden och har som regel inte rätt att utvärdera ett anbud som inte uppfyll­ ler förfrågningsunderlagets obligatoriska krav. Det finns däremot enligt för­ valtningsrättens uppfattning ingen anledning att anta att bolaget medvetet skulle lämnat ett motstridigt anbud för att betinga sig ytterligare betalning. Bolaget har emellertid även gjort gällande att det skulle vara oproportioner­ ligt att förkasta bolagets anbud på grund av den aktuella motstridigheten. Förvaltningsrätten konstaterar att proportionalitetsprincipen i detta sam­ manhang innebär att ett anbud inte ska förkastas om detta skulle vara opro­ portionerligt eller strida mot likabehandlingsprincipen. Det följer av pro­ portionalitetsprincipen att en uppgift som diskvalificerar en leverantör måste vara relevant för den aktuella upphandlingen och rimligen inte vara av ovä­ sentlig betydelse (se Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 1547-14 och Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 897-14). Tribunalen har vid flera tillfällen anfört att den som genomför en upphandling har ett betydande ut­ rymme för skönsmässig bedömning i fråga om vad som ska beaktas vid ett 19 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA beslut att tilldela ett kontrakt efter anbudsinfordran och att domstolens prövning endast ska avse en kontroll av att det inte har förekommit allvar­ liga och uppenbara fel (se bl.a. mål T- 139/99, Alsace International Car Ser­ vice, punkt 39). Uttalandet från domstolen ger stöd för att det kan anses vara oproportionerligt att förkasta ett anbud till följd av oväsentliga och irrele­ vanta avvikelser från obligatoriska krav. 20 2471-15 5062-15 Enligt förvaltningsrättens bedömning är emellertid den avvikelse, som här är ifråga, inte av sådant oväsentligt slag att det skulle vara oproportionerligt att förkasta anbudet. Möjligheten att göra undantag från ett obligatoriskt krav får anses vara mycket restriktiv och endast högst oväsentliga avvikelser bör komma ifråga, såsom i nämnda kammarrättsavgöranden. Enligt förvalt­ ningsrättens uppfattning är inte den avvikelse, som här är ifråga, av sådant slag att det skulle vara oproportionerligt att förkasta anbudet, då det avser en reell förändring av de avtalsvillkor som stipulerats som krav av kommunen. Förvaltningsrätten gör den samlade bedömningen att kommunen hade fog att förkasta bolagets anbud då det angetts villkor i anbudet som klart stod i strid med förfrågningsunderlagets skall-krav och att det inte var opropor­ tionerligt att förkasta anbudet på grund av avvikelsen. Fråga om komplettering av anbuden Bolaget har även anfört att bolaget borde ha getts tillfälle att komplettera anbudet enligt 9 kap. 8 § LOU, eftersom TeliaSonera getts motsvarande möjlighet. Enligt 9 kap. 8 § andra stycket LOU får den upphandlande myn­ digheten begära att en anbudsansökan eller ett anbud förtydligas eller kom­ pletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbe­ gränsning. Som framgår av lagtexten kan ett förtydligande endast ske på den upphandlande myndighetens initiativ. Av likabehandlingsprincipen följer emellertid att om en leverantör tillåts förtydliga sitt anbud i visst hänseende, måste övriga leverantörer ges möjlighet till motsvarande förtydligande. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA En grundläggande förutsättning för att låta en leverantör förtydliga sitt an­ bud är att det kan göras inom ramen för 9 kap. 8 § LOV. Frågan är därför om den brist som förelåg i bolagets anbud över huvud taget kunde läkas genom förtydligande. Generaladvokat Lenz har i ett förslag till avgörande i EU-domstolens mål C-87/94, Kommissionen mot Belgien, uttalat att termerna "precisera" (för­ tydliga) och "komplettera" har det gemensamt att det inte handlar om att ersätta tidigare uppgifter, utan tvärtom konkretisera dem på ett eller annat sätt (punkt 37). Enligt förarbetena till LOU ska regeln om förtydligande tillämpas restriktivt (prop. 2006/07:128 del I s. 376 f.), vilket också varit fallet i domstolarnas praxis. Exempelvis har Kammarrätten i Sundsvall i mål nr 2147-11 uttalat att det strider mot likabehandlingsprincipen att efter anbudstidens utgång ge en anbudsgivare tillfälle att förtydliga eller komplettera anbudet med upp­ gifter som erfordras för att samtliga skall-krav ska anses uppfyllda. Enligt förvaltningsrättens uppfattning skulle ett förtydligande ha lett till att bolaget tillåtits att i strid med LOU göra ändring i anbudet, dels därför att det tillåtits lämna ett anbud som efter förtydligandet uppfyllt skall-kravet, dels därför att det hade inneburit en förändring av totalpriset. Kommunen hade således inte rätt att låta bolaget lämna sådant förtydligande som är ifråga i målet. Fråga om kommunen bnttit mot likabehandlingsprincipen Bolaget har, som ovan framgått, anfört att TeliaSonera har tillåtits att lämna förtydliganden i en sådan utsträckning att det strider mot likabehandlings­ principen att inte låta bolaget lämna motsvarande förtydligande. Den fråga som kvarstår är om kommunen trots att det legat utanför ramen för 9 kap. 21 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DELDOM I UPPSALA 8 § LOU att låta bolaget komplettera anbudet ändå brutit mot likabehand­ lingsprincipen. Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att det inte finns möjlighet för förvaltningsrätten att ingripa mot upphandlingen såsom yrkats av bolaget ifall kommunen skulle anses ha brutit mot likabehandlingsprincipen. Kom­ munen har en ensidig rätt att bestämma om en anbudsgivare ska tillåtas komplettera sitt anbud och förvaltningsrätten kan därför inte förordna att bolagets anbud trots aktuella brister skulle godkännas. Den rättsföljd som skulle kunna bli aktuell i en sådan situation som den här föreliggande är istället att förvaltningsrätten skulle kunna ingripa mot att TeliaSoneras an­ bud godkänts. Skulle det strida mot likabehandlingsprincipen att låta Telia­ Sonera förtydliga sitt anbud medan bolaget inte fick det, skulle det leda till att TeliaSoneras anbud också skulle förkastas men inte till att de båda, brist­ fälliga, anbuden skulle godtas. I förevarande mål skulle ett sådant ingri­ pande resultera i att förvaltningsrätten skulle förordna att upphandlingen gjordes om, eftersom inga anbud skulle kvarstå att tilldela kontrakt. Som förvaltningsrätten förstår bolagets inställning är det att TeliaSoneras anbud rätteligen har godkänts men att också bolagets anbud hade bort godkännas. Det är därmed inte fråga om en sådan situation som i EU­ domstolens avgörande C-100/12, Fastweb, där det bolag, vars anbud förkas­ tats, hade rätt att klaga på att det vinnande anbudet, som var det enda som kvarstod, godtagits trots att inte heller det uppfyllt det aktuella kravet i upp­ handlingen. I en sådan situation kan det sökande bolaget anses lida skada då den upphandlande myndigheten i brist på anbud skulle ha gjort om upp­ handlingen, varvid det sökande bolaget skulle kunnat fä en ytterligare möj­ lighet att lägga anbud. Den rättsföljd som är aktuell vid bifall i sådana över­ prövningar är att upphandlingen görs om. 22 2471-15 5062-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DELDOM I UPPSALA Skulle kommunen ha brutit mot likabehandlingsprincipen genom att låta endast TeliaSonera förtydliga sitt anbud kan det alltså inte leda till att bola­ gets anbud ska godkännas. Förvaltningsrätten anser att det inte heller har visats att det förtydligande som kommunen tillåtit TeliaSonera att göra varit lika långtgående som det förtydligande bolaget hade behövt göra. Förvaltningsrätten gör bedöm­ ningen att det inte i målet framgått att TeliaSoneras anbud, såsom det for­ mulerats, stridit mot något av skall-kraven på sätt som varit fallet i bolagets anbud. Bolaget har emellertid anfört tveksamheter i den faktiska hanteringen av TeliaSoneras förtydligande särskilt med anledning av skall-kravet i 6.2.9. Eftersom bolaget inte gjort gällande att kommunen begått ett upphandlings­ fel genom att låta TeliaSonera förtydliga sitt anbud och sedan godkänna anbudet, faller denna fråga dock utanför förvaltningsrättens prövningsram. Med hänsyn till hur bolaget utformat sin talan kan förvaltningsrätten heller inte pröva huruvida kommunen över huvud taget haft rätt att låta TeliaSo­ nera förtydliga sitt anbud på sätt som skett i upphandlingen. Förvaltningsrättens slutsats Förvaltningsrätten finner sammantaget att kommunen hade fog för att för­ kasta bolagets anbud av det skälet att det inte uppfyllt förfrågningsunderla­ gets krav 6.5.1. Bolagets ansökan om överprövning ska därför avslås såvitt gäller frågan om bolagets anbud rätteligen förkastats på grund av bristande uppfyllnad av kravet i förfrågningsunderlagets punkt 6.5.1. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/lA LOU) Lina Törnqvist rådman Målet har handlagts av föredraganden Carl Martin Gölstam. 2471-15 5062-15 23 , I:li� •·.,· Der\s,e>m.vill ?yerklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kiunmaträtten i Stockholm. Skri- ·,. ·:,ö·,cvelsttn,ska,db'ck:skit1,casellerlämnastillför­ 1 't ' SVERIGES DOMSTOLAR valtningsrättei;i.�·#,,;;: ••· ' �" . . .- ;:-:•i, '--i-\ �?�!;·,_ �'," t där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - ochomdefortfarandeäraktuella-behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål anmälas till kammarrät ­ ten. den dom/beslut som överklagas med upp­ gift om förvaltningsrättens namn, målnum­ mer samt dagen för beslutet, de skäl som klaganden anger till stöd fö r en begäran om prövningstillstånd, den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. _ Overklagandet skå1:fa::kommit in till förvalt- ·,,•dMt'igsrätjen in�t:tf veckor från den dag då ; ' · ' · ' · ·. d