FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING
Sida 1 (13) 5931-19
Telenor Sverige AB, 556421-0309
DOM
2019-12-11 Meddelad i Linköping
Mål nr 5926-19 5930-19
 SÖKANDE
Ombud: Advokat Johan Mellenius och biträdande jurist Bianca Rönngren Time Advokatb1Tå KB
MOTPARTER
1. Strängnäs kommun, 212000-0365
2. Strängnäs Fastighets AB, 556665-3100 3. Strängnäs Bostad AB, 556042-5422
SAKEN
Överprövning enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU)
  Dok.Id 400716
Postadress
Box 406
581 04 Linköping
Besöksadress
Brigadgatan 3
Telefon Telefax
013-25 11 00
E-post: forvaltningsrattenilinkoping@dom.se www.forvaltningsrattenilinkoping.domstol.se
Expeditionstid
måndag-fredag 08:00-16:00
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
nilet
Förvaltningsrätten avslår ansökan.
i�i�
BAKGRUND OCH YRKANDEN
Strängnäs kommun, Strängnäs Fastighets AB och Strängnäs Bostad AB (nedan gemensamt benämnda kommunen) genomför upphandlingen "kommunikation som tjänst" (dnr KS/2019:153-059). Upphandlingen
genomförs som ett öppet förfarande enligt LOU med tilldelningsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Genom tilldelningsbeslut den 3 juli 2019 antogs anbudet från Telia Sverige AB (nedan Telia) i upphandlingen.
Telenor Sverige AB (nedan Telenor) ansöker om överprövning av upphandlingen och yTkar i första hand att förvaltningsrätten ska förordna om att upphandlingen ska rättas och att den far avslutas först efter att ny
I 19-12-11 I
A��,
-------..J
  �<ONKURRENSVERKET.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
utvärdering genomförts varvid anbudet från Telia inte ska beaktas. I andra hand }Tkas att upphandlingen ska göras om.
Kommunen bestrider bifall till ansökan.
VAD PARTERNA SAMMANFATTNINGSVIS ANFÖR
Telenor
Telias bristande kravuppfyllelse
Telia brister i uppfyllelse av det obligatoriska kravet i punkten 2.3.6 i upphandlingsdokumentet "kravspecifikationen" avseende att integration med kommunens befintliga ärendehanteringssystem Artvise ska ske. För att integration mot Artvise ska vara möjlig krävs nämligen att leverantören är en godkänd samarbetspartner till Artvise. Genom partnerskapet bereds leverantören tillgång till Artvise integrationsgränssnitt (API), vilket ger tillåtelse att integrera med programvaran. Detta utgör alltså förutsättningen för den integration som kravställs. Telia är inte samarbetspartner med Artvise och uppfyller således inte det aktuella kravet. Telia har i anbudet angett att integration utförs genom att en länk sätts upp mellan ärendehanteringssystemet och telefonisystemet/tjänsten. Den lösning som Telia hänvisar till i sitt anbud godtas inte av Artvise, vilket bekräftas av mejl från leverantören i fråga. Detta innebär att integrationen inte kan realiseras i praktiken. Eftersom partnerskap saknas skulle lösningen potentiellt också kunna innebära intrång i Artvises ensamrätt till sin programvara. Det bör vidare påpekas att Telias lösning, i och med att den inte godtas av Artvise men kräver att systemen sammankopplas, kan komma att negativt påverka prestandan i Artvises system och därmed Artvises fullgörande av sina åtaganden gällande tjänstenivå gentemot kommunen.
Sida2 5926-19 5930-19 5931-19
 
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
Artvise tillhandahåller tydlig information om partnerskap på sin webbplats. Enligt Artvise har Telia inte fört någon dialog angående leveransen till kommunen, varken för att ingå partnerskap eller att söka alternativa lösningar för integrationen. Telia verkar alltså inte ha undersökt huruvida den länk som ska upprättas faktiskt utgör en reell lösning för integrationen. När ett krav ställs som kräver integration och specificerar
ärendehanteringssystemet begränsas vilka typer av lösningar som anbudsgivare kan erbjuda och samtidigt uppfylla samtliga krav. Den rimliga tolkningen av kravet på integration med Attvises programvara är att det krävs partnerskap med Artvise för att på så sätt beredas tillgång till integrationsgränssnitt (API) och ges tillåtelse att integrera med ärendehanteringssystemet. Att detta är elen praktiska konsekvensen av kravet är givetvis något som kommunen far stå risken för.
Den "integration" som Telia sannolikt syftar på är en s.k. standardkoppling benämnd "Sendmessage.exe" som erbjuds specifikt för de särskilda systemen Trio och Ace. Standardkopplingen tillåts enbart för de utpekade systemen, vilket innebär att Telia måste ha tillgång till något av dessa för att kunna nyttja Attvise på angivet sätt. Huruvida Telia har ofef rerat någotdera framgår inte och det ankommer på kommunen att visa att så har skett. Om konununen kan visa att Telia ofef rerat något av systemen, och att standardkopplingen därmed gör det möjligt för Telia att använda At·tvise
utan att ha ingått pattnerskap, uppnår Telia visserligen funktionaliteten med kravet. Såsom kravet är utformat förutsätter dock kravuppfyllnaden integration vilket i realiteten sker genom tillgång till Attvise. Att använda Trio Enterprise genom "Sendmessage.exe" innebär inte någon integration. Att erbjuda funktionalitet genom ett annat system kan inte likställas med att faktiskt integrera med ärendesystemet på det sätt som förutsätts utifrån upphandlingsdokumenten och enligt Attvise. Då Telia inte är godkänd samarbetspartner till Attvise saknas förutsättningar för integration, vilket innebär att Telia inte uppfyller kravets första led. Huruvida Telia kan
Sida 3 5926-19 5930-19 5931-19
 
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
leverera funktionalitet, kravets andra led, är därför irrelevant. Kommunen kan inte bortse från kravet avseende integration (ifr t.ex. Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden HFD 2016 ref. 37).
Det ska också påpekas att det faktum att Telia nyttjar Artvise utan integration inte utgör någon garanti för att Telia kommer att kunna leverera efterfrågade tjänster inom ramen för upphandlingen. Att Telia på nytt har bekräftat att det kommer att kunna uppfylla kravet kan därvid inte anses vara att utreda kravuppfyllnaden. Kommunens utvidgade utredningsskyldighet kvarstår därmed (ifr t.ex. Kammarrätten i Göteborgs dom den 11 december 2014 i mål nr 3688-14). Sammantaget kan Telia inte anses uppfylla kravet i punkt 2.3.6 i kravspecifikationen och anbudet borde således rätteligen ha förkastats.
Utformning av upphandlingsdokumenten
I förevarande fall har Telia i sitt anbud lämnat ett svar som inte kan medföra att kravet i punkten 2.3.6 i kravspecifikationen uppfylls. Om förvaltningsrätten bedömer att Telia ändå uppfyller det aktuella kravet, har det varit otydligt utformat. Kravet föreskriver att systemet ska integreras med Artvise, vilket måste antas innebära att anbudsgivaren behöver ha rätt att genomföra en sådan integration. En systemintegration innebär vidare i vanliga fall att tillgång till respektive systems gränssnitt skapas, inte endast att en länk upprättas mellan systemen. Denna uppfattning bekräftas också av Artvise. Kravet kan inte anses ha utformats på ett så pass klart, precist och entydigt sätt att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare förstår kravet på samma sätt. Kravet står därmed i strid mot transparensprincipen.
Det framstår som att kommunen inte har kännedom om vad begreppet "integration" innebär för teleoperatörer och de krav som ställs av den leverantör som kommunen anlitat för sitt ärendehanteringssystem. Det kan
Sida 4 5926-19 5930-19 5931-19

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING
DOM
Sida 5 5926-19 5930-19 5931-19
dock omöjligen vara en orimlig tolkning att anta att den integration som enligt punkten 2.3.6 i kravspecifikationen ska genomföras, måste göras på ett sådant sätt som Telenor påstår. Att förutsätta att en reell integration måste ske och inte endast att en länk upprättas är en fullständigt rimlig tolkning av kravet så som det formulerats. Om krav på funktionalitet ställts i stället för integration, så hade det varit tydligt att en alternativ lösning såsom standardkopplingen kan godtas. Telenor har heller inte förutsatt att integrationen ska vara mer långtgående än vad som anges i
upphandlingsdokumenten, utan har endast förutsatt att en integration måste ske och detta på ett sätt som Artvise tillåter, det vill säga genom partnerskap. Detta är en naturlig tolkning och även om termen integration kan förefalla bagatellartad är det precis samma term som används av Artvise i beskrivningen av Artvise Contact Center, det vill säga den lösning som Telenor offererat i upphandlingen. Artvise Contact Center krävs för att integrera med ärendehanteringssystem och det är därför helt naturligt att Telenor tolkat kravet som ett krav på faktisk integration genom partnerskap. Formuleringen "så att" i kravet förändrar inte detta.
Det är inte möjligt att utgå från att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare gör en sådan extensiv tolkning av begreppet integration som kommunen förefaller ha haft för avsikt att tillåta i upphandlingen Gfr Kammarrätten i Jönköpings dom den 26 januari 2017 i mål nr 2814-16). Telenors mer restriktiva tolkning är förenlig med Artvises dokumentation och är i övrigt logisk mot bakgrund av innebörden av begreppet integration. Frågan är inte heller om kommunens tolkning är rimlig. Av praxis följer nämligen att det ska stå klart att den upphandlande
myndighetens tolkning av ett krav ska vara den enda rimliga för att kravet ska vara förenligt med transparensprincipen Gfr t.ex. Kammarrätten i Jönköpings dom 27 april 2016 i mål nr 541-16). Kommunen har framfört att anbudsgivarna är bäst lämpade att analysera situationen och offerera den optimala lösningen på kravet. I och med detta måste kommunen anses
 
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
Sida 6
5926-19 5930-19 5931-19
medge att det finns flera rimliga tolkningar avseende kravet. Det sagda talar i vart fall starkt emot att kommunens tolkning av krav 2.3.6 i upphandlingsunderlaget skulle vara den enda rimliga. Telenor, i egenskap av expert på sitt område samt bäst lämpad att analysera situationen, gjorde i stället en fullt rimlig tolkning utifrån ett brett kunskapsunderlag och utformade ett anbud som offererade Telenors optimala lösning på kravet. I sammanhanget ska nämnas att om kommunen verkligen avsett att ställa krav på funktionalitet utan att även kräva integration finns flera andra sätt att formulera kravet på utan att använda begreppet integrera. Kommunen hade exempelvis kunnat använda "fungera med", "verka parallellt med" eller liknande. Detta hade gjort det tydligt att systemintegration inte är nödvändig utan att parallellt kopplade system eller andra slags lösningar också godtas. Det är alltså fullt möjligt enligt det upphandlingsrättsliga regelverket att ställa funktionskrav. Vad som inte är möjligt är att kräva integration och sedan välja att inte tillämpa kravet. De höga krav som bör ställas på noggrannhet, tydlighet och transparens i samtliga delar av upphandlingsdokumenten har därmed inte uppfyllts av kommunen. Upphandlingen måste därmed göras om. Om Telenor insett att kommunen skulle acceptera den typ av lösning som Telia föreslagit hade Telenor kunnat utforma sitt anbud på ett klart mer konkurrenskraftigt sätt. Detta genom att inkludera andra komponenter i anbudet och även kunna erbjuda en lösning till ett lägre pris.
Kommunen
I upphandlingen ställs krav på att vald leverantörs system ska integreras med ärendehanteringssystemet Artvise så att ett nytt ärendeko11 öppnas i Artvise när ett nytt samtal inkommer. Den inringandes telefonnummer ska automatiskt fyllas i på ärendekortet. Arlbudsgivare skulle i anbudet redogöra för hur kravet kan uppfyllas (se punkten 2.3.6 i upphandlingsdokumentet).

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
Telia angav i sitt anbud att kravet uppfylls genom att en länk sätts upp mellan ärendehanteringssystemet och telefonisystemet/tjänsten. I ärendehanteringssystemet (Artvise) visas då ärendekortet per automatik vid inkommande samtal, med den inringandes telefonnummer ifyllt.
Efter tilldelning av kontraktet i upphandlingen framförde Telenor att Telias lösning inte är möjlig att realisera i praktiken. Telenor anförde att för integration med Artvise krävs att leverantören är en godkänd samarbetspartner och Artvise har intygat att Telia varken ingått partnerskap eller öppnat dialog om att ingå partnerskap. Därutöver framförde Telenor att Telias lösning inte kommer att tillåtas av Artvise.
Mot bakgrund av Telenors påpekanden kontak1ade kommunen Telia, varvid Telia bekräftade att det tillsammans med sina samarbetspartners uppfyller kraven i fråga. Telia angav att i) integrationskrav mellan olika system utan att vara en fullvärdig samarbetspartner är vanligt förekommande i upphandlingar och således fullt möjliga att realisera i praktiken ii) några krav på att uppvisa ett specifikt "samarbetsavtal" mellan anbudsgivaren och leverantören utav ärendehanteringssystemet vid inlärnningstillfället, i detta fall Artvise, återfinns inte i upphandlingen iii) integration mellan telefonisystem/tjänst och Artvise tidigare har utförts för andra kunder.
Med anledning av ansökan om överprövning har ytterligare kontakt tagits med Telia som då vidhållit att det med samarbetspartner har befintlig integration/installation på plats för fyra kommuner idag med samma
lösning. Telia framförde också att det pågår ytterligare tre leveransprojekt där installation kommer att ske inom kort. Detta gäller alltså integration med samma lösning som för kommunen och mot ärendehanteringssystemet
Artvise. Lösningen integreras med hjälp av samarbetsparter mot kommunens ärendehanteringssystem Artvise så att ett nytt ärendekort öppnas i Artvise när ett n11t samtal inkommer. Den inringandes
Sida 7 5926-19 5930-19 5931-19
 
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
telefonnummer fylls då automatiskt på i ärendekortet, det vill säga att ett ärendekort "poppar" upp i ärendehanteringssystemet med den inringandes telefonnummer.
Kommunen har fått bekräftat av Telia att den lösning som avses användas är en standardintegration mellan den offererade lösningen och Artvise, i vilken kommandot "Sendmessage.exe" används. Detta kommando erbjuds i den offererade lösningen genom en modul i systemet Trio Enterprise och ger därmed den funktionalitet som efterfrågas. Enligt Telia har denna lösning tillämpats på referenskunder. Kommunen har efter att ha varit i kontakt med två av dessa referenter och härvid fått bekräftat att det är denna lösning som används och att den fungerar, det vill säga att ett n)tt ärendekort öppnas i Artvise och den inringancles telefonnummer automatiskt fylls i på ärendekortet.
Telenor verkar i övrigt numera medge att det finns sätt för Telia att uppfylla den efterfrågade funktionaliteten utan ett partnerskap med Artvise. Detta bekräftar också att det inte har funnits grund för att förkasta Telias anbud.
Vad "integrationskravet" innebär har tydligt formulerats i upphandlingsclokumentet, det vill säga att systemet ska integreras med kommunens ärendehanteringssystem Artvise så att ett n)tt ärendekort öppnas i Artvise när ett n)tt samtal inkommer. Det finns därmed inte grund för att anta att integrationen måste vara mer långtgående än att ett n)tt ärendekort ska öppnas och att den inringandes telefonnummer automatiskt ska fyllas i på ärendekortet. Kommunen har ingen teknisk specialexpertis inom systemen i fråga och formulerade därför kravet på så sätt att elen efterfrågade funktionaliteten beskrevs. Det var den mest kostnadseffektiva lösningen som önskades och anbudsgivarna torde rimligen som experter inom sina områden vara bäst lämpade att analysera situationen och offerera den optimala lösningen på kravet. Kravet har således utformats på ett så
Sida 8 5926-19 5930-19 5931-19

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
klart, precist och tydligt sätt att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare kan förstå kravet på samma sätt.
Det saknas således grund för att inte utvärdera anbudet från Telia och kommunen har inte heller åsidosatt likabehandlingsprincipen, transparensprincipen eller någon annan princip eller bestämmelse i LOU.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Rättslig reglering
Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. 1 § LOU).
Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att elen får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § LOV).
Förvaltningsrättens bedömning
Telenor har gjort gällande att Telias anbud rätteligen borde ha förkastats med anledning av att det obligatoriska kravet i punkten 2.3.6 i upphandlingsdokumentet "kravspecifikation" inte är uppfyllt. Därutöver har Telenor invänt att om Telias anbud likväl bedöms uppfylla det aktuella kravet, så har det utformats på ett alltför otydligt sätt och står därmed i strid med transparensprincipen.
Sida 9 5926-19 5930-19 5931-19

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
En upphandlande myndighet har en långtgående frihet att utforma kraven i upphandlingsdokumenten som den anser behövs för att säkerställa syftet med den aktuella upphandlingen. Kraven får emellertid inte stå i strid mot LOU och de däri angivna unionsrättsliga principerna.
Samtliga villkor och bestämmelser i upphandlingsdokumenten ska vara formulerade på ett klart, precist och entydigt sätt för att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfölla anbudsgivare ska kunna förstå den exakta innebörden av dessa och tolka dem på samma sätt Ufr t.ex. EU­ domstolens avgörande i mål C 27/15, Pizza). De obligatoriska krav som anges i upphandlingsdokumenten ska normalt vara till fullo uppfyllda i anbudet för att den upphandlande myndigheten ska kunna uppta ett anbud till slutlig anbudsutvärclering och tilldela anbuclsgivaren kontraktet i upphandlingen Ufr Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden HFD 2016 ref. 37 I och II).
I punkten 2.3.6, Arendehanteringssystern, i upphancllingsclokumentet "kravspecifikation" anges följande.
"Systemet ska integreras med kommunens ärendehanteringssystem Artvise så att ett nytt ärendekort öppnas i Artvise när ett nytt samtal inkommer. Den inringandes telefonnummer ska automatiskt fyllas i på ärendekortet. "
Telenor har framfört bl.a. att elen rimliga tolkningen av kravet innebär att det krävs partnerskap med leverantören av ärendehanteringssystemet för att på så sätt kunna beredas tillgång till integrationsgränssnittet. Enligt Telenor
kan elen omständigheten att funktionalitet erbjuds genom ett annat system inte likställas med faktiskt integration med ärendehanteringssystemet på det sätt som förutsätts enligt upphandlingsdokumenten och av kraven från elen aktuella leverantören av ärendehanteringssystemet.
Sida 10 5926-19 5930-19 5931-19

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
Kommunen har istället framfört att det är den efterfrågade funktionaliteten som har beskrivits. Enligt kommunen har det i punkten 2.3.6 i krav­ specifikationen förklarats vad som åsyftas med begreppet integreras, nämligen att ett nytt ärendekort ska öppnas i ärendehanteringssystemet när ett nytt samtal inkommer och att den inringandes telefonnummer automatiskt ska fyllas i på ärendekortet.
Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att den upphandlande myndigheten får anses ha ett visst tolkningsutrymme beträffande de egna skrivningarna i upphandlingsdokumenten. Den upphandlande myndighetens tolkning bör således accepteras om den är förenlig med formuleringarna i upphandlingsdokumenten och de grundläggande principerna i LOU Ufr t.ex. Kammarrätten i Sundsvalls dom den 6 september 2019 i mål nr 1164-19).
Med hänsyn till hur det obligatoriska kravet i punkten 2.3.6 i kravspecifikationen har utformats anser förvaltningsrätten att begreppet "integreras" i detta hänseende får anses ha getts den innebörden att anbudsgivarens offererade lösning ska medföra att ett nytt ärendekort öppnas i kommunens ärendehanteringssystem när ett nytt samtal inkommer.
Det aktuella kravet har alltså utformats på ett sådant sätt att efterfrågad funktionalitet har beskrivits. Enligt förvaltningsrätten kan det ur den aktuella punkten i kravspecifikationen inte utläsas något krav på att anbudsgivarens offererade lösning måste innebära att anbudsgivaren innehar ett samarbetsavtal med kommunens leverantör av ärendehanteringssystemet. Sammantaget finner förvaltningsrätten att det inte har kommit fram något vägande skäl för att tolka det ställda kravet på något annat sätt än vad kommunen har gjort gällande i målet. Enligt förvaltningsrätten kan det
aktuella kravet inte heller anses ha varit behäftat med en sådan oklarhet att det står i strid med transparensprincipen. Upphandlingsdokumentets utformning i denna del uppfyller därmed de krav på tydlighet som följer av
Sida 11 5926-19 5930-19 5931-19

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
transparensprincipen. Vad Telenor har anfört i denna del utgör således inte grund för ingripande mot upphandlingen.
Såvitt kommit fram i målet har Telia i sitt anbud under punkten 2.3.6 i kravspecifikationen angett att integrationen utförs genom att en länk sätts upp mellan ärendehanteringssystemet och telefonisystemet/tjänsten. Kommunen har även sedermera fått bekräftat från Telia att den offererade lösningen utgör en standardintegration mellan kommunens ärendehanteringssystem och den offererade lösningen, varvid kommandot "Sendmessage.exe" används och att detta kommando erbjuds genom en modul i systemet Trio Enterprise. Förvaltningsrätten finner att inget annat har kommit fram i målet än att Telias offererade lösning medför att det aktuella telefonisystemet integreras med kommunens ärendehanterings­ system på ett sådant sätt att efterfrågad funktionalitet uppnås. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till Telias svar i anbudet, har inte kommunen på de av Telenor anförda skälen förfarit felaktigt genom att låta Telias anbud tas upp till slutlig anbudsutvärdering utifrån det ak1uella kravet under punkten 2.3.6 i kravspecifikationen. Enligt förvaltningsrätten har det inte heller kommit fram tillräckliga uppgifter som stödjer att Telias offererade lösning av någon anledning inte skulle vara genomförbar. Sammantaget har det således inte framkommit att kommunen skulle ha brutit mot någon bestämmelse eller någon av de grundläggande principerna i LOU genom att godta anbudet från Telia.
Sammantaget finner förvaltningsrätten att vad Telenor har anfört i målet inte utgör skäl för ingripande mot upphandlingen enligt 20 kap. 6 § LOU. Ansökan ska därför avslås.
Sida 12 5926-1 9 5930-19 5931-19

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (FR-05).
Kristina Andre Lilja Rådman
Föredragande har varit Robert Larsson.
Sida13 5926-19 5930-19 5931-19

!l� tI
;:i
SVERIGES DOMS'fOIAR
Hur man överklagar
Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet.
För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum.
Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut.
Bilaoa ·i
FR-05
Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar.
Gör så här
1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer.
2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.
Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet.
Vad händer sedan?
Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten.
      Vilken dag går tiden ut?
Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars.
Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.
 Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling
I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller.
Sida 1 av 2
  www. domstol.se

Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt.
Prövningstillstånd i kammarrätten
När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.
Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt.
• Domstolenanserattdetintegåratt bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet.
• Domstolenbehövertauppmåletföratt ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen.
• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.
Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram.
Vill ni veta mer?
Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet.
Mer information finns på www.domstol.se.
För fullständig information, se:
  • •
• · • •
•
lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap.
lag (201 6 : 1 1 46) om upphandling inom försörjningssektorerna, 20 kap.
lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap.
lag(2016:1147)omupphandlingavkoncessioner, 16 kap.
lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap.
lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorn, 20 kap.
 Sida 2 av 2
 www .domstol.se

,,
).,
�.'.'.\.-�... f .. ..
.�
ffldd. · ;r,.·' i
 ._. ··. ul..tr-er f.J
"
. -�..
wo1
i..<".,,
,,���� -i