FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 20 DOM 2019-10-04 Meddelad i Stockholm Mål nr 15944-19 Sida 1 (12) KONKURRENSVERKET o2019'- //).- {)_7 Avd Dnr KSnr Aktbil Dok.Id 1147952 Postndress 115 76 Stockholm Besöksndress Tegeluddsvägen I Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 680 0I E-post: avd20.fst@clom.se \YWw.domstol.se/forvaltningsratt Expeditionsticl måndag-fredag 08:00-16:00 MOTPART Statens konstråd, 202100-1033 Hälsingegatan 45 113 31 Stockholm Ombud: Advokat Peter Forsberg och biträdande jurist Sven Olsson Hannes Snellman Advokatbyrå Box 7801 103 96 Stockholm SAKEN Överprövning av avtals giltighet FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avvisar yrkandet om att upphandlingen ska göras om. Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning av avtals giltighet. Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 15944-19 I STOCKHOLM YRKANDEN M.M. Statens konstråd (konstrådet) har tillämpat ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid direktupphandling av konstnärlig gestaltning för Mittuniversitetet Östersund, Hus 0-K. Den 28 mars 2019 ingick konstrådet avtal med ch (sökandena) yrkar att avtalet ska ogiltigförklaras och att upphandlingen ska göras om. Till stöd för sin talan anför de bl.a. följande. Konstrådet måste kunna lägga fram bevis­ underlag som visar att de skäl som anges för alt motivera ett förhandlat förfarande utan annonsering gör det absolut nödvändigt att kontraktet till­ delas en särskild leverantör. Undantaget från annonseringsplikten ska tillämpasrestrikth1- ochendastiundantagsfall.Undantagetfårenbart användas när myndigheten kan visa att inga likvärdiga konstverk eller konstnärer existerar. Med hänsyn till de skadliga effekterna på konkurrensen bör förhandlade fö1faranden utan föregående offentliggörande användas under mycket exceptionella omständigheter. Undantaget ska begränsas till fall då utannonsering är omöjlig, t.ex. gällande förvärvande av unika konst­ verk där identiteten avgör föremålets unika art. Det är en större grupp av olika skulptörer och formkonstnärer som kan passa in på den kravbeskriv- ning som författats av konstrådet i förevarande fall. är inte en sådan konstnär som har en unik ställning, eller är ensam om en inrikti1ing som gör henne unik. Konstrådets kravspecifikation är mycket allmänt formulerad. Vidare presenteras sex olika namn i kravspecifikationen. Bland dessa namn åter­ finns som är av . Det finns dock ett stort antal konstnärer och konsthantverkare av samiskt ursprung. Det finns i Sverige mellan I 0 000 - 15 000 konstföretag och ännu fler i de nordiska länderna, i Europa och över hela världen. Svenska konstn�irer som driver Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 15944-19 konstföretag verkar i Sverige och internationellt. Många av dem är utbildade utomlands. I Sverige arbetar konstnärer från hela världen. Det finns ingen teoretisk eller praktisk möjlighet för konstrådet att hålla sig uppdaterat om vad alla dessa företag och konstnärer har för kompetens och erfarenhet. Det är genom öppna upphandlingsförfaranden som förståelsen för vilken kompetens som finns och vem som har den belyses. Varje plats som konst placeras på är unik och ett bra konstverk är unikt. Konsten är och förblir subjektiv. Bedömningen i ett öppet upphandlingsförfarande är subjektiv och den upphandlande myndigheten har tolkningsföreträde. Med en öppen utlysning kan konstrådet fortsätta att arbeta med sina konsulter och sam­ tidigt ge alla kompetenta leverantörer med intresse en chans att presentera sin specifika kompetens för det aktuella uppdraget. Detta kan inte ersättas med ett slumpmässigt sammanställt register som konstrådet hänvisar till, som ofta innehåller inaktuellt material. Konstrådet påstår att endast en liten andel konstnärer har den efterfrågade erfarenheten. Detta har konstrådet inte kunnat bevisa. Det finns inget i krav­ beskrivningen som bevisar detta. Sökandena har via allmänt tillgänglig information funnit att det finns konstnärer med likvärdig kompetens och med omfattande verksamhet som arbetar med denna typ av konstverk både i Sverige och utomlands. Konstrådet har agerat i strid med de upphandlingsrättsliga principerna om transparens, likabehandling och proportionalitet genom att använda direkt­ upphandling. Genom konstrådets direktupphandling har sökandena och andra konstnärer diskriminerats. Det har inte gått att få tillgång till någon form av upphandlingsdokument, innan avtal har tecknats. Det föreligger inga sådana omständigheter som medför att avtalet ska tillåtas bestå med hänsyn till ett tvingande allmänintresse. I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida4 15944-19 Konstrådet anser att yrkandet om att upphandlingen ska göras om ska avvisas och att yrkandet om att avtalet ska förklaras ogiltigt ska avslås. Till stöd för sin talan anför konstrådet bl.a. följande. Slutligt avtal ingicks med en 28 mars 2019 varigenom hon åtog sig att utföra sin konstnärliga gestaltning för Hus O-K med tillhörande torg på Mittuni­ versitetet i Östersund. Eftersom avtal har ingåtts ska sökandenas yrkande om att upphandlingen ska göras om avvisas. Konstrådet ingick avtalet med med stöd av det s.k. konstnärsundantaget som framgår av 6 kap. 14 § första stycket 1 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, varför avtalet i enlighet med 19 kap. 7 § tredje stycket LOU har ingåtts genom en tillåten direktupphandling. Det a\>tal som i detta mål är föremål för prövning rör uppförandet av konst­ närliga utsmyckningar för en nybyggnad på Mittuniversitetet i Östersund. En ansökan om konstnärlig utsmyckning av den beskrivna platsen inkom till konstrådet. Under ledning av en konstkurator gjorde konstrådet bedöm­ ningen att det fanns goda förutsättningar att arbeta konstnärligt med golvet och taket i foajen till byggnaden och med torget utanför byggnaden. En samrådsgrupp sattes samman för att fortsätta arbetet med den konstnärliga utsmyckningen som inletts av kuratorn. Gruppen bestod, utöver kuratorn från konstrådet, av representanter för fastighetsägaren A4 Campus AB, Mittuniversitetet och den ansvariga arkitektbyrån Gisteråsjö Arkitektur. Samrådsgruppen tog fram den kravspecifikation som utifrån det inledande arbete som gjorts av konstrådet skulle styra vilken konstnär som tilldelas uppdraget. Det blev tydligt för samrådsgruppen att konstnären som skulle tilldelas upp­ draget behövde ha god kännedom om det norrländska klimatet. Snö, is och kyla skulle inte ses som en begränsning i arbetet med den konstnärliga gestaltningen utan som en källa till inspiration och kreativitet. Samråds­ gruppen gjorde därtill bedömningen att konstnären behövde ha erfarenhet av FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 5 15944-19 skapande i naturen och med stöd av den. Utifrån dessa och andra specifika önskemål på konstverket och den konstnär som skulle tilldelas uppdraget satte sarnrådsgruppen samman kravspecifikationen. Utifrån kravspecifika­ tionen granskade samrådsgruppen ett antal olika konstnärskap för att finna den konstnär som hade bäst förutsättningar att förverkliga det efterfrågade konstverket. En särskild utmaning i detta arbete var att finna en konstnär som utifrån det nordiska och norrländska klimatets förutsättningar har möjlighet att ta fram den konstnärliga gestaltning som ska smycka den aktuella byggnaden och det anslutande torget. Utifrån kravspecifikationen beaktades konstnärskapen hos - Under granskningen av konstnärskapen blev det tydligt för samrådsgruppen att inte bara på alla sätt svarar mot de särskilda krav och egenskaper som efterfrågas i kravspecifikationen utan därtill erbjuder ett för projektet unikt konstnärskap grundat i hennes identitet. Hon är ■ --◊ch tog examen vid konsthögskolan i Umeå 2005. Hennes konstnärliga arbete präglas av undersökningar av - Hon har också en personlig koppling till Östersund. Samrådsgruppen gjorde bedömningen att hon, mot bakgrund av sina egna erfarenheter av staden, området och , kommer att skapa ett konstverk för den aktuella byggnaden som inte bara samverkar med den upprättade kravspeci­ fikationen utan även återspeglar hennes identitet. Detta skulle enligt sam­ rådsgruppens bedömning resultera i ett unikt konstverk. I det aktuella fallet har en detaljerad kravspecifikation upprättats av en sär­ skilt sammansatt samrådsgrupp. K.ravspecifikationen har styrt arbetet med anskaffningen och innan avtalet ingicks med hade ett flertal olika konstnärskap utvärderats. Kravspecifikationen präglas av det Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 15944-19 nordiska och norrländska klimatets påverkan på platsen. Som har framhållits ovan behövde därför konstnären se vinterväder som en möjlighet för att skapa ett unikt konstverk. Med hänsyn till att det konstverk samrådsgruppen såg framför sig rörde sig ner under markytan behövde konstnären därtill kunna visa prov på gestaltningar som sänker sig ner under marknivå och som därigenom kan berätta om underliggande lager och speglingar av det som finns ovanför. Kraven i specifikationen är således av särskilt plats- specifik karaktär som har kunnat svara upp emot. De olika krav som uppställs i kravspecifik:ationen ska läsas tillsammans som en enhet. Tillsammans arbetar de olika kraven i specifikationen som en "tratt" för att avskärma och definiera det konstverk som ska upphandlas och den konstnär som ska få i uppdrag att utföra uppdraget. Summan av delarna blir således en snävare avgränsning av upphandlingsföremålet än om respektive krav hade varit fristående. Det blev under den inledande granskningen av de olika konstnärskapen som aktualiserats för uppdraget tydligt för samrådsgruppen att -konstnärskap är unikt i förhållande till det aktuella projektet. Att så var fallet bekräftades när hon mot bakgrund av den uppsatta kravspecifika­ tionen presenterade ett ideförslag till konstnärlig gestaltning som utgör ett unikt upphandlingsföremål. Hon erbjuder inte bara ett konstnärskap som på alla sätt svarar mot elen avgränsade kravspecifikation som ställts upp av samrådsgruppen. Hon har därtill presenterat ett förslag till konstnärlig gestaltning där hennes personliga historia har lyft konstverket till en nivå som ingen annan än hon kan nå. När en konstnärs identitet i sig avgör ett konstverks unika art och värde får det objektivt sett anses stå klart att en konkurrensutsättning inte hade lett till ett bättre upp­ handlingsresultat. I dessa fall finns det endast en leverantör som kan full­ göra kontraktet och konstnärsundantaget är följaktligen tillämpligt. I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 7 15944-19 SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Yrkandet om att upphandlingen ska göras om Av 20 kap. 6 § andra stycket LOU framgår att en upphandling inte får över­ prövas efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör. Konstrådet ingick avtal med 28 mars 2019. Den aktuella ansökan om överprövning kom in till förvalt­ ningsrätten den 9 juli 2019. Domstolen är därmed förhindrad att överpröva upphandlingen. Yrkandet ska således avvisas. Ogiltigförklaring av avtal Frågan i målet är om konstrådet har haft rätt att direktupphandla den aktuella konstnärliga gestaltningen med hänvisning till att det som ska upphandlas av konstnärliga skäl endast kan fullgöras av en viss leverantör i enlighet med 6 kap. 14 § första stycket I LOU. Det är konstrådet som har bevisbördan för att förutsättningarna för direktupphandling är uppfyllda (jfr prop. 2001/02:142 s. 99). Om direktupphandling skett på ett otillåtet sätt, ska det avtal som ingåtts mellan den upphandlande myndigheten och den utvalda leverantören förklaras ogiltigt. Utgångspunkterför bedömningen Av 6 kap. 14 § första stycket 1 LOU framgår att en upphandlande myndig­ het far använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering om det som ska upphandlas kan tillhandahållas endast av en viss leverantör därför att syftet med upphandlingen är att skapa eller förvärva ett unikt konstverk eller en unik konstnärlig prestation. Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 15944-19 Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i två avgöranden uttalat sig om undantagsbestämmelsen för konstnärlig gestaltning. I RÅ 2008 ref. 79 bedömde HFD att undantaget var tillämpligt och uttalade att det råder speciella förhållanden för upphandling av konstnärlig gestaltning, där de estetiska bedömningarna far avgörande betydelse för valet av leverantör. Vikt lades också vid att det slutliga beslutet om val av konstnär hade föregåtts av bedömningar av en större krets konstnärer och att detta urval hade gjorts av en särskilt tillsatt sakkunnig kommitte. HFD har i ett senare avgörande, RÅ 2009 not. 134, ansett att det i utredningen i det målet fanns en tämligen tunn uppdragsbeskrivning där det endast framgick att den upphandlande myndigheten önskade köpa en konstnärlig gestaltning som skulle. utgöra ett minnesmärke över Förintelsens offer. Kommunen hade enligt HFD inte angivit några omständigheter kring det tänkta minnesmärket som skulle kunna göra undantaget tillämpligt. Kammarrätten i Stockholm har i dom den 19 mars 2019 i mål nr 9238-18 bl.a. angett, gällande tillämpning av konstnärsundantaget, att det inte krävs att den upphandlande myndigheten visar att ingen annan leverantör hade kunnat skapa ett likvärdigt konstverk. Den upphandlande myndigheten måste dock fortfarande visa att syftet med upphandlingen är att skapa eller förvärva ett unikt konstverk eller en unik konstnärlig prestation. Om t.ex. konstnärens specifika uttryckssätt varit avgörande för att den upphandlande myndighetens önskemål och krav med den konstnärliga gestaltningen ska kunna uppfyllas ligger det enligt kammarrättens uppfattning nära till hands att upphandlingen haft ett sådant syfte. För att visa det kan de önskemål och krav som ställs på den konstnärliga gestaltningen inte vara för allmänt hållna. I STOCKHOLM Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 15944-19 I STOCKHOLM Förvaltningsrättens bedömning Kravspecifikationen i upphandlingsdokumenten är formulerad enligt fö ljande: Kravspecifikation Konstnären ska uppvisa en hög konstnärlig kvalitet i sitt konstnärskap. Konstnären ska arbeta i nära samarbete med arkitekt, A4 Campus AB, Mittuniversitetet och Statens konstråd. Konstnären ska vara intresserad av iden om det demokratiska torget, platsen där erfarenhetsutbyte och samtal kan uppstå mellan både individer och grupper. Konstnären ska ha förmågan att arbeta med ytor och synliggöra spår av platsens händelser. Konstnären ska ha kunskap om vad nordiskt klimat innebär för stadsbildning och gestaltning. Snö, is och kyla ska inte vara begränsningar, utan både en utgångspunkt i konstnärskapet och möjlig källa till gestaltning. Konstnären bör ha insikt i vad lokalt klimat kan innebära för gestaltningar både inomhus och utomhus. Konstnären ska ha erfarenhet av skapande i naturen och med stöd från naturen. Läsning av terräng, markområde och förståelse för vad natur kan betyda för människa och djur är av stor vikt. Konstnären ska kunna visa prov på konst som öppnar zoner för ute och inne, där rumslighet i gestaltning är betydande. Konstnären ska vidare ha intresse för att undersöka rumslighet och plats genom sinnen, tex genom kroppens rörelse i naturen eller i arkitektoniska rum. Konstnären ska kunna visa prov på gestaltningar som sänker sig ner under marknivå och som därigenom kan berätta om underliggande lager och speglingar av det som finns ovanför. Konstnärskapet ska kunna visa prov på känslighet för material, tex materialets yta och innehåll. Konstnären ska stor materialbredd i sitt uttryck. Konstnären ska ha erfarenhet av att ta tillvara och återanvända material. FÖRVALTNINGS RÄTTEN I STOCKHOLM Sida 10 DOM 15944-19 Vidare anges bl.a. följande i upphandlingsdokumenten beträffande upphandIingsförfarandet: Motivering till beslutat uppbandlingsförfarande Beslut Förenklat förfärande Urvalsförfarande Di,·ektupphandling Kompletterande uppgifter vid direktupphandling Mittuniversitetet Östersund har en campusarkitektur som har byggts ur historiska militära behov. Översättningen till modem universitetsarkitektur sker med känslighet för områdets historia. Den imposanta miljön ställer krav på konstnärlig följsamhet och förmåga att ta sats för gestaltning i starkt präglad arkitektur. Med detta som utgångspunkt, och viljan att skapa ett torg som öppnar för det demokratiska samtalet i universitetsmiljö, ställer uppdraget för konstnärlig gestaltning särskilda krav på konstnärskapet. Utifrån förutsättningar och kravspec ifikation har samrådsgruppen diskuterat platsen utifrån flera konstnärskap och referensprojekt. Samrådsgruppen har därigenom kommit fram till ett konstnärskap som kan gestalta byggnad O-K och anslutande torg. Konstnärskap som beaktats utifrån kravspecifikationen och under arbete med denna Valet av motiveras enligt foljande av konstrådet : .Motivering .r. konstnären,somsedanhontogexamenvidkonsthögskolaniUmeå 2005, ständigt utmanar sitt uttryck genom bredd, känslighet och undersökningar - och som tagit sina vägar genom en rad olika material. Undersökningar av -ären röd tråd i hennes arbete. t-.led stor lyhördhet och känsla för människor och FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 11 15944-19 natur visade hon 2014 sitt konstnärliga forskningsprojekt-på Bildmuseet, en personligt gestaltat berättelse om - Med frågan; människor att mötas och tala långt utanför museets byggnad. Utställningen blev en del av ett nationellt demokratisamtal. Utöver förmågan att inleda ett svårt samtal visade utställ ­ ningen intressant gestaltning. I flera av konstnärens verk finns e n fin gränsdragn ing mellan ute och inne, mellan vild natur och arkitektoniska rum. Denna zon rör sig även konstnärligt ned i mark och upp mot fjällen. i utställningen Manipulera världen på Moderna Museet med verket amlade spår av demonstra- tioner mot markerna finns med i flera verk, bland annat i ett nyligen genomfört performativt verk och i teckningssvitema som konstnären arbetar med under vinterhalvåret. Konstnärens erfarenhet och kunskap om vad vinter kan vara, och möjligheten att skapa utifrån de förutsättningarna, är en viktig kunskap för utomhusgestaltning i Östersund. Förvaltningsrätten bedömer att det anges ett flertal komplexa krav gällande flera aspekter av konstnärskapet i kravspecifikationen. I synnerhet noterar förvaltningsrätten de krav som ställs på konstnärens gestaltningsförmåga i förhållande till den geografiska platsen för konstverket. Kraven visar sammantaget och till stor del enskilt att den konstnärliga prestation som konstrådet strävat efter att erhålla genom upphandlingen är unik. Domstolen fumer därför mot bakgrund av den komplexa och detaljerade kravspecifika­ tionen att det är visat att syftet med upphandlingen har varit att förvärva ett unikt konstverk. Förvaltningsrätten bedömer vidare att det med beaktande av kravspecifika­ tionen och motiveringsbeslutet framgår tillräckligt tydligt att konstrådets beslut att tilldela uppdraget är korrekt i upph andlings- rättslig mening. Härvid beaktas särskilt att den upphandlande myndighetens subjektiva estetiska bedönmingar tillmäts en stor om inte avgörande betydelse vid valet av konstnär. Vad sökandena anfört om antalet konstnärer i Sverige och utomlands föranleder ingen annan bedömning. Detta med FÖRVALT NINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Sida 12 DOM 15944-19 anledning av vad som angetts ovan gällande syftet med upphandlingen. Konstrådet har också, enligt rättens mening, motiverat väl varför­ -illdelats uppdraget. Dessutom kan det inte krävas att en upp­ handlande myndighet visar att ingen annan leverantör kan skapa ett likvärdigt konstverk (jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 9238-18). Det noteras också att beslutet har föregåtts av en bedömning som utförts av en för uppdraget kompetent samrådsgrupp som utvärderat ett flertal konst­ närskap. Förvaltningsrätten finner således att konstrådet inte har agerat i strid med LOU eller de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna. Konstrådet har visat att undantaget i 6 kap. 14 § rorsta stycket I LOU har varit tillämp­ ligt och att tillämpningen skett i enlighet med de grundläggande upphand­ lingsrättsliga principerna. Med anledning av att konstrådet haft rätt att ingå avtal med utan föregående annonsering ska sökande- nas yrkande om ogiltigförklaring av avtalet avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Infor mation om hur man överklagar finns i bilaga I (FR-05). Gustav Forsberg Rådman Jakob Franzen har föredragit målet. stIl!l:t SVERIGES DOMSTOLAR Hur man överklagar Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. Förmyndighetenräknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Gör så här 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillståndlängre ner). 3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. Sida 1 av 2 www.domstol.se Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämp ningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. För fullständig information, se: • lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap. • lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorerna, 20 kap. • lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap. • lag (2016:1 1 47) om upphandling av koncessioner, 16 kap. • lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap. • lag (2016:1 146) om upphandling inom försörjningssektorn, 20 kap. ------------------------------------------------ - ----------------- Sida 2 av 2 www.domstol.se